Andra lagutskottets utlåtande nr 85 år 1969
1
Nr 85
Utlåtande i anledning av motioner angående samordningen av
statlig tjänstepension samt tilläggspension.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade likalydande
motioner, I: 764 av herr Kaijser samt II: 896 av herr Oskarson m. fl.
I motionerna kritiseras gällande regler för samordning mellan statlig
tjänstepension och pension enligt lagen om allmän försäkring. Motionärerna
pekar bl. a. på att reglerna medför att statligt anställda, som har sidoinkomst
från annat förvärvsarbete än anställning, i vissa fall betalar tilläggspensionsavgift
utan att detta medför någon höjning i den pension de även utan att
betala sådan avgift är berättigade till. Motionärerna sammanfattar sina synpunkter
på följande sätt:
Det är således önskvärt att
1. man från den allmänna försäkringens sida låter dem som på grund av
bristfälliga och missvisande informationer i onödan inbetalat ATP-avgifter
få dessa restituerade,
2. riksförsäkringsverket ger dem som över huvud taget kan beröras av
samordningen^ fullständig information och då på ett sådant sätt att denna
information når dem säkert, t. ex. genom rekommenderad försändelse,
3. riksförsäkringsverket också därvid informerar om möjligheterna att
genom icke samordningsbar pensionsförsäkring bättra på åldersskyddet.
Motionerna mynnar ut i ett yrkande att riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t
till känna vad i motionerna anförts.
Gällande bestämmelser
Statstjänstemännen erhåller pension enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente
och statens pensionslöneförordning. Sedan statstjänstemännen
fått förhandlingsrätt tillhör pensionsförhållanden de områden om vilka
parterna kan träffa avtal. Det statliga pensionssystemet är tillämpligt på
ordinarie och extraordinarie tjänstemän samt på övriga tjänstemän under
förutsättning att de uppfyller vissa krav, bl. a. på viss tids tjänstgöring. Pension
kan utgå som ålderspension, sjukpension eller familjepension. För full
ålderspension krävs 30 tjänsteår. Pensionsunderlaget utgörs av slutlöneklassens
lönebelopp i den lönegrad tjänstemannen befinner sig vid pensionsfallet.
Har tjänstemannen haft lönegraden kortare tid än fem år kan dock pensionsunderlaget
bli något lägre. Vid högre lönegrader än C 2 inräknas inte hela
lönen i pensionsunderlaget. Ålderspensionen och sjukpensionen utgör 65 %
av pensionsunderlaget. Därtill kommer vissa rörliga tillägg och efter 67 års
ålder ett särskilt tillägg, f.n. ca 2 000 kr./år. Familjepensionens storlek beror
på antalet efterlevande. En efterlevande får 32,5 % av pensionsunderlaget i
pension. Procenttalet stiger för varje ytterligare efterlevande. För exempelvis
tre efterlevande utgör talet 52 %.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969 9 samt 2 avd. Nr 85
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 85 år 1969
De statliga pensionsförmånerna är samordnade enligt den s. k. bruttometoden
med förmånerna från den allmänna pensioneringen, d. v. s. folkoch
tilläggspensioneringen i lagen om allmän försäkring. Bruttosamordningen
innebär att den enskilde är berättigad till minst de förmåner som skall
utgå enligt pensionsreglementet. Skulle folk- och tilläggspension tillsammantagna
vid något utbetalningstillfälle överstiga tjänstepensionens belopp
skall det högre beloppet utbetalas. Samordningen är sålunda individuell
och innebär att den enskilde är garanterad att alltid få ut minst så stora
förmåner som följer av den allmänna pensioneringen. Samordningen gäller
enbart sådana pensioner som intjänats samtidigt. En tjänsteman med endast
tjugo tjänsteår får därför endast två tredjedelar av folkpensionen samordnad.
Har en sådan tjänsteman under tid då han inte hade statlig tjänst förvärvat
pensionspoäng inom ATP-systemet på grund av anställning eller annat förvärvsarbete
samordnas inte den del av tilläggspensionen som dessa pensionspoäng
ger upphov till. För vissa familjepensionsförmåner gäller särskilda
samordningsregler.
Som ovan framhållits bygger det statliga pensionssystemets ålderspension
på lönen i slutlöneklassen. Vid beräkningen av ålderspensionens storlek
inom ATP-systemet utgår man från en längre tidsperiod. Avgörande för
ATP-pen.sionens storlek blir enligt huvudregeln inkomsterna under den försäkrades
femton bästa inkomstår. En annan skillnad i systemen är att kompensationen
i det statliga tjänstepensionssystemet är något högre (65 %>) än
i ATP (60 °/o). Det sagda innebär att vid en jämförelse av utfallet för en
enskild pensionär enligt de båda systemen den statliga tjänstepensionen ofta
blir inte oväsentligt högre. Detta medför i sin tur att statsanställda, som vid
sidan av sin tjänst har andra förvärvsinkomster berättigande till ATP, i allmänhet
inte får någon direkt fördel av dessa inkomster i pensionshänseende.
Endast för det fall att sidoinkomsten har en sådan storlek att den sammanlagda
folk- och tilläggspensionen skulle överstiga tjänstepensionen ger sidoinkomsten
utslag i högre pension för statspensionären. Om sidoinkomsten är
löneinkomst, betalar arbetsgivaren avgift till ATP. Avgiftsskyldigheten är
obligatorisk och föreligger alltså oavsett om sidoinkomsten medför förhöjd
pension. Om däremot sidoinkomsten härrör från annat förvärvsarbete än
anställning — det gäller inkomst som egen företagare — skall vederbörande
själv betala tilläggspensionsavgift. I det fallet föreligger emellertid inte obligatorisk
skyldighet att betala avgift. Den försäkrade kan nämligen anmäla
undantagande från ATP, såvitt angår inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning. Har sådant undantagande skett, skall vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst för tid efter ingången av året näst efter det då anmälan
gjordes hänsyn inte tagas till inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiftsskyldighet
föreligger självfallet inte om undantagande gjorts. En statsanställd
som i egenskap av egen företagare har inkomster vid sidan av tjänsten kan
alltså genom att i förväg anmäla undantagande av sidoinkomsten från ATP
undgå att belastas med tilläggspensionsavgift.
Andra lagutskottets utlåtande nr 85 år 1969
3
Undantagande medför vissa speciella konsekvenser. Den som för inkomst
av annat förvärvsarbete trätt ur ATP-systemet kan inte ånyo träda in i detsamma
förrän fem år förflutit. Den som återinträtt kan inte på nytt göra
undantagande. Dessa regler har tillkommit för att förhindra spekulation
från de försäkrades sida. Undantagande från försäkringen för tilläggspension
får vidare betydelse för försäkringen för tilläggssjukpenning. Den försäkrades
sjukpenningklass skall nämligen, om undantagande gjorts bestämmas
med bortseende från inkomst av annat förvärvsarbete. Undantagandet kommer
alltså att automatiskt omfatta både ATP och sjukförsäkring.
Utskottet
Statstjänstemannen bar sina pensionsföx-hållanden reglerade i särskild
ordning. De centrala bestämmelserna finns i statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(SPR). Pensionsförmånerna enligt detta reglemente är i allmänhet
förmånligare än vad den allmänna pensioneringen i motsvarande fall
kan erbjuda. I vissa situationer då den statsanställde vid sidan om sin tjänst
har icke obetydliga inkomster från annat förvärvsarbete kan det emellertid
ställa sig förmånligare för honom att få pensionen beräknad enligt den
allmänna pensioneringens regler. För att en sådan statsanställd inte skall
bli sämre ställd än pensionärer i allmänhet har det föreskrivits att en statlig
tjänsteman har rätt att få sin pension beräknad enligt allmänna pensioneringen
om det ställer sig fördelaktigare. Samordningen mellan pensionssystemen
är sålunda individuell för varje pensionär och en jämförelse mellan
utfallet i de båda systemen skall göras vid varje utbeialningstillfälle.
Fn följd av att det statliga tjänstepensionssystemet generellt sett ger högre
kompensation än den allmänna pensioneringen blir att sidoinkomster av
måttlig storlek i regel inte leder till en högre pension för en statsanställd.
Av naturliga skäl önskar en statsanställd i ett sådant fall inte heller betala
avgift till ATP för sidoinkomsten. De som själv skall betala avgift till ATPsystemet,
d. v. s. de som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning,
kan också slippa avgiftsskyldighet genom att före det kalenderår under vilket
inkomsten beräknas inflyta anmäla undantagande från försäkringen för
sådan inkomst.
I förevarande motioner hävdas att informationen om samordningen mellan
SPR och ATP och om möjligheterna till undantagande är bristfällig samt
att detta lett till att en del personer till ATP betalt egenavgifter, som inte ger
utslag i högre pension. Motionärerna vill därför att sådana »i onödan» inbetalade
avgifter skall restitueras. Motionärerna önskar därjämte att riksförsäkringsverket
skall ge alla som kan beröras av samordningen fullständig
information som når dem säkert, t. ex. genom rekommenderade försändelser.
Informationen skall också innefatta upplysningar om möjligheten att bättra
på pensionsskyddet genom att teckna försäkring utom det allmänna pensionssystemet.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 85 dr 1969
En konsekvens av nuvarande ordning är att det i regel inte förrän i samband
med utbetalning av pension är möjligt att säkert avgöra huruvida en
statspensionär med sidoinkomster får någon direkt fördel av för sidoinkomsterna
inbetalade ATP-avgifter. Redan på grund härav kan det inte komma
i fråga att såsom motionärerna föreslår restituera avgifter. En sådan ordning
skulle dessutom strida mot försäkringstekniska principer. Till detta
kommer att samordningsbestämmelserna liksom övriga pensionsbestämmelser
tillhör de frågor som statstjänstemännen kan förhandla och träffa avtal
om. Motionerna bör alltså inte föranleda någon åtgärd i denna del.
Såsom motionärerna påpekar inrymmer pensionssystemet möjlighet för
statstjänstemän att undgå att betala avgifter för sidoinkomster från annat
förvärvsarbete genom att de i förväg kan anmäla undantagande från försäkringen.
Det är självfallet viktigt att man i denna fråga liksom i andra
frågor som rör socialförsäkringarna söker öka kunskaperna hos berörda
personer. Att såsom motionärerna föreslår sända ut information i form av
rekommenderade försändelser till alla som över huvud taget kan beröras av
samordningen förefaller inte ändamålsenligt. Undantagande skall, som
nämnts, ske före det inkomsten uppbärs, vilket innebär att informationen
för att uppfylla motionärernas krav måste sändas till alla statstjänstemän.
Det behov av upplysning som kan finnas torde i stället dels kunna fyllas av
de fackliga organisationerna, dels kunna fullgöras inom ramen för den allmänna
upplysningsverksamheten om socialförsäkringarna. I det sammanhanget
kan det nämnas att informationsutredningen undersöker hur samhällsinformationen
i allmänhet skall kunna effektiviseras på olika sätt. Med
hänsyn till det anförda synes det inte heller beträffande de framlagda förslagen
om information erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer,
att motionerna 1:764 och 11:896 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 25 november 1969
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit:
från första kammaren: herr Strand (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar
Eric Carlsson (ep), Österdahl (fp), Kaijser (m), Ivar Andersson (s)* och
fru Grethe Lundblad (s)*;
från andra kammaren: herrar Odhe (s), Fredriksson (s), Larsson i
öskevik (ep), Ringaby (m), Nilsson i Kalmar (s), fru Sigurdsen (s), fru
Fraenkel (fp) och fru Håvik (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Kaijser (m).
Svenska Reproduktions AB, Sthlm 1969