Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av motioner om förbud mot användning av
DDT m. fl. preparat.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
I: 787 av herr Werner och 11:893 av fru Marklund m. fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till regeringen begär initiativ för förbud mot användning av DDT och
andra preparat innehållande stabila klorerade kolväten».

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna i den ordning 46 §
riksdagsordningen föreskriver från giftnämnden, socialstyrelsen och statens
institut för folkhälsan. Yttrande har vidare på utskottets begäran avgivits
av Sveriges lantbruksförbund.

Gällande bestämmelser

Enligt bekämpningsmedelsförordningen den 14 december 1962 får bekämpningsmedel
— varmed förstås ämnen och beredningar som är avsedda
att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller dylikt,
förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus — inte användas eller överlåtas
utan att lia godkänts vid en särskild registreringsprocedur hos giftnämnden.
Bekämpningsmedel får inte registreras om medlet är så giftigt
eller eljest bedöms kunna medföra sa skadlig verkan på människor, husdjur,
vilt, ny ttoinsekter eller nyttoväxter, att det inte lämpligen bör användas
i bekämpningssyfte. Vid registreringen skall medlet placeras i olika faroklasser
alltefter dess giftighet. Genom denna åtgärd styrs de farligaste medlen
via mer kvalificerade handelsvägar till sådana personer, som på grund
av speciell utbildning och erfarenhet erhållit tillstånd att använda dem.
Giftnämnden tår föreskriva särskilda säkerhetsföreskrifter vid registreringen.
Sndana föreskrifter kan ändras när skäl därtill föreligger. Registreringen
kan också återkallas, t. ex. om medlet vid användning visar sig vara förenat
med väsentligt större risker än som förutsattes vid registreringen.

Bekämpningsmedelsförordningen trädde i kraft den 1 januari 1964. Medel,
som hölls till salu den 1 oktober 1963 enligt då gällande bestämmelser
och som anmälts för registrering enligt de nya bestämmelserna senast den
31 mars 1964, far dock, savida inte giftnämnden förordnar annorlunda, försäljas
och användas i avvaktan på registreringsansökningens slutgiltiga
prövning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 9 samt. 2 avd. Nr 62

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 dr 1969

En stor grupp bekämpningsmedel mot insekter innehåller klorerade kolväten,
dvs. föreningar mellan ämnena klor, kol och väte. I allmänhet utmärks
dessa föreningar av stor persistens (stabilitet) i biologiska system. De
har därigenom en utpräglad tendens att upplagras i olika organismer. Vissa
av dem är dessutom kraftigt ackumulerande. Vid årets början förekom i
Sverige ca 150 bekämpningsmedel som innehöll stabila klorerade kolväten.
Av dessa hade endast ett litet fåtal registrerats. Övriga medel tillhandahölls
enligt övergångsbestämmelserna i avvaktan på registreringsansökningens
slutgiltiga prövning. De stabila klorerade kolväten som ingick i dessa medel
utgjordes praktiskt taget i samtliga fall av DDT, aldrin, dieldrin eller
lindan.

Giftnämndens beslut den 27 mars 1969

Efter omfattande förarbeten tog giftnämnden i början av innevarande år
upp samtliga bekämpningsmedel innehållande stabila klorerade kolväten
till prövning. Före ställningstagandet höll nämnden under tiden den 25—27
mars i år en brett upplagd konferens i ämnet. Vid konferensen deltog ett
flertal framstående experter på de toxikologiska, ekologiska och administrativa
områdena såväl från Sverige som från andra länder.

Nämndens prövning ledde till att nämnden den 27 mars 1969 fattade beslut
att inte vidare tillåta användning av vissa klorerade kolväten som bekämpningsmedel
i Sverige. Beslutet innebär följande:

1) All användning av aldrin och dieldrin förbjuds från den 1 januari

1970.

2) Användningen av DDT och lindan i hushålls- och hemträdgårdspreparat
förbjuds från samma datum.

3) övrig användning av DDT förbjuds under en försöksperiod av två år
räknat från den 1 januari 1970. För synnerligen speciella situationer skall
dispensmöjlighet finnas. Nämnden utgår från att forskning under försöksperioden
skall bedrivas i syfte att få verkan av förbudet belyst.

I sin motivering för beslutet framhåller giftnämnden att konferensen den
25—27 mars givit klart besked om att någon omedelbar hälsorisk för människan
inte föreligger till följd av den nuvarande användningen av klorerade
kolväten som bekämpningsmedel. I fråga om den omgivande naturen
sedd som ett biologiskt sammanhängande system har dock betydande risker
påvisats. Nämnden framhåller också att tillgången till alternativ för sådana
i Sverige aktuella bekämpningsbehov som hittills täckts med preparat innehållande
persistenta klorerade kolväten har ökat (det torde framför allt
gälla organiska fosforsyreestrar). I nämndens motivering heter det vidare:

Det har icke ansetts sannolikt att väsentligt ökad kunskap om den totala
risksituationen kan nås inom den närmaste framtiden även om mycket
stora forskningsresurser skulle sättas in. Det är otillräckligt känt i vilken

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

3

utsträckning och på vilket sätt bl. a. klorerade kolväten som används inom
ett visst geografiskt område partiellt sprids till andra områden. Att sådan
spridning sker är fastslaget.

Behovet av insektsmedel är ganska litet i Sverige jämfört med många
andra länder. Detta underlättar möjligheterna att här undvara de nu förbjudna
preparaten. Åtgärderna underlättar även en kartläggning av i vilken
utsträckning å ena sidan en spridning inom Sverige å andra sidan luft- och
vattenburna rester från andra områden är av betydelse för risksituationen
här i fråga om klorerade kolväten. Giftnämnden har under hand upplysts
om att naturvårdsverkets forskningsnämnd är beredd att prioritera undersökningar
som bidrar till ett klarläggande av eventuella förändringar i
föroreningssituationen efter restriktionernas ikraftträdande. Härigenom får
man ett unikt tillfälle att studera ett oklart men betydelsefullt problem.
Även forskning rörande alternativa bekämpningsmöjligheter borde få ökat
stöd.

Efter det att giftnämnden utfärdat sitt förbud har endast en dispensansökan
inkommit. Den begärda dispensen gäller användning av DDT inom
skogsbruket, dels för att förhindra insektsangrepp på timmervältor, dels
för att behandla skogsplantor mot angrepp av snytbaggar och bastborrar.
Dispensansökningen har remissbehandlats och kommer att avgöras av giftnämnden
inom kort.

Motionerna

Motionärerna anför att ett av de allvarligaste hoten mot den globala miljön
och på sikt mot människans existens är användningen av stabila biocider
av klor-kolvätetyp. Trots att dessa biocider använts endast i knappt
trettio år, kan vissa av dem påträffas i fettvävnad av alla levande organismer.
Motionärerna anger att ett stort antal lokala katastrofer redan inträffat
på många håll, främst i USA. De anger också att användningen av
dessa preparat ökar, trots att acceptabla ersättningspreparat i många fall
finns tillgängliga. Även om användningen av preparaten i Sverige ännu är
relativt ringa, anser motionärerna att användningen innebär ett hot mot
miljön. De menar därför att fortsatt användning bör förhindras genom att
registrering av preparat innehållande stabila klorerade kolväten såsom bekämpningsmedel
förbjuds.

Remissyttrandena

Remissinstanserna uttrycker över lag förståelse för motionernas syfte
men avstyrker bifall till motionsyrkandet.

Giftnämnden och statens institut för folkhälsan motiverar sitt avstyrkande
med hänvisning till giftnämndens förbud den 27 mars 1969.

Socialstyrelsen understryker — liksom de båda förenämnda instanserna
— att förbrukningen av organiska klorpesticider (i stort sett detsamma som

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

bekämpningsmedel innehållande klorerade kolväten) måste hållas så låg
som möjligt och fortsätter:

Över huvud taget bör halterna av främmande substanser i livsmedel hållas
på lägsta möjliga nivå. Eu inskränkning av bruket av organiska klorpesticider
kan emellertid tänkas orsaka andra problem. Utredning rörande
följdverkningar av en dylik inskränkning är därför påkallad. Erfarenheterna
rörande exponering för DDT bör därvid inventeras, varvid också den
relativa betydelsen av DDT-exponering i jämförelse med exponering för
andra substanser i den kemiska miljön bör beaktas. Av stort intresse blir
erfarenheterna från den internationella konferens rörande biocider, som
i giftnämndens regi äger rum i Stockholm 25—27.3.1969. Härefter torde
det ankomma på giftnämnden att bedöma vilka åtgärder som bör ifrågakomma.

Sveriges lantbruksförbund motiverar sitt avstyrkande på ett något annorlunda
sätt än övriga remissinstanser. Förbundet framhåller nämligen att
bruket av klorerade kolväten i Sverige är ringa samt att användningen av
preparaten — till skillnad från vad motionärerna gör gällande — är i
minskande. Under år 1969 kommer minskningen enligt förbundet att bli
särskilt stark genom övergång till andra bekämpningsmedel, framför allt
sådana som innehåller organiska fosforföreningar. Förbundet utvecklar sin
mening bl. a. med en hänvisning till följande uppgifter:

Användningen av insektsmedel är praktiskt taget inskränkt till oljeväxter,
potatis och sockerbetor. Dessa grödor upptar en areal på cirka 100 000,
65 000 resp. 40 000 har årligen, vilket alltså skall ställas i relation till den
totala åkerarealen om cirka 3 000 000 har. Det bör beaktas att klorerade
kolväten i detta sammanhang är aktuella endast till en mindre del i potatis
(aldrin) och i oljeväxter (DDT och DDT + hexaklor), medan sockerbetorna
endast berörs av organiska fosforföreningar. Under år 1969 kommer
DDT att praktiskt taget helt ersättas av den organiska fosforföreningen
fenitrotion.

Utskottet

Enligt lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1964 får bekämpningsmedel
användas och försäljas endast om det godkänts genom registrering
hos giftnämnden. Registrering får inte ske av medel som är så giftigt eller
eljest skadligt för människor, djur eller växter att det inte lämpligen bör användas
i bekämpningssyfte. Giftnämnden kan utfärda särskilda säkerhetsföreskrifter
i samband med registreringen och kan också återkalla tidigare
beslutad registrering. Bekämpningsmedel som hölls till salu den 1 oktober
1963 enligt då gällande bestämmelser och som anmälts till registrering enligt
de nya bestämmelserna senast den 31 mars 1964 får användas och försäljas
i avvaktan på registreringsansökningens slutgiltiga prövning såvida giftnämnden
inte förordnar annorlunda.

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1969

5

Ett stort antal medel för insektsbekämpning innehåller klorerade kolväten.
Ett fåtal av dessa bekämpningsmedel har registrerats av giftnämnden,
medan det övervägande antalet har tillhandahållits med stöd av övergångsbestämmelserna.
De klorerade kolvätena utmärks i allmänhet av stor stabilitet
och har därigenom en tendens att lagras upp i olika organismer. Denna
omständighet utgör enligt förevarande motioner ett hot mot vår miljö. Eftersom
fullgoda, mindre farliga ersättningsmedel finns tillgängliga, anser motionärerna
att fortsatt användning av bekämpningsmedel innehållande stabila
klorerade kolväten bör förbjudas.

Efter det att motionerna väckts har giftnämnden genom beslut den 27 mars
1969 utfärdat förbud mot användning av vissa klorerade kolväten som bekämpningsmedel.
Förbudet omfattar all användning av aldrin och dieldrin
från den 1 januari 1970, användning av DDT och lindan i hushålls- och
hemträdgårdspreparat från samma datum samt övrig användning av DDT
under en försöksperiod av två år likaledes från den 1 januari 1970, dock
med viss möjlighet i sistnämnda fall till dispens för synnerligen speciella
situationer.

Stabila klorerade kolväten med någon betydelse i bekämpningssammanhang
i vårt land utgörs enligt vad utskottet inhämtat hos giftnämnden, av
de i motionerna omnämnda preparaten DDT, aldrin, dieldrin och lindan.
Giftnämndens beslut om förbud mot användning av dessa preparat tillgodoser
sålunda i allt väsentligt det av motionärerna framställda önskemålet om
förbud mot användning av bekämpningsmedel som innehåller stabila klorerade
kolväten. Något initiativ från riksdagens sida är vid sådant förhållande
inte påkallat.

Utskottet får med anledning härav hemställa,

att motionerna I: 787 och II: 893 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 oktober 1969

På andra lagutskottets vägnar:

RUTH HAMRIN-THORELL

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Dahlberg (s),
Hubinette (m), Wanhainen (s), Österdahl (fp), Andreasson (ep), Ivar Andersson
(s) och fru Grethe Lundblad (s);

från andra kammaren: herrar Lundberg (s), Gustavsson i Alvesta (ep),
fröken Wetterström (m), herrar Fredriksson (s), Svensson i Kungälv (s),
fru Frsenkel (fp), herr Aldén (s) och fru Håvik (s).

Svenska Reproduktions AB 1969