Bankoatskottets utlåtande nr Öl år 1969

l

Nr 51

Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående arkitekttävling om
riksdagens hus.

I skrivelse till riksdagen den 4 november 1969 hemställer styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor att riksdagen skall

1. godkänna ett vid skrivelsen fogat program för allmän nordisk arkitekttävling
om riksdagshus i Stockholm samt

2. uppdraga åt styrelsen att genomföra en nordisk arkitekttävling i huvudsaklig
överensstämmelse med det framlagda programmet.

Skrivelsen jämte bilaga har med särskild paginering fogats till detta utlåtande.

Utskottet

Med bifall till vad bankoutskottet hemställt i sitt utlåtande 1969: 26 fattade
riksdagen i maj 1969 beslut om fortsatta förberedelser för en arkitekttävling
avseende förslag till riksdagshus på Helgeandsholmen. Genom bifogade
skrivelse redovisar styrelsen för riksdagens förvaltningskontor de
åtgärder som därefter vidtagits och underställer riksdagen för prövning
det program som upprättats för den planerade tävlingen. Styrelsen hemställer
om uppdrag att genomföra tävlingen i huvudsaklig överensstämmelse
med programmet.

Programmet för tävlingen har upprättats under medverkan av den prisnämnd
som förvaltningskontorets styrelse utsett på grundval av riksdagens
bemyndigande i maj 1969 (BaU:s uti. nr 26). Prisnämndens ledamöter anges
i det bifogade preliminära tävlingsprogrammet (s. 6). Vid sammansättningen
av prisnämnden har de tävlingsregler jämte kommentarer följts som de
nordiska ländernas arkitektförbund antagit som gällande för nordiska arkitektur-
och stadsplanetävlingar. Enligt dessa regler bör prisdomarnas antal
vara udda och skall majoriteten utgöras av fackmän. Enligt kommentaren
härtill skall minst en av fackmännen utses gemensamt av de inbjudna nordiska
ländernas arkitektförbund och de övriga godkännas av arrangörslandets
arkitektförbunds tävlingsnämnd. I den nu aktuella prisnämnden
ingår en arkitekt från Finland och en från Norge. Länderurvalet har bestämts
av en informell turordning mellan länderna vilken avser representationen i
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 8 samt. Nr 51

2 Bankoutskottets utlåtande nr 51 år 1969

prisnämnderna för olika nordiska arkitekttävlingar. Om behov uppkommer
av eisättare för den finländske eller den norske arkitekten skall en av det
danska arkitektförbundet rekommenderad arkitekt inträda i prisnämnden.

Tävlingen skall enligt riksdagens tidigare beslut omfatta två alternativ,
nämligen dels om- och tillbyggnad av det nuvarande riksdagshuset, dels
nybyggnad. För att om- och tillbyggnadsalternativet med säkerhet skall bli
tillfredsställande behandlat avses ett begränsat antal arkitekter eller arkitektgrupper
inbjudas att inom tävlingens ram mot arvode inkomma med
förslag enligt detta alternativ. Tävlingen enligt båda alternativen skall genomföras
i två steg. Det första av dessa avslutas för de tävlandes del den 25
september 1970. Sedan prisnämnden bedömt de inkomna förslagen inbjuds,
om inte detta visar sig onödigt, vissa förslagsställare att i ett andra
steg vidareutveckla sina förslag. De sålunda uttagna tävlande disponerar
tiden fram till juni 1971 och erhåller särskilt arvode för sin medverkan i
det andra steget. Det slutliga resultatet av tävlingen skall föreligga i november
1971.

I tävlingsprogrammet (punkt 5.14) sägs efter uppgiften om tiden när bedömningen
av första steget beräknas vara avslutad: »Resultatet hålles hemligt
intill dess andra steget är avgjort.» Att de tävlande är anonyma är givetvis
en grundläggande förutsättning för en tävling av detta slag. Genom
den i tävlingsprogrammet angivna ordningen är de tävlandes anonymitet
skyddad intill dess tävlingen är slutligt avgjord. För obelönad deltagare
blir anonymiteten om så begärs definitiv. Såvitt utskottet kan finna kan
det däremot ifrågasättas huruvida det i övrigt finns laglig grund för det
mått av sekretess som den nyss citerade formuleringen synes ställa i utsikt.
Vid utformningen av det slutliga tävlingsprogrammet torde därför utfästelsen
om sekretess böra ändras. Utskottet vill för sin del framhålla att
det enligt dess mening är värdefullt om resultatet av tävlingens första steg
kan bli föremål för allmän diskussion.

I övrigt har utskottet ingenting att erinra mot det preliminära tävlingsprogrammet
eller mot vad förvaltningskontorets styrelse anför i skrivelsen.
Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av förevarande framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor

1. beslutar om program för en allmän nordisk arkitekttävling
om riksdagshus i Stockholm i enlighet med vad utskottet
ovan anfört,

2. uppdrar åt styrelsen att genomföra en arkitekttävling
i huvudsaklig överensstämmelse med det sålunda angivna
programmet.

Stockholm den 25 november 1969

C. G. REGNÉLL

Bankoutskottels utlåtande nr 51 år 1969

3

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Ake Larsson (s), Palm (s),
Stefanson (fp), Åkerlund (m), Nils Theodor Larsson (ep), Lundin (s),
och Brundin (m);

från andra kammaren: herrar Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (ep), Larsson i Umeå (fp), Rask (s), Fridolfsson
i Rödeby (s), fru Dahl (s) och herr Stridsman (ep).

Särskilt yttrande

av herrar Åkerlund (m) och Brundin (m), vilka anfört:

Förutom av svenska ledamöter består den för arkitekttävlingen tillsatta
prisnämnden av representanter för Finland och Norge. Enligt vår mening
hade det varit önskvärt att även Danmark hade erhållit representation i prisnämnden.

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR 4.11.1969

1

Dnr 358/69

Till Riksdagen

Arkitekttävling om riksdagens hus

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anmälde i skrivelse till riksdagen
25.2.1969 frågan om tävlingsområdets omfattning för en förutskickad
arkitekttävling om riksdagens hus, om tävlingsform, om utseende
av prisnämnd, begränsning av lokalprogrammet och tävlingen såvitt gällde
riksdagsbiblioteket samt anslagsfrågan.

Styrelsen anmäler nu i denna framställning frågan om programmet för
arkitekttävlingen och dess genomförande.

Bakgrund

Årets riksdag beslutade (BaU 1969: 26) att fortsatt utredning av riksdagens
lokalfrågor på längre sikt skulle bedrivas enligt av bankoutskottet
närmare angivna riktlinjer och att program för en arkitekttävling skulle
avse förslag till riksdagshus enligt i princip något av alternativen 1 och 2
i byggnadsstyrelsens utredning »Riksdagens hus», d. v. s. ombyggnad respektive
nybyggnad på Helgeandsholmen. Lokalprogrammet för ett permanent
riksdagshus och programmet för arkitekttävlingen skulle innefatta
riksdagsbiblioteket i den utsträckning som utskottet angivit. Förberedelserna
för arkitekttävlingen skulle slutligen avse en nordisk arkitekttävling.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har enligt vad som förutskickats
härutinnan utsett en prisnämnd, bestående av fyra riksdagsledamöter,
en representant för Stockholms stad samt sex fackmänA

Tävlingsprogrammet m. in.

Prisnämnden har inledningsvis bedrivit sitt arbete med inriktning på
att fastställa preliminärt tävlingsprogram i överensstämmelse med de rikt -

1 Riksdagsledamöterna Sigurd Lindholm, Thorsten Larsson, Astrid Kristensson och Eskil Tistad
borgarrådet Nils Hallerby, arkitekterna Hans Borgström, Olof Eriksson, Gunnar Henriksson
och Göran Sidenbladh, samtliga Stockholm, arkitekten Aarno Ruusuvuori, Helsingfors och
arkitekten Kjell Lund, Oslo. s ’

1—914517

2

linjer härför, varom riksdagen beslutat. Programmet är fogat såsom bilaga
till denna skrivelse. Ur programförslaget kan i huvudsak följande mhamtciS* Tävlingen

avses anordnas som en enda sammanhållen nordisk arkitekttävling
i två steg, av vilka det första är en allmän tävling. Tävlingen ar avsedd
att belysa såväl nybyggnadsalternativet som alternativet med om- och
tillbyggnad av Riksdagshuset. Givetvis kan kombinationer av dessa alternativ
ifrågakomma. För att säkerställa att ett rent om- och tillbyggnadsalternativ
blir tillfredsställande behandlat avses högst sju arkitekter eller
arkitektgrupper inbjudas att inom tävlingens ram inkomma med fors »g
till om- och tillbyggnad av Riksdagshuset. För de inbjudna galler villkore
att det nuvarande riksdagshuset skall bibehållas på ett sådant satt att den
ursprungliga arkitekturen i väsentliga avseenden hévaras. Det andra steget
avses utgöra en omedelbart på det första steget följande inbjuden tävling
med eventuellt reviderat program. Ett mindre antal av förslagsstallarna i
det första steget kommer att inbjudas deltaga i det andra steget. Härigenom
skapas förutsättningar för att ur förslagen inom första steget valja ut de
bästa för vidare bearbetning. De utvalda förslagen till andra steget avses
representera såväl ombyggnads- som nybyggnadsalternativ. Ger bedömningen
av det första steget en fullt entydig anvisning om efter vilka principer
riksdagens byggnadsproblem bör lösas, kan prisnämnden besluta att andra

steget slopas.

Vad gäller tävlingsområdets omfattning anges detta omfatta hela He geandsholmén
jämte närmast omgivande vattenområden. Stockholms stad
äger Norrbro och holmens östra del, Strömparterren, medan riksdagen äger
Helgeandsholmen i övrigt. Frågan om ev. ombyggnad av Norrbro är föremål
för övervägande inom närmast berörda förvaltningsorgan hos staden.
Styrelsen får framhålla, att tävlingsprogrammets tekniska förutsättningar
på denna punkt blir beroende av det ställningstagande som staden kan
komma till. Detta väntas föreligga före instundande årsskifte.

Programytan utgör ca 23 000 m* bortsett från parkerings- och inlastningsutrymmen.
Som jämförelse kan nämnas att programytan för de provisoriska
riksdagslokalerna vid Sergels torg utgör ca 19 000 m= för motsvarande
ändamål.

Tävlingen kommer att vara anonym helt igenom. Resultatet kommer inte
att redovisas förrän bedömningen av det avslutande steget är klar, vilket
beräknas ske i november 1971. Under förutsättning att riksdagen på grundval
av tävlingsresultatet kan fatta beslut under våren 1972 om projektering
av nytt riksdagshus, kan detta beräknas vara färdigt omkring år 1980.^

Till de med tävlingen förbundna kostnaderna avser styrelsen att återkomma
vid anmälan av anslagsbehoven för nästkommande budgetår.

3

Hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer styrelsen
för riksdagens förvaltningskontor att riksdagen måtte

1. godkänna härvid fogat program för allmän nordisk arkitekttävling
om riksdagshus i Stockholm samt

2. uppdraga åt styrelsen att genomföra en nordisk arkitekttävling i huvudsaklig
överensstämmelse med det framlagda programmet.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, herrar Wärnberg, Augustsson och Tistad, fru Kristensson samt
herrar Martinsson och John Eriksson i Bäckmora.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/ Magnus Huss

1*—914511

tf*» \

STYRPINNEN

ri

SPEKTERN

TERRASSEN

:UN6L.OPERAN

NORRSTRÖM

JOi^ÄNNfeS ST

STRÖMMEN

>°v

AURORA

'' <

RIDDAR FJÄRDEN

gräns för tävlingsområde

planerat område för statlig förvaltning
på Nedre Norrmalm

o o o o o o

Orienteringskarta
Skala 1: 5 000

För spridning godkänd i Rikets allmänna

5

Bilaga

Preliminärt

PROGRAM FÖR ALLMÄN NORDISK ARKITEKTTÄVLING OM
RIKSDAGSHUS I STOCKHOLM

Programbilagor

1. Enkammarriksdagens organisation och arbetsformer.

2. Lokalprogram.

3. Ritning över ledamotsrum.

4. Blockschema.

5. Litteraturförteckning.

1. Inbjudan

Sveriges riksdag inbjuder till nordisk arkitekttävling i två steg om riksdagshus
på Helgeandsholmen i Stockholm.

Tävlingen är avsedd att belysa såväl nybyggnadsalternativ som alternativ
med om- och tillbyggnad av Riksdagshuset. För att säkerställa att om- och
tillbyggnadsalternativet blir tillfredsställande behandlat kommer ... [högst
sju] arkitekter eller arkitektgrupper att inbjudas att inom tävlingens ram
inkomma med förslag till om- och tillbyggnad av Riksdagshuset.

Tävlingsområdet består av hela Helgeandsholmen belägen i Norrström mellan
Gamla Stan och stadsdelen Nedre Norrmalm, stadens kommersiella
centrum.

Riksdagshuset skall inrymma plenisal, utskottslokaler och ledamotsrum
för 350 riksdagsledamöter, restaurang, administrations- och servicelokaler.
Den sammanlagda programytan är ca 27 000 m2.

Vid bedömningen kommer stor vikt att läggas vid att förslagen är utvecklingsbara,
att riksdagens lokalmässiga och funktionella behov kan tillgodoses,
att de av verksamheten och läget betingade arkitektoniska och stadsbildsmässiga
kraven är väl beaktade samt att förslagen är ur teknisk och
ekonomisk synpunkt genomförbara.

Innehåll

sid.

1. Inbjudan...................

2. Tävlingsuppgiften ...........

3. Yttre förutsättningar.........

4. Lokalkrav..................

5. Tävling stekniska bestämmelser

6. Programmets godkännande

5

6
7

11

13

20

2 *—914517

6

Prisnämnden har att på grundval av tävlingsresultatet avge förslag till
riksdagen beträffande lösning av riksdagens byggnadsfråga.

2. Tävlingsuppgiften

2.1 Bakgrund

Det nuvarande riksdagshuset på Helgeandsholmen togs i bruk år 1905
och riksbanksbyggnaden året därpå. Såväl riksdagen som riksbanken har
numera otillfredsställande lokalförhållanden. Den 1 januari 1971 träder
en författningsreform i kraft som innebär att det nuvarande tvåkammarsystemet
ersätts med en enda kammare med 350 ledamöter. På uppdrag av
riksdagens förvaltningskontor har byggnadsstyrelsen gjort en utredning
kallad »Riksdagens hus» (bil. G) angående riksdagens lokal- och byggnadsproblem.
På grundval av utredningen beslöt riksdagen att en arkitekttävling
skulle förberedas omfattande alla de av utredningen berörda alternativen,
nämligen ombyggnad av nuvarande riksdagshus, nybyggnad på Helgeandsholmen
och nybyggnad på Nedre Norrmalm. Sedan Stockholms stad med
hänsyn till den pågående cityregleringen motsatt sig att tävlingsområdet på
Nedre Norrmalm skulle få den omfattning som riksdagen förutsatt har riksdagen
beslutat att tävlingen endast skall omfatta en förläggning till Helgeandsholmen.

I avvaktan på att riksdagen skall få permanenta lokaler på Helgeandsholmen
kommer den att från den 1 januari 1971 vara inrymd i provisoriska
lokaler i det kulturhus jämte teater och hotell som är under uppförande vid
Sergels torg. För riksbanken planeras en nybyggnad i kv. Fyrmörsaren vid
Brunkebergstorg.

2.2 Allmänna uppgifter

Före ett slutligt ställningstagande beträffande sin permanenta byggnad
önskar riksdagen få såväl nybyggnads- som om- och tillbyggnadsalternativen
ytterligare belysta genom en arkitekttävling. För att säkerställa att
även ombyggnadsförslag erhålles kommer ... [högst sju] arkitekter eller
arkitektgrupper att särskilt inbjudas att inkomma med förslag.

För samtliga tävlande gäller samma programförutsättningar med undantag
av att för de inbjudna gäller villkoret att det nuvarande riksdagshuset
skall bibehållas på ett sådant sätt att den ursprungliga arkitekturen i väsentliga
avseenden bevaras. Däremot har de inbjudna frihet att föreslå rivning
av det nuvarande riksbankshuset. Övriga tävlingsdeltagare må efter
eget övervägande föreslå hel nybyggnad eller behålla nuvarande bebyggelse
i större eller mindre utsträckning.

7

2.3 Tävlingsområdet

Tävlingsområdet omfattar hela Helgeandsholmen jämte närmast omgivande
vattenområden. Se orienteringskarta sid. 4.

Riksdagen äger Helgeandsholmen västerifrån fram till Norrbro, Stockholms
stad äger Norrbro och holmens östra del, Strömparterren.

På Strömparterren finns en sommarservering. På grund av dess svåråtkomliga
läge och avskuggningen från Norrbro är serveringen dåligt besökt.
I den mån holmens östra del inte tas i anspråk för riksdagens behov må de
tävlande föreslå anordningar som förbättrar möjligheten att utnyttja Strömparterren
för allmänheten.

3. Yttre förutsättningar

3.1 Bebyggelse inom tävlingsområdet

De nuvarande riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, Riksdagshus och
Riksbank, uppfördes åren 1900—1906 efter ritningar av Aron Johansson.
BySSnaderna är grundlagda på träpålar som enligt gjorda undersökningar
angripits av bakterier varför en grundförstärkning torde bli erforderlig för
sådana delar som föreslås kvarstå.

3.2 Omgivande bebyggelse

Intill tävlingsområdet gränsar Kanslihuset i kv. Mars och Vulcanus. I
detta och angränsande kvarter i Gamla Stan finns huvuddelen av statsdepartementen.
Övriga departement är förlagda på Nedre Norrmalm i kvarteren
Vinstocken, Lejonet och Rosenbad. En planering pågår som syftar till
successiv överflyttning av samtliga statsdepartement till Nedre Norrmalm.
Det är ännu ej klarlagt om detta blir möjligt. För tävlingen gäller dock antagandet
att riksdagens framtida expansion kan ske söderut och i första
hand i kv. Mars och Vulcanus.

Kanslihuset uppfördes åren 1930—1935. Kolonnfasaden mot Mynttorget
är en återstod av Mynthuset från slutet av 1700-talet. Bebyggelsen i kvarteret
är i gott skick och förutsättes bevarad.

För angränsande delar av Staden mellan broarna (Gamla Stan), dvs.
slottsområdet och kanslihuskvarteren, förutsättes ingen förändring av nuvarande
bebyggelse. För övriga delar av Gamla Stan har påbörjats ett saneringsarbete
som syftar till en upprustning av bebyggelsen med bevarande
av stadsdelens karaktär och miljövärden.

På Nedre Norrmalm pågår genomförandet av saneringsplanen för cityområdet,
City 67. Planens innehåll framgår av den informationsbroschyr som

8

staden utgivit (bilaga I). På kartbilaga B har planeringen enligt City 67
med vissa senare vidtagna förändringar inlagts. På kartan har även angivits
det område för statlig förvaltning som planeras inom södra delen av Nedre
Norrmalm.

Huvuddelen av den nuvarande bebyggelsen utefter Strömgatan och kring
Gustav Adolfs torg äger stort kulturhistoriskt värde och förutsättes oförändrad
under överskådlig lid.

Bl. a. på grund av svårigheten att ordna trafikförsörjningen till Strömsborg
väster om Vasabron är det osäkert om byggnaden kommer att bevaras.

3.3 Broar

Norrbros norra del uppfördes åren 1787—1797 och dess södra del åren
1802—1807 enligt ritningar av C. F. Adelcrantz och E. Palmstedt. Bron är
grundlagd på träpålar. Av olika orsaker byggdes bron 0,5—1 m högre än
som ursprungligen avsetts. Genom landhöjningen har höjden över vattnet
ökat med ytterligare ca 0,6 in.

Norrbro har varit utsatt för vissa sjunkningar under årens lopp men genom
att en del förstärkningsåtgärder vidtagits synes sjunkningarna numera
vara obetydliga. Nyligen gjorda undersökningar har emellertid visat att träpålarnas
bärförmåga är starkt nedsatt varför omfattande förstärkningsåtgärder
snart torde bli erforderliga. De tävlande äger rätt föreslå förändring
av Norrbros höjdläge varvid förutsättes att brons nuvarande utseende över
Norrström resp. Stallkanalen i princip bibehålies.

Riksbron över norra strömfåran vid Drottninggatan uppfördes åren 1930
—1931 efter ritningar av R. Östberg. Den är utförd som en betongkonstruktion
och vilar på tjocka betongplattor inom järnspont. Riksbron förutsättes
bevarad i oförändrat skick.

Bron över Stallkanalen ''säd Mynttorget är en järnbro som tillkom åren
1902—1903 i samband med riksdagshusbygget.

3.4 Vattenområden

Utbyggnader som innebär minskning av nuvarande vattenområden bör
särskilt motiveras.

Under Riksbron liksom i Stallkanalens västra del finns dammluckor för
att reglera Mälarens vattenstånd och hindra inströmning av vatten från
Saltsjön. De tävlande får föreslå annat läge för dammanordningen i Stallkanalen
om starka skäl härtill föreligger. Genomströmningsarean i Stallkanalen
får inte minskas.

Båttrafik förekommer ej i någon av strömfårorna.

9

3.5 Trafikförhållanden

Den öst-västliga trafiken på Nedre Norrmalm kommer att gå i Fredsgatan
och den breddade Jakobsgatan. Strömgatan kommer att reserveras för
gående. Drottninggatan förutsattes bli gånggata i varje fall norr om Fredsgatan.
Tillsammans med Västerlånggatan utgör Drottninggatan ett betydelsefullt
gångstråk i nord-sydlig riktning. Någon genomgående biltrafik över
Riksbron och Stallbron erfordras inte.

Trafiken från östra delen av City och Östermalm till Skeppsbron kommer
att förläggas i tunnel under Strömmen. I samband härmed kommer den nuvarande,
provisoriska Strömbron att rivas. Den nord-sydliga trafiken mellan
City och Skeppsbron avses gå över Norrbro och liksom nu kräva två körfiler
i vardera riktningen. När Strömbron försvinner måste gångtrafiken mellan
Skeppsbron och Nedre Norrmalm hänvisas till Norrbro.

För den kollektiva trafikförsörjningen svarar i första hand tunnelbanan
som har en station vid Mälartorget i Gamla Stan och från år 1975 en station
under Kungsträdgården med uppgångar i korsningen av Jakobsgatan och
Regeringsgatan. Busslinjer kommer att finnas i Jakobsgatan respektive
Fredsgatan samt på Norrbro och Vasabron med hållplatser vid Riddarhustorget.

3.6 Parkering och tillfarter

Riksdagshusets parkeringsbehov har beräknats till ca 300 platser. Om de
tävlande finner att bilplatsanlalet utan olägenhet kan ökas kan härigenom
även en del av kanslihuskvarterens behov tillgodoses. Framkörningsmöjlighet
och uppställningsplatser erfordras för taxibilar och turistbussar. Tillfart
till parkering och inlastning får ske från Norrbro och från Riksgatan
eller, om denna föreslås helt reserverad för gångtrafik, från Mynttorget.

3.7 Yttre sambandskrav

Mellan riksdagshuset och statsdepartementen finns frekventa och betydelsefulla
samband, bestående bl. a. i att statsråden deltager i riksdagsår -betet — framför allt plenidagar — och att riksdagsledamöter ofta har anledning
besöka departementen. Vidare förekommer en stor mängd budsändningar
till och från departementen. Vid en framtida samlad förläggning av
statsdepartementen till Nedre Norrmalm förutsättes att deras tyngdpunkt
ligger i Drottninggatan. För tillgodoseende av dessa sambandskrav erfordras
inga andra anordningar än en lämplig placering av entréer i riksdagshuset.

De lokalgrupper som vid expansion måste förläggas utanför Helgeandsholmen
blir i första hand sådana med lägsta sambandskrav med övriga. Det

10

är önskvärt men ej något krav att klimatskyddade förbindelser kan erhållas
med Kanslihuset i kv. Mars och Vulcanus. En tunnel under Stallkanalen
kommer på sådant djup att den oaktat mycket höga kostnader inte ger
tillfredsställande förbindelser. De tävlande bör studera och redovisa eventuella
andra förbindelsemöjligheter. Fri höjd över vattenytan behöver blott
vara 2,4 m. Det finns således möjlighet att under gatuplanet, eventuellt
mellan järnbågarna i den nuvarande bron över Stallkanalen, lägga in en
gångförbindelse.

3.8 Geotekniska förutsättningar
Grundförhållanden

En preliminär grundundersökning har utförts. Översiktlig redovisning
för denna lämnas på bil. E. Se även bil. G.

Riksdagshuset och Riksbanken ligger på en grusås (Brunkebergsåsen)
med stort djup till berg. Helgeandsholmen har tidigare bestått av två mindre
holmar och omfattande utfyllnader har utförts, senast vid byggandet av
Riksdagshus och Riksbank. Fyllningen består till största delen av sand och
grus med inslag av sten och block.

Ett lerlager med ca 6 m mäktighet har påträffats under Riksdagshusets
sydvästra hörn. Av sonderingarna att döma förekommer lera under större
delen av Riksbanken.

Byggnadernas grundläggning

Riksdagshuset och Riksbanken är grundlagda på träpålar. På pålskallarna
har lagts en rustbädd av två lager plank.

Riksdagshuset har sedan byggnaden färdigställts undergått sättningar på
upp till 19 cm med största sättning i sydvästra hörnet. Sättningarna är
ojämna.

Riksbanken har även varit utsatt för sättningar, dock av mindre mått.
Principer för grundläggning

Vid den besiktning och provtagning av träpålarna som utförts har det
visat sig att träpålar och rustbädd är angripna av bakterier och har avsevärt
nedsatt hållfasthet.

Vid ombyggnad av Riksdagshus och Riksbank torde grundförstärkning
bli erforderlig.

Vid nybyggnad kan tillämpas konventionella grundläggningsmetoder,
pålning och eventuellt även grundplattor på naturligt lagrat grus.

Grundvattennivån ligger på högst +0,5 m. Se bil. E.

11

3.9 Värmeförsörjning, ledningar

Avsikten är att ansluta riksdagshuset till stadens fjärrvärmenät, som är
under utbyggnad. Ledningskulvert förutsättes bli förlagd i Norrbro med
eventuell förlängning söderut för försörjning av Kungl. slottet och kanslihuskvarteren.

4. Lokalkrav

4.1 Allmänt

Som orientering har utarbetats en kortfattad beskrivning över enkammarriksdagens
organisation och arbetsformer. Bilaga 1, sid. 21.

4.2 Lokalbehovets förändring. Generalitet och flexibilitet.

Riksdagens organisation och arbetsformer är delvis bundna i grundlag
och författningar. Lokalbehovet förändras därför, åtminstone i vissa delar,
mindre än för andra verksamheter. Å andra sidan måste byggnaden kunna
fungera väl för sitt ändamål under lång tid. Redan under planerings- och
projekteringstiden kommer säkerligen vissa ändringar att göras i lokalprogrammet
på grund av pågående organisationsutredningar och erfarenheter
från riksdagsprovisoriet vid Sergels torg. På längre sikt måste man räkna
med att en tillväxt av lokalbehovet medför att vissa lokalgrupper med svagt
behov av samband med övriga måste flytta ut för att ge utrymme för expanderande
lokalgrupper. Förutom behov av goda sambandsförhållanden till
riksdagens framtida expansionsutrymme i Kanslihuset ställer detta krav
på en lämpligt avvägd generalitet och flexibilitet i utformningen av riksdagshuset.

4.3 Lokalprogram

Riksdagens lokalbehov bedöms vid mitten av 1980-talet uppgå till ca
27 000 in2 rumsyta. Följande uppställning anger den beräknade fördelningen
på rumsgrupper:

1.

Entréer ...................

....... 130 in-''

2.

Riksdagens plenisal.........

....... 1 230 »

3.

Talmansrum in. in. .........

....... 230 »

4.

Kammarkansli

....... 330 »

5.

Stenografer m. fl............

....... 270 »

6.

Stat sråd srum

....... 810 »

7.

Klubbrum m. m............

....... 690 »

8.

Ledamotsrum .............

....... 5 040 »

9.

Utskotten ......................

. . 4 600

in2

10.

Vissa riksdagens organ ..........

100

»

11.

Partigrupperna..................

. . 1410

»

12.

Sammanträdesrnm m. m. ........

. . 1 010

»

13.

Massmedia ....................

550

»

14.

Riksdagsförvaltningen ..........

. . 1 270

»

15.

Riksdagsbiblioteket ..............

860

»

16.

Restauranglokaler, serveringar ...

1 760

»

17.

Motionslokaler in. m. ............

450

»

18.

Gemensamma servicefunktioner

650

»

19.

Verkstäder, förråd, arkiv ........

. . 1 160

»

20.

Städrum, omklädningsrum m. m. . .

450

»

21.

Parkering, inlastning ............

. . 4 000

»

Summa programyta

. 27 000

m2

Utrymmen för teknisk service......

4 420

in2

Det detaljerade lokalprogram som skall illustreras i tävlingshandlingarna
framgår av bilaga 2, sid. 27.

4.4 Kommentarer till lokalprogrammet

I förhållande till det preliminära lokalprogram som förelåg som underlag
för byggnadsstyrelsens utredning Riksdagens hus har skett vissa programändringar.
Genom att huvuddelen av bibliotekets bokmagasin numera
inte anses behöva ligga på Helgeandsholmen har den sammanlagda programytan
minskat.

Lokalgrupp 1. Entréer

I programmet har antagits att huvudentrén även används av allmänhet till
plenisalens läktare. Härvid förutsätts att separat förbindelse (hissar, trappor)
finns mellan entréhallen och läktaren. Alternativt ordnas särskild sidoentré
för allmänheten. Ur bevakningssynpunkt bör så få entréer som möjligt
anordnas.

Lokalgrupp 2. Riksdagens plenisal

Inga särskilda regler binder plenisalens utformning. Den nuvarande
möbleringen med parvis kopplade ledamotsbänkar har visat sig ändamålsenlig
men annan bänkplacering kan föreslås.

Lokalgrupp 8. Ledamotsrum

För enskilda ledamöter krävs 280 rum å 15 in2. Rummen skall användas
för arbete, vila, sammanträden samt förvaring. Lämplig möblering och tänkbara
rumsmått exemplifieras i bilaga 3, sid. 38.

13

Lokalgrupp 21. Parkering, inlastning

Parkeringen förutsättes i huvudsak förlagd under mark eller byggnad.
I detta program har som programyta, 12 m2/bilplats, endast räknats själva
uppställningsplatsen. Parkeringsplatserna antages fördelade på följande
sätt:

ledamöter 140 bilplatser
tjänstemän 75 »

övriga 85 »

4.5 Dagsljuskrav

I programmet har med x markerats när direkt dagsljusbelysning krävs,
med (x) när dagsljus är önskvärt men ej krävs.

4.6 Rumshöjd

För utrymmen där av estetiska eller andra skäl en särskild rumshöjd kan
bli erforderlig har inga krav angivits. I utskotts- och sammanträdesrum, där
bildvisning skall vara möjlig, avser angiven rumshöjd härför erforderligt
minimimått. Rumshöjden i arbetsrum skall vara minst 2,5 m.

4.7 Inre samband

Behovet av samband mellan lokalgrupper framgår av blockschema, bilaga
4, sid. 39. Speciella sambandskrav har noterats i lokalprogrammet.

Beträffande samband mellan ledamotsrum resp. restaurang och plenisal
gäller att ledamot bör kunna nå plenisalen inom en minut. (Jfr bil. 1.)

För befordran inom byggnaden av tryck och handlingar skall kunna installeras
mekanisk transportanordning av typ kassettransportör. Denna skall
från en rangeringscentral i budcentralen via horisontaltransportör i någon
av de nedre våningarna och vertikaltransportörer på ca 50 m avstånd nå terminaler
vid vaktmästerier på resp. våningsplan. Horisontaltransportören
kräver ca 0,5 m höjd; schakt för vertikaltransportör skall vara ca lxl m. 5

5. Tävlingstekniska bestämmelser

5.1 Tävlingsform

Tävlingen är en nordisk tävling i två steg, av vilka det första är en allmän
tävling. Inom tävlingens ram inbjudes ... [högst sju] arkitekter eller arki -

3*—914517

14

tektgrupper att inkomma med förslag till om- och tillbyggnad av nuvarande
Riksdagshus.

Det andra steget är en omedelbart följande inbjuden tävling med eventuellt
reviderat program. Minst sex av förslagsställarna i det första steget kommer
att inbjudas att deltaga i det andra steget.

Tävlingen är anonym även i andra steget.

Om prisnämnden finner att tävlingen redan i första steget gett en god och
allsidig belysning av byggnadsfrågan och därmed kan rekommendera att ett
av förslagen lägges till grund för utförande, har prisnämnden, om den är enhällig,
rätt att avbryta tävlingen efter första steget.

5.2 Deltagarrätt

Berättigade alt deltaga i tävlingen är medborgare i de fem nordiska länderna
samt icke-nordiska medborgare med aktivt medlemskap i något av de
nordiska arkitektförbunden.

5.3 Programhandlingar

Programhandlingarna utgöres av detta program samt följande bilagori:

Bil. A Orienteringskarta i skala 1: 10 000

Bil. B Dispositionsplan i skala 1: 1 000 över Helgeandsholmen och dess

omgivning med angivande av tävlingsområdet och området för
statlig förvaltning (framtida regeringskvarter) på Nedre Norrmalm.

Bil. C Grundkarta över tävlingsområdet i skala 1: 500 där befintliga förutsättningar
redovisas. Kartan är avsedd att bilda underlag för
begärd situationsplan och utlämnas i två exemplar varav ett
transparent.

Bil. D Fasaduppställningar i skala 1: 500 över bebyggelsen vid Norrström
och Stallkanalen samt över Norrbro, Riksbron och bron
över Stallkanalen.

Bil. E Redovisning av grundförhållanden.

Bil. F Relationsritningar i skala 1:500 över kvarteret Norrbro (Riksdagshus
och Riksbank) samt kvarteret Mars och Vulcanus
(Kanslihuset).

Anm. De tävlande som så önskar, kan efter särskild rekvisition
erhålla relationsritningarna i skala 1: 200.

Bil. G »Riksdagens hus», Byggnadsstyrelsens utredning 1968.

Bil. H »Riksdagen», informationsbroschyr om Sveriges Riksdag.

Bil. I »City», informationsbroschyr om 1967 års cityplan. 1

1 Bilagorna här uteslutna.

15

Bil. K Informationsmaterial om riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels
torg.

Bil. L Modellplatta i skala 1: 500 (format 106x122 cm).

5.4 Utlämnande av programhandlingar

Detta program utan bilagor utlämnas kostnadsfritt av tävlingsfunktionären,
förvaltare Rune Elfner, Riksdagshuset, 100 12 Stockholm 46, telefon
08/22 95 60 ank. 326, samt av de nordiska arkitektförbundens kanslier.

Övriga programhandlingar erhålles efter rekvisition från tävlingsfunktionären
mot deposition av 100 kr1 för bilagor A—K och 200 kr för modellplatta
(bil. L) mot depositionskvitto. Beloppet insätts på postgiro nr____

adress: Riksdagshustävlingen, RFK, 100 12 Stockholm 46. På talon gen skall
anges »Riksdagshustävlingen» samt vad rekvisitionen avser.

Vid programhandlingarnas uttagande skall lämnas adress under vilken
skriftligt meddelande kan nå den tävlande.

Rekvisition av modellmaterialet skall ske senast tisdagen den 25 augusti
1970. Senare gjord rekvisition kan inte med säkerhet effektueras.

Depositionsbelopp återbetalas mot företeende av depositionskvitto med
angivande av tävlingsmotto senast en månad efter det att tävlingen avgjorts
eller, vid återlämnande av samtliga handlingar i oskadat skick jämte depositionskvitto,
senast en månad före tävlingstidens utgång.

5.5 Tävlingshandlingar

Tävlingsförslag skall omfatta följande handlingar:

a. Situationsplan samt längd- och tvärsektioner i skala 1:500 av Helgeandsholmen
och närmast omgivande bebyggelse.

Ritningar skall vara så detaljerade att omfattning av erforderliga arbeten
för broar, kajer, tillfarter, markplanering in. in. klart framgår.

b. Planer, samt de sektioner och fasader som erfordras, för att förslaget
skall kunna bedömas. Skala 1: 200.

c. Redovisning i valfri form av den arkitektoniska och konstruktiva uppbyggnaden
bl. a. med hänsyn till programmets krav på flexibilitet.

d. Minst två korrekt konstruerade perspektiv av byggnadens exteriör och
ett av plenisalens interiör. Ögonpunkterna skall anges på lämpliga
planritningar.

e. Beskrivning som, förutom författarens motiveringar till sitt förslag,
skall innehålla en kortfattad redogörelse för byggnadsteknik och materialval
samt de uppgifter som författaren anser erforderliga som 1

1 Samtliga i detta program angivna belopp avser svenska kronor.

16

komplement till ritningarna bl. a. med hänsyn till en kostnadsbedömning.

f. Modell i skala 1: 500.

Handlingar utöver de ovan begärda och handlingar som ej utförts enligt
anvisningarna ovan upptas inte till bedömning annat än om prisnämnden
finner skäl därtill.

5.6 Tävlingshandlingars utförande
Tävlingsförslag skall vara anonymt.

Samtliga inlämnade handlingar skall i nedre högra hörnet vara försedda
med motto. Märke är ej tillåtet.

Ritningarna skall vara utförda i format 70x100 cm. Större ritningar kan
utföras vikbara eller i två delar. Handlingarna får ej vara rullade.

Beskrivningen skall vara maskinskriven i två exemplar, varav det ena
uppklistras på pannå 70x100 cm.

Varje utrymme eller grupp av utrymmen skall förses med kodnummer
och benämning enligt lokalprogram. Förteckning i tabellform med sifferhän
visning är ej tillåten.

Förslaget bör presenteras på ett åskådligt och lättillgängligt sätt och så
att det kan reproduceras i tidskriftstryck.

All text skall vara avfattad på danska, norska eller svenska.

5.7 Informationsmöte

Svenska Arkitekters Riksförbund kommer i samarbete med Riksdagens
förvaltningskontor att arrangera två informationsmöten i Riksdagshuset,
dels . dagen den kl. dels dagen den

kl......

Programmet kommer bl. a. att omfatta

— rundvandring i det nuvarande riksdagshuset under sakkunnig ledning.

— redogörelse för riksdagens nuvarande och kommande arbetsformer.

— presentation av riksdagens provisoriska lokaler vid Sergels torg.
Biljetter kan hämtas eller rekvireras från tävlingsfunktionären förvaltare
Rune Elfner, Riksdagshuset, 100 12 Stockholm 46, telefon 08/22 95 60
anlc. 326 med angivande av önskad dag.

Efter särskild överenskommelse med tävlingsfunktionären kan Riksdagshuset
beses även vid annan tidpunkt.

5.8 Tävlingsfrågor

Tävlande, som önskar klarläggande eller kompletterande upplysningar
om tävlingsuppgiften eller programhandlingarna, kan anhålla om detta

17

genom anonym skrivelse märkt »Tävlingsfråga». Sådan fråga skall vara
ställd till tävlingsfunktionären. Frågorna kommer att besvaras vid två tillfällen
under tävlingstiden. Frågor som inkommit före den 6 mars 1970 besvaras
senast den 20 mars 1970, frågor som inkommit före den 29 maj 1970
besvaras före den 12 juni 1970.

Tävlingsfrågorna och prisnämndens svar på dessa kommer att utsändas
till samtliga tävlande under den adress som uppgivits vid programhandlingarnas
uttagande.

5.9 Inlämning

Tävlingsförslag skall vara avlämnat till allmän befordran senast fredagen
den 25 september 1970 och vara adresserat till tävlingsfunktionären,
förvaltare Rune Elfner, Riksdagshuset, 100 12 Stockholm 46.

Inlämningsbevis utvisande inlämningsdag jämte uppgift om förslagets
motto skall samtidigt separat översändas till tävlingsfunktionären. Om förslag
avsändes från ort utanför Norden skall inlämningsbeviset översändas
som rekommenderat express- eller flygpostbrev.

Om förslag inlämnas direkt till tävlingsfunktionären skall detta ske i
Riksdagshusets ingång mot Riksgatan senast kl. 18.00 fredagen den 25
september 1970.

Förteckning över inlämnade förslag kommer efter två veckor att upprättas
och översändas till samtliga tävlande under den vid programhandlingarnas
uttagande uppgivna adressen.

Eventuellt kommer ovan angivna inlämningsadress att ändras. Meddelande
om ny inlämningsadress kommer i så fall att utsändas till de tävlande.

5.10 Namnsedel och adressedel

Tävlingsförslag skall åtföljas av ett förseglat ogenomskinligt kuvert på
vilket anges »Namnsedel» och förslagets motto. Kuvertet skall innehålla
uppgifter om förslagsställares och eventuella medarbetares namn.

Önskar tävlande behålla sin anonymitet efter tävlingen om förslaget
blir obelönat, skall detta anges på namnsedelkuvertet.

Dessutom skall tävlingsförslag åtföljas av ytterligare ett förseglat ogenomskinligt
kuvert på vilket anges »Adressedel» och förslagets motto. Kuvertet
skall innehålla uppgift om adress under vilken de tävlande kan nås,
utan att anonymiteten brytes, samt adress till vilken förslag skall återsändas
om det ej blir belönat.

18

5.11 Prisnämnd

De inlämnade förslagen kommer att bedömas av en prisnämnd med följande
sammansättning:

— Riksdagsledamoten Sigurd Lindholm, Sandviken (ordf.)

— Arkitekt SAR Hans Borgström, Stockholm (föreslagen av Svenska Arkitekters
Riksförbund)

— Tekniske direktören, arkitekt SAR Olof Eriksson, Stockholm

— Borgarrådet Nils Hallerby, Stockholm (föreslagen av Stockholms stad)

— Professorn, arkitekt SAR Gunnar Henriksson, Stockholm

— Riksdagsledamoten fru Astrid Kristensson, Stockholm

— Riksdagsledamoten Thorsten Larsson, Staffanstorp

— Arkitekt MNAL Kjell Lund, Oslo (föreslagen av de nordiska arkitektförbunden) —

Professorn, arkitekt SAFA Aarno Ruusuvuori, Helsingfors (föreslagen
av de nordiska arkitektförbunden)

— Stadsbyggnadsdirektören, arkitekt SAR Göran Sidenbladh, Stockholm

— Riksdagsledamoten Eskil Tistad, Kungälv
Prisnämndens sekreterare är arkitekt SAR Björn Linn.

Prisnämnden kommer vid behov att som sakkunnig kalla chefen för riksdagens
förvaltningskontor.

Prisnämnden äger rätt att även kalla andra sakkunniga.
Kostnadsbedömningar kommer att utföras av byggnadsstyrelsen.

5.12 Priser, inköp och arvoden

Till prisnämndens förfogande står en summa av 400 000 kr för pris och
inköp, vilken skall fördelas bland både ombyggnads- och nybyggnadsförslag.
Även förslag som ej deltar i andra steget kan komma i fråga för inköp.
Första pris skall uppgå till minst 100 000 kr. Lägsta inköpssumma kommer
ej att understiga 10 000 kr.

Den som inbjudes att i första steget tävla om ombyggnadsalternativet
erhåller ett arvode av 30 000 kr.

Tävlande, som uttages till det andra tävlingssteget, erhåller ett arvode
av 25 000 kr.

Om tävlingen avbrytes efter första steget, står ytterligare 100 000 kr till
prisnämndens förfogande som prissumma.

Av utdelade pris-, inköps- och arvodessummor kommer 10 % att avdragas
för täckande av kostnaderna för SAR:s tävlingssekretariats verksamhet.

5.13 Försäkring

Arrangören ikläder sig ej större ersättningsskyldighet än 50 000 kr för
inlämnat förslag som skadats eller förstörts.

19

Efter bedömningen är motsvarande summa för obelönat förslag 10 000
kr.

5.14 Bedömning av första steget

Vid sin bedömning kommer prisnämnden inte endast att värdera förslagen
från funktionell, ekonomisk och arkitektonisk synpunkt utan även bedöma
hur uppgiften lösts med hänsyn till de skilda förutsättningar som
föreligger för ombyggnads- respektive nybyggnadsalternativen.

Bedömningen av första steget beräknas vara avslutad i januari 1971.
Resultatet hålles hemligt intill dess andra steget är avgjort.

5.15 Tävlingens andra steg

Till det andra stegel kommer att utväljas förslag representerande såväl
ombyggnads- som nybyggnad salternativ, såvida inte bedömningen av det
första steget ger en fullt entydig anvisning om efter vilka principer riksdagens
byggnadsproblem bör lösas.

Tävlingsfunktionären underrättar de till andra steget utvalda förslagsställarna.
Dessa erhåller prisnämndens allmänna kritik, sitt eget förslag
med prisnämndens individuella kritik samt program för andra steget.

Inlämning av andra steget beräknas ske i juni 1971.

5.10 Bedömningens avslutande och offentliggörande

Bedömningen beräknas vara avslutad i november 1971.

Tävlingsresultatet kommer att meddelas de nordiska nyhetsbyråerna
samt de nordiska arkitektförbunden.

De belönade förslagsställarna kommer att underrättas personligen.

Prisnämndens utlåtande och eventuella bilagor kommer att översändas
till samtliga tävlande senast en vecka efter det tävlingsresultatet offentliggjorts.

5.17 Utställning och publicering

Samtliga tävlingsförslag kommer genom arrangörens försorg att offentligen
utställas i Stockholm under minst tre veckor.

Meddelande om tid och plats för utställningen kommer att översändas
till de tävlande före utställningstiden.

Arrangören och de nordiska ländernas tävlingsnämnder förbehåller sig
rätt att också på annan ort låta utställa förslagen om så befinnes önskvärt.
Före utställningen kommer samtliga namnsedlar att brytas, såvida tävlande
ej genom särskild notering på namnsedel meddelat hinder häremot.

Arrangören liksom de nordiska arkitektförbunden äger rätt att publice -

20

ra förslagen i önskad omfattning. All publicering kommer att ske med uppgivande
av förslagsställarens namn, om detta är känt.

5.18 Återsändande

Efter utställningstidens slut kommer de obelönade förslagen att, i den
omfattning tävlande anmält på adressedeln, fritt återsändas till respektive
förslagsställare.

5.19 Äganderätt och upphovsrätt

De belönade, inköpta och arvoderade förslagen blir arrangörens egendom.
Upphovsrätten behålles av respektive förslagsställare.

5.20 Prisnämndens rekommendation

Det åligger prisnämnden att på grundval av tävlingsresultatet avge förslag
till Sveriges Riksdag i riksdagens byggnadsfråga.

6. Programmets godkännande

Detta program är utarbetat i anslutning till »Tävlingsregler jämte kommentarer
gällande för nordiska arkitektur- och stadsplanetävlingar». Dessa
gäller i de fall programmet ej lämnar särskilda uppgifter. I de fall då
varken programmet eller de nordiska reglerna lämnar anvisningar, gäller
Svenska Arkitekters Riksförbunds tävlingsregler för svenska arkitekturoch
stadsplanetävlingar.

Program och bilagor är godkända av prisnämnden, som ansvarar för tävlingens
genomförande. Från tävlingsteknisk synpunkt är programmet
granskat av tävlingsnämnderna vid Arkitektafélag Islands, Danske Arkitekters
Landsforbund, Norske Arkitekters Landsforbund och Finlands Arkitektförbund
och slutgiltigt godkänt av tävlingsnämnden vid Svenska Arkitekters
Riksförbund.

Stockholm i oktober 1969

SIGURD LINDHOLM
HANS BORGSTRÖM
OLOF ERIKSSON
NILS HALLERBY

THORSTEN LARSSON
KJELL LUND
AARNO RUUSUVUORI
GÖRAN SIDENBLADH
ESKIL TISTAD

GUNNAR HENRIKSSON
ASTRID KRISTENSSON

För Svenska Arkitekters Riksförbunds tävlingsnämnd
HARALD MJÖBERG

21

RIKSDAGSHUSTÄVLINGEN

Programbilaga 1

Enkammarriksdagens organisation och arbetsformer
Enkammarriksdagens organisation i huvuddrag

En enkammarriksdag ersätter den 1.1.1971 den nuvarande tvåkammarriksdagen
på grund av en partiell författningsreform, beslutad av 1968 och
1969 års riksdagar. Samtidigt ökas antalet fasta (»ständiga») utskott med
ett till elva. Utskottsorganisationen är emellertid föremål för fortsatta överväganden
inom grundlagberedningen. Detta tävlingsprogram innefattar därför
en beredskapsprogrammering av lokaler för ett större antal utskott än
elva, nämligen för högst 17 fasta utskott och ett särskilt utskott.

Riksdagens administrativa organisation, bestående av kammar- och utskottskanslierna
samt det centrala förvaltningsorganet riksdagens förvaltningskontor
(RFK), är f. n. under utredning. Resultatet härav kan väntas
föranleda beslut under 1970 års vårsession. Tävlingsprogrammet bygger på
antagandet om en sådan uppdelning av arbetsuppgifterna mellan enkammarriksdagens
kammarkansli och det centrala förvaltningsorganet, att det förra
sysslar med arbetsuppgifter som företrädesvis hänför sig till riksdagens
ärenden och arbetsplan, medan service åt riksdagens ledamöter och organ
samt övriga förvaltningsärenden, inklusive personaladministration avseende
alla riksdagens anställda, koncentreras till det centrala förvaltningsorganet,
riksdagsförvaltningen.

Ledamöter. Riksdagen får 350 ledamöter. Inga suppleanter kommer att
finnas för ledamöterna. I vad mån suppleanter skall införas, prövas av grundlagberedningen.

Presidium. Riksdagen skall välja en talman och tre vice talmän.
Utskotten. Antalet fasta (»ständiga») utskott blir enligt nu gällande beslut
elva, då enkammarreformen genomförs den 1.1.1971, nämligen
utrikesutskottet (17 ledamöter)

konstitutionsutskottet (27 ledamöter), arbetande på tre avdelningar

statsutskottet (45 ledamöter), arbetande på fem avdelningar

bevillningsutskottet (27 ledamöter), arbetande på tre avdelningar

bankoutskottet (17 ledamöter)

fyra lagutskott (vartdera 17 ledamöter)

jordbruksutskottet (17 ledamöter)

allmänna beredningsutskottet (17 ledamöter).

Riksdagen skall liksom hittills ikunna tillsätta särskilda (»icke ständiga»)
utskott för att behandla särskilda frågor. Särskilt utskott tillsättes
normalt inte varje år.

22

Utskottsorganisationen torde dock komma att ändras. I lokalprogrammet
bär konstitutions- och bevillningsutskotten förutsatts arbeta på tre
resp. två avdelningar. I övrigt bär lokaler programmerats för ytterligare 15
fasta utskott och för ett särskilt utskott.

I programmet har antalet suppleanter förutsatts uppgå till lika många
som antalet ledamöter i ett utskott. Suppleanterna sitter normalt vid sammanträdesbordet
endast då de tjänstgör för ordinarie ledamöter.

Två eller flera utskott kan överenskomma om att bilda ett sammansatt
utskott för behandlingen av viss fråga. Varje deltagande utskott utser sina
ledamöter och suppleanter. Det sammansatta utskottet avger utlåtande direkt
till riksdagen, alltså inte via de »ordinarie» utskotten. Sammansatta
utskott är rätt vanliga men man försöker undvika dem.

Varje utskott väljer ordförande och vice ordförande. Om utskott uppdelar
sig på avdelningar, väljer varje avdelning sin ordförande och vice ordförande.

Övriga »konstitutionella» riksdagsorgan

Talmanskonferensen har till huvuduppgift att verka för god
planering och samordning av riksdagens arbete. Den skall bestå av de fyra
talmännen, de ständiga utskottens ordförande samt minst fyra ytterligare
ledamöter. De sistnämnda kommer liksom hittills att bli partiledarna. Konferensen
skall sammanträda minst en gång i månaden.

De budgetberedande utskotten skall utse särskilda budgetdeputer
a d e, som skall verka för samordning av budgetarbetet. Antalet deputerade
torde utgöra minst tio.

En valberedning med 17 ledamöter skall förbereda alla val som
skall förrättas utom bl. a. val av talmän. Den bär sin huvuduppgift omedelbart
i riksdagens början men kan träda i funktion även senare, t.ex. för val
av JO och fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Lönedelegationen har till uppgift att samråda med vederbörande
statsråd i löneförhandlingar för statens tjänstemän samt att ta ställning
på riksdagens vägnar till slutna avtal. Den skall bestå av 17 ledamöter med
lika många suppleanter.

Krigsdelegationen träder i riksdagens ställe om riket kommer i
krig och krigsförhållandena så påkallar. Delegationen består av 50 ledamöter.

Partigrupperna

Partigrupperna är inte omnämnda i författningen men har stor betydelse
i riksdagsarbetet. Förtroenderådet är gruppens styrelse. Gruppkanslier,
till vilka statsbidrag utgår, står till ledamöternas förfogande.

Partigruppernas storlek kan naturligtvis inte förutsägas, men om man
räknar med dagens partistruktur och omräknar valutslagen åren 1966 och

23

1968 i enlighet med det valsystem som kommer alt tillämpas vid 1970 års
val får man följande värden, som ger någon föreställning om sväng -

ningarna:

Socialdemokraterna 153—184

Centerpartiet 52— 60

Folkpartiet 65— 55

Moderata samlingspartiet .......... 57— 51

Vänsterpartiet kommunisterna 23— 0

Det sista sifferparet visar effekten av det nya valsystemets allmänna
spärregel. Ett parti måste få 4 % av rösterna i hela landet för att få mandat.
Vid precis 4 % erhålls 14 mandat. I princip gäller alltså antingen inget
mandat eller minst 14. Enligt en specialregel kan ett parti dock få ett enstaka
mandat i en valkrets om det där samlat 12 % av rösterna trots att
det inte fått 4 % i hela riket.

Enkammarriksdagens arbetsformer

Sessionstider och arbetsvecka. Riksdagen kommer som hittills att ha
en vårsession och en höstsession. Vårsessionen skall börja den 10 januari
och avslutas senast den 31 maj, dock att avslutningen kan uppskjutas till
den 15 juni om synnerliga skäl föreligger. Höstsessionen skall börja någon
vecka in i oktober, på dag som riksdagen bestämmer på våren, och skall
normalt vara slut före jul, med rätt dock att fortsätta till årsslutet. Under
tiden mellan dessa sessioner skall som hittills kunna inkallas extra sessioner,
men man kan utgå från att det endast sker i rena undantagsfall.

Riksdagens normala arbetsvecka skall oförändrat vara tisdag—fredag.
Måndagar och lördagar skall i princip inga sammanträden förekomma vare
sig i riksdagen eller i utskotten.

Riksdagen håller dels »bordläggningsplena» för bordläggning av ärenden
och andra formalia samt för besvarande av interpellationer och enkla frågor,
dels »arbetsplena» för debatter och beslut i ärendena.

På tisdagar och torsdagar skall utskotten arbeta och riksdagen endast ha
bordläggningsplena. På onsdagar och vid behov fredagar skall riksdagen ha
arbetsplena. Förskjutningar sker från tid till annan. Mot slutet av sessionerna
har t. ex. utskotten gjort undan det mesta arbetet, medan riksdagen
i plenum har stor arbetsbelastning med framlagda utskottsutlåtanden, vilket
medför att arbetsplena hålls på andra dagar än onsdagar och fredagar.

På tisdagarna efter kl. 16.30 brukar partigrupperna ha sammanträden i
riksdagshuset.

Riksdagsårenden. Riksdagens väsentliga arbetsmaterial blir som hittills
regeringens propositioner och riksdagsledamöternas motioner. Härtill kom -

24

mer framställningar från riksdagens centrala förvaltningsmyndighet och
riksdagens verk, vari påkallas beslut av riksdagen.

Statsverkspropositionen skall avlämnas vid riksdagens öppnande, andra
budgetpropositioner i princip inom 70 dagar och andra propositioner, som
regeringen vill ha behandlade på våren, i princip inom 90 dagar.

Riksdagsledamöterna har fri motionsrätt under de första 15 dagarna i
januari. Därefter kan de bara väcka motioner i anledning av propositioner
(»följdmotioner») inom viss kortare tid (10—15 dagar i princip) från avlämnandet
av resp. proposition.

Riksdagsledamöterna kan ställa interpellationer och enkla frågor till statsråden
närsomhelst under session. En interpellation skall vara försedd med
motivering och kan leda till en större debatt, medan en enkel fråga — alltså
utan motivering — i princip endast får leda till en debatt mellan statsrådet
och frågaren med varje anförande begränsat till tre minuter.

Ärendenas behandling. Då en proposition eller motion väcks eller från
riksdagsförvaltningen (riksdagens centrala förvaltningsmyndighet resp.
riksdagens verk) inkommer framställning, vari påkallas beslut av riksdagen,
skall den först bordläggas en gång. Vid nästa sammanträde beslutar riksdagen
remiss till utskott, som sakbehandlar ärendet och avger utlåtande.
Rätten att väcka följ dmotioner i anledning av proposition har redan nämnts.
Alla propositioner, motioner och framställningar måste behandlas av utskott,
innan riksdagen avgör ärendet.

Utskottens utlåtande skall i princip bordläggas vid två sammanträden.
Beslut fattas vid det tredje sammanträdet, eventuellt efter debatt. Beslut
fattas med acklamation om inte votering begärs. Begär någon ledamot votering,
skall sådan ske. först genom uppresning och därefter, på ny begäran,
genom den elektriska voteringsanläggningen. Då votering skall ske, kallar
talmannen ledamöterna genom signalanordning placerad överallt där ledamöter
kan befinna sig inom riksdagshuset. Det är angeläget att man inte
behöver vänta mer än en helt kort stund på att ledamöterna skall samlas.

Om minst en tredjedel av ledamöterna begär det, skall ett utskottsutlåtande
återremitteras för ny behandling av utskottet. Återremiss får bara ske
en gång i samma ärende.

Uppskovsförfarande. Riksdagen kan uppskjuta behandling av såväl propositioner
som motioner och framställningar från våren till hösten genom
särskilda beslut. Dock måste riksstaten, d. v. s. budgeten, vara fastställd på
våren, varför budgetfrågor inte kan uppskjutas. Statens budgetår löper f. n.
1.7—30.6. Man strävar efter att åstadkomma en jämn arbetsfördelning mellan
vår- och höstsessionerna genom uppskovsförfarande. Skjuts en proposition
till hösten, kan följ dmotioner väckas höstsessionens första dag.

Debatterna. Talmannen (eller någon av de tre vice talmännen) leder förhandlingarna
i kammaren.

Yttranderätten är i princip fri. Då man förutsett att plenitiden kommer

25

att bli ansträngd med 350 ledamöter, har emellertid möjlighet införts att
besluta om tidsbegränsning av anföranden i visst ärende. Härutöver räknar
man med att tidsbegränsning skall åstadkommas genom frivilliga överenskommelser.
Man måste emellertid ändock räkna med långa plena. De s. k.
nattplena, då förhandlingarna fortgår in på natten, kommer sannolikt att
öka i antal.

Ledamöterna kan anmäla sig i förväg till en debatt. Talmannen fastställer
turordning mellan förhandsanmälda talare. De som anmäler sig under debatten
ropas upp i den ordning vari de anmält sig. Oberoende av talarordningen
mellan ledamöterna kan ledamot, om talmannen medger det, få ordet
för genmäle om tre minuter eller, om talmannen medger det, högst sex minuter.
Statsrådsledamot som begär ordet, får detta i princip oberoende av talarordningen
mellan riksdagens ledamöter.

Den som yttrar sig i kammaren skall tala från talarstolen eller från sin
plats i plenisalen. I båda fallen står mikrofon till ledamotens förfogande.

Offentlighet. Riksdagens sammanträden i plenum är i princip offentliga.
Tillstånd har lämnats för utsändningar i radio och TV. Fortlöpande pressbevakning
sker. Riksdagsorganens, bl. a. utskottens, sammanträden är däremot
inte offentliga.

26

KAMMAREN

UTSKOTTEN

ANDRA RIKSDAGENS
ORGAN

Enkammarriksdagens organisation i huvuddrag

350 ledamöter direkt
valda för tre år

Talman

Tre vice talmän

Kammarkansli

Högst 17 ständiga utskott och eventuellt särskilt utskott

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

SäU

Föredragande sekreterare i varje utskott

Planerande

Talmanskonferensen
Talmannen, vice talmännen, ordförandena
i de ständiga utskotten och ytterligare
minst fyra ledamöter

Samordnande

Budgetdeputerade
Minst tio ledamöter

Beslutande
»på riksdagens
vägnar»

Riksdagens lönedelegation
17 ledamöter

Riksdagens krigsdelegation
50 ledamöter

Administration

och service Riksdagens centrala förvaltningsorgan

Styrelse, direktör och handläggande
tjänstemän.

Serviceorganisation

Riksdagens internationella sekretariat

Riksdagsbiblioteket

27

Programbilaga 2

Lokalprogram

Antal Dags -

Rumsgrupp, funktion

pers

Yta m2

ljus Anmärkning

ENTRÉER

Huvudentré med vindfång

□

Entréhall

□

I hallen placeras anslagstavlor och

— utgör vänt- och samlings-

4—6 montrar för modeller och ak-

plats för besökande, studie-

tuellt material samt 4 st telefon-

grupper etc

hytter

Reception och vaktmästeri

3

25

I eller i direkt anslutning till entré-

— upplysningar, försälining

hall. Ytan inkluderar förråd om ca

av tobak och tidningar,
bevakning etc

8 m2

Kapprum

— för ca 500 personer (be-

75

Med utlämningsdisk

sökare, åskådare, kongress-deltagare)

Toaletter
— damer

10

2 wc

— herrar

15

4 »

Sidoentréer

□

Skall som regel förses med bevak-ningsplats

Summa

125

Avrundat

130

RIKSDAGENS PLENISAL

Foyer

□

Endast tillgänglig för ledamöter

-—• fack för riksdagstryck

350 st öppna fack 25 x 15 x 30
(bxhxd)

— vilrum

— toaletter

10

2 rum

— damer

12

damrum, 2 wc

•— herrar

18

4 wc

•— telefonhytter, ca 15 st

15

Vaktmästeri

6—8

Vaktmästeriet svarar dels för all-

— öppet utrymme i foyer

10

män service åt ledamöter, dels för

med ca 6 m disk

distribution av riksdagstrycket.

•— sorteringsrum

20

Sorteringsrummet bör ligga i god
anslutning till vertikaltransportör
eller transporthiss till tryckeriex-peditionen

Plenisal

ca 375

700

Varje plats skall ha en bordsskiva

— salen skall ha 350 platser

ca 50 X 75 cm. Möbleringen anord-

för ledamöter samt 20

nas så att ledamöter snabbt kan nå

28

Antal Dags Rumsgrupp,

funktion pers Yta m2 ljus Anmärkning

platser för statsråd sina platser vid votering och lätt

närmast podiet kommer fram till talmanspodiet

och talarstolen.

Ev. dagsljus skall kunna avskärmas -

— salen förses med podium

med plats för:
a) Riksdagens talman

2

Talmansbord med plats för 5 per-

och sekreterare

soner

b) Tre vice talmän

3

Vid särskilt bord

c) Tjänstemän

2

Med egna arbetsplatser

d) Vaktmästare

2

Vid bord bakom talmännen

e) Talarstol

På podiets ena sida

— plats för stenografer/

6

6 skrivplatser vid gemensamt bord.

redigerare

Stenografema skall snabbt och så
litet störande som möjligt nå sina
arbetsrum

— ca 20 åhörarplatser för

20

Anordnas utefter salens sidoväggar

stats- och utskottssekre-terare m fl

— salen förses med duk för

bildvisning

Regirum

1

15

God uppsikt över salen genom ljud-

— för tekniker som bl a

isolerat fönster.

sköter inkoppling av
bänkmikrofoner

Projektorrum

— för bild- och filmvisning

10

TV-kameraplatser

20

4—5 platser å 4—5 m2 med olika

— för upptagning av riks-

bildvinklar över salen.

dagsdebatterna

Läktare för

Särskild förbindelseväg för åskåda-

— allmänhet

350

250

re skall finnas mellan entréhall och

—• diplomater m fl

50

45

läktare

— studiegrupper

70

50

— massmedia

60

55

I god förbindelse med lokaler för

massmedia. Platserna förses med
skri vskiva

Foyer för åhörare på läktaren

□

Utgör rök- och väntrum

Summa

1 230

TALMANSRUM M M

Talman

1

40

X

— vilrum

8

med toalett

Chefssekreterare

1

15

X

Vice talmän

3

90

X

3 rum å 30 m2

-— vilrum

18

3 rum å 6 m2 med toalett

Väntplatser

25

Riksdagens krigsdelegation,
kansli

1

15

X

Internationell sekreterare

1

20

X

Summa

231

Avrundat

230

29

Rumsgrupp, funktion

Antal

pers

Yta m2

Dags-

ljus

Anmärkning

KAMMARKANSLI

Kammarsekreterare

i

30

X

Vilrum med toalett

6

Chefssekreterare

i

20

X

tillika väntrum

Bitr kammarsekreterare

i

25

X

Kanslichef

i

25

X

Stomnotarie

i

15

X

Byråsekr

4

50

X

2 rum ä 15 in2, 2 rum å 10 m2

Bitr jurister

2

30

X

2 rum å 15 m2

Kanslister m fl

5

60

X

3 rum ä 20 m2

Expedition

3

30

X

Övervaktmästare

1

10

X

Vaktrum

3

20

Kafferum

10

Summa

331

Avrundat

330

STENOGRAFER M FL
Stenografer, maskinskrivare

20

200

X 20 rum å 10 m2

stenograferna skall snabbt nå sina
platser i plenisalen

Kollationeringsrum
— för ledamöternas kolla-

15

tionering av snabbproto-kollet

Föreståndare för »riksdags-

1

15

X

debatterna»

Bandinspelningsrum

1

20

inkl förråd om ca 10 m2

Vaktrum

2

10

Kafferum

10

Summa

270

STATSRÅDSRUM

Sessionssal

Statsministern

40

80

X

sammanträdesbord för 25 pers
samt ytterligare platser för 15 pers
— rumshöjd >3,0 m

1

40

X

sammanträdesbord för 10 pers

— vilrum med toalett

8

Arbets- och väntrum

Väntplats för besökande till

2

15

X

för tjänstemän från statsrådsbe-redningen

8

20

med skrivplats och telefonhytt

statsministern

Statsråd

19

475

X

19 rum å 25 m2 med sammanträ-desbord för 6 pers

Statssekreterare

3

45

X

3 rum å 15 m2

Väntplatser för besökande
till statsråden

50

med 4 telefonhytter

Sammanträdesrum

2x14

70

2 rum å 35 in2

Vaktrum

1

10

Summa 813

Avrundat 810

30

Rumsgrupp, funktion

Antal

pers

Yta m2

Dags-

ljus

Anmärkning

KLUBBRUM M M

Justeringsrum

Maskinskrivningsrum

20

40

För justering av protokoll

1—2 rum nära plenisalen med ca
20 skrivplatser för utskrift av korta
anföranden

Klubbrum

— skrivrum

— TV-rum

•— radiorum

— tidningsrum

— musikrum

500

(X)

Uppdelas på ca 8 rum, varierande
dagsljuskrav

Handbibliotek

100

(x)

ca 20 läsplatser samt hyllor för
böcker och tidskrifter

Upplysningstj änstens mot-tagning

2

30

X

Summa

690

LEDAMOTSRUM

Ordf i vissa styrelser

2

40

X

(RFK och lönedelegationen)

Gruppledare

6

150

X

6 rum å 25 m2

Ledamöter

280

4 200

X

280 rum å 15 m2 i princip möble-rade enligt ritning (sid 38)

Sekreterare/skrivhj älp

56

420

X

28 rum å 15 m2 fördelade bland
ledamotsrummen

Sammanträdesrum

8x10

160

8 rum å 20 m2 med sammanträdes-

— utgör komplement till

bord för 8—10 pers

ledamotsrummen

Kafferum

20

För sekreterarpersonal

Bostadslägenhet

50

Dubblett med badrum och kokvrå
för talmannen

Summa

5 040

UTSKOTTEN

1 KU (Konstitutionsut-

skottet)

Plenisal

46

120

X

21 ledamöter, 21 suppleanter, 4
sekreterare och extra föredragande

— rumshöjd >3,6 m

Sessionssalar för tre

3x16

120

X

3 rum å 40 m2

avdelningar

7 ledamöter, 7 suppleanter, 2 sek-reterare och extra föredragande

Ordförande

1

25

X

Vice ordförande

1

20

X

Avdelningsordf

3

60

X

3 rum å 20 m2

Sekreterare

1

25

X

Föredragande

3

60

X

3 rum å 20 m2

Bitr sekreterare

3

45

X

3 rum å 15 m2

Bibliotek

15

Väntplats

15

Summa

505

2 BeU (Bevillningsutskottet)

Plenisal

54

130

X

25 ledamöter, 25 suppleanter, 4
sekreterare och extra föredragande

—- rumshöjd >3,6 m

Sessionssalar för två

2x27

130

X

2 rum å 65 m2

avdelningar

12 ledamöter, 12 suppleanter, 3
sekreterare och extra föredragande

31

Antal

Dags-

Rumsgrupp, funktion

pers

Yta m2

ljus

Anmärkning

Ordförande

i

25

X

Vice ordförande

i

20

X

Avdelningsordförande

2

40

X

2 rum å 20 ma

Sekreterare

1

25

X

Avdelningssekreterare

2

30

X

2 rum å 15 m2

Bitr sekreterare

3

45

X

3 rum å 15 m!

Väntplats

15

Summa

460

3 U 3 (Utskott nr 3)

Plenisal

Ordförande

36

80

X

17 ledamöter, 17 suppleanter,

2 sekreterare
— rumshöjd >3,0 m

1

25

X

Vice ordförande

1

20

X

Sekreterare

1

25

X

Bitr sekreterare

1

15

X

Väntplats

10

Summa

175

4—17 U 4—U 17

14x175

14 utskott lika U 3

Summa

2 450

18 SäU (Särskilt utskott)

Plenisal

Sekreterare

100

200

(X)

antal ledamöter varierar
— rumshöjd >4,5 m

Rummet används även som konfe-rensrum, kan förläggas på annan
plats än övriga utskott

1

20

X

Bitr sekreterare

1

15

X

Väntplats

15

Summa

250

19 Gemensamt för alskotten

Specialföredragande

8

120

X

8 rum å 15 m2

Utskottstj änstemän

18

180

X

9 rum å 20 m2

Konferensrum

30

60

sammanträdesbord för ca 20 per-

soner

Bibliotek

150

— rumshöjd >3,0 m

2—3 rum fördelade bland utskott
2—17

Övervaktmästare

1

10

X

Vaktrum

21

200

ca 10 rum å 20 in2 fördelade bland
utskotten

Kafferum

40

4 rum å 10 in2

Summa

760

Summa utskotten

4 600

. VISSA RIKSDAGENS

ORGAN

Riksdagens lönedelegation,

1

20

X

sekreterare

Internationella sekretariatet

35

2 rum å 20 resp 15 m2

Interparlamentariska gruppen,
kansli

1

15

X

32

Rumsgrupp, funktion

Antal

pers

Yta in2

Dags-

ljus

Anmärkning

Sällskapet riksdagsmän och

i

15

X

forskare, kansli

Nordiska rådets svenska

i

15

X

delegation, kansli

Summa

100

11. PARTIGRUPPERNA

Sammanträdesrum för

300

6 rum å 40—60 m2

förtroenderåd

Partiordförande

G

150

X

25 m2/rum

Gruppkanslichefer

6

150

X

25 m2/rum

Gruppkanslier

60

630

X

ca 42 rum

Reservrum

6

60

X

ca 6 rum

Vaktrum

6

60

ca 6 rum

Kafferum

60

10 m2/rum

Summa

1 410

12. SAMMANTRÄDESRUM M M

Stora partilokalen

200

220

Rumshöjd >4,5 m

— projektorrum

5

— materialrum

5

Lilla partilokalen

125

140

Rumshöjd >3,5 m

— projektorrum

5

— materialrum

5

Konferensrum I

30

70

X

Nära talmansrummen (bl a för tal-

manskonferenser)

rumshöjd >3,0 m

Konferensrum II

20

45

(x)

Nära plenisalen

Konferensrum III

15

35

(X)

Nära plenisalen

Konferensrum IV

25

55

(X)

Rumshöjd >3,0 m

Konferensrum V

20

45

(X)

Konferensrum VI—IN

4x15

140

(X)

4 rum å 35 m2

Rum för gemensam andakt

50

60

Även sammanträdesrum,

rumshöjd >3,0 m

Enskild andakt

1

20

Lektionssal

50

90

(X)

För skolklasser, intern utbildning

— projektorrum

5

m m, invid entréhall,

— materialrum

5

rumshöjd >3,0 m

Språkundervisning

30

60

(X)

2 rum å 20 resp 40 m2

Summa

1 010

13. MASSMEDIA

Pressreferent- och tolkrum

14

84

14 rum å 6 in2, rummen skall ha ut-

sikt över plenisalen genom fönster

Redaktion för Tidningarnas

10

100

X

5 rum

Telegrambyrå (TT)

Tidningsredaktioner

22

120

X

4 rum å 30 m2

Radio — TV

10

— regirum

35

Insyn i studio

— inspelningsstudio

50

Rumshöjd >5 m.

— apparatrum

35

— ljudrum

30

— redaktioner

60

3 rum å 20 m2 . ,

Klubbrum

30

Vaktrum

1

10

Summa

554

Avrundat

550

33

Antal Dags Rumsgrupp,

funktion pers Yta m2 ljus

Anmärkning

14. RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN

Ledning

Styrelserum

22

50

X

10 ledamöter, 10 suppleanter, sam-manträdesbord för 12 pers,
rumshöjd >3,0 m

Direktör

1

40

X

Sammanträdesbord för 10 pers

Vilrum med toalett

6

Sekreterare/registrator

1

20

X

Väntplats

15

Vaktrum

10

l:a arbetsenheten

Byråchef

1

25

X

Intendentsärenden

Assistenter

2

20

X

Förvaltare

1

15

X

Övervaktmästare

1

10

X

2:a arbetsenheten

Personalärenden

Byråchef

1

25

X

Sammanträdesbord för 6 pers

Assistenter

2

25

X

2 rum å 15 resp 10 m2

Personalkontor

1

15

X

3:e arbetsenheten

Byrådirektör

1

15

X

Ekonomiärenden

Revisor

1

15

X

Assistent

1

10

X

Kansliskrivarc

1

10

X

Kontorister

2

20

X

4:e arbetsenheten

Riksdagstrycket m m förläggs i
gott samband (vertikaltransportör)
med tryckeriexpeditionen

Byrådirektör

1

25

X

Assistenter

3

25

X

2 rum

Kontorister

2

25

X

2 rum

Korrekturläsare

8

60

X

4 rum

Avlastningsrum

20

Gemensamt för l:a—4:e enheten
Vaktrum

1

10

Väntplatser

10

Kafferum

15

Reservrum

ca 8

80

X

Kontorsrum

Summa

626

5:e arbetsenheten

Utredningsärenden (Upplysnings-tjänsten)

Byråchef

1

20

X

Byrådirektörer, byrå-sekreterare och amanuenser

14

210

X

14 rum

Registrator

1

15

X

Kontorsskrivare

1

15

X

Kontorister

4

30

X

2 rum

Bibliotek

50

200 hyllmeter

Datahall (terminal)

2

150

Rumshöjd >3,0 m, installations-golv

Preparation, maskinservice

2

50

I anslutning till datahall

m m

Programmerare, operatörer

6

50

X

4 rum

34

Antal

Dags-

Rumsgrupp, funktion

pers

Yta in2

ljus

Anmärkning

Vaktrum

2

20

Väntplats

20

Kafferum

15

Summa

645

Summa riksdagsförvaltningen

1 271

Avrundat

1270

. RIKSDAGSBIBLIOTEKET

Vaktrum

6

30

(x)

Reception, budcentral, expedie-ring, sortering m m

Kopiering m in

1

20

Låneexpedition

3

50

X

Med utlåningsdisk

Läsesal

ISO

30 läsplatser

Forskarrum

6

36

(X)

6 m2/rum

Bokmagasin

375

Kan ligga i källare

God förbindelse till vaktrummet

5 000 hm kompakt

Katalogisering, inre tjänst,
bindning

5

130

X

Överbibliotekarie

1

30

X

Sammanträdesbord

l:e bibliotekarie

1

30

X

Sammanträdesbord

Kafferum

10

Summa

861

Avrundat

860

RESTAURANGLOKALER,

SERVERINGAR

Entré

□

Om restaurangen kan förläggas i

— med reception och vänt-

direkt anslutning till annat entré-

rum

utrymme erfordras ingen särskild
restaurangentré

Kapprum

— för ca 100 personer

10

Toaletter
— damer

20

3 wc

— herrar

25

6 wc

Representationslokaler
— sällskapsrum

250

(X)

Mottagning av delegationer m m

— pentry

20

Serveringslokaler
— matsal

350

X

För riksdagsledamöter och deras
gäster, ca 225 platser

— hovmästarrum

2

10

— självservering med ut-

3

150

X

För riksdagsledamöter och deras

lämningsrum

gäster samt för riksdagens perso-nal, pressen m fl, ca 75 platser

— kafé med självserve-

250

X

För riksdagsledamöter och deras

ringsdisk

gäster, ca 125 platser å 1,5 m2, kö-utrymmen m m 60 m2

— enskild matsal

50

X

ca 25 platser

Produktionslokaler
— kök med kallskänk, ren-

20

200

(X)

Rumshöjd >3,0 m

seri, beredning, kaffekök,
personalkök och
dagförråd

Antal

pers Yta m2

Dags ljus -

35

Rumsgrupp, funktion

Anmärkning

— kafékök

1

25

(X)

— rangering

25

45

Disk- och renhållnings-lokaler
— diskrum

4

60

X

— diskinlämning 1

2

15

Utgår om direkt inlämning till

» 2

1

10

diskrummet kan anordnas

— städrum

5

Förrådslokaler
— torra varor, rotfrukter

1

115

m m, drycker, kylut-rymmen, omsättnings-artiklar, möbler, silver-putsrum, rent och smut-sigt linne.

-— linnerum och rum för

1

10

X

husfru

— sopor och köksavfall

10

— varumottagning

10

Personalrum

— omklädningsrum med

60

90

dusch och wc för man-lig och kvinnlig perso-nal, personalmatsal, vil-rum, toaletter

Administration
— köksexpedition

1

10

— kontor

2

20

X

Summa

1 760

17. MOTIONSLOKALER M M

Gymnastik- och motionshall

20

160

Delbart i två rum med vikvägg,
rumshöjd >4 m

Redskapsrum

10

Simhall

Omklädningsrum

135

Simbassäng 12,5 x 5 m, 1,4 m djup

— herrar

20

30

Förvaringsfack, torkskåp

— damer

10

15

Tvagningsrum
— herrar

20

4 duschar

— damer

Bastu

10

2 »

— herrar

10

— damer

5

Förråd

5

Rum för personalföreningar

50

2 rum

in m

Summa

450

18. GEMENSAMMA SERVICE-

FUNKTIONER

Postanstalt
— kassa

2

15

Intill entréhallen

— sortering

2

30

— postfacksrum

30

Resebyrå

25

Intill entréhallen

Sjukrum med omkl och
toalett

30

Intill entréhallen

36

Rumsgrupp, funktion

Antal

pers

Yta m2

Dags-

ljus

Anmärkning

Skrivbyrå

10

100

X

10 rum, betjänar i första hand ut-

skotten och förvaltningskontoret

Tryckeriexpeditionen

7

180

I god förbindelse med inlastning,

— expeditionsförman

1

20

X

distributionscentral och samlings-

salens vaktmästeri

Övervaktmästare

1

10

X

Reproduktionscentral

6

100

Nära distributionscentral

Distributions- och budcentral

5

60

Centrum för mekaniskt transport-

system, nära inlastning

Telefonväxel

Kapacitet 1 000 anknytningar

— telefonistrum

9

35

X

— telexrum

5

— pentry

5

— vilrum

5

Summa

650

19. VERKSTÄDER, FÖRRÅD,

ARKIV

Driftcentral

20

Maskinchef

1

10

Metallverkstad

2

50

Snickeriverkstad

2

50

Målning

1

25

Tapetserare

2

50

Förråd för byggnadsmaterial

100

Förråd för möbler, mattor,

100

tyger

Förråd för kontorsmaterial

100

Förråd för riksdagstrycket

500

Kompaktförvaring

Ritningsarkiv

40

Modellarkiv

40

Handlingsarkiv

60

Kompaktförvaring

Sekret arkiv

15

Valv

Summa

1 160

20. STÄDRUM, OMKLÄD-

NINGSRUM M M

Städrum

50

Fördelade på resp våningsplan

— ett städrum om 2 m2 per

1 000—1 500 in2 städyta

Städvagnsförråd

35

Rengöring

10

Städförråd

30

Städledare

10

Soprum

25

Invid inlastning

Omklädnings- och tvättrum

30

35

för städare

Omklädnings-, tvätt- och 20 30

matrum för maskinpersonal

och hantverkare

Omklädnings-, tvätt- och 50 60

matrum för vaktmästare m fl
Toaletter ca 150

— beräknas efter 1 wc per
15 personer för ledamöter
och anställda samt 1 wc
per 75 personer till pleni -

Normalt utformas toaletter som
separata wc-rum utan förrum och
utan bestämd könsfördelning.

Där sammanförande till toalettgrupper
bedöms lämpligt antages

37

Antal

Dags-

Rumsgrupp, funktion

pers

Yta m2

ljus

Anmärkning

sal, utskottsrum etc.

att förhållandet damer/herrar kan
variera från 1/4 till 1/2.

Vilrum med toalett

15

2—3 rum på lämpligt sätt fördela-de

Summa

550

21. PARKERING, INLASTNING

Parkering för ca 300 bilar

3 750

Fri höjd >2,2 m

Lastplatser, 2—3 st med
lastkaj

50

Fri höjd >3,6 m

Uppställningsplats för

200

Största fordonsmått 2,5 x 15 m,

TY-bussar

fri höjd >3,6 m

Summa

<4 000

SUMMA PROGRAMYTA

27 000

UTRYMMEN FÖR

Dessa ytor räknas ej som program-

TEKNISK SERVICE

yta enligt byggnadsstyrelsens no-menklatur

Elektriskt

Ställverk

175

Reservkraft

25

Centraler för stark- och
svagström samt schakt

90

Fördelade i byggnaden

Hissmaskiner

ca 200

Beräknade för 12 hissar

Stativrum m m för telefon

130

Värme, vatten, sanitet

Fläktrum, kylrum m m

2 600

Undercentraler

200

För fjärrvärmeanslutning

Schakt

1 000

Summa

4 420

38

Programbilaga 3

l

4

9

9 3,5 m

13

4

9

9 3,2 m

10

2 9 m

5,2 m

RIKSDAGSHUSTAVLINGEN

LEDAMOTSRUM ä 15m2
MÖBLERING OCH TÄNKBARA
RUMSMÅTT

39

Programbikujci 4

Partigrupperna
1410 m2

Partilokaler

Konferensrum

ff-K

Andaktsrum

Konferensrum
I-m 150 m2

Talmansrum

760 m^

Starkt behov av samband

Behov av samband

HUVUDENTRÉ

Skriv -

Utskotten
4600 m2

Tryckeri expedi -

Repro -

duktion

Distribution

\520 m2

RIKSDAGSHUSTÄVLINGEN

BLOCKSCHEMA ÖVER LOKALGRUPPERS
STORLEK OCH
SAMBANDSBEHOV
PROGRAMYTOR

Vissa

organ

100m -

Stenografer

270 m2

Riksdagens

kansli

Entréer

Lektionssal

Post, resebyrå
360 ni2

Motionslokale,
450 it?

Städrum
Omklädningsrum
450 m2 _

Massmedia
550 n?

Klubbrum
690 m2

Statsrådsrum

Riksdagsbiblioteket

Verkstäder
Förråd
1160 rr?

Riksdagens
''plenisal
1230 m2/

Riksdagsförvaltningei
1270 m2

Representation''

Restaurang

1760 mz

Parkering

In last ni ni

4000 m‘

Ledamotsrum
5040 m2

0 5 10 20 30 40 50 60 10 BO 90 100 METER

1 -,-1-,-1-,-1-,-1-1-1-1-1-1-1-1

40

L. M. Bååth
Ragnar Josephson
Åke Settcrwall
Stig Fogelmarck
Hakon Ahlberg

Ragnar Östberg

Ragnar Hjorth
Eskil Sundahl
Tage William-Olsson

Peter Celsing

Programbilaga 5

Litteraturförteckning

Helgeandsholmen och Norrström, del I och II.
Uppsala 1916 resp. 1918.

Tessins slottsomgivning.

Stockholm 1925.

Erik Palmstedt.

Stockholm 1945.

Cad Fredrik Adelcrantz.

Uppsala 1957.

Tävlingen om Helgeandsholmens slutgiltiga ordnande.

Artikel i Teknisk tidskrift 1921,

Arkitektur nr 5, s. 61.

Helgeandsholmen och stadsplanekraven.

Artikel i Svenska Stadsförbundets Tidskrift 1921 nr
4, s. 184.

Helgeandsliolmsfrågan.

Artikel i tidskriften Byggmästaren 1929 nr 8, s. 51.
Helgeandsholmens framtid.

Artikel i tidskriften Byggmästaren 1940 nr 22, s. 301.

Stockholms slott och dess omgivningar.

Gamla tankar och nya.

Artikel i tidskriften Byggmästaren 1959 nr 10, s. 209.
Om Helgeandsholmen.

Artikel i tidskriften Arkitektur 1964 nr 3, s. 42.

ESSELTE AB. STHLM 69
V14617