Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

1

Nr 66

Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl.

Maj.ts proposition med förslag rörande beredskapslagring
av olja, såvitt propositionen hänvisats till
bevillningsutskottet, jämte motioner.

Proposition

I proposition nr 136 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 19 september 1969 föreslagit
riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i förordningen (1957: 343) om oljelagring m. m.,

2) lag om ändring i förordningen (1957: 344) om oljeavgift m. m.,

3) lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m. m.,

dels godkänna de riktlinjer som förordats i propositionen för den fortsatta
beredskapslagringen av oljeprodukter;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om de ändringar i oljelagringsprogrammet
som kan föranledas av den begränsade omprövning av detta
som förordats i propositionen.

Propositionen har, såvitt avser ändring i förordningen om oljeavgift m. m.
och i förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar m. m.,
hänvisats till bevillningsutskottet och i övrigt till lagutskott. I

I propositionen läggs fram ett program för fortsatt lagring för beredskapsändamål
av olja under sjuårsperioden 1970—1976. Ansvaret för att genomföra
programmet avses liksom nu åvila oljebranschen och storkonsumenterna av
olja. Krigsreserven av drivmedel förutsätts även i fortsättningen förvaras i
bombskyddade anläggningar. En del av krigsreserven av eldningsoljor föreslås
lagras i anläggningar som lokaliseras efter beredskapsmässiga överväganden.
Denna lokaliserade lagring åvilar oljehandeln samt kraft- och värmeproducenterna.
Beredskapslagringen föreslås omfatta även lagring av råvaror
för framställning av stadsgas samt av gasol. Lagringen av råvaror för
stadsgas skall åvila gasverken och lagringen av gasol dels staten, dels säljare
och importörer. Programmet föranleder vissa ändringar i förord 1

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 66

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

ningarna om oljelagring och om oljeavgift. Vidare föreslås följdändringar i
förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.

Investeringskostnaderna för beredskapslagringen av bensin, fotogen, motorbrännolja
och eldningsolja beräknas till ca 760 milj. kr. Därav föreslås
staten bidraga med 80 milj. kr. för merkostnaden för den skyddade och den
lokaliserade lagringen. Investeringskostnaderna för stadsgasindustrin beräknas
till ca 18,7 milj. kr. och för oljebranschens lagring av gasol till ca
7,7 milj. kr. Investeringskostnaderna för ett statligt gasollager går upp till
ca 19,8 milj. kr.

De till bevillningsutskottet hänvisade författningsförslagen har följande
lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1957:344) om oljeavgift m. m.

Härigenom förordnas, att 1—3 och 5 §§ förordningen (1957: 344) om oljeavgift
m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1

I denna----------

lagringsskyldig: säljare

eller förbrukare av mineralolja, som
är lagringsskyldig enligt förordningen
om oljelagring m. m.;

olja: sådan mineralolja, som

sägs i 2 § sistnämnda förordning;
samt

tillsynsmyndigheten: den

§•

-----förstås med

lagringsskyldig: säljare

eller förbrukare av mineralolja, som
är lagringsskyldig enligt 5 eller 6 §
förordningen (1957:343) om oljelagring
m. m.;

olja: sådan mineralolja, som

sägs i 2 § sistnämnda förordning;

---utsedda myndigheten.

2

Lagringsskyldig är —----- -

a) om han erhåller dispens från
skyldigheten att hålla lager av olja
eller att förvara oljelager till viss del
i bergrum eller på annat sätt, som
innefattar skäligt skydd mot förstöring
genom bombanfall eller beskjutning;
eller

b) om han, utan erhållen dispens,
försummar skyldighet, som nyss är

1 Senaste lydelse 1962:630.

i-1

-----erlägga oljeavgift,

a) om han erhåller dispens från
skyldigheten att hålla lager av olja
eller att förvara oljelager till viss
del i bergrum eller på annat sätt,
som innefattar skäligt skydd mot
förstöring genom bombanfall eller
beskjutning;

b) om han, utan erhållen dispens,
försummar skyldighet, som nyss är

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

3

(Nuvarande lydelse)

sagd, eller skyldighet att förvara
olja i utrymmen, som han äger eller
över vilka han eljest förfogar.

Oljeavgift utgår------

3

Oljeavgiften beräknas med tillämpning
av bestämmelserna i 4 och 5 § §
efter den myckenhet olja, beträffande
vilken lagringsskyldighet eller
skyldighet att förvara olja i bergrum
eller på därmed jämförligt sätt icke
fullgöres, samt efter den tid, under
vilken fullgörandet ej sker. Del av
kalendermånad räknas som hel månad.

Oljeavgiften utgör för kubikmeter
och åi för

motorbensin trettiofem kronor,

för fotogen trettioen kronor,

för motorbrännolja tjugusex kronor,

för eldningsolja 1 och 2 tjugufyra
kronor samt

för övriga slag av eldningsolja tjugufem
kronor

eller, såvitt rör olja som skall lagras
i bergrum eller på därmed jämförligt
sätt, nämnda belopp ökade
med sex kronor.

För månad

(Föreslagen lydelse)

sagd, eller skyldighet att förvara
olja i utrymmen, som han äger eller
över vilka han eljest förfogar; eller

c) om han underlåter att följa föreskrift
om lagrets förläggning, som
meddelats enligt 8 § tredje stycket
förordningen (1957: 3å3) om oljelagring
m.m.

----- — andra stycket.

§•*

Oljeavgiften beräknas med tillämpning
av bestämmelserna i 4 och 5 §§
efter den myckenhet olja, beträffande
vilken skyldighet som avses i 2 §
första stycket icke fullgöres, samt
efter den tid, under vilken fullgörandet
ej sker. Del av kalendermånad
räknas som hel månad.

Oljeavgiften utgör för år
för gasol etthundranitton kronor
per ton,

för motorbensin trettiotre kronor
per kubikmeter,

för fotogen tjugutre kronor per
kubikmeter,

för motorbrännolja tjugu kronor
per kubikmeter,

för eldningsolja 1 och 2 aderton
kronor per kubikmeter,

för övriga slag av eldningsolja tjuguen
kronor per kubikmeter,

eller, såvitt rör olja som skall lagras
i bergrum eller på därmed jämförligt
sätt, nämnda belopp ökade
med nio kronor, och, såvitt rör olja
som skall lagras enligt föreskrift
som avses i 2 § första stycket c),
nämnda belopp ökade med två kronor.

lgivna belopp.

5

I fall, som avses i 2 § första stycket
b), beräknas oljeavgiften efter
den brist, som framkommer i samband
med granskning av avgiven uppgift
varigenom bristen först yppats,
eller, om bristen upptäckts vid sär 1

Senaste lydelse 1962:630.

If Bihang till riksdagens protokoll 1969.

I1

I fall, som avses i 2 § första stycket
b) eller c), beräknas oljeavgiften
efter den brist, som framkommer
i samband med granskning av avgiven
uppgift varigenom bristen först
yppats, eller, om bristen upptäckts

7 samt. Nr 66

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

skild undersökning, den brist, som vid särskild undersökning, den brist,
därvid konstaterats. som därvid konstaterats.

Oljeavgift skall--- -— -----en månad.

Sker ej---------samma tidpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970. I fråga om pljeavgiftens storlek
under år 1970 gäller dock äldre bestämmelser.

Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagrings anläggningar,

m. m.

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ samt 7 § 3 mom. förordningen (1958:
575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. skall ha nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

1

1 m o m. Skattskyldig, som under
de beskattningsår för vilka taxering
i första instans verkställes åren 1959
—1973 för stadigvarande bruk i rörelse
färdigställer anläggning i bergrum
för lagring av mineralolja eller
annan anläggning för lagring av
mineralolja, som innefattar skäligt
skydd mot förstöring genom bombanfall
eller beskjutning, äger att vid
inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag
för avskrivning å anskaffningskostnaden
för anläggningen på sätt nedan
i 2 § stadgas. Avdrag för avskrivning
som nu sagts medgives endast
om anläggningen har en volym
av minst 1 000 in3 och anläggningen
godkänts av överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap.

Skattskyldig, som------

1 anskaffningskostnaden —• -----

2 mom. Det åligger överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap att
på ansökan av skattskyldig pröva,

1 Senaste lydelse 1962:631.

(Föreslagen lydelse)

§-x

1 m o m. Skattskyldig, som under
de beskattningsår för vilka taxering
i första instans verkställes åren 1959
—1980 för stadigvarande bruk i rörelse
färdigställer anläggning i bergrum
för lagring av mineralolja eller
annan anläggning för lagring av
mineralolja, som innefattar skäligt
skydd mot förstöring genom bombanfall
eller beskjutning, äger att vid
inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag
för avskrivning å anskaffningskostnaden
för anläggningen på sätt nedan
i 2 § stadgas. Avdrag för avskrivning
som nu sagts medgives endast
om anläggningen har en volym av
minst 1 000 m3 och anläggningen
godkänts av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar.

--kan företes.

----— körplaner o. dyi.

2 mom. Det åligger överstyrelsen
för ekonomiskt försvar att på ansökan
av skattskyldig pröva, huruvida

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)

huruvida anläggning, som i 1 inom.
avses, kan godkännas som skyddad
anläggning samt att — om så är förhållandet
— utfärda intyg härom.
I intyget skall jämväl angivas anläggningens
volym, tidpunkten för dess
färdigställande ävensom uppgifter,
som äro erforderliga för dess identifiering.

(Föreslagen lydelse)

anläggning, som i 1 mom. avses, kan
godkännas som skyddad anläggning
samt att —- om så är förhållandet —
utfärda intyg härom. I intyget skall
jämväl angivas anläggningens volym,
tidpunkten för dess färdigställande
ävensom uppgifter, som äro erforderliga
för dess identifiering.

4 §.

Ränte- och---------- § stadgas.

Om lånet avser såväl anläggning
för oskyddad lagring som lager skall
lånet vid inkomsttaxeringen anses
till sex tiondelar belöpa å anläggningen
(anläggning slån för oskyddad
lagring) och till fyra tiondelar
å lagret (lagerlån). Särskilt lån, som
utgår till den som ålagts verkställa
skyddad lagring, skall vid inkomsttaxeringen
i sin helhet anses belöpa
å anläggningen (anläggningslån för
skyddad lagring).

7

3 m o in.1 Det åligger överstyrelsen
för ekonomisk försvarsberedskap att
utfärda intyg utvisande den lagermängd,
som enligt vad i 1 mom. sägs
skall anses utgöra skattskyldigs
tvångslager, samt huruvida den
skattskyldige fullgjort sin lagringsskyldighet.
Sådant intyg skall överstyrelsen
senast den 1 april under
taxeringsåret tillställa dels den skattskyldige
dels ock länsstyrelsen för att
överlämnas till den taxeringsnämnd,
som har att taxera den skattskyldige
till statlig inkomstskatt.

Lånet skall vid inkomsttaxeringen
anses som anläggningslån, om det avser
uppförande av anläggning för
skyddad eller oskyddad lagring, och
som lagerlån, om det avser anskaffning
av lager. Om lånet avser såväl
anläggning för oskyddad lagring som
lager skall lånet vid inkomsttaxeringen
anses till sex tiondelar utgöra
anläggning slån och till fyra
tiondelar lagerlån.

3 m o in.1 Det åligger överstyrelsen
för ekonomiskt försvar att utfärda
intyg utvisande den lagermängd, som
enligt vad i 1 mom. sägs skall anses
utgöra skattskyldigs tvångslager,
samt huruvida den skattskyldige
fullgjort sin lagringsskyldighet. Sådant
intyg skall överstyrelsen senast
den 1 april under taxeringsåret tillställa
dels den skattskyldige dels ock
länsstyrelsen för att överlämnas till
den taxeringsnämnd, som har att
taxera den skattskyldige till statlig
inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

Beträffande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.

1 Senaste lydelse 1962: 631.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

Motionerna

Yrkanden

Med anledning av propositionen har till bevillningsutskottet hänvisats följande
motioner.

1) de likalydande motionerna I: 1094 av herr Åkerlund m. fl. och II: 1262
av herr Enarsson, vari hemställts om riksdagsuttalande av innebörd, att
fiskefartyg i utrikes trafik skall vara befriat från avgiftsskyldighet beträffande
oljelagring;

2) motionen II: 1263 av herr Åberg, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t begär sådan ändring i förslaget till lag om ändring
av förordningen (1957: 343) om oljelagring m. in. att olja, som används av
fiskefartyg vilket bedriver yrkesmässigt fiske på internationellt vatten, befrias
från avgiftsskyldighet beträffande oljelagring på samma sätt som den
olja som förbrukas av handelsfartyg i utrikes trafik och att vederbörande
utskott får i uppdrag att utarbeta erforderlig författningstext.

Motivering

1: 1094 och 11: 1262

I motionerna åberopas det remissyttrande över 1968 års oljelagringskommitté
som avgivits av Sveriges Fiskares riksförbund och som i propositionen
(s. 45) återges i huvudsak sålunda:

Riksförbundet delar inte kommitténs uppfattning om möjligheten att bedriva
fiske i stor utsträckning även i krislägen. Redan under senaste världskriget
visade det sig sålunda att de största båtarna fick sina verksamhetsområden
mycket begränsade. I dag är situationen den att fisketonnaget i
stor utsträckning består av större båtar. Det svaga hoppet om att fisket skall
kunna pågå i stor utsträckning i händelse av ett krisläge förorsakat av
krigshandlingar får inte tas till intäkt för att fortsätta med den orättvisa
mot fiskarna som oljelagringsavgiften innebär. Riksförbundet framhåller
som sin bestämda uppfattning, aft bestämmelserna måste ändras så att fiskarna
befrias från oljelagringsavgiften.

Il: 1263

Sveriges Fiskares riksförbund har i sitt remissyttrande över 1968 års oljelagringskommittés
betänkande framhållit, att till begreppet »utrikestrafik»
bör hänföras det yrkesmässiga fiske som i många fall bedrives hundratals
sjömil ute till havs. Trots detta har oljelagringskommittén och departementschefen
fortsatt att ge bestämmelsen en tolkning som varje utsjöfisltare
anser som en orättvisa.

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

7

Man måste förstå förvåningen hos alla nordsjöfiskare över att de förhållanden
under vilka de arbetar i detta hänseende jämställes med ett yrke i
land. Dessa yrkesfiskare bedriver ofta sitt fiske uppe vid Shetlandsöarna,
utefter den skotska kusten eller på andra avlägsna fångstvatten, ofta med
försäljning av tångsten i någon utländsk hamn. Trots detta inrymmes de
inte i begreppet »utrikes trafik».

För den övriga sjöfartens del kvarstår den tidigare generösa tolkningen
av begreppet, vilket resulterar i att strängt taget alla fartyg som kan räknas
till handelsflottan fritas från avgiftsskyldighet. (I vissa andra sammanhang
inräknas fiskefartygen i handelsflottan.) Således kan det orimliga
förhållandet uppstå, att mindre fartyg, bogserbåtar eller liknande som
sällan eller aldrig angör utländska hamnar räknas in i begreppet »utrikes
trafik», medan fiskefartygen som nära nog året runt bedriver sitt yrke ute
på Nordsjön eller andra avlägsna vatten inLe inbegripes i detta.

I remissyttrandet från Sveriges Fiskares riksförbund har också framhållits,
att oljelagringskommittén sett alltför ljust på möjligheterna att bedriva
ett svenskt fiske i händelse av krig och avspärrning. Denna inställning
är säkerligen inte överdriven, utan grundad på erfarenhet. Redan under
senaste världskriget uppstod under långa tider svårighet för fiskare att utöva
sitt yrke. Den stora utbyggnad fiskeflottan genomgått sedan dess har
huvudsakligast varit inriktad på fiske långt borta från de egna kusterna.
Man måste därför räkna med att dessa svårigheter blir betydligt större i en
framtida krigssituation.

Utskottet

I propositionen framläggs ett program för fortsatt beredskapslagring av
olja under sjuårsperioden 1970—1976. Förslagen bygger på ett av 1968 års
oljelagringskommitté avgivet betänkande. De lagringsmål som uppställts i
programmet har bestämts med beaktande av behoven vid såväl krigstillstånd
som vid avspärrning under fredstid. Beräkningarna grundas på att förbrukningen
i både krigs- och avspärrningsfallen nedbringas till lägsta möjliga
nivå. Hänsyn har vidare tagits till inom landet befintliga tillgångar av drivmedel
och bränslen samt till möjligheten av inhemsk ersättningsprodukti
on.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har propositionen
hänvisats till bevillningsutskottet endast såvitt angår ändringar i förordningarna
om oljeavgift in. m. och om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,
in. m. samt i övrigt till lagutskott. Andra lagutskottet har i utlåtande
nr 86 tillstyrkt propositionen i vad den hänvisats till lagutskott.

De i propositionen föreslagna ändringarna i förordningen om avskrivning

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1069

å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. är av rent formell art och föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

I fråga om oljeavgiften föreslås i propositionen att sådan avgift skall utgå
även för gasol. Denna ändring är föranledd av förslaget att gasol i fortsättningen
skall vara underkastad lagringsplikt och tillstyrks av utskottet. Utskottet
har inte heller något att erinra mot förslaget att underlåtenhet att efterkomma
tillsynsmyndighetens föreskrift om ett lagringsutrymmes förläggning
skall föranleda avgiftsplikt.

För närvarande gäller att oljeavgift inte utgår för olja som förbrukats vid
fartygs drift i utrikes trafik. Detta sammanhänger med bestämmelsen i oljelagringsförordningen
att lagringsplikt inte föreligger i fråga om sådan olja.

I motionerna I: 1094 och II: 1262 begärs riksdagsuttalande av innebörd,
att olja som används av fiskefartyg i utrikes trafik inte skall vara underkastad
avgiftsplikt. I motionen II: 1243 framställs ett lagstiftningsyrkande av
liknande innehåll. Motionären anser att olja, som används av fiskefartyg
vilket bedriver yrkesmässigt fiske på internationellt vatten, bör befrias från
avgiftsplikt.

Förordningen om oljeavgift m. m. föreskriver skyldighet för den, som erhållit
dispens från eller eljest försummat att fullgöra den lagringsplikt som
enligt förordningen om oljelagring m. in. åligger honom, att erlägga oljeavgift
till staten. Härigenom har man velat förhindra att den som inte fullgör
sin lagringsskyldighet gör en ekonomisk vinning i förhållande till andra som
— för att trygga tillgången på olja i en krissituation — är skyldiga att beredskapslagra
olja.

Anledningen till att olja, som används vid fartygs drift i utrikes trafik, undantagits
från lagringsplikt torde vara att sjötrafiken mellan Sverige och
utlandet inte väntas kunna upprätthållas i krislägen och att skäl därför saknas
att beredskapslagra olja för sådan trafik. Utskottet kan inte dela motionärernas
uppfattning att från lagringsplikt bör undantas viss del av den olja
som förbrukas av fiskefartyg. Ändamålet med beredskapslagring av olja är
att trygga tillgången av de för försvarsberedskapen och folkhushållningen
oundgängliga energibehoven i olika krissituationer. Det måste förutsättas
att det för folkförsörjningen betydelsefulla fisket kommer att pågå i stor utsträckning
även i krislägen, om inte på internationellt vatten så i varje fall
på svenskt territorialvatten. Utskottet delar därför den av 1968 års oljelagringskommitté
och av departementschefen uttalade uppfattningen att man
vid fastställande av beredskapslagren av olja måste medräkna även fiskets
behov av drivmedel. Befrias fisket från de avgifter som oljehandeln tar ut
av konsumenterna, ökas i motsvarande mån belastningen på andra grupper
som bidrar till finansieringen av oljelagringen. Enligt vad utskottet erfarit är
det för övrigt endast ett fåtal större fiskefartyg som uteslutande ägnar sig åt
fiske på internationellt vatten och dessa kan under krigsförhållanden antas
komma att bli tagna i anspråk för militära ändamål.

Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969 9

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 136, såvitt
densamma hänvisats till bevillningsutskottet, antar de
vid propositionen fogade förslagen till

1) lag om ändring i förordningen (1957: 344) om oljeavgift
m. m.,

2) lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning
å vissa oljelagringsanläggningar, in. in.;

B) avslår

1) motionerna I: 1094 och II: 1262,

2) motionen II: 1263.

Stockholm den 2 december 1969

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande

från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
fröken Ranmark (s), herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Tage Johansson
(s), Gösta Jacobsson (in), Tistad (fp), Stadling* (s) och Johan
Olsson* (ep); samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (m), Brandt (s),
Engkvist (s), fru Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Carlstein (s), Nyström
(s), Ahlmark (fp), Sundkvist (ep) och Josefson i Arrie (ep).

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (in), Gösta Jacobsson (m),
Tistad (fp), Johan Olsson (ep), Magnusson i Borås (m), Ahlmark (fp),
Sundkvist (ep) och Josefson i Arrie (ep), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med »Anledningen
till» och slutar på s. 9 med »till motionerna» bort ha följande lydelse:

»Av samma skäl kan enligt utskottets uppfattning med fog göras gällande
att från lagringsplikt bör undantas olja avsedd att förbrukas av fiskefartyg
i utrikes trafik. Vid 1968 års riksdag väcktes en motion med yrkande av

10 Bevillningsutskottets betänkande nr 66 år 1969

sådan innebörd. Över motionen inhämtade statsutskottet yttrande från bl. a.
sjöfartsstyrelsen och generaltullstyrelsen. Sjöfartsstyrelsen uppgav därvid
att — enligt den tolkning som styrelsen inlade i begreppet utrikes fart
en fiskeresa med svenskt fartyg från ort inom Sverige till fiskeplats utanför
det svenska sjöterritoriet och därmed utanför det svenska tullområdet val
att hänföra till utrikes fart, vare sig fiskeplatsen var belägen inom annat
lands territorium eller på internationellt vatten. Generaitullstyrelsen uppgav
i sitt remissvar att ett fiskefartyg som avgår till eller ankommer från
internationellt fiskevatten i tullhänseende anses gå i utrikes trafik vare sig
fångsten förs i land på svensk eller utländsk ort.

Frågan huruvida ett fartyg skall anses ga i »utrikes trafik» bedöms med
utgångspunkt från varje resa för sig. Det torde emellertid vara vanligt att
resan såväl till utlandet som därifrån kombineras med en icke obetydlig
resa på svenskt territorialvatten. I vissa fall kan fartyg i utrikes trafik medföra
last mellan svenska orter. Trots detta anses resan i dess helhet ha skett
i utrikes trafik och någon lagringsskyldighet för den därvid förbrukade
oljan föreligger inte.

Enligt utskottets uppfattning kan det från rättvisesynpunkt inte anses tillfredsställande
att fiskare som i stor utsträckning landar fångster utomlands
och därvid tillför landet värdefull utländsk valuta skall påtvingas en beredskapsiagringsavgift
vid bunkringar i svensk hamn som andra fartyg undgår.

Fiske på internationellt vatten utförs i allmänhet av större båtar. Redan
under senaste världskriget visade det sig att sådana båtar fick sina verksamhetsområden
starkt kringskurna. Det måste enligt utskottets mening
antas att fisket i ett av krigshandlingar förorsakat krisläge — med de förstörelsevapen
som nu finns — inte kommer att kunna bedrivas i nämnvärd
omfattning och att det i vart fall på internationellt vatten kommer att helt

upphöra.

Med det anförda anser utskottet sig böra biträda den i motionerna framförda
uppfattningen att kostnaden för beredskapslagring av olja inte bör
belasta fisket. Med hänsyn till att enligt förordningen om oljelagring lagringsskyldighet
inte föreligger i fråga om olja som förbrukats vid fartygs
drift i utrikes trafik och frågan huruvida fiskefartygs förbrukning av olja i
sådan trafik således kan rubriceras som en tolkningsfråga är enligt utskottets
uppfattning en författningsändring inte erforderlig för att tillgodose
syftet med motionerna.»

dels att utskottet under punkten B bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1:1094 och
II: 1262 och med anledning av motionen II: 1263 måtte uttala
att lagringsskyldighet och skyldighet att erlägga oljeavgift
inte skall föreligga i fråga om olja som förbrukas av
fiskefartyg i yrkesmässigt fiske på internationellt vatten.

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028