Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av motioner om ett naturreservat vid Kullaberg.

I de likalydande vid 1969 års riksdag väckta motionerna I: 849 av herr
Pettersson, Arne, in. fl., och 11:958 av herr Henningsson m. fl. har hemställts
att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om
utredning dels av möjligheterna för en sammanläggning av det av AB Kullabergs
Natur förvaltade området och angränsande naturreservat till ett gemensamt
naturreservat, dels av frågan om allmänhetens rätt att befara vägarna
inom området.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionerna från statens naturvårdsverk, länsstyrelsen i
Malmöhus län, Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott, AB Kullabergs
Natur och Brunnby kommun. Se bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I föreliggande motioner hemställs om utredning dels rörande
möjligheterna att sammanlägga ett av AB Kullabergs Natur förvaltat område
vid Kullen i nordvästra Skåne med ett i öster angränsande naturreservat
till ett gemensamt naturreservat, dels av frågan om allmänhetens rätt
att befara vägarna inom området. Båda områdena är attraktiva utflyktsmål
för allmänheten, dock är det förstnämnda området med sin utsiktspunkt
vid Kullens fyr det mest frekventerade. Vid passage till eller genom
detta område uttages avgift under den period på sommaren och vid vissa
helger då tillströmningen av besökande är särskilt stor. AB Kullabergs Natur
tillgodoräknar sig ingen vinst på avgifterna utan de används för skötsel och
underhåll av området och anläggningarna där. Till det i öster belägna naturreservatet
äger allmänheten tillträde utan avgift.

Utskottet, som vill erinra om att frågan om allmänhetens rätt att beträda
det av AB Kullabergs Natur förvaltade området inom västra delen av Kullaberg
behandlades av föregående års riksdag (JoU 1968: 35), finner i likhet
med motionärerna vissa skäl tala för att ifrågavarande område i någon form
anknyts till det genom länsstyrelsens resolution år 1965 bildade naturreservatet
öster om sagda område. Såsom framgår av de över motionerna inhämtade
remissyttrandena har förhandlingar i syfte att avsätta även den västra
delen av Kullaberg som naturreservat upptagits mellan länsstyrelsen och
representanter för AB Kullabergs Natur. Enligt vad länsstyrelsen anfört har
man sedan enighet uppnåtts om själva reservatbildningen igångsatt en de1
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 10 samt. Nr 40

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

talj planering som skall ligga till grund för den framtida skötseln och vården
av det avsedda reservatet. Utskottet utgår från att därvid frågan om allmänhetens
rätt att fritt beträda området upptages till behandling och att vid
utfärdandet av reservatföreskrifter även de i motionerna i övrigt aktualiserade
spörsmålen ägnas uppmärksamhet.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet nu föreliggande motioner
ej påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet
hemställer alltså

att riksdagen lämnar motionerna I: 849 och II: 958 utan
åtgärd.

Stockholm den 27 november 1969

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit

från första kammaren: herrar Mossberger (s), Lage Sedberg (s)*,
Hedström (s), Skärman (fp), Hermansson (ep)*, Magnusson (s), Augustsson
(s), fru Hultell (m), herrar Skagerlund (fp) och Ingvar Andersson
(m);

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie (ep), Persson i Skänninge
(s), Eliasson i Moholm (m), Lundmark (s), Trana (s)*, Eskilsson i
Likenäs (s), Jonasson (ep), Nilsson i Lönsboda (fp), fru Sundström (s) och
herr Nygren (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

3

Bilaga

Yttranden över motionerna 1:849 och 11:958
Statens naturvårdsverk (16.4.1969)

Naturvårdsverket hänvisar till och åberopar vad som anförts i tidigare
yttranden av dåvarande statens naturvårdsnämnd över motioner väckta i
riksdagen 1965 (ABU 49) och 1966 (JoU 1, p. 136:o) berörande samma
förhållanden. Naturvårdsnämnden avstyrkte därvid ett förslag om att göra
tillträde till Kullaberg avgiftsfritt. Därutöver anför naturvårdsverket följande.

I motionerna anges AB Kullabergs Naturs inkomster genom avgifter
vara 200 000—250 000 kr. per år. Denna summa verifieras i bolagets remissvar
till Riksdagens jordbruksutskott, vilket verket fått taga del av. I
denna skrivelse (bil. V) uppges inkomsterna för år 1967 vara 225 980 kr.
och utgifterna för vakthållning och för områdets skötsel och vård vara
227 415 kr. Den senare siffran avseende skötsel av ett område med en
areal av mindre än 300 ha bör ställas i relation till naturvårdsverkets reservationsanslag:
Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt,
som under budgetåret 1968/69 uppgår till 2,3 milj. kr. Dessa
medel skall förslå till vård och tillsyn av landets nationalparker och samtliga
naturreservat med en sammanlagd yta på ca 660 000 ha (varav ca 45 000
ha naturreservat).

Det område på Kullaberg, som förvaltas på ett så föredömligt sätt av
AB Kullabergs Natur äger mycket stora naturvärden, vilket bl. a. gör området
värdefullt för vetenskaplig forskning. Samtidigt är området ett avlandets
mest attraktiva turistmål och besöks årligen av hundratusentals människor.

Att därvid tillgodose såväl de naturvetenskapliga som de sociala intressena
kräver stora kostnader. Med nuvarande resurser kan inte naturvårdsverket,
ifall området i fråga skulle överföras till statlig förvaltning, utöva
vare sig tillsyn eller vård i samma utsträckning som bolaget, såvida icke
verket får möjlighet att på samma sätt som bolaget finansiera verksamheten
eller att anslaget »Naturvård: Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt»
förstärks.

Verket vill vidare upplysa om att det för närvarande pågår förhandlingar
mellan länsstyrelsen och AB Kullabergs Natur beträffande "möjligheterna att
avsätta området i fråga som naturreservat, bl. a. i avsikt att kunna meddela
föreskrifter gällande allmänheten.

Länsstyrelsen i Malmöhus län (21.4.1969) hänvisar till sina yttranden i samband
med tidigare riksdagsbehandling av frågor rörande Kullaberg. Länsstyrelsen,
som därvid avstyrkt avgiftsfrihet vid tillträde till Kullaberg, anför
nu vidare följande.

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Under åren 1966 och 1967 har en allsidigt npplagd naturvårdsinventering
utförts av den till länsstyrelsen knutna naturvårdsintendenten. Syftet
med inventeringen är att översiktligt söka klarlägga, vilka områden i länet
som har sådana kulturella, vetenskapliga, sociala och landskapsbildmässiga
naturvårdsvärden att de bör undantagas från exploatering eller att exploatering
inom dessa bör kontrolleras och regleras på visst sätt. Resultatet av
inventeringen har redovisats i en naturvårdsplan. Vad som är av intresse i
detta sammanhang är vad planen innehåller beträffande Kullaberg.

I beskrivningen av de områden som befunnits värdefulla ur naturvårdssynpunkt
återfinnes följande uttalande beträffande Kullabergs västra del:

»Denna halvö, som saknar sin motsvarighet i landet, utgör det förnämsta
naturvårdsområdet i länet och har stort riksintresse ur naturvårdssynpunkt.
De vetenskapliga, sociala och landskapsestetiska värdena är var
för sig av sådan omfattning att de i hög grad motiverar att området avsättes
som nationalpark eller naturreservat. Områdets, liksom hela Kullabergs,
vetenskapliga värden är sällsynt väl kända och dokumenterade genom
att det blivit ett av de mera eftertraktade biologiska och geovetenskapliga
forskningsfälten i landet. Även om västra delen av Kullaberg är på
visst sätt säkerställt och på ett utomordentligt sätt vårdat genom AB Kullabergs
natur så finner undertecknad det lämpligt, att området under fortsatt
vård och förvaltning av markägaren avsättes som naturreservat enligt 7 §
naturvårdslagen. Härigenom skulle området under samma institut i naturvårdslagen
knytas samman med det värdefullaste naturreservatet som vi
hittills har i länet dvs. östra delen av Kullaberg.»

Det är länsstyrelsens avsikt att efter hand upptaga till behandling de
olika förslag som framlagts i naturvårdsplanen. Så har också redan skett
beträffande Kullaberg. Ett första sammanträde har nämligen ägt rum i
Lund med representanter för AB Kullabergs Natur och Kungl. Fysiografiska
Sällskapet. Man ansåg det därvid lämpligt att länsstyrelsen i samråd med
Zoologiska institutionen i Lund verkställer en detaljplanering som skall
ligga till grund för den framtida skötseln och vården av det avsedda reservatet.

Om själva reservatsbildningen var man vid sammanträdet alltså helt
överens och länsstyrelsens slutliga beslut i ärendet kan väntas föreligga
senast under förhösten detta år.

Fysiografiska sällskapet i Lund har i yttrande till länsstyrelsen
bl. a. lämnat följande upplysningar.

Kungl. Fysiografiska Sällskapet är den största aktieägaren i AB Kullabergs
Natur. Sällskapet utövar ledningen av bolagets verksamhet dels genom
att ledamöter av Sällskapet ingår i bolagets styrelse, dels genom att
Sällskapet har en kommission benämnd Kommissionen Kullabergs Natur.
I denna ingår vetenskapsmän, som är experter inom olika områden av
naturskydd och naturvård. Härigenom garanteras, att naturvård och naturskydd
kontinuerligt bevakas på ett allsidigt sätt liksom att allmänhetens
berättigade intressen tillgodoses utan något som helst vinstintresse
för bolaget.

Skånes naturskyddsförening har i remissyttrande till länsstyrelsen
bl. a. anfört följande.

Föreningen har som sin uppgift att kämpa för bevarandet av värdefulla
naturmiljöer till fromma för kulturell och social naturvård. Genom AB

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

5

Kullabergs Natur, ägt av det helt ideella Kungl. Fysiografiska Sällskapet i
Lund, har ett av de mest betydelsefulla områdena i västra Skåne kunnat
bevaras. Att besökare avkräves — såsom motionärerna framhåller — 75
öre per person för tillgång till välskötta badplatser, parkeringsplatser, toaletter,
tvättrum m. m. förefaller Föreningen skäligt.

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott (31.3.1969)

Förvaltningsutskottet tillstyrker bifall till motionärernas krav om utredning
och hänvisar i övrigt till ett år 1966 avgivet yttrande där förvaltningsutskottet
tillstyrkt ett förslag som avsåg att bereda allmänheten avgiftsfritt
tillträde till Kullaberg (JoU 1966: 1, p. 136:o).

AB Kullabergs Natur (24.3.1969) anför.

Till belysande av de rättsliga förhållanden, som förefunnits och nu finnes
mellan Kungl. Maj :t och Kronan samt ägarna av bolagets område, må
följande anföras.

Köpekontraktet av den 31 oktober 1842 gav Kungl. Maj :t och Kronan
äganderätt till ett område, vilket avsöndrades från hemmanet Kullagård
nr 1. Området, som enligt fastighetsboken har en areal å 7 901 kvadratmeter,
betecknas numera Kullagård l4 i Brunnby socken. Å fastigheten är bl. a.
nuvarande fyren belägen. Kontraktet innehöll bestämmelser om »rättighet
derjemte till farbar väg öfver nämnda hemmans egor till och från berörde
Båk» samt om »en tomtlega af 8 Rd samma mynt».

Bolaget hävdar, att rättigheten till farbar väg endast innefattar den personal,
som är nödvändig för fyrens betjäning och de transporter, som föranledes
av driften vid fyren. Motionärerna tycks i detta fallet likställa Kungl.
Maj :t och Kronan med hela svenska folket, vilket är en orimlighet. Även
om kontraktet mycket välvilligt skulle kunna tolkas på sätt motionärerna
förmenar, har utvecklingen efter kontraktets tillblivelse varit sådan, att
nämnda rättighet i dagens läge måste anses ha den restriktiva innebörd,
som bolaget hävdar.

Mångfald av omständigheter styrker denna bolagets tolkning.

I samband med bolagets övertagande av området har tydligen förekommit
diskussioner mellan Kungl. Lotsverket och bolaget angående nyttjanderätt
till ett större område. Detta ledde till en uppmätning och värdering,
varom bifogade protokoll den 10 oktober 1917 och 5 juli 1918 samt karta
vittnar (Bil. 1 och 2)1. Detta föranledde Kungl. Maj :t att i beslut den 11
mars 1921 befullmäktiga Kungl. Lotsverket teckna kontrakt med bolaget
angående ett område å 11,9625 hektar av Kullagård nr 1 för en årlig arrendesumma
å 1 000 kr. Detta innebär knappt ett öre per kvadratmeter. Arrendet
är fortfarande gällande.

Kungl. Maj:t och Kronan betalar årligen 1 012 kr., varav 1 000 kr. enligt
ovannämnda arrendekontrakt den 18 mars 1921 samt 12 kr. i tomtlega.
Detta senare måste hänsyfta på bestämmelsen om 8 Riksdaler Banco enligt
1842 års köpekontrakt. Enligt av bolaget inhämtade uppgifter motsvarar
8 Rd cirka åtta (8) kronor i dagens penningvärde, icke som motionärerna
angivit 1 012 kr.

Kungl. Maj :t och Kronan har alltså icke — som motionärerna låter påskina
— på något sätt bidragit till underhåll av den omstridda vägen utan
tvärtom mot en ringa ersättning under årens lopp haft andra betydande förmåner
från bolaget än farbar väg.

1 Här ej intagna.

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 40 år 1969

Frågan om bolagets rätt att avstänga vägen har till yttermera visso varit
föremål för rättslig prövning vid ett flertal tillfällen. I början av 1920-talet,
antagligen år 1922, sanktionerade Kungl. Maj:t bolagets rätt, sedan begäran
om fri passage begärts hos länsstyrelsen och via överklagande förts till
hovrätten och Kungl. Maj :t. I mitten av 1930-talet väcktes ånyo frågan och
avgjordes av Kungl. Maj :t genom resolution den 10 februari 1939 till bolagets
förmån. I dom den 28 oktober 1963 av Luggude häradsrätt fastställdes
alt tillträde till bolagets inhägnade område ej fick ske utan att avgift erlades.
Kungl. hovrätten över Skåne och Blekinge följde samma princip i dom
den 14 maj 1964. Kungl. Maj :t i Högsta domstolen fastställde i dom nr B 27
den 21 december 1964 hovrättens dom.

Sett mot bakgrunden av mellan staten och bolaget gällande kontrakt finner
bolaget det upprörande, att motionärerna förvanskar fakta i saken.

Motionärerna hävdar, att vakthållningskostnaderna inte står i rimlig
proportion Lill inträdesavgifternas storlek, trots att en del av motionärerna
vid personligt besök å bolagets område fått informationer om den verksamhet,
som bedrives av bolaget eller i varje fall haft möjlighet därtill. För att
belysa denna fråga har bolaget med ledning av verksamhetsberättelsen för
år 1967 gjort följande sammanställning (Bil. 3). Det är självklart, att denna
uppställning inte exakt kan belysa förhållandet. Bolaget har bland utgifterna
medtagit sådana, som kunna anses gagna den besökande och betalande
allmänheten. Biand annat har underhåll och förbättringar av bolagets fastigheter
helt undantagits. Uppställningen visar, att inträdesavgifterna kommit
den besökande allmänheten till godo, vilket länge varit bolagets angelägna
mål. Tyvärr är i skrivande stund verksamhetsberättelsen för år 1968
icke färdig. Det kan dock här nämnas, att bolagets skogsbestånd utsatts för
tvenne orkanlilcnande stormar, vilka ställde till stor förödelse. Bolaget kände
sig förpliktat att omgående i mån av möjlighet bota skadorna. Detta
medförde å skogens konto en förlust å mer än 60 000 kr.

Motionärerna gör vidare en jämförelse mellan bolagets område och det
sydost därom liggande naturreservatet. Det må här framhållas att tillkomsten
av detta senare i inte ringa grad beror på insatser av ledamöter i bolagets
styrelse. Orsaken härtill har varit att det redan för ett flertal år sedan
stod klart att viss kanalisering av det stora antalet besökare inom Kullabergsområdet
borde eftersträvas. Vid toppbeläggning invaderas bolagets
område av över 1 000 bilar per dag med motsvarande antal besökare. Påfrestningarna
blir stora inte bara på de nyttigheter av skilda slag som bolaget
utan särskild kostnad tillhandahåller utan också på attraktiva avsnitt
av naturen. Övervakning och hjälp krävs för att inte för vårt folk väsentliga
naturvärden skall gå förlorade.

Skillnaderna mellan bolagets område och den fridlysta arealen är betydande.
Medan skötseln av det förra helt är underordnad den sociala och
vetenskapliga naturvårdens krav, skall det senare — såsom framgår av bilaga
1 till motionen — drivas ekonomiskt med hänsyn till skogs- och jordbruk
samt annan markanvändning. I motsats till vad som gäller för bolagets
område är vägarna avstängda för trafik utom de infarter som leder
till parkeringsplatserna. Härigenom är det naturskyddade området ett strövområde
i ordets egentliga mening, och inte såsom det av bolaget skötta området
ett turistcentrum.

Bolaget lägger sålunda inga som helst ekonomiska vinstintressen på
skötseln av sitt område. Rättesnöret för bolagets handlande är att i den
sociala naturvårdens tjänst göra området tillgängligt under förhållanden,

Jordbruksutskottets utlåtande nr AO år 1969

7

som är så fördelaktiga som möjligt ur hygienisk och allmänmänsklig synpunkt.
Den mycket stora tillströmningen till området i förening med avsaknaden
av klagomål från besökare torde visa att bolaget är framgångsrikt
i dessa sina strävanden.

Under längre tid av året upptages ingen som helst avgift. Området begagnas
även vintertid av allmänheten som promenadområde och utnyttjas därvid
också för vintersport.

På initiativ av länsstyrelsen i Malmöhus län har frågan om naturreservatsbildning
å bolagets område upptagits till utredning och diskussion. Ett
första sammanträde i ärendet har hållits d. 21/3 1969 med representanter
för länsstyrelsen och två vetenskapsmän utsedda av bolaget, resp. Kungl.
Fysiografiska Sällskapet.

Bil. 3

Aktiebolaget Kullabergs Natur.

Tablå över inkomster och utgifter i samband med inträdesavgifter för

år 1967.

Inkomster:

Inträdesavgifter 225 980: 75

225 980: 75

Utgifter:

Vakthållning .............. 42 949:52

Vägarnas underhåll ........ 36 265:12

Underhåll och reparationer
samt arbetskostnader för renhållning,
gångstigar, badbryggor,
badbassäng och övriga allmännyttiga
anläggningar ---- 39 615:75

Kronhjortarna.............. 1516:50

Skogen efter försåld skog .... 6 303: 43

Kostnader för:

Kamrer, trycksaker, porto, telefon
m. m................. 51 661: 29

Biljettkostnader ............ 1197:77

Turistkartor................ 2 596:56

Turistundersökning ........ 2 095: 35

Kostnader för:

Arbetsgivareavgifter, skatter,

revision och kostnadsräntor .. 43 213: 88

227 415: 17

Skillnad ./. Kr. 1434:42

Brunnby kommun (24.3.1969)

Kommunalfullmäktige i Brunnby kommun avstyrker bifall till motionerna
och åberopar därvid bl. a. ett av kommunen år 1965 till allmänna beredningsutskottet
avgivet yttrande i ämnet (ABU 49).

KUNGL BOKTR. STHLM 1969 690033