Andra lagutskottets utlåtande nr 87 år 1969
1
Nr 87
Utlåtande i anledning av motioner om förkortning av arbetstiden vid
treskif tsarbete.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner, 1:229
av herrar Svanström och Andreasson samt 11:257 av herr Johansson i Skärstad
m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta
om förkortning från den 1 juli 1969 av arbetstiden för dem som är sysselsatta med
treskifts arbete utan söndagsuppehåll (kontinuerlig drift) så att deras reella arbetstid
inte blir längre än för övriga anställda; samt att vederbörande utskott måtte
ges i uppdrag att utarbeta erforderlig författningstext».
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt gällande arbetstidslagstiftning får den ordinarie arbetstiden inte överstiga
42 timmar 30 minuter i veckan. I vissa särskilt angivna fall får arbetstiden beräknas
på en längre tidsperiod än veckan. Därvid gäller att arbetstiden per vecka i
genomsnitt inte får överstiga 42 timmar 30 minuter.
I kollektivavtal, andra överenskommelser, tjänstereglementen, m. m. lämnas
kompletterande bestämmelser om arbetstiden. För olika arbetsområden eller arbetstagargrupper
har avtal träffats om kortare ordinarie arbetstid än vad lagstiftningen
maximalt medger. Av intresse i förevarande sammanhang är de avtal som
föreskriver att den ordinarie arbetstiden för arbetstagare i kontinuerligt skiftarbete,
dvs. arbete som pågår utan söndagsuppehåll, skall utgöra i genomsnitt 42
timmar i veckan.
Arbetstidslagstiftningen medger i och för sig att arbetsgivaren tar ut 42 timmar
30 minuter per vecka av sina anställda året om. Den omständigheten att en helgdag
infaller under veckan föranleder inte något undantag från denna regel. Skulle en
helgdag inträffa på en veckodag som normalt utgör arbetsdag, har arbetsgivaren
enligt gällande bestämmelser möjlighet att — för det fall inte arbete pågår på helgdagen
— kompensera sig för arbetstidsbortfallet genom att förlänga arbetstiden
de övriga arbetsdagarna i veckan. Denna ordning för uttag av arbetstid brukar
man sammanfatta under begreppet hård arbetsvecka. Av avtal eller sedvänja följer
emellertid ofta att helgdagar liksom söndagar i princip skall vara arbetsfria utan
att arbetstiden övriga dagar i veckan förlängs, mjuk arbetsvecka. Den samman1
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 87
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 87 år 1969
lagda arbetstiden i en vecka med helgdag infallande på någon av veckodagarna
måndag-fredag, s. k. lätthelgdag, blir sålunda lika många timmar kortare som
den normala arbetstiden ifrågavarande veckodag.
Hård arbetsvecka är relativt ovanlig bland det stora flertalet arbetstagare. Den
mjuka arbetsveckan är helt dominerande och förekommer även till övervägande
del i arbete som pågår kontinuerligt. Arbetstagare tillerkänns i senare fall kompensation
i form av fritid för helgdagar under vilka de arbetat. Bland undantagen
märks kraftverks-, järnbruks- och verkstadsindustrin.
Formellt kommer den mjuka arbetsveckan till uttryck på olika sätt i avtalen.
Det vanligaste sättet är att avtalen anger veckoarbetstiden i visst antal timmar per
helgfri vecka. I avtal där man inte använder denna metod föreskrivs i stället att
uppehåll i arbetet skall göras under allmänna helgdagar. Det förekommer också
att man slår ut helgledigheten på hela året och anger den genomsnittliga arbetstiden
per vecka reducerad med denna ledighet. Ett exempel härpå är sjukvårdspersonalens
arbetstid av 41 timmar i veckan, vilket i realiteten motsvarar en arbetstid
av 42 timmar 30 minuter per helgfri vecka. Detta exempel ger också en
föreställning om omfattningen av helgledigheten genomsnittligt sett. De elva helgdagar
som firas här i landet och som kan infalla på en vardag anses sålunda motsvara
i stort sett 1 timme 30 minuter per vecka i genomsnitt under ett år.
Utskottet
Arbetstidslagstiftningen bygger på principen om hård arbetsvecka, vilket innebär
att den ordinarie arbetstiden får uppgå till 42 timmar 30 minuter i veckan året
om, oberoende av om det under veckan infaller någon helgdag. Genom sedvänja
eller uttrycklig bestämmelse i kollektivavtal m. m. gäller för det stora flertalet
arbetstagare att helgdagar skall vara arbetsfria utan att arbetstiden övriga dagar
i veckan förlängs, mjuk arbetsvecka. Detta innebär att arbetsveckan i genomsnitt
under året blir omkring 1 timme 30 minuter kortare än vid hård arbetsvecka.
För en del arbetstagare som är sysselsatta i kontinuerligt skiftarbete gäller hård
arbetsvecka. Motionärerna vill att man för dessa arbetstagare skall införa en specialbestämmelse
i arbetstidslagstiftningen som innebär att deras ordinarie arbetstid
reellt sett inte blir längre än den arbetstid som vid annat arbete tas ut med tilllämpning
av principen om mjuk arbetsvecka.
Förslag om en generell förkortning av arbetstiden och förslag till en ny allmän
arbetstidslag har för ett år sedan lagts fram av 1963 års arbetstidskommitté. Kungl.
Maj:t har den 21 november 1969 lagt kommitténs förslag till grund för en lagrådsremiss
i ämnet, i vilken bl. a. det av motionärerna berörda spörsmålet tas upp
till behandling. Proposition avses skola avlämnas i början av nästa år. Riksdagen
kommer således att inom kort få ta ställning till den aktuella frågan i ett
större sammanhang. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till motio
-
nerna.
Andra lagutskottets utlåtande nr 87 år 1969 3
Utskottet hemställer,
att motionerna 1:229 och 11:257 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 2 december 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s)*, Dahlberg (s),
Hubinette (m), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Andreasson (ep)* och Axelson
(fp)*;
från andra kammaren: fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s), Göransson
(s), Ringaby (m), fru Frank el (fp), fru Håvik (s), herrar Johansson i Skärstad
(ep) och Olsson i Mölndal (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.