Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
1
Nr 46
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motion
angående vilande grundlagsförslag om riksdagens
krigsdelegation.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas motionen I: 254 av herr Wallmark (m) i vilken
hemställs:
»1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa, att förevarande
motion överlämnas till grundlagberedningen för beaktande vid
dennas fortsatta arbete samt att Kungl. Maj :t för 1969 eller 1970 års riksdag
framlägger det förslag till grundlagsändringar som därav kan föranledas;
ävensom
2) att riksdagen — under förutsättning att proposition i ämnet ej hinner
framläggas för 1969 års riksdag — i avvaktan härpå för sin del ville
besluta att till 1970 års riksdag uppskjuta behandlingen av de av konstitutionsutskottet
med stöd av dess initiativrätt i betänkandet nr 20: 1968 framlagda
och av riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
antagna förslagen till ändrad lydelse av 50 § andra stycket regeringsformen
samt 73 § andra och tredje styckena riksdagsordningen».
Gällande regler samt antagna och vilande ändringsförslag
Krigsdelegationen inrättades genom grundlagsändringar som antogs slutligt
1965. Därvid stadgades bl. a. i 50 § andra stycket regeringsformen, att
delegationen skulle träda i riksdagens ställe om riket kommer i krig och
krigsförhållandena påkallar det, i 73 § andra stycket riksdagsordningen,
att personliga suppleanter skulle utses för ledamöterna, och i 73 § tredje
stycket riksdagsordningen, att ledamöterna och suppleanterna skulle behålla
sina uppdrag i händelse av nyvalsförordnande. Övriga bestämmelser
saknar betydelse i detta ärende.
I propositionen 1968: 27 med förslag till partiell författningsreform föreslogs,
såvitt här är av betydelse, att den nämnda bestämmelsen i 73 § tredje
stycket riksdagsordningen skulle utgå.
I konstitutionsutskottets betänkande 1968:20 i anledning av propositio1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 5 samt. 2 avd. Nr 46
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr å6 år 1969
nen tillstyrktes nämnda förslag samt framlades vissa förslag rörande krigsdelegationen
med begagnande av utskottets initiativrätt. De sistnämnda avsåg
dels att delegationen skulle kunna träda i riksdagens ställe redan vid
omedelbar krigsfara, om statsministern och två tredjedelar av talmanskonferensens
ledamöter var ense därom, dels att de personliga suppleanterna
skulle avskaffas och att delegationen i stället skulle få rätt att själv utse
vem som helst av riksdagens ledamöter att ingå i delegationen, om ledamot
avlider eller får varaktigt förfall. Ändringarna ansågs böra träda i kraft
redan före 1971, då den partiella författningsreformen i övrigt träder i kraft.
Utskottet framlade därför två förslag i ämnet. Det ena infogades i det stora
författningskomplexet för att med detta träda i kraft 1971. Det andra framlades
fristående för att kunna efter slutligt beslut träda i kraft omedelbart,
redan före 1971.
Det första av dessa båda förslag berörde dels 50 § andra stycket regeringsformen,
dels 73 § andra stycket riksdagsordningen. Det har som en följd
av att den partiella författningsreformen antagits i dess helhet blivit slutligt
antaget och träder alltså i kraft 1971.
Det andra av de båda förslagen berörde samma båda paragrafer och därutöver
73 § tredje stycket riksdagsordningen. Detta förslag antogs av riksdagen
1968 och framläggs för slutligt beslut genom memorial av denna
dag.
Utskottet hänvisar till sistnämnda memorial beträffande grundlagstexternas
närmare lydelse.
Motionen
Vid debatten om den partiella författningsreformens slutliga antagande
av riksdagen framkom olika meningar, om motionen borde uppfattas som
avseende både de förslag, som utskottet framlade 1968 med begagnande av
sin initiativrätt, eller endast det andra. Med anledning härav bör påpekas
att motionen enligt sin hemställan endast avser det andra av ifrågavarande
förslag. Detta framgår redan av att hemställan uttryckligen hänför sig
till 73 § tredje stycket riksdagsordningen, som berördes endast av det andra
men inte av det första förslaget. Inte heller innehåller motionen något yrkande
om uppskov med hela den partiella författningsreformen, vilket skulle
ha varit nödvändigt om det första förslaget skulle kunna uppskjutas.
Enligt 64 § riksdagsordningen måste nämligen vilande grundlagsändringsförslag
»oförändrat» antas eller förkastas. Att ta bort ett par paragrafer innebär
självfallet en ändring. Det kan nämnas att då tvekan uppkom 1964
om ett annat utskottsinitiativ, avseende lönedelegationen, vilket infogats i
ett större sammanhang, kamrarna på särskilt yrkande beslöt att bryta ut
den aktuella punkten ur sitt sammanhang och anta den separat. Det sålunda
utbrutna förslaget förkastades sedan 1965. Motsvarande förfarande till
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 är 1969 3
lämpades inte 1968 i fråga om utskottets initiativ i fråga om krigsdelegationen.
Motionären anför följande synpunkter på utskottets förslag i fråga om
50 § regeringsformen och 73 § riksdagsordningen:
Enligt grundlagsförslagen skall krigsdelegationen kunna träda i riksdagens
ställe redan vid »omedelbar krigsfara» förutsatt att statsministern och
minst två tredjedelar av talmanskonferensens ledamöter är ense härom.
Det är givetvis riktigt att stränga krav uppställs för att delegationen skall
kunna överta riksdagens befogenheter utan att krig föreligger. Men det är
därmed ej sagt, att det i förevarande fall är lämpligt med en kvorumregel
som säger att minst två tredjedelar av konferensens totala antal ledamöter
skall vara närvarande vid beslutet. Det hade ur krigsberedskapssynpunkt
säkerligen varit bättre om man hade nöjt sig med ett något lägre antal
närvarande medlemmar av konferensen men i stället skärpt kravet på kvalificerad
majoritet bland dessa för besluts fattande.
Enligt samma grundlagsförslag skall vidare suppleantinstitutionen inom
krigsdelegationen helt avskaffas; i stället får delegationen befogenhet att
i händelse av behov komplettera sig själv. Men om delegationen i ett extremt
krigsläge i ett enda sammanhang skulle slås ut eller tillfångatas, upphör regeln
att fungera. Och då finns inga suppleanter att tillgå som kan träda till
och utöva krigsdelegationens funktioner. Men den situationen skulle med
till visshet gränsande sannolikhet ej behöva uppstå, om suppleantinstitutionen
åtminstone subsidiärt bibehölls.
Vidare anför motionären följande synpunkter på grundlagsregleringen,
som önskas beaktade av grundlagberedningen:
Grundlagsföreskrifterna om krigsdelegationen kompletteras av bestämmelser
i riksdagsstadgan om att delegationen redan under normala, fredliga
förhållanden skall utse ett presidium på två eller flera personer med
uppgift att förbereda delegationens verksamhet för det fall att denna skulle
komma att överta riksdagens befogenheter.
Detta krigsdelegationens presidium bär alltsedan sin tillkomst bestått
av fem ledamöter som samtidigt varit medlemmar av talmanskonferensen,
däribland de båda talmännen samt en vice talman. Denna ordning är säkerligen
också ändamålsenlig. Det torde ur beredskapssynpunkt vara av den
betydelse, att det i anslutning härtill föreskrives i grundlag vid övergång
till enkammarriksdag, att dennas presidium skall ingå i krigsdelegationen
— utan att dennas ledamotsantal därför ökas — och samtidigt skall utgöra
delegationens presidium eller i varje fall skall ingå i detta med den komplettering
delegationen kan finna påkallad.
Härvid förutsättes självfallet att de arbetsuppgifter som för närvarande
ankommer på krigsdelegationens presidium skall förbli där. Reglerna härom
är också ur beredskapssynpunkt av den betydelse att de bör ha sin plats
i grundlag. Härtill kommer att regeringens medlemmar ej genom föreskrifter
i riksdagsstadgan kan åläggas att i förekommande fall samråda med
presidiet.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Grundlagberedningen
Grundlagberedningen har under det gångna året ägnat betydande uppmärksamhet
åt frågor rörande krigsdelegationen och den konstitutionella
beredskapen i övrigt. I arbetet har expertis från UD och försvarsdepartementet
deltagit, och samråd har skett med krigsdelegationens presidium. Beredningen
har enats om att i samband med förslag angående ändrad utskottsorganisation
framlägga förslag till en ändring i reglerna om krigsdelegationen,
som emellertid saknar samband med de frågor som är aktuella
i detta ärende. Lämpligheten av att anta det nu vilande grundlagsändringsförslaget
har inte ifrågasatts under beredningens arbete.
Utskottet
Det sedan 1968 vilande förslag till ändringar i grundlagarnas föreskrifter
om krigsdelegationen, till vilket förevarande motion anknyter, framlades
av utskottet efter ingående beredning och i samförstånd med expertis inom
justitie- och försvarsdepartementen. Det antogs av riksdagen utan att någon
erinran framställdes. Motsvarande ändringar har sedan slutligt beslutits
med ikraftträdande 1971, i samband med den partiella författningsreformen.
Frågan gäller alltså nu endast, om ändringarna skall, till stärkande
av den konstitutionella beredskapen, antas för ikraftträdande redan före
1971.
Frågor om krigsdelegationen och den konstitutionella beredskapen i övrigt
har som nämnts varit föremål för betydande uppmärksamhet inom
grundlagberedningen under det gångna året. Expertis från utrikes-, justitie-
och försvarsdepartementen har deltagit i detta arbete, och samråd har
skett med krigsdelegationens presidium. Med hänsyn härtill kan utskottet
inte finna påkallat, att riksdagen i anledning av förevarande motion gör
någon framställning i ämnet hos regeringen. Under överläggningarna inom
grundlagberedningen har inte från något håll ifrågasatts annat än att
riksdagen bör anta det vilande förslaget slutligt. Något uppskov med behandlingen
av detta kan utskottet därför inte finna motiverat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen avslår motionen 1: 254.
Stockholm den 3 december 1969
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
5
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 46 år 1969
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
fru Segerstedt Wiberg (fp), herrar Sveningsson (m), Sörlin (s), Svenungsson
(m), Nyquist (s), Norberg (s) och Richardson (fp);
från andra kammaren: herrar Larsson i Luttra (ep), Adamsson (s),
Nilsson i Östersund (s), Henningsson (s), Wennerfors (m), fru Thunvall
(s), herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (ep), Nelander (fp) och Jonsson
i Mora (fp).
MARCUS BOKTA. STHLM 1969 490026