Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

1

Nr 72

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning om
ändring i förordningen (1908:128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter,
m.m., jämte motion.

Propositionen

I proposition nr 153 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 30 oktober 1969 föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter,

2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3) förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

I propositionen föreslås höjning av de särskilda avgifterna på inkomst av
offentlig tillställning som anordnas av i utlandet bosatt person eller där sådan
person medverkar (bevillningsavgifter). Det föreslås vidare att bevillningsavgift
skall tas ut även på inkomst av sådan artistisk verksamhet för
svensk ljudradio eller television som utövas här. Bevillningsavgift skall enligt
förslaget utgå även då ersättningen lämnas till i utlandet bosatt fysisk person
eller där hemmahörande juridisk person, om inkomsten är ersättning
för annans verksamhet av nämnda slag. Bevillningsavgift föreslås alltid
utgå i stället för inkomstskatt på inkomst av nämnda verksamhet.

De nya bestämmelserna avses skola tillämpas fr. o. m. den 1 mars 1970.

Författningsförslagen har följande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 saml. Nr 72

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

1) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1908:128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter
dels att 5 § 3 mom.1 skall upphöra att gälla,

dels att 4 § 1, 2, 4, 5, 7 och 12 mom. samt 5 § 1 mom. och 6 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 4 § 3 mom., av nedan
angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 §•

1 mom.1 2 I utlandet bosatt person,
som här i riket giver offentlig
föreställning eller tillställning av vad
slag det vara må, vare sig mot inträdesavgift
eller mot avgift, som eljest
på ett eller annat sätt fordras, uppbäres
eller mottages, skall härför utgöra
särskild bevillningsavgift med
tio procent av bruttoinkomsten.

Denna bevillningsavgift--

1) då bruttoinkomsten kan antagas
komma att överstiga femhundra
kronor, efter den verkliga bruttoinkomsten,
dock alltid med minst tio
kronor, samt

2) då bruttoinkomsten kan antagas
icke komma att överstiga femhundra
kronor, efter beräknad bruttoinkomst,
med lägst tio och högst
tjugufem kronor;

b) för anställande eller anordnande
av karusell- eller annan konståkning,
målskjutning, ringkastning eller
kraftprov samt för förevisande av
människor, djur, naturalier eller
andra föremål eller av panorama,

1 mom. I utlandet bosatt fysisk
person och där hemmahörande juridisk
person, som här i riket giver offentlig
föreställning eller tillställning
av vad slag det vara må, vare sig mot
inträdesavgift eller mot avgift, som
eljest på ett eller annat sätt fordras,
uppbäres eller mottages, skall härför
utgöra särskild bevillningsavgift med
femton procent av bruttoinkomsten,
dylik tillställning,

1) då bruttoinkomsten kan antagas
komma att överstiga femhundra
kronor, efter den verkliga bruttoinkomsten,
dock alltid med minst femtio
kronor, samt

2) då bruttoinkomsten kan antagas
icke komma att överstiga femhundra
kronor, efter beräknad bruttoinkomst,
dock alltid med minst
femtio kronor;

b) för anställande eller anordnande
av karusell- eller annan konståkning,
målskjutning, ringkastning eller
kraftprov samt för förevisande av
människor, djur, naturalier eller
andra föremål eller av panorama,

1 Senaste lydelse 1924:100.

2 Senaste lydelse 1966: 731.

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969
CNuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

biografbilder, vaxkabinett, optiska
eller mekaniska konststycken eller
vid annan med de nu nämnda jämförlig
tillställning, som icke är alt
hänföra under a), efter beräknad
bruttoinkomst, med lägst fem och
högst femtio kronor för varje dag, sådan
föreställning eller förevisning
äger rum.

2 m o m.11 utlandet bosatt person,
som här i riket medverkar vid offentlig
föreställning, offentligt utförande
av musik, såsom kafékonsert och dylikt,
eller vid annan offentlig tillställning
skall, oavsett huruvida inträdes-
eller annan avgift därvid
uppbäres eller tillställningen är avgiftsfri,
erlägga särskild bevillningsavgift
med tjugu procent av den inkomst,
som på grund av hans medverkan
tillflyter honom, vare sig denna
inkomst utgöres av i penningar
bestämd ersättning, naturaförmåner
eller andel av inkomsten å tillställning.
Avgiften skall i varje fall utgå
med minst femtio öre för varje dag,
medverkan lämnas av i utlandet bosatt
person eller ersättning till honom
beräknas. För avgiftens erläggande
svarar tillställningens anordnare.

biografbilder, vaxkabinett, optiska
eller mekaniska konststycken eller
vid annan med de nu nämnda jämförlig
tillställning, som icke är att
hänföra under a), efter beräknad
bruttoinkomst, med lägst femtio kronor
för varje dag, sådan föreställning
eller förevisning äger rum.

2 m o in. I utlandet bosatt fysisk
person, som här i riket medverkar
vid offentlig föreställning, offentligt
utförande av musik, såsom kafékonsert
och dylikt, eller vid annan offentlig
tillställning eller utövar artistisk
verksamhet för svensk ljudradio
eller television skall, oavsett huruvida
inträdes- eller annan avgift därvid
uppbäres, erlägga särskild bevillningsavgift
med trettio procent av
den inkomst, som på grund av hans
medverkan eller verksamhet tillflyter
honom, vare sig denna inkomst
utgöres av i penningar bestämd ersättning,
naturaförmåner eller andel
av intäkten av tillställningen eller
verksamheten. Till hans inkomst
skall räknas även ersättning till annan
i den mån ersättningen avser
omkostnad för honom. Avgiften skall
i varje fall utgå med minst tio kronor
för varje dag, medverkan lämnas
eller verksamhet utövas av den i utlandet
bosatta personen eller ersättning
till honom beräknas.

För avgiftens erläggande svarar
tillställningens anordnare eller den
som har att utgiva ersättning för den
artistiska verksamheten för ljudradio
eller television.

3 m o m.2 1 utlandet bosatt fysisk
person och där hemmahörande juridisk
person som år berättigad till ersättning
för annans medverkan eller
artistiska verksamhet av det slag som
avses i 2 mom. skall erlägga bevillningsavgift.
Därvid äga bestämmelserna
i 2 mom. om hur sådan avgift
skall utgöras och erläggas motsvarande
tillämpning.

1 Senaste lydelse 1966: 731.

s Förutvarande 3 mom. upphävt 1952: 360.

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

(Nuvarande lydelse)

4 mom.1 Ansökning om tillstånd
till offentligt uppträdande, varom i
1—2 mom. förmäles, skall göras enligt
föreskrifter, som av Kungl.
Maj:t utfärdas, och skall sådan ansökning
innehålla:

i fall, som avses i 1 mom.: fullständiga
uppgifter om föreställnings beskaffenhet,
antalet föreställningar
för varje dag av den tid, för vilken
tillstånd sökes, den eller de orter,
där föreställning är avsedd att givas,
inträdesavgifter eller andra vid
föreställning förekommande avgifter
ävensom om den för föreställning avsedda
lokal och antcdet åhörar- eller
åskådarplatser;

i fall, som avses i 2 mom.: fullständiga
uppgifter angående föreställnings
beskaffenhet, i utlandet
bosatt medverkandes nationalitet,
namn och bostad, den eller de orter
samt den lokal, där föreställning är
avsedd att givas; skolande ansökningen
vara åtföljd av en av den, åt
vilken den medverkande lämnar biträde
eller som eljest är att anse såsom
uppdragsgivare, på heder och
samvete avgiven uppgift angående
beskaffenheten av den ersättning,
som varje i utlandet bosatt person
äger erhålla, samt beloppet av dylik
ersättning eller, där ersättningen
skall utgå med viss andel av inkomsten
av föreställning, andelens storlek
och sättet för inkomstens beräknande.

Sökande är--—------

5 in o in.1 Med ledning av lämnade
och eljest tillgängliga upplysningar
skall nämnda myndighet, därest
ansökningen bifalles, dels bestämma,
enligt vilken av de i 1—2 mom. härovan
angivna grunder bevillningsavgift
skall utgöras, dels ock beträffande
föreställning, som avses i 1 mom.
a 2) och 1 mom. b) ävensom 2 mom.,
där ersättningen till medverkande
icke skall utgå med viss andel av in 1

Senaste lydelse 1966: 731.

(Föreslagen lydelse)

4 mom. Ansökning om tillstånd
till föreställning eller verksamhet för
vilken bevillningsavgift skall utgå
enligt 1—3 mom. göres enligt föreskrifter
som meddelas av Kungl.
Maj :t.

myndigheten begäras.

5 m o m. Med ledning av lämnade
och eljest tillgängliga upplysningar
skall nämnda myndighet,
därest ansökningen bifalles, dels bestämma,
enligt vilken av de i 1—3
mom. härovan angivna grunder bevillningsavgift
skall utgöras, dels
ock, i fall då avgift enligt 1 mom.
skall utgå efter beräknad bruttoinkomst
eller då avgift enligt 2 eller 3
mom. icke skall utgå med viss andel

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)

komsten av föreställningen, fastställa
bevillningsavgiftens belopp.

I andra fall än nu sagts skall bevillningsavgiftens
belopp genom
skriftligt beslut fastställas av den
myndighet, som, enligt vad i 9 mom.
sägs, har att uppbära densamma.

Därest i ersättning åt medverkande,
som avses i 2 inom., ingå naturaförmåner,
skola dessa vid bevillningsavgiftens
bestämmande uppskattas
till skäligt belopp i penningar.
Om högre värde ej är angivet,
skall kost och bostad därvid upptagas
till vardera fem kronor för dag.

7 in o m.1 I 6 mom. omförmäld
kontroll å biljettförsäljningen ombesörjes
i Stockholm av uppbördsverket,
i annan stad av drätselkammaren
och på landet av kommunalnämnden.

Vid varj e----------

Den som--— -------—

12 m o in.2 Av bevillningsavgift,
varom stadgas i denna paragraf, tillfaller
hälften staten och hälften den
kommun, inom vilken föreställning
givits.

(Föreslagen lydelse)

av intäkten, fastställa bevillningsavgiftens
belopp.

I andra fall än nu sagts skall bevillningsavgiftens
belopp genom
skriftligt beslut fastställas av den
myndighet som utfärdat tillståndsbeviset.

Därest i ersättning för medverkan
eller verksamhet, som avses i 2 eller
3 mom., ingå naturaförmåner, skola
dessa vid bevillningsavgiftens bestämmande
uppskattas till skäligt
belopp i penningar. Värdet av kost
och bostad skall därvid upptagas
till vardera minst fem kronor för
dag.

Länsstyrelsen i det län där föreställningen
eller verksamheten äger
rum är uppbördsmyndighet i fråga
om avgift enligt denna förordning.

7 m o m.

kontrollant avskiljes,
behöriga utövande.

12 m o m. Av bevillningsavgift,
varom stadgas i denna paragraf, tillfaller
hälften staten och hälften den
kommun, inom vilken föreställningen
eller verksamheten ägt rum.

5 §•

1 mom.3 Ifråga-------

Har den,----— ---—--

Samtidigt med inlevereringen av
kronan tillkommande andel av bevillningsavgift
enligt 4 § 1 eller 2
mom. skall till vederbörande kommun
i behörig ordning överlämnas
dess andel därav.

Vid redovisningen------

— i allmänhet,
motsvarande tillämpning.

Samtidigt med inlevereringen av
kronan tillkommande andel av bevillningsavgift
enligt denna förordning
skall till vederbörande kommun
i behörig ordning överlämnas dess
andel därav.

— --dem utbetalta.

6 §.*

Är någon missnöjd med av annan
uppbördsmyndighet än Kungl.

1 Senaste lydelse 1947: 521.

2 Senaste lydelse 1952: 360.

3 Senaste lydelse 1967: 630.

‘ Senaste lydelse 1920: 859.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Maj:ts befallningshavande meddelat
beslut angående utgörande av bevillningsavgift
enligt 3 eller 4 § av denna
förordning, må däri sökas rättelse
genom besvär hos Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Besvären skola till
sistnämnda myndighet ingivas före
klockan tolv å trettionde dagen efter
den, då avgiften senast bort vara erlagd,
vid påföljd att besvären eljest
icke varda till prövning upptagna.

Den som icke åtnöjes med Kungl.
Maj:ts befallningshavandes beslut i
fråga av nu nämnd beskaffenhet, eller
den som är missnöjd med av
Kungl. Maj:ts befallningshavande i
sammanhang med utfärdande av tillståndsbevis
meddelat beslut angående
utgörande av bevillningsavgift enligt
förordningens 4 §, äger däri söka
ändring genom besvär, vilka, ställda
till kammarrätten, vid ovan angivna
påföljd skola ingivas till Kungl.
Maj:ts befallningshavande före klockan
tolv å trettionde dagen efter erhållen
del av beslutet. Över besvären
infordrar Kungl. Maj:ts befallningshavande
i förekommande fall vederbörandes
yttrande och insänder sedermera
till kammarrätten samtliga
till målet hörande handlingar jämte
de upplysningar och erinringar, som
besvären anses påkalla.

Över kammarrättens beslut i mål,
varom ovan sagts, må besvär anföras
hos Kungl. Maj:t, vilka, vid påföljd
att eljest icke varda upptagna till
prövning, skola före klockan tolv å
sextionde dagen efter erhållen del av
beslutet ingivas till finansdepartementet.

Besvär, om vilka här ovan förmälts,
må under iakttagande av stadgad
tid på klagandens eget äventyr i
betalt brev med allmänna posten insändas.

(Föreslagen lydelse)

Talan mot länsstyrelsens beslut
om fastställande av bevillningsavgift
enligt denna förordning föres hos
kammarrätten genom besvär. Besvärshandlingen
skall ha inkommit
till länsstyrelsen inom en månad
från den dag då klaganden fick del
av beslutet. Över besvären infordrar
länsstyrelsen i förekommande fall
vederbörandes yttrande och insänder
till kammarrätten samtliga till målet
hörande handlingar jämte de upplysningar
och erinringar som besvären
anses påkalla.

Talan mot kammarrättens utslag i
mål om fastställande av bevillningsavgift
föres hos Kungl. Maj :t genom
besvär. Besvär shandling en skall vara
inkommen till finansdepartementet
inom två månader från den dag då
klaganden fick del av utslaget.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser tillämpas dock på bevillningsavgift som belöper på tiden
före den 1 mars 1970.

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

7

2) Förslag
till
Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 54 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall
ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)1 (Föreslagen lydelse)

54 §.

Från skattskyldighet------av kapital;

c) i utlandet bosatt person, vilken c) i utlandet bosatt person och utgivit
eller medverkat vid offentlig ländskt bolag:

föreställning, som avses i gällande för sådan inkomst, för vilken avförordning''
angående bevillning sav- gift enligt förordningen angående begifter
för särskilda förmåner och rät- villningsavgifter för särskilda förtigheter:
måner och rättigheter skall erläggas

för inkomst av föreställning, för eller beträffande vilken befrielse från
vilken dylik avgift utgjorts eller be- sådan avgift skall åtnjutas jämlikt
träffande vilken befrielse från avgift särskilt stadgande i samma förordjämlikt
särskilt stadgande i samma ning;
förordning åtnjutits;

d) ägare av----------ett år.

Aktiebolag och — —----bolagens försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver---i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande —--en fjärde del.

Om aktierna---—--- lös egendom.

Om särskilda------icke föras.

Förvärvar svenskt------inbetald insats.

Att personer,------samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1970. Äldre bestämmelser tillämpas
dock på inkomst som belöper på tiden före ikraftträdandet.

1 Som nuvarande lydelse har här upptagits den lydelse som föreslagits i prop. 1969:120.

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

3) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)1

(.Föreslagen lydelse)

7 §•

Från skattskyldighet-----

b) i utlandet bosatt person, vilken
givit eller medverkat vid offentlig
föreställning, som avses i gällande
förordning angående bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter: för

inkomst, som avses i 54 § första
stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:--—--

Riksskattenämnden må,

Att personer, -----

— av kapital;

b) i utlandet bosatt fysisk person
och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 § första
stycket c) kommunalskattelagen;

h) kommunalskattelagen.

---icke föras.

samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1970. Äldre bestämmelser tilllämpas
dock på inkomst som belöper på tiden före ikraftträdandet.

Beträffande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.

Motionen

Yrkande

Med anledning av propositionen bär väckts motionen I: 1119 av fru Diesen
och fröken Stenberg, vari hemställts, att statsunderstödda teatrar medges
generell befrielse från bevillningsavgift.

Motivering

Vid utländska gästspel på svenska teatrar medges ofta befrielse från bevillningsavgift.
Detta sker med hänvisning till 4 § 10 mom. i 1908 års för 1

Som nuvarande lydelse har här upptagits den lydelse som föreslagits i prop. 1969: 120.

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

9

ordning, som möjliggör frihet från erläggande av bevillningsavgift då Kungl.
Maj :t, till följd av särskilda omständigheter, för visst fall medgivit befrielse
från bevillningsavgift.

Tillämpningsföreskrifter saknas emellertid och detta har lett till att en
ganska omständlig praxis har utbildats. För att undvika ett onödigt administrativt
förfarande vore det önskvärt att de kungliga teatrarna samt stadsteatrarna
och andra statsunderstödda scener befriades från att erlägga dessa
avgifter.

Skrivelser

Teatrarnas riksförbund påpekar att bevillningsavgiftens uttagande stundom
kan bli beroende av främmande ambassads beslut. Riksförbundet finner
detta förhållande anmärkningsvärt i all synnerhet som det finns exempel
utvisande att förordningen missbrukats i för vårt land helt främmande
syften.

För riksförbundets del uppkommer fråga om tillämpning av bevillningsförordningen
normalt i två fall. dels vid anordnande av gästspelsföreställning
av utländsk trupp, som framträder i enlighet med villkoren för engagemang
i hemlandet och som avlönas och betalar skatt i detta land, dels
vid engagemang av utländsk artist som medverkar i den svenska teaterns
egen produktion och med teaterns egna artister. Av intresse i förevarande
sammanhang är gästspelsföreställningarna av utländsk trupp.

Enligt 4 § 10 mom. c) kan Kungl. Maj :t då särskilda omständigheter föreligger
för visst fall medge befrielse från bevillningsavgift. Denna bestämmelse
tillämpas i praktiken så att teatern hos vederbörande ambassad eller
annan utländsk representation hemställer att denna måtte anhålla om skattebefrielse
hos Kungl. Maj :t. Normalt medverkar ambassaderna till att en
sådan framställning görs. I de fall så icke sker har man anledning misstänka
att vederbörande ambassad har en negativ inställning till den gästspelande
truppen, antingen därför att man i hemlandet ogillar truppens
tendens eller därför att de medverkande lämnat sitt hemland. Vid upprepade
tillfällen har hänvändelse gjorts direkt till finansdepartementet, som
emellertid avvisat de framställda anspråken med hänvisning till att ansökan
från vederbörande ambassad saknats.

Enligt förbundets uppfattning bör man, bl. a. för att undvika det omständliga
ansökningsförfarandet, generellt medge avgiftsbefrielse för teatrarnas
och orkesterföretagens liksom Sveriges Radios gästspelsföreställningar. Riksförbundet
understryker avslutningsvis att en sådan befrielse inte kommer
utlandet till godo eftersom gaget till i utlandet bosatt person alltid utgår
netto, d. v. s. utan avdrag för de avgifter av skilda slag som kan förekomma
i olika länder. Kontrakt med utländska artister skrives så att gästartisten
får »fri skatt». En höjning av bevillningsavgiften kommer därför enbart att

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

belasta arrangören. Följden härav blir att Sverige kommer att belastas med
större kostnader än andra länder.

Folkparkernas centralorganisation upplyser att organisationen i gager till
utländsk arbetskraft under den senaste säsongen utbetalade endast 2 procent
av vad som totalt utbetalades.

I likhet med Teatrarnas riksförbund påpekar organisationen att bevillningsavgiftens
storlek inte påverkar avvägningen av beskattningen av
svensk och utländsk arbetskraft. Bevillningsavgiften erläggs av arrangören
och enligt internationell praxis bestäms alltid den utländska arbetskraftens
gage med bortseende från bevillningsavgiften. Detta innebär att arrangören
vid en 20-procentig avgift måste räkna med en 25-procentig förhöjning
av gaget. Vid en 30-procentig avgift måste gaget uppräknas med 39
procent. En höjning av bevillningsavgiften drabbar alltså folkparkerna, inte
artisterna.

Svenska artister har för övrigt rätt till avdrag för sina omkostnader i
samband med framträdandena, medan i utlandet bosatta artister måste erlägga
avgift beräknad på den bruttointäkt de uppbär för sin medverkan.

Norge och Finland tillämpar en 20-procentig bevillningsavgift, medan i
Danmark bevillningsavgift för utländska artister inte utgår för de tre första
månaderna. En höjning av den svenska avgiften skulle alltså ställa de svenska
nöjesarrangörerna i ett betydligt sämre förhandlingsläge än övriga nordiska
länder i fråga om artistengagemang. Organisationer med begränsade
ekonomiska möjligheter skulle — om bevillningsavgiften höjs — framdeles
inte kunna fullfölja utländska artistengagemang. För de företag och institutioner
som åtnjuter statligt eller kommunalt stöd för sin verksamhet drabbar
ökningarna helt de understödjande organen. Konsekvensen därav blir
att, där artistisk verksamhet bedrivs genom statligt eller kommunalt stöd,
detta måste ytterligare förstärkas för att staten skall erhålla ökad intäkt.

Organisationen framhåller avslutningsvis att den nuvarande procentsatsen
för beräkning av bevillningsavgift för i utlandet bosatt person som medverkar
vid tillställning här i landet bör bibehållas. I andra hand anser organisationen
att de nya reglerna inte bör träda i kraft förrän den 1 januari
1971.

Utskottet

I propositionen föreslås höjning av de särskilda avgifterna på inkomst
av offentlig tillställning, som anordnas av i utlandet bosatt person eller där
sådan person medverkar. Vidare föreslås att bevillningsavgift skall tas ut på
inkomst av sådan artistisk verksamhet för svensk radio eller television som
utövas här. Bevillningsavgift skall enligt förslaget utgå också då ersättningen
lämnas till i utlandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande juridisk
person, om inkomsten utgör ersättning för annans verksamhet av offentlig

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969 11

tillställning. De nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft den 1 mars
1970.

De nu gällande procentsatserna för beräkning av bevillningsavgift på inkomst
av offentlig tillställning fastställdes 1952. I förordningen stipulerade
minimi- och maximiavgifter har inte reglerats sedan 1913. En uppräkning av
såväl procentsatsen för avgiftsberäkningen som av minimi- och maximiavgifterna
synes därför vara väl motiverad. Bevillningsavgiften är avsedd att
vara en motsvarighet till och en ersättning för den inkomstskatt som fysisk
person, vilken inte är bosatt i Sverige, normalt har att erlägga för inkomst av
anställning, som uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här
i riket. Avgiften bör därför någorlunda motsvara det genomsnittliga skatteuttaget
för svenska medborgare i motsvarande inkomstläge.

Bevillningsförordningens nuvarande regler innebär att bevillningsavgift
kan uttas av i utlandet hemmahörande juridisk person endast i det fall denna
anordnar en offentlig tillställning. En juridisk person kan ju av naturliga
skäl inte själv medverka i en sådan tillställning. Detta i sin tur har medfört
att svenska artister med ekonomiska intressen i bolag hemmahörande
i utlandet kunnat teckna kontrakt om framträdanden i Sverige utan
skattekonsekvenser för vare sig dem själva eller bolaget. Förslaget innebär
att denna möjlighet att undgå svensk beskattning undanröjs genom att ersättning
för artistisk verksamhet här i landet avgiftsbeläggs även i sådana
fall då ersättningen utbetalas till i utlandet hemmahörande juridisk person
eller till annan i utlandet bosatt fysisk person än den medverkande och genom
att bevillningsavgift tas ut på all artistisk verksamhet som i utlandet
bosatt fysisk person utövar i Sverige för svensk radios eller televisions räkning.

Om lämpligheten av dessa och andra i propositionen föreslagna ändringar
i bevillningsförordningen har inom utskottet inte förelegat några principiella
meningsskiljaktigheter. Departementschefen har framhållit angelägenheten
av att förordningen i dess helhet blir föremål för en grundlig översyn.
Utskottet, som delar denna uppfattning, vill också uttala att översynen
bör komma till stånd utan dröjsmål.

Motionärerna i motionen I: 1119 har aktualiserat frågan om befrielse
från bevillningsavgift. Sådan befrielse kan enligt bevillningsförordningen
erhållas bl. a. efter dispens av Kungl. Maj :t. Motionärerna anser att generell
befrielse bör gälla för kungliga teatrar, stadsteatrar och annan statsunderstödd
scenverksamhet. Teatrarnas riksförbund har i skrivelse till
utskottet framhållit att teatrarnas, orkesterföretagens och Sveriges radios
gästspelsföreställningar bör vara helt fritagna från avgiftsplikt.

Enligt vad utskottet erfarit tillämpas inom finansdepartementet vid
prövning av ärenden rörande befrielse från bevillningsavgift den praxis,
att verksamhet som i hemlandet åtnjuter statsunderstöd inte beläggs med
bevillningsavgift i Sverige. Vidare medges dispens då fråga är om kulturellt

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

utbyte mellan Sverige och annat land. Om således t. ex. operan i Stockholm
byter föreställningar med en opera i annat land utgår ingen bevillningsavgift
på inkomst av det utländska gästspelet. Befrielse från avgift medges i
allmänhet också då artister anlitas av välgörenhetsinrättningar här i landet.
I samtliga fall förutsätts givetvis att den artistiska verksamheten skall
ha utövats av personer som verkligen kan anses bosatta utomlands.

Teatrarnas riksförbund synes vara av den uppfattningen att en förutsättning
för att erhålla avgiftsbefrielse skulle vara att vederbörande ambassad
ansöker härom. Det säger sig självt att en ambassad i allmänhet har
anledning ansöka om avgiftsbefrielse i de fall då fråga är om statsunderstödd
verksamhet eller om kulturellt utbyte mellan utlandet och Sverige.
Något oeftergivligt villkor för avgiftsbefrielse utgör emellertid inte en
sådan ansökan. I de fall då fråga är om kulturellt utbyte mellan statliga
teatrar liksom i fråga om tillställningar för välgörande ändamål torde avgiftsbefrielse
medges på ansökan även av annan än ambassad.

Såvitt utskottet kan bedöma tillgodoser de tillämpade principerna för
avgiftsbefrielse väl de fall då sådan befrielse kan anses motiverad. En generell
utvidgning av rätten till befrielse från bevillningsavgift i enlighet
med förslaget i motionen eller i skrivelsen skulle innebära att befrielse kunde
erhållas även när sådan framstår som omotiverad. I varje fall kan en
så avsevärd utvidgning av avgiftsbefrielsen som föreslås av motionärerna
och av Teatrarnas riksförbund väntas medföra att artistuppträdanden
ofta måste bli föremål för kvalitetsbedömning i varje särskilt fall, något
som givetvis är ägnat att försvåra tillämpningen av förordningen. Utskottet
är således inte berett medverka till den föreslagna utvidgningen av befrielsen.

I skrivelsen från Teatrarnas riksförbund liksom i skrivelse från Folkparkernas
centralorganisation (FPC) framhålls att gagerna till artisterna
fastställs med bortseende från bevillningsavgiften. Detta innebär enligt
FPC att den svenska arrangören vid en 30-procentig bevillningsavgift måste
räkna upp ett överenskommet gage med »39 procent» för att kunna betala
avgiften, vilket i sin tur kan medföra att organisationer med begränsade
ekonomiska möjligheter framdeles inte kan fullfölja sina engagemang
med i utlandet bosatta artister. FPC anser därför att procentsatsen för beräkning
av bevillningsavgift på inkomst av medverkan vid offentlig tillställning
bör bibehållas vid 20. I vart fall anser FPC — med hänvisning
till att folkparkerna när det gäller utländska artister redan är i stor utsträckning
bundna av kontrakt för sommaren 1970 — att den högre procentsatsen
inte bör tillämpas förrän den 1 januari 1971.

Utskottet har i det föregående framhållit att bevillningsavgiften någorlunda
bör motsvara det genomsnittliga skatteuttaget för dem som är bosatta
i Sverige. Det torde inte kunna bestridas att en 20-procentig avgift

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

13

i flera fall framstår som alltför låg i förhållande till inkomstskatten. Utskottet
har emellertid förståelse för de av FPC framförda synpunkterna.
En arrangör måste enligt nuvarande bestämmelser räkna upp gagerna med
25 procent. Om arrangören skall kunna inleverera en 30-procentig avgift
nödgas han räkna upp gagerna med nära 43 procent. De framförda önskemålen
skulle kunna i någon mån tillgodoses genom en föreskrift liknande
den som förordades av dubbelbeskattningssakkunniga i deras förslag till löneskatt
(SOU 1962:59) och som innebar att sådan skatt inte skulle utgå
på den del av inkomsten som utgjorde ersättning för resekostnad. En bestämmelse
av samma innebörd förekommer för övrigt i kungörelsen den 17
januari 1969 (nr 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning.

FPC har uppgivit att de gager som utbetalas till utländsk arbetskraft
utgör endast en ringa del av de totalt utgivna gagerna. Med hänsyn härtill
och då det enligt vad utskottet tidigare framhållit kan förutsättas att bevillningsförordningen
i dess helhet kommer att bli föremål för översyn
har utskottet f. n. ansett sig böra föreslå endast att propositionen, i vad den
avser den 30-procentiga bevillningsavgiften, inte träder i kraft förrän den 1
januari 1971.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

A) med anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 153
antar de vid propositionen fogade förslagen till

1) förordning om ändring i förordningen (1908: 128)
angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter med den ändringen, att övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag)

Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser
tillämpas dock på bevillningsavgift
som belöper på tiden före den 1 mars
1970.

(Utskottets förslag)

Denna förordning träder i kraft
dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser
tillämpas dock, såvitt avser den i 4 §
2 mom. första stycket angivna procentsatsen,
på bevillningsavgift som
belöper på tiden före den 1 januari
1971 och i övrigt på bevillningsavgift
som belöper på tiden före den 1 mars
1970.

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1969

2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3) förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt;

B) avslår motionen I: 1119.

Stockholm den 9 december 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
fröken Ranmark* (s), herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson* (m), Tage
Johansson* (s), Tistad (fp), Paul Jansson (s), Karl Pettersson (m) och
Johan Olsson* (ep); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (in), Brandt (s),
Engkvist* (s), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Carlstein (s), Nyström
(s), Eriksson i Bäckmora (ep), Börjesson i Falköping (ep) och Ahlmark*
(fp).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690028