Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om postbanken, m. m., jämte motioner.

I en den 30 oktober 1969 dagtecknad proposition, nr 158, har Kungl. Maj :t
under åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen bl. a. att

1) antaga förslag till lag om postbanken,

2) godkänna av chefen för finansdepartementet förordade riktlinjer för
samarbete mellan postbanken och Sveriges Kreditbank,

3) medge att postverket omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer
som chefen för finansdepartementet förordat och att postbanken får av
honom förordade befogenheter i fråga om sin organisation,

4) godkänna av chefen för finansdepartementet förordade riktlinjer för
kapitalbildning i postbanken och för postbankens skyldigheter i fråga om
avkastning och utgivande av skattemotsvarighet.

Såvitt gäller en återstående punkt i hemställan, rörande visst investeringsanslag,
har propositionen hänvisats till statsutskottet, som i denna del
behandlar den i sitt utlåtande nr 190.

i här aktuella delar är propositionens huvudsakliga innehåll följande:

Riktlinjer föreslås för ett närmare samarbete mellan de två statsägda
bankerna postbanken och Sveriges Kreditbank. Huvudsyftet med samarbetet
är att de båda bankerna genom att samordna sina resurser på ett flertal områden
skall påverka utvecklingen mot en mera effektivt fungerande kreditmarknad
med större valmöjligheter för kunderna.

Förslaget medför vissa organisatoriska förändringar. Den nuvarande postbanksdelegationen
ersätts med en styrelse för postbanken i vilken skall ingå
bl. a. tre styrelseledamöter från Kreditbanken. I Kreditbankens styrelse skall
ingå tre ledamöter från postbanken.

Vidare föreslås i en lag om postbanken att det system av enhetliga rörelseregler
som sedan årsskiftet gäller för affärsbanker, sparbanker och jordbrukets
kreditkassor skall gälla även för postbanken. Lagen avses träda i
kraft den 1 januari 1970.

För att i möjligaste mån åstadkomma konkurrensneutralitet mellan postbanken
och övriga bankinstitut föreslås vidare, med visst undantag för eu
övergångstid, att samma balansvärderingsregler som gäller för affärsbankerna
skall tillämpas av postbanken. Vidare föreslås riktlinjer för kapitalbildning
i postbanken, avkastningskrav och motsvarighet till statlig inkomstskatt.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 53

2

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

Förslag

till

Lag

om postbanken

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 §

Postbanken har till ändamål att driva in- och utlåningsrörelse, att förmedla
betalningar samt att driva annan verksamhet som står i samband
därmed.

2 §

Postbankens statskapital utgöres av stamkapital och statsverkslån.

Stamkapitalet får minskas endast om detta behövs för att täcka förlust,
som uppstått på postbankens rörelse, eller om Konungen av annan orsak
medgivit minskning.

3 §

Postbanken står under tillsyn av bankinspektionen. Bankens förvaltning
och räkenskaper granskas av riksrevisionsverket.

Rörelsen

4 §

Postbanken får ej för egen räkning driva handel med eller, med de undantag
som anges i 5 och 6 §§, förvärva annat än guld, mynt, växlar, checkar,
anvisningar, obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
utom sådana som medför rätt till betalning först efter utfärdarens
övriga fordringsägare (förlagsbevis).

5 §

Postbanken får förvärva

1. aktie i bolag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom
eller tomträtt, som förvärvats för att bereda banken lokaler för dess inrymmande
eller tillgodose därmed sammanhängande behov, och förlagsbevis,
som utfärdats av sådant bolag,

2. bostadsrätt till lägenhet, om lägenheten skall nyttjas för ändamål, som
anges under 1, eller användes för att bereda bostad åt någon som är anställd
i banken,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, över vilken
banken förfogar, eller till lokaler, som banken i övrigt innehar,

4. efter tillstånd av Konungen, aktie i bankaktiebolag, i utländskt bank -

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1069

3

företag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, vars ändamål kan
anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis
eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts,

Medverkar postbanken vid emission av aktier eller förlagsbevis på den
allmänna marknaden, får banken förvärva aktie eller förlagsbevis som ingår
i emissionen. Sådan aktie eller sådant förlagsbevis skall banken dock
avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet.
Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen förlänga denna frist.

6 §

För att skydda fordran får postbanken dels på offentlig auktion eller
fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller
pantsatt för fordringen dels, om det är uppenbart att postbanken annars
skulle lida avsevärd förlust, såsom betalning för fordran övertaga för fordringen
pantsatt eller annan egendom. Utgöres köpt eller övertagen egendom
av fastighet, gruva, fabrik eller annan liknande anläggning eller fartyg, får
postbanken i utbyte mot sådan egendom med tillhörande lös egendom förvärva
aktie i bolag, som bildats för att förvalta egendomen eller för att fortsätta^
en med denna driven verksamhet, eller förlagsbevis, som utfärdats
av sådant bolag. Postbanken får därjämte förvärva aktie i bolag, i vilket
postbanken enligt detta stycke förut förvärvat aktie, om uppenbar fara är
att postbanken annars skulle lida förlust.

Har postbanken enligt första stycket förvärvat aktie i bolag eller av aktiebolag
utfärdat förlagsbevis, får postbanken, om aktiebolaget överlåter sina
tillgångar på annat aktiebolag, byta ut aktien eller förlagsbeviset mot aktie
i det andra aktiebolaget eller förlagsbevis som utfärdats av detta bolag.

Egendom som postbanken förvärvat enligt denna paragraf skall avyttras
så snart det lämpligen kan ske och senast när avyttring kan äga rum
utan förlust för postbanken.

Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos bankinspektionen.

7 §

Postbanken skall till täckning av de risker som är förenade med bankrörelsen
ha kapital till visst lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande till
postbankens tillgångar och till garantiförbindelser som banken ingått (placeringar).
Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande
fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun
eller därmed jämförlig samfällighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av Konungen, eller kreditaktiebolag,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under
A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag eller
försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran,
som anges under A 1—3, och

5. garantiförbindelser för vilka postbanken fått säkerhet i värdehandling
eller fordran, som anges under A 1—4,

4

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som anges under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag
än som avses under A 3 svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som anges under B 1 eller 2,

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt
till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet
av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad
som hör till tomträtten, eller

fordran med förmånsrätt på grund av lagen (1966: 701) om förmånsrätt
för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,
om förmånsrätten får göras gällande på postbankens föranstaltande,

4. garantiförbindelser för vilka postbanken fått säkerhet i värdehandling
eller fordran, som anges under B 1—3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller
tvåfainiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån
utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om inteckningssäkerheten
är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem
och etthundra procent av det uppskattade värdet av den
fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till
tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell
verksamhet, eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i
fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till
tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugofemtusen
kronor,

2. garantiförbindelser för vilka postbanken fått säkerhet i form av Arärdehandling,
fordran eller borgensförbindelse som anges under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skall avräknas från postbankens risktäckande
kapital.

För placeringar, som anges under A, fordras ej risktäckande kapital. 1
övrigt skall postbanken vid varje tidpunkt ha risktäckande kapital till lägst
ett belopp, som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som anges under B,
fyra procent av summan av placeringar, som anges under C, och
åtta procent av summan av placeringar, som anges under D.

Tillgång skall tagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse till sitt
nominella belopp.

Med postbankens risktäckande kapital avses stamkapital, statsverkslån,
dispositionsfond och balanserade vinstmedel.

Från postbankens risktäckande kapital skall avräknas det bokförda värdet
av vad banken såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit till annat
in- eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan
avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där staten är delägare.

Har postbanken väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslu -

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969 5

lande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvals för att
bereda banken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande
behov, skall från postbankens risktäckande kapital avräknas
åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget
och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot
bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som postbanken bestämt på grundval
av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel
till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande
av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärdet
läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet
för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl
föranleder annat.

8 §

Postbanken skall hålla eu med hänsyn till rörelsens art och omfattningtillräcklig
kassareserv.

Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kan förvandlas
i pengar och skall tillsammans med inneliggande kassa uppgå till lägst ett
belopp som svarar mot tio procent av postbankens samtliga förbindelser
med undantag av lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband
med återlån enligt fondens reglemente och garantiförbindelser. Nedgår
kassareserven tillfälligt under föreskrivet belopp, skall den snarast ökas
till detta.

Är tillgång som anges i andra stycket pantsatt, får den ej räknas in i
kassareserven. Utgör tillgången säkerhet för avtalad kredit som postbanken
ej begagnat till fullo, får den ändå beräknas till det belopp, som banken enligt
avtalet har rätt att ytterligare erhålla vid anfordran.

9 §

Kredit får beviljas endast mot betryggande säkerhet i fast eller lös egendom
eller i form av borgen. Utan säkerhet får dock kredit lämnas till ett
sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tre procent av
summan av postbankens risktäckande kapital och dess inlåning. Därutöver
får kredit utan säkerhet beviljas

1. sådan låntagare, som avses i 7 § första stycket A 2 eller 3, samt utländskt
bankföretag,

2. samfällighet som avses i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,
såvida krediten ej överstiger belopp för vilket förmånsrätt åtnjutes
på grund av lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt
nämnda lag och förmånsrätten får göras gällande på postbankens föranstaltande,

3. näringsidkare i och för hans rörelse, om krediten är kortvarig.

Aktie i bolag, som huvudsakligen förvaltar eller driver handel med aktier
eller som idkar emissionsrörelse, får mottagas som pant endast om aktien
noteras vid fondbörs här i landet. Vad nu sagts gäller även förlagsbevis, som
utfärdats av sådant bolag.

10 §

Postbanken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kredit i sådan omfattning,
att fara kan uppkomma för bankens säkerhet, icke lämnas till samma
låntagare eller till låntagare, som är förbundna med varandra i väsentlig

6

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

ekonomisk intressegemenskap, eller mot säkerhet av aktier eller förlagsbevis,
som utgivits av samma aktiebolag eller aktiebolag som är förenade i
sådan gemenskap som nu nämnts.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på borgen och annan garantiförbindelse
till postbanken.

11 §

Om jäv i kreditförhållanden i postbanken meddelas bestämmelser av
Konungen.

12 §

Bestämmelserna om kredit i 9—11 §§ äger motsvarande tillämpning på
garantiförbindelse som postbanken ikläder sig.

13 §

Ställes lån icke att betalas inom ett år, skall postbanken förbehålla sig rätt
att säga upp lånet till återbetalning senast inom sagda tid.

Utan förbehåll enligt första stycket får postbanken

1. bevilja återlån enligt reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning med längre löptid än ett år,

2. utlämna andra lån mot skuldebrev med längre löptid än ett år till ett
sammanlagt belopp, som vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent
av summan av postbankens risktäckande kapital och dess inlåning efter
avdrag för lån som tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med
återlån.

Förfallotiden för lån skall bestämmas så, att den är förenlig med villkoren
för postbankens förbindelser. Lån som avses i andra stycket 2 får icke
ställas på längre återbetalningstid än tio år. Har för sådant lån icke ställts
säkerhet i fast eller lös egendom, skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning
i förhållande till den tid för vilken lånet beviljas.

Postbanken skall förbehålla sig rätt att säga upp lån som avses i andra
stycket till återbetalning senast inom tre månader, om säkerheten för lånet
försvagas i märklig mån eller, i fråga om lån utan säkerhet, om trygghet
icke längre föreligger för låneförbindelsens fullgörande.

Denna paragraf äger icke tillämpning på lån, för vars fulla gäldande staten,
kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar. Tredje stycket
första punkten gäller dock även sådant lån.

14 §

Postbanken får ej vid avtal om kredit eller annars i sin rörelse förbehålla
sig andel i vinst på affär som banken själv icke har rätt att avsluta.

Ej heller får postbanken, om det ej är fråga om utdelning på aktier eller
vad som annars kan tillkomma banken som ägare av aktier, på annat sätt
beredas andel i vinst på verksamhet som banken själv icke får driva.

15 §

När postbanken beviljar kredit, får banken ej göra förbehåll att kreditbeloppet
eller del av detta skall sättas in hos banken för längre tid än sex månader
eller på längre tids uppsägning än sex månader.

16 §

Postbanken får ej utfärda tryckt eller graverad, till innehavaren eller
till viss man eller order ställd förbindelse eller ikläda sig ansvarighet för
sådan förbindelse.

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969 7

17 §

Motbok eller annat bevis, som postbanken utfärdar om tillgodohavande på
räkning, skall ställas till viss man och innehålla att överlåtelse får ske endast
till viss man och att överlåtelsen bör anmälas hos banken.

Postbanken får ej träffa förbehåll om rätt för banken att åberopa betalning
till annan än rätt innehavare av motbok.

Om efterlysning och dödande av förkommen motbok finns särskilda bestämmelser.

18 §

Innan postbanken inrättar bankkontor som uteslutande är avsett för bankens
rörelse, skall postbanken inhämta yttrande från nämnden för bankkontorsetablering.

Inrättas bankkontor, skall det omedelbart anmälas hos bankinspektionen.

19 §

Omyndig får utan förmyndares tillåtelse förfoga över medel som den
omyndige själv satt in hos postbanken efter det att han fyllt sexton år. Utan
den omyndiges samtycke får postbanken ej betala ut sådana medel till förmyndaren.
Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhändertaga
medlen och företett bevis på detta hos postbanken, får den omyndige
ej längre förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall
antecknas på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes
hos banken.

Medel som förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken får,
utom såvitt angår ränta som stått inne kortare tid än ett år, tagas ut utan
överförmyndarens tillstånd endast om förbehåll om detta skett enligt 15 kap.
9 § andra stycket balken. överförmyndaren kan när som helst förordna, att
förbehållet ej skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas på bevis eller i
motbok, som utfärdats om insättningen, överförmyndare, förmyndare och
god man har på begäran rätt att erhålla bevis om beloppet av de medel, som
sättes in eller står inne, och i förekommande fall intyg att meddelat tillstånd
icke utnyttjats.

Årsredovisning
20 §

Postbanken avger för varje räkenskapsår redovisning för förvaltningen av
bankens angelägenheter genom att upprätta balansräkning avseende bankens
ställning vid räkenskapsårets utgång, vinst- och förlusträkning samt
förvaltningsberättelse med förslag om hur vinst eller förlust skall disponeras.

Räkenskapsåret omfattar kalenderåret.

Balansräkningen, vinst- och förlusträkningen samt förvaltningsberättelsen
fastställes av Konungen.

Den fastställda årsredovisningen skall av postbanken kungöras på lämpligt
sätt och hållas tillgänglig på postanstalterna.

21 §

I fråga om postbankens balansräkning gäller följande.

Tillgångar får icke tagas upp vare sig över verkliga värdet eller till

8

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

högre belopp än det, vartill kostnaderna för deras anskaffning uppgått, om ej
annat följer av denna paragraf.

Andra tillgångar än sådana som är avsedda till stadigvarande bruk för
postbanken får, om upplysning rörande förhållandet lämnas i förvaltningsberättelsen,
tagas upp till högre belopp än som svarar mot kostnaderna för
deras anskaffning, dock ej över verkliga värdet.

Har under räkenskapsåret kostnader lagts ned för att förbättra tillgång,
som är avsedd till stadigvarande bruk för postbanken, eller har sådana
kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår, får de inräknas i anskaffningskostnaderna.
Tillgången får annars icke tagas upp till högre belopp än
det vartill den var uppförd i närmast föregående balansräkning. Tillgång som
måste anses äga ett bestående värde väsentligt överstigande nämnda belopp
får dock tagas upp till högst detta värde, om bankinspektionen medgivit det.
I fråga om fast egendom får ej i något fall uppskrivning ske över senast
fastställda taxeringsvärdet.

För fordran, som förfaller eller kan av postbanken sägas upp till betalning
först efter längre tid än ett år, får värdet icke sättas högre än att avkastning
erhålles efter en räntefot som svarar mot det allmänna ränteläget.

Osäkra fordringar tages upp högst till det belopp varmed de beräknas
komma att inflyta. Värdelösa fordringar får icke tagas upp som tillgång.

Förvaltningskostnader får icke tagas upp som tillgång.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna paragraf meddelas av
bankinspektionen.

22 §

I balansräkningen skall tillgångar och skulder fördelas i poster på sätt
som kan anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och god redovisningssed.

Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av postbankens borgens-
och övriga garantiförpliktelser, i den mån de icke tagits upp bland
skulderna. Dessutom skall inom linjen tagas upp det sammanlagda bokförda
värdet av panter som postbanken ställt,

Inom linjen skall också anges de pensionsåtaganden som icke tagits upp
bland skulderna.

23 §

Vinst- och förlusträkning skall ställas upp så, att en tillfredsställande redovisning
erhålles för hur vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.
Intäkter och kostnader skall fördelas i lämpliga poster.

I vinst- och förlusträkningen skall som kostnad för rörelsen tagas upp det
belopp som efter avräkning enligt företagsekonomiska grunder mellan postverkets
olika rörelsegrenar funnits vara att hänföra till postbanksrörelsen.

24 §

I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det kan ske utan förfång för
banken, upplysning lämnas om sådana förhållanden som är av betydelse för
bedömningen av bankens ställning och resultatet av dess verksamhet samt
styrelsens förvaltning som ej framgår av balansräkningen eller vinst- och
förlusträkningen. Berättelsen skall dessutom redovisa händelser av väsentlig
betydelse för postbanken även när de inträffat efter räkenskapsårets
slut.

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

9

Har tillgång som är avsedd till stadigvarande bruk för postbanken skrivits
upp för räkenskapsåret, skall redogörelse lämnas för grunden till uppskrivningen,
för det belopp varmed uppskrivning skett och för användningen av
beloppet. Att upplysning skall lämnas i fråga om andra tillgångar, som upptagits
till högre belopp än kostnaderna för deras anskaffning, föreskrives i
21 § tredje stycket.

Särskilda bestämmelser

25 §

Enskilds förhållande till postbanken får ej obehörigen yppas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

Genom lagen upphäves förordningen (1922:277) angående postsparbanken,
förordningen (1924:378) angående postgirorörelsen och reglementet
(1968: 683) om förvaltningen av postbankens medel.

Vid bokslut som sker för tidigare verksamhetsår än 1975 får svenska, fullgoda,
räntebärande obligationer förvärvade före den 1 januari 1970 och räntebundna
lån beviljade före nyssnämnda dag värderas enligt 48 § första
stycket 1 och 2 lagen (1955: 416) om sparbanker i dess lydelse före den 1 januari
1969.

I fråga om avgivande, fastställande och kungörande av redovisningshandlingar
som avser verksamhetsåret 1969 gäller äldre bestämmelser.

I anledning av propositionen har väckts

dels de likalydande motionerna I: 1124 av herr Tistad m. fl. och II: 1296
av herr Andersson i Örebro m. fl., vari yrkas att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t skall hemställa om ett förnyat förslag till samverkan mellan
postbanken och andra banker, främst Sveriges Kreditbank, med beaktande
av vad som anförts i motionerna om att samverkan mellan kreditinstitutioner
endast bör tillåtas och stimuleras när den kan tänkas vara till gagn för
effektiviteten i samhällets kreditförsörjning som helhet;

dels de likalydande motionerna I: 1123 av herr Gösta Jacobsson m. fl. och
II: 1297 av herr Magnusson i Borås, vari yrkas att riksdagen vid sitt ställningstagande
till punkt 4 i propositionens hemställan skall uttala, att vid
beräknande av postbankens skattemotsvarighet hänsyn bör tagas även till
kommunal utdebitering.

Motionerna

I motionerna I: 1124 och 11: 1296 uttalas att det inte finns anledning att
betvivla de företagsekonomiska fördelarna för postbanken och Sveriges Kreditbank
av ett samgående men att dessa fördelar inte bör ges avgörande betydelse
som argument för samverkan. Hänsyn bör, menar motionärerna,

10

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

också tagas till effektiviteten i samhällets kreditförsörjning. Postbankens
koncentration av utlåningen på långfristigare bostads- och kommunkrediter
bedömes som värdefull och anses böra bibehållas. Ett närmare samarbete
mellan postbanken samt affärsbanker, sparbanker etc. betecknas som lämpligt
exempelvis om det sker i den formen att bankerna utan restriktioner
löser in varandras betalningsmedel. Vissa av förslagen i propositionen är,
säger motionärerna, inte ägnade att öka konkurrensen på kreditmarknaden.
Härvidlag nämns förslagen om gemensamma styrelseledamöter, rörande beräkningen
av kostnaderna för postbankens andel i postverkets kreditnät och
om ökad kreditgivning från postbanken till näringslivet.

I motionerna I: 1123 och II: 1297 anföres att postbankens bibehållna särställning
i fråga om företagsform i flera avseenden medför konkurrensfördelar
i förhållande till andra kreditinstitut. Särskilt vill motionärerna fästa
uppmärksamheten på att postbanken inte avses komma att erlägga kommunalskatt.
För kommunerna innebär detta, påpekas det, att deras skatteunderlag
minskar om postbanken på övriga kreditinstituts bekostnad ökar
sin marknadsandel. Som önskvärt betecknas ett system med fördelning mellan
kommunerna av kommunalskatt som erlagts av postbanken.

Utskottet

Postbanken blir enligt det framlagda förslaget till lag om postbanken inordnad
i det system med enhetliga rörelseregler som sedan detta års början
gäller för affärsbankerna, sparbankerna och jordbrukets kreditkassor. Utskottet
tillstyrker att så sker och har ingenting att erinra mot lagförslaget.

Kapitaltäckningsreglerna i den nya lagen medför att postbankens kapitalbehov
ökar. Kapitalbehovet föreslås bli tillgodosett enligt principer som i allt
väsentligt hämtats från affärsverlcsutredningens förra året framlagda betänkande
(SOU 1968:45). Departementschefen betonar att han ännu inte
tagit ställning till dessa principer.

De riktlinjer för kapitalbildning i postbanken och för postbankens skyldigheter
i fråga om avkastning m. m. som anges i propositionen är enligt utskottets
uppfattning välmotiverade. Endast beträffande en detalj har motionsyrkande
om avvikelse från propositionen framkommit. Detta yrkande,
i motionerna I: 1123 och II: 1297, gäller den motsvarighet till övriga kreditinstituts
inkomstskatt som postbanken föreslås bli skyldig att erlägga till
statsverket. I anslutning till affärsverksutredningen har departementschefen
beräknat denna skattemotsvarighet till 40 procent av den redovisade
vinsten, den procentsats som för affärsbankerna och numera även för sparbankerna
och jordbrukets kreditkassor gäller i fråga om statlig inkomstskatt.
I motionerna I: 1123 och II: 1297 begärs att vid beräknandet av skatte -

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

11

motsvarigheten hänsyn skall tagas också till kommunal utdebitering. Någon
precisering av förslaget, uttryckt i alternativ procentsats eller på annat sätt,
gör motionärerna emellertid inte. Departementschefen uttalar att han inte
anser att postbanken skall åläggas att betala kommunal inkomstskatt. Utskottet
ansluter sig till denna bedömning och avstyrker motionerna I: 1123
och 11: 1297.

Vidare föreslås i propositionen riktlinjer för ett närmare samarbete mellan
postbanken och den likaledes statsägda Sveriges Kreditbank. Frågan
därom kan bedömas fristående från frågan om ändrade rörelseregler för
postbanken. Den vidgade rörelsefrihet som postbanken erhåller enligt den
nya lagen utgör emellertid en förutsättning för att relationerna mellan postbanken
och Kreditbanken skall kunna utformas helt efter de förordade riktlinjerna.

Genom ett vidgat samarbete mellan de båda statliga bankerna öppnas
möjlighet för att dessa kan få väsentligt större betydelse som konkurrensfaktor
på kreditmarknaden än för närvarande. Utskottet bedömer denna
möjlighet som värdefull och finner de konkreta uppslag till samarbete på
olika områden som anges i propositionen vara väl värda att pröva. Utskottet
noterar att samarbetet i vissa hänseenden torde resultera i en förbättring
av de båda bankernas service till kunderna.

I motionerna I: 1124 och II: 1296 framförs kritik mot samordningsförslaget.
Motionärerna vänder sig särskilt mot tanken att postbanken i större utsträckning
än nu skulle lämna krediter till näringslivet. Bakom vad som i
propositionen anförs om samarbetet finner de ett outtalat syfte att de båda
berörda bankerna skall få konkurrensfördelar i förhållande till övriga kreditinstitut,
fördelar som från »allmänna synpunkter vore mindre lyckliga».
Utskottet delar inte motionärernas farhågor. Från »allmänna synpunkter»
framstår förslaget fastmer som ytterst välbefogat, eftersom det som ovan
antytts kan leda till en ökad konkurrens på kreditmarknaden. Att postbanken
får möjlighet att utvidga sin kreditgivning till näringslivet bedömer utskottet
därför som en fördel. I övrigt vill utskottet understryka departementschefens
uttalande att någon mera genomgripande förändring i postbankens
traditionella inriktning på bostads- och kommunkrediter inte är
åsyftad.

Organisatoriskt avses samarbetet baseras bl. a. på ett betydande personsamband
mellan de båda bankernas styrelser. Utskottet finner denna anordning
lämplig och tillstyrker propositionens förslag till organisatoriska
förändringar med avseende på postbanken och postverket i dess helhet.

Den i motionerna I: 1124 och II: 1296 framförda kritiken mot propositionen
gäller också det föreslagna antalet gemensamma styrelseledamöter. Av
vad utskottet har anfört framgår att utskottet härvidlag liksom i övrigt avstyrker
motionerna.

12 Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

A) att riksdagen antager det genom propositionen nr 158
framlagda förslaget till lag om postbanken;

B) att riksdagen med avslag på motionerna I: 1123 och
II: 1297 godkänner de i propositionen nr 158 förordade riktlinjerna
för kapitalbildning i postbanken och för postbankens
skyldigheter i fråga om avkastning och utgivande av
skattemotsvarighet;

C) att riksdagen med avslag på motionerna I: 1124 och
II: 1296 godkänner de i propositionen nr 158 förordade riktlinjerna
för samarbete mellan postbanken och Sveriges Kreditbank
samt medger att postverket omorganiseras efter i
huvudsak de riktlinjer som förordats i propositionen och att
postbanken får de där förordade befogenheterna i fråga om
sin organisation.

Stockholm den 2 december 1969

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Palm (s), Stefanson (fp)*,
Åkerlund (m), Lundin (s), Brundin (in), Mattsson (ep)* och Stadling (s);

från andra kammaren: herrar Regnéll (in), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (ep), Rask (s), Fridolfsson i Rödeby (s), Hyllander
(fp), fru Dahl (s) och herr Stridsman (ep)*.

* Ej närvarade vid justeringen.

Reservationer

1) vid utskottets hemställan under B

av herrar Stefanson (fp), Åkerlund (m), Brundin (m), Mattsson (ep),
Regnéll (in), Börjesson i Glömminge (ep), Hyllander (fp) och Stridsman
(ep), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 10 med orden
»De riktlinjer för» och slutar på s. 11 med orden »motionerna I: 1123 och
11: 1297» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»De riktlinjer för kapitalbildning i postbanken och för postbankens skyldigheter
i fråga om avkastning in. m. som anges i propositionen kan utskot -

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

13

tet i det stora hela godtaga. På en punkt är emellertid eu ändring påkallad.
Såsom framhålles i motionerna I: 1123 och II: 1297 innebär det föreslagna
systemet för beräknande av skattemotsvarighet för postbanken inte att kravet
på konkurrenslikställighet i detta hänseende blir tillgodosett. Utan någon
motivering har departementschefen nämligen underlåtit att vid angivandet
av procentsats för skattemotsvarigheten beakta den kommunala inkomstskatten.
Utskottet föreslår att skattemotsvarigheten i stället bestäms
till 53 procent, så att den kommer att bättre svara mot den totala inkomstskattebelastning
som åvilar övriga kreditinstitut. Det bör också eftersträvas
att snarast låta vederbörande kommuner få del av de ytterligare medel som
skulle tillkomma dem om postbanken vore skattskyldig för sin rörelse. Utskottet
förordar att, samtidigt som riktlinjerna för skattemotsvarigheten
provisoriskt utformas i enlighet med vad ovan sagts, en utredning kommer
till stånd med nu angivna vidare syfte.»;

dels att utskottet under B bort hemställa

»B. att riksdagen i anledning av propositionen nr 158 i
ifrågavarande delar samt motionerna I: 1123 och II: 1297
godkänner de riktlinjer för kapitalbildning i postbanken
och för postbankens skyldigheter i fråga om avkastning och
utgivande av skattemotsvarighet som utskottet ovan angivit.
»;

2) vid utskottets hemställan under C

av herrar Stefanson (fp), Åkerlund (m), Brundin (m), Mattsson (ep),
Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (ep), Hyltander (fp) och Stridsman
(ep), vilka ansett

dels att det avsnitt på s. 11 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Genom ett vidgat» och slutar med orden »i övrigt avstyrker motionerna»
bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»I motionerna I: 1124 och II: 1296 framförs viss kritik mot förslaget. Motionärerna
tar avstånd från det snävt företagsekonomiska betraktelsesätt
som kännetecknar propositionen. De vänder sig mot tanken att postbankens
resurser skall på bekostnad av dess traditionella kreditgivning till bostadsproduktionen
och kommunerna i ökad utsträckning användas för kreditgivning
till näringslivet. Dessutom ställer de en rad betydelsefulla frågor
rörande det ekonomiska och organisatoriska sambandet mellan postbanken
och postverket i övrigt.

Utskottet har i princip ingenting att erinra mot ett vidgat samarbete mellan
postbanken och Sveriges Kreditbank. Vad motionärerna anför är emellertid
värt allvarligt beaktande. Samarbetet mellan de båda instituten får
inte utformas enbart på grundval av vad som är företagsekonomiskt fördelaktigt
för dessa. Postbankens karaktär av huvudsakligen kapitalmark -

14

Bankoutskottets utlåtande nr 53 år 1969

nadsinstitut bör bibehållas. En ändring av dess nuvarande utlåningsinriktning
skulle nämligen menligt påverka bostadsfinansieringen och möjligheterna
att tillgodose kommunernas lånebehov. I detta sammanhang vill utskottet
— i anslutning till vad som anförts av vissa remissinstanser — som
sin mening uttala att det inte förefaller rationellt eller behövligt att postbanken
ägnar sig åt specialbetonade rörelsegrenar såsom arbitrage-, emissions-,
fondhandels- och notariatverksamhet. Angeläget är att kostnadsfördelningen
mellan postbanksrörelsen och den allmänna poströrelsen blir korrekt.
Som departementschefen antytt bör bankinspektionen och riksrevisionsverket
kunna ägna denna fråga uppmärksamhet. För att kravet på konkurrenslikställighet
skall tillgodoses bör postbanken inte i postalt hänseende
åtnjuta fördelar som inte erhålles av andra kreditinstitut.

Utskottet föreslår att riksdagen visserligen godtar tanken på ett ökat samarbete
mellan postbanken och Kreditbanken men därvid understryker att
vid den närmare utformningen av samarbetet hänsyn bör tagas till vad utskottet
här anfört. Yad gäller den organisatoriska sidan av samordningen
finns det enligt utskottets mening skäl att överväga en minskning av antalet
gemensamma ledamöter i de båda bankernas styrelser. Utskottet finner det
önskvärt att största möjliga utrymme bevaras för iekmannamedverkan i
ledningen för postbanken och för postverket i dess helhet.»;

dels att utskottet under C bort hemställa

»C. att riksdagen i anledning av propositionen nr 158 i
ifrågavarande delar samt motionerna 1:1124 och 11:1296
godkänner riktlinjer för samarbete mellan postbanken och
Sveriges Kreditbank, medger omorganisation av postverket
samt medger befogenheter för postbanken i fråga om dess
organisation, allt i enlighet med vad utskottet ovan angivit.
»

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690028