Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
1
Nr 86
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
rörande beredskapslagring av olja, såvitt propositionen
hänvisats till lagutskott.
Genom en den 19 september 1969 dagtecknad proposition, nr 136, har
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring i förordningen (1957: 343) om oljelagring m. m.,
2) lag om ändring i förordningen (1957: 344) om oljeavgift m. m.,
3) lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m. m.,
dels
4) godkänna de riktlinjer som förordats för den fortsatta beredskapslagringen
av olj eprodukter,
5) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de ändringar i oljelagringsprogrammet
som kan föranledas av den begränsade omprövning av detta
som fördragande departementschefen förordat.
Propositionen har, såvitt angår ändring i förordningen om oljeavgift
m. m. och i förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,
m. m., hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till lagutskott. I sistnämnda
del har propositionen behandlats av andra lagutskottet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram ett program för fortsatt lagring för beredskapsändamål
av olja under sjuårsperioden 1970—1976. Ansvaret för att genomföra
programmet avses liksom nu åvila olj ebranschen och storkonsumenterna
av olja. Krigsreserven av drivmedel förutsätts även i fortsättningen förvaras
i bombskyddade anläggningar. En del av krigsreserven av eldningsoljor
föreslås lagras i anläggningar som lokaliseras efter beredskapsmässiga
överväganden. Denna lokaliserade lagring åvilar oljehandeln samt kraft- och
värmeproducenterna. Beredskapslagringen föreslås omfatta även lagring av
råvaror för framställning av stadsgas samt av gasol. Lagringen av råvaror
för stadsgas skall åvila gasverken och lagringen av gasol dels staten, dels
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr se
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
säljare och importörer. Programmet föranleder vissa ändringar i förordningarna
om oljelagring och om oljeavgift. Vidare föreslås följdändringar i
förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, in. m.
Investeringskostnaderna för beredskapslagringen av bensin, fotogen, motorbrännolja
och eldningsolja beräknas till ca 760 milj. kr. Därav föreslås
staten bidraga med 80 milj. kr. för merkostnaden för den skyddade och den
lokaliserade lagringen. Investeringskostnaderna för stadsgasindustrin beräknas
till ca 18,7 milj. kr. och för oljebranschens lagring av gasol till ca
7,7 milj. kr. Investeringskostnaderna för ett statligt gasollager går upp till
ca 19,8 milj. kr.
Av propositionen redovisas i det följande endast det av utskottet behandlade
lagförslaget och vad föredragande departementschefen, statsrådet Lange,
anfört i sin allmänna motivering i de frågor som behandlats av utskottet.
Det av andra lagutskottet behandlade författningsförslaget är av följande
lydelse.
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
3
Förslag
till
Lag
om ändring i förordningen (1957:343) om oljelagring m. m.
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1957:343) om oljelagring
in. m.,
dels att 1, 2, 4—8, 10—14 och 18 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av nedan angivna
lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1 §•*
För att-------därom förordnar.
För att trygga tillgång på råvara
för framställning av stadsgas skola
vidare förbrukare av sådan råvara
hålla lager därav enligt vad i förordningen
stadgas.
Enligt vad--------utvunnen olja.
2 §d
Lagrings- och inköpsskyldigheten Lagringsskyldighet enligt 1 § försatser
mineralolja som tillhör någon ta stycket och inköps skyldighet avav
följande grupper, nämligen: se mineralolja som tillhör någon av
följande grupper, nämligen:
gasol;
motorbensin, dock — —---av eldningsolja.
Sådana slag---—---annan gruppindelning.
Där ej----— — — — denna paragraf.
Vad i----—---inhemsk skiffer.
4
Kungl. Maj :t fastställer, enligt
grunder som riksdagen godkänt, den
mängd olja, tillhörande var grupp,
som sammanlagt skall hållas i lager.
Tillsynsmyndigheten skall före
den 1 juli varje år på sätt stadgas i
denna förordning bestämma huru
mycket olja, tillhörande olika grupper,
envar som enligt förordningen
är lagringsskyldig skall hålla i lager
under nästkommande kalenderår.
Har lagringsskyldig----- att ö
§-x
Kungl. Maj :t fastställer, enligt
grunder som riksdagen godkänt, den
mängd olja, tillhörande var grupp,
som sammanlagt skall hållas i lager
enligt 1 § första stycket.
Tillsynsmyndigheten skall före
den 1 juli varje år på sätt stadgas i
denna förordning bestämma huru
mycket olja, tillhörande olika grupper,
envar som enligt 1 § första stycket
är lagringsskyldig skall hålla i
lager under nästkommande kalenderår.
1 Senaste lydelse 1962:629.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
5 §.
Säljare är--—--inhemskt oljeraffinaderi.
Den som eljest under basåret sålt
olja till avnämare inom riket är lagringsskyldig,
därest han förvärvat
oljan av säljare, som avses i första
stycket, samt hans hela försäljning
av olja under basåret uppgått till
minst tjugutusen kubikmeter.
Den som eljest under basåret till
avnämare inom riket sålt olja, vilken
han förvärvat av säljare, som avses
i första stycket, är skyldig lagra gasol,
om hans försäljning av gasol under
basåret uppgått till minst ettusen
ton, och annan olja, om hans hela
försäljning av sådan olja under basåret
uppgått till minst tjugutusen
kubikmeter.
6 §•
Förbrukare är--— — transportmedlets drift.
Skyldig att-----kubikmeter eldningsolja.
Första och andra styckena äga ej
tillämpning på olja som förbrukas
såsom råvara vid framställning av
stadsgas för försäljning.
6 a §.
Den som under visst kalenderår
förbrukat råvara för framställning
av stadsgas för försäljning är skyldig
att under närmast följande kalenderår
hålla i lager råvara av samma
slag. Lagringsmängden skall utgöra
en bestämd andel av den mängd råvara
som förbrukats. Andelen fastställes
av Kungl. Maj:t enligt grunder
som riksdagen godkänt.
7 §•
1 mom. Vid lagringsskyldighetens
bestämmande enligt 4 § andra
stycket skall tillsynsmyndigheten
mellan de lagringsskyldiga fördela de
av Kungl. Maj :t enligt samma paragraf
första stycket för påföljande kalenderår
fastställda oljemängderna
med undantag av vad som under sagda
år skall lagras enligt sådan med
tillsynsmyndigheten träffad överenskommelse,
genom vilken någon åtagit
sig att, utöver vad som följer av
denna förordning, hålla lager av olja.
Fördelningen skall, med ledning av
de enligt 2 mom. beräknade basmängderna,
ske så att inom varje
1 mom. Vid lagringsskyldighetens
bestämmande enligt 4 § andra
stycket skall tillsynsmyndigheten
mellan dem som äro lagringsskyldiga
enligt 5 eller 6 § fördela de av Kungl.
Maj :t enligt i § första stycket för påföljande
kalenderår fastställda oljemängderna
med undantag av vad som
under sagda år skall lagras enligt sådan
med tillsynsmyndigheten träffad
överenskommelse, genom vilken någon
åtagit sig att, utöver vad som
följer av denna förordning, hålla lager
av olja. Fördelningen skall, med
ledning av de enligt 2 mom. beräknade
basmängderna, ske så att inom
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
5
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
grupp olja för envar lagringsskyldig
förhållandet mellan lagringsmängd
och basmängd är i görlig mån detsamma.
2 m o m.1 Basmängd inom viss
grupp av olja är den mängd olja, tillhörande
gruppen, som den lagringsskyldige
under de i 5 eller 6 § angivna
omständigheterna sålt eller förbrukat
under basåret eller, om han
sålt eller förbrukat olja både under
basåret och året eller ettvart av de
två åren närmast dessförinnan, vad
han under dylika omständigheter i
genomsnitt för år sålt eller förbrukat
under angivna tid. Beträffande värmekraftverk
må Kungl. Maj :t dock
förordna om andra grunder för beräkning
av basmängd.
varje grupp olja för envar lagringsskyldig
förhållandet mellan lagringsmängd
och basmängd är i görlig mån
detsamma.
2 in o in.1 Basmängd inom viss
grupp av olja är den mängd olja, tillhörande
gruppen, som den lagringsskyldige
under de i 5 eller 6 § angivna
omständigheterna sålt eller
förbrukat under basåret eller, om
han sålt eller förbrukat olja både under
basåret och året eller ettvart av
de två åren närmast dessförinnan,
vad han under dylika omständigheter
i genomsnitt för år sålt eller förbrukat
under angivna tid. I fråga om
gasol skall dock endast den försäljning
eller förbrukning som skett under
basåret beaktas. Beträffande värmekraftverk
må Kungl. Maj :t förordna
om andra grunder för beräk
-
ning av basmängd.
Vid beräkning — —---— försålda oljan;
b) olja som han infört från utrikes
ort eller utvunnit vid inhemskt
oljeraffinaderi och för vidareförsäljning
sålt till någon, vars försäljning
av olja under kalenderåret närmast
före försäljningen uppgått till sammanlagt
minst tjugutusen kubikmeter;
-
c) olja som han sålt till någon,
vilken enligt överenskommelse med
tillsynsmyndigheten var skyldig att
under kalenderåret närmast efter
försäljningen hålla lager av olja, tillhörande
samma grupp som den sålda
oljan;
d) eldningsolja som han sålt för
förbrukning vid anläggning inom riket,
vid vilken under de tre försälj
-
b) olja tillhörande annan grupp än
gasol, som han infört från utrikes
ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi
och för vidareförsäljning
sålt till någon, vars försäljning av
annan olja än gasol under kalenderåret
närmast före försäljningen uppgått
till sammanlagt minst tjugutusen
kubikmeter;
c) gasol som han infört från utrikes
ort eller utvunnit vid inhemskt
oljeraffinaderi och för vidareförsäljning
sålt till någon, vars försäljning
av gasol under kalenderåret närmast
före försäljningen uppgått till minst
ettusen ton;
d) olja som han sålt till någon,
vilken enligt överenskommelse med
tillsynsmyndigheten var skyldig att
under kalenderåret närmast efter
försäljningen hålla lager av olja, tillhörande
samma grupp som den sålda
oljan;
e) eldningsolja som han sålt för
förbrukning vid anläggning inom
riket, vid vilken under de tre för
-
1 Senaste lydelse 1962:629.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 ar 1969
(Nuvarande lydelse)
ningen närmast föregående kalenderåren
förbrukats sammanlagt
minst femtontusen kubikmeter eldningsolja;
samt
e) olja som sålts för förbrukning
vid fartygs drift i utrikes trafik.
8
Olja, som lagras enligt denna förordning,
skall den lagringsskyldige
förvara inom riket i utrymmen, som
han äger eller över vilka han eljest
förfogar, på sätt som tillsynsmyndigheten
finner ur kontrollsynpunkt
godtagbart. I lagret må ej inräknas
olja, som är upplagd å provianteringsfrilager
eller är föremål för
transitering.
Kungl. Maj :t — —--------
Det ankommer på tillsynsmyndigheten
att under beaktande av beredskapsbehoven
besluta om förläggningen
av lager som sägs i andra
stycket.
10
Tillsynsmyndigheten må lämna
lagringsskyldig tillstånd att fullgöra
sin lagringsskyldighet génom att till
motsvarande myckenhet lagra olja
tillhörande annan grupp än som följer
av vad ovan stadgas eller annan
mineralolja än som angives i 2 §.
Medgivande må ock lämnas lagringsskyldig
att enligt närmare bestämmelser
av tillsynsmyndigheten i stället
för eldningsolja lagra annat
bränsle.
(Föreslagen lydelse)
sälj ningen närmast föregående kalenderåren
förbrukats sammanlagt .
minst femtontusen kubikmeter eldningsolja;
f)
olja som sålts för förbrukning
såsom råvara vid framställning av
stadsgas för försäljning;
g) olja som sålts för förbrukning
vid fartygs drift i utrikes trafik.
.i
Vara, som lagras enligt denna förordning,
skall den lagringsskyldige
förvara inom riket i utrymmen, som
han äger eller över vilka han eljest
förfogar, på sätt som tillsynsmyndigheten
finner ur kontrollsynpunkt
godtagbart. I lagret må ej inräknas
vara, som är upplagd å provianteringsfrilager
eller är föremål för
transitering.
---eller beskjutning.
Det ankommer på tillsynsmyndigheten
att under beaktande av beredskapsbehoven
besluta om förläggningen
av dels lager som sägs i andra
stycket, dels övriga lager i den
utsträckning Kungl. Maj:t bestämmer.
§•
Tillsynsmyndigheten må lämna
lagringsskyldig som avses i 5 eller
6 § tillstånd att fullgöra sin lagringsskyldighet
genom att till motsvarande
myckenhet lagra olja tillhörande
annan grupp än som följer
av vad ovan stadgas eller annan mineralolja
än som angives i 2 §. Medgivande
må ock lämnas sådan lagringsskyldig
att enligt närmare bestämmelser
av tillsynsmyndigheten
i stället för eldningsolja lagra annat
bränsle.
Tillsynsmyndigheten må vidare
lämna den som är lagringsskyldig
enligt 6 a § tillstånd att i stället för
råvara som där avses lagra motsva
-
1 Senaste lydelse 1962:629.
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
(Nuvarande lydelse)
11
Avbrytes eller försvåras tillförseln
av olja till riket eller viss del därav,
äger Kungi. Maj :t medgiva, att lagren
må helt eller delvis tagas i anspråk.
Försättes lagringsskyldig —---
(Föreslagen Ig delse)
rande myckenhet av annan råvara
som kan utnyttjas för gasframställningen.
§-x
Avbrytes eller försvåras tillförseln
till riket eller viss del därav av vara
som lagras enligt denna förordning,
äger Kungl. Maj :t medgiva, att lagren
må helt eller delvis tagas i anspråk.
----- — behöriga slutförande.
12
Lagringsskyldig skall före den 1
februari närmast efter basåret lämna
tillsynsmyndigheten uppgift om
den mängd olja, tillhörande olika
grupper, han under basåret sålt eller
förbrukat under omständigheter
som avses i 5 eller 6 §.
Har lagringsskyldig
§•
Den som är lagringsskyldig enligt
5 eller 6 § skall före den 1 februari
närmast efter basåret lämna tillsynsmyndigheten
uppgift om den mängd
olja, tillhörande olika grupper, han
under basåret sålt eller förbrukat
under omständigheter som avses i
nämnda paragrafer. Den som är lagringsskyldig
enligt 6 a § skall varje
år före den 1 februari lämna tillsynsmyndigheten
uppgift om den
mängd stadsgas som han under närmast
föregående kalenderår framställt
för försäljning och den mängd
råvara som därvid förbrukats.
- -— — -— — — — och adress.
13
Under kalenderår, då lagringsringsskyldig
har att hålla lager av
olja, skall han varje månad lämna
tillsynsmyndigheten uppgift om den
mängd olja, tillhörande varje grupp,
som han vid utgången av närmast
föregående kalendermånad hade i
lager inom riket, så ock om platsen
och sättet för oljans förvaring. Tillsynsmyndigheten
må dock befria
från skyldighet att lämna uppgift
om förvaringsplatsen.
Lagringsskyldig, som
1 Senaste lydelse 1958:55.
2 Senaste lydelse 1959:119.
§-2
Under kalenderår, då lagringsskyldig
som avses i 5 eller 6 § har
att hålla lager av olja, skall han
varje månad lämna tillsynsmyndigheten
uppgift om den mängd olja,
tillhörande varje grupp, som han vid
utgången av närmast föregående kalendermånad
hade i lager inom riket,
så ock om platsen och sättet för
oljans förvaring. Motsvarande gäller
beträffande den som har att hålla
lager av råvara för framställning av
stadsgas. Tillsynsmyndigheten må
befria från skyldighet att lämna
uppgift om förvaringsplatsen.
------sådant bränsle.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 ar 1969
(Nuvarande hjdelse) (Föreslagen lydelse)
14
Efter anmaning är envar som
inom riket sålt eller förbrukat eller
från utrikes ort infört olja skyldig
lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter
om försäljningen, förbrukningen,
införseln eller lagret, som
tillsynsmyndigheten finner erforderliga
för tillämpningen av denna förordning.
18
Försummar lagringsskyldig att
hålla olja i lager i föreskriven myckenhet
och på sätt, som i denna förordning
eller med stöd därav föreskrivits,
förelägger tillsynsmyndigheten
honom vid vite att inom viss
tid vidtaga rättelse.
Om skyldighet att i fall som avses
i första stycket erlägga oljeavgift
gäller vad därom stadgas i förordningen
om oljeavgift m. m.
å-1
Efter anmaning är envar som
inom riket sålt eller förbrukat eller
från utrikes ort infört mineralolja
skyldig lämna tillsynsmyndigheten
de uppgifter om försäljningen, förbrukningen,
införseln eller lagret,
som tillsynsmyndigheten finner erforderliga
för tillämpningen av denna
förordning. Den som framställt
stadsgas har motsvarande skyldighet.
§•
Försummar lagringsskyldig att
hålla lager av den omfattning och
på det sätt, som i denna förordning
eller med stöd därav föreskrivits, förelägger
tillsynsmyndigheten honom
vid vite att inom vass tid vidtaga
rättelse.
Om skyldighet att i vissa fall som
avses i första stycket erlägga oljeavgift
gäller vad därom stadgas i förordningen
om oljeavgift m. in.
Denna lag träder i kraft, såvitt avser 6 § tredje stycket, 6 a §, 10 § andra
stycket och 12 § första stycket andra punkten, den 1 januari 1977 och i
övrigt den 1 januari 1970.
I fråga om de lagringsmängder som skall hållas i lager under år 1970
gäller A^ad tidigare bestämts.
Departementschefen
Importandelen av produkter som behövs för vår energiförsörjning har
från mitten av 1940-talet ständigt ökat. I fråga om drivmedlen är importberoendet
numera totalt. För bränslen är det inemot 90 %. Förändringen mot
ett nästan fullständigt importberoende för drivmedels- och bränsleförsörjningen
har sin grund i det ständigt ökade behovet av energi som skapas av
samhällets starka utveckling. Den ökade efterfrågan på energi hai i stor utsträckning
fått tillgodoses genom import av oljeprodukter.
Energikommittén redovisar i sin prognos en fortsatt kraftig stegring av
energibehovet. Det ökade behovet kan inom överskådlig tid endast i mindre
omfattning täckas genom utbyggnad av atom- och vattenkraft. Vi måste
därför även i fortsättningen importera stora mängder olja. Importen av den
-
1 Senaste lydelse 1962:629.
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
9
na vara beräknas sålunda stiga från ca 19 milj nr3 år 1965 till 35—36 milj.
m3 år 1975 och till 43—48 milj. m3 år 1985.
Ett avbrott i oljeimporten skulle innebära starka störningar för vårt samhälle.
Detta förhållande har framtvingat omfattande beredskapsåtgärder. För
att trygga vår energiförsörjning i olika krigs- och avspärrningssituationer
lagrar vi olja sedan mer än trettio år. Det nuvarande lagringsprogrammet,
som antogs år 1962, syftade till att under en sjuårsperiod väsentligt öka lagringen
av olja. De i programmet uppställda lagringsmålen för olika produkter
kommer i stort sett att ha uppnåtts vid utgången av år 1969.
För den fortsatta lagringen lägger 1968 års oljelagringskommitté fram tre
alternativa förslag till lagringsmål, vart och ett med två varianter betecknade
a och b.
Alternativ I b innebär att en i förhållande till riksdagens tidigare beslut
oförändrad tidsmässig försörjningsuthållighet vid krig och avspärrning uppnås
efter fem år. Alternativ II b syftar likaledes till full lagerutbyggnad
men under sju år. Alternativ III har beräknats så att lagerbehovet för varje
produktslag med undantag för krigsreserven av drivmedel begränsas till
95 % av de i alternativ II angivna mängderna. Väljs alternativ III kommer
således inte den tidigare beslutade försörjningsuthålligheten att uppnås. I
varianten a av resp. alternativ har kommittén räknat med en i förhållande
till tidigare beslut ökad försörjningsuthållighet för uppvärmningssektorn.
Kommitténs beräkningar av lagringsmålen för den nya perioden grundas
bl. a. på att förbrukningen i både krigs- och avspärrningsfallen nedbringas
till lägsta praktiskt möjliga nivå. Man framhåller därför vikten av att ransoneringar
är väl förberedda. Jag delar helt kommitténs uppfattning härvidlag.
Vid sina beräkningar av lagringsmålen har kommittén vidare utgått från
de bedömningar av det totala lagerbehovet som gjorts av överstyrelsen för
ekonomiskt försvar. Hänsyn har också tagits till i landet befintliga tillgångar
av drivmedel och bränslen samt till möjligheten av inhemsk ersättningsproduktion.
Vid remissbehandlingen har överbefälhavaren anmärkt på att kommittén
vid sina beräkningar av lagerbehovet inte synes ha kunnat ta hänsyn
till ett för krigsmaktens del visst ökat lagringsbehov. Jag finner att detta
lagringsbehov endast marginellt kan inverka på lagringsmålet. Vidare har
jordbruksnämnden framhållit att de av kommittén beräknade tillgångarna
av drivmedel i farmaggregat hos jordbruket redan tagits i anspråk av nämnden
i dess interna planer på en drivmedelsransonering inom jordbrukets område.
Denna fråga bör uppmärksammas vid fastställandet av den drivmedelsmängd
som kan komma att tilldelas jordbruket i ett krisläge.
I fråga om inhemsk ersättningsproduktion för drivmedel konstaterar
kommittén att endast gengas kan komma ifråga. Tillverkning av den speciella
utrustning som erfordras för gengasdrift tar dock relativt lång tid. Eftersom
en snabbare övergång till inhemska drivemedel ökar landets uthållighet
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
i ett krisläge anser kommittén det angeläget att möjligheterna till att minska
den tid som går åt för att sätta i gång produktionen av gengasutrustning snarast
prövas. En minskad igångsättningstid skulle även kunna innebära, att
det föreslagna lagringsmålet för motorbrännolja kan sänkas något. Jag finner
de av kommittén framförda synpunkterna viktiga. Forskningen i fråga
om gengasaggregat är långt driven. Prototyper av aggregat för olika fordon
har framställts och provkörs nu i olika delar av landet. Enligt min uppfattning
får frågan om ökade statliga insatser för förberedelser av produktion
av gengasaggregat prövas i samband med överstyrelsens årliga anslagsframställningar.
De beräkningar som leder fram till kommitténs förslag om lagringsmål för
den nya perioden är enligt min mening väl grundade. De understryker behovet
av fortsatt ökad beredskapslagring. Någon annan uppfattning har
heller inte förts fram vid remissbehandlingen. Beredskapslagren av olja samt
av koks bör således byggas upp ytterligare. Jag anser att målet skall vara en
i förhållande till nuvarande planering oförändrad tidsmässig uthållighet under
krigs- och avspärrningsperioderna. Det av kommittén förordade förslaget
om en sjuårig lagringsperiod finner jag väl motiverat och föreslår därför
att lagringsmålet för olja och koks för den kommande perioden fastställs i
enlighet med kommitténs alternativ II b. Jag delar således inte kommerskollegiets
uppfattning om behovet av ett ökat lagringsmål för bensin. Kommittén
har enligt min mening beaktat de svårigheter som uppstår vid en
bensinransonering och satt lagringsmålet därefter. Det av Svenska petroleum
institutet framförda förslaget om att reducera lagringsmålet för motorbrännolja
kan jag inte biträda. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar förordar
det högre lagringsmålet för uppvärmningssektorn och anför med instämmande
av överbefälhavaren goda skäl härför. Jag finner dock liksom en enig
kommitté att det lägre lagringsmålet ger en tillfredsställande beredskap och
förordar därför detta. Beträffande kommitténs förslag om ökad lagring av
koks finner jag att lagringen bör genomföras inom ramen för de resurser
som står till överstyrelsens förfogande.
Krigsreserven av drivmedel bör liksom hittills förvaras i särskilt lokaliserade
skyddade anläggningar. Enligt min mening innebär den av kommittén
föreslagna styrda lokaliseringen av en viss del av krigsreserven av eldningsolja
en förbättring av beredskapen. Förslaget bör därför genomföras.
Jag biträder även förslaget om en styrd lokalisering av en viss del av de
elkraft- och värmeproducerande företagens ökade lagring.
I fråga om finansieringen av oljelagringen bryter sig meningarna såväl
inom kommittén som bland remissinstanserna. Kommitténs majoritet föreslår
med instämmande av flera av de statliga remissinstanserna, att kostnaderna
för det nya lagringsprogrammet skall finansieras prisvägen. Reservantens
uppfattning att staten skall bidraga till industrins kostnader finner
stöd hos vissa av näringslivets organisationer.
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
11
Jag vill erinra om att vid tillkomsten av det nu löpande programmet beräknades
ett pristillägg på 0,4 öre litern täcka oljehandelns kostnader för
beredskapslagringen intill ett belopp av 60 milj. kr. Genom att detta pristillägg
inte skulle belasta leveranser till den lagringspliktiga industrin fick
denna underlag för finansiering av sina kostnader för beredskapslagringen.
På grund av den starkt stigande försäljningen beräknas ett pristillägg på
0,4 öre per liter under den kommande lagringsperioden inbringa ett belopp
av 129 milj. kr. per år. Detta belopp täcker väl oljehandelns kostnader som
beräknas gå upp till 108,2 milj. kr. per år. Oljehandelns leveranser till den
lagringspliktiga industrin skall inte heller för den nya perioden belastas med
pristillägget. Industrins kostnader för sin beredskapslagring under den nya
perioden kan beräknas bli lägre än under den nu löpande. Någon skillnad
i kostnadshänseende mellan den lagringsskyldiga industrin och andra
konsumenter torde, som kommerskollegium framhåller, inte komma att
föreligga.
Mot denna bakgrund föreslår jag att kommittémajoritetens förslag till
finansiering godtages. Svenska petroleum institutet anför i sitt remissyttrande
att pristillägget för motorbrännolja under den kommande perioden kan
förväntas bli högre än för andra produkter. Eftersom finansieringsförslaget
biträtts av oljebranschens representanter i kommittén, utgår jag dock från
att pristillägget för motorbrännolja på grund av beredskapslagringsavgiften
inte skall behöva bli högre än under nu löpande period.
Med hänsyn till de lokaliseringskrav som ställs på de skyddade och lokaliserade
utrymmena anser jag att statsbidrag bör lämnas till merkostnaden
för dessa. Denna merkostnad beräknas gå upp till ca 80 milj. kr. eller 11,5
milj. kr. per år. Det statliga bidraget bör liksom hittills lämnas i form av
ränte- och amorteringsfria lån.
För att tillförsäkra konsumenterna av stadsgas och gasol en rimlig försörjning
i ett krisläge föreslår kommittén lagringsskyldighet även för stadsgasindustrins
råvaror samt för gasol. Jag ansluter mig till de bedömningar
som kommittén därvid gjort och förordar att lagringsmålen skall avse samma
för sörj ningsuthållighet som för olja.
Remissinstanserna sätter i och för sig inte i fråga behovet av beredskapslagring
av dessa varor. I fråga om finansieringen av lagringen har dock flera
näringslivsorganisationer en annan uppfattning än kommittén. Jag vill
framhålla att lagringsskyldighet för stadsgasindustrin föreslogs redan av
1961 års oljelagringskommitté. Förslaget innebar bl. a. att lagringsskyldigheten
skulle fullgöras utan statliga bidrag. Med hänsyn till att stadsgasverken
i remissyttrande över kommittébetänkandet uttalade sin villighet att
frivilligt sörja för en betryggande lagring förordade jag i prop. 1962: 194
ingen särskild lagringsskyldighet. Jag förutsatte dock att överenskommelse
om frivillig lagring skulle träffas mellan stadsgasindustrins företrädare och
tillsynsmyndigheten. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen. Stads
-
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
gasindustrin bör mot denna bakgrund i sitt planeringsarbete för övergång
till annan råvara än kol ha räknat med inte blott de vinster från miljövårdsoch
produktivitetssynpunkt som de nya råvarorna för med sig utan även
med kostnader för beredskapslagring. Lagringsskyldigheten för stadsgasindustrin
skall enligt förslaget träda i kraft först den 1 januari 1977. Detta innebär
att medel för finansieringen kan anskaffas under en relativt lång tid.
Kostnaderna kan vidare slås ut på en normal avskrivningstid med kraftigt
minskade årskostnader som följd. Stadsgasindustrin har i allmänhet också
större lager av råvara än vad som är kommersiellt betingat. Detta bör innebära
att lageruppbyggnaden på grund av den föreslagna lagringsplikten blir
av begränsad omfattning. Av dessa skäl anser jag att kostnaderna för beredskapslagring
av råvara för stadsgas kan bäras utan statligt stöd.
De investeringskostnader för beredskapslagring av gasol som enligt kommitténs
förslag skall åvila de lagringskyldiga torde inte heller bli större än
att de kan bära dessa. Jag biträder därför kommitténs förslag. Kostnaderna
för lagringen av krigsreserven och en del av avspärrningsreserven av gasol
i bergrum, 19,8 milj. kr., bör bestridas av staten.
Då lagringsperioden avses omfatta en så lång tidsrymd som sju år bör
programmet, som kommittén föreslår, omprövas vid mitten av lagringsperioden.
Omprövningen skall vara begränsad till en bedömning av prognoserna
över fredskonsumtionen av olja, krigs- och avspärrningsposternas
storlek samt avdragsposternas storlek. Med hänsyn till att omprövningen
inte skall avse programmets finansiering bör Kungl. Maj :t bemyndigas att
besluta om de ändringar som kan föranledas av prövningen. Jag ämnar i
annat sammanhang återkomma till frågan om att tillkalla den särskilda
kontrollgrupp som förordats av kommittén.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och får därför hemställa,
att riksdagen bifaller propositionen nr 136, såvitt den
hänvisats till lagutskott.
Stockholm den 2 december 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Andra lagutskottets utlåtande nr 86 år 1969
13
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand (s), Lars Larsson (s)*, Dahlberg
(s), Hubinette (m), Eric Carlsson (ep), Wanhainen (s), Österdahl
(fp) och Axelson (fp)*;
från andra kammaren: fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s),
Göransson (s), Ringaby (m), fru Fraenkel (fp), fru Håvik (s), herrar
Johansson i Skärstad (ep) och Olsson i Mölndal (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM l%9 690031