Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969
1
Nr 61
Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om
ändring i förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om
automobilskatt jämte motioner.
Propositionen
I prop. 1969: 123 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anta därvid
fogat förslag till förordning om ändring i förordningen den 2 jnni 1922 (nr
260) om automobilskatt.
I enlighet med riksdagens tidigare beslut skall indelningen i lätt och tung
motorcykel fr. o. m. den 1 januari 1970 grundas på motorns cylindervolym.
I propositionen föreslås att den årliga fordonsskatten för tvåhjulig motorcykel
utan sidvagn även i fortsättningen bestäms på grundval av fordonets
tjänstevikt.
De föreslagna bestämmelserna avses träda i kraft samtidigt med de nya
bestämmelserna om indelning av motorcyklar efter cylindervolym, dvs. den
1 januari 1970.
Författningsförslaget har följande lydelse. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 61
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automcbilskatt
Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
5 §•
Skatt utgår
a) för tvåhjulig lätt motorcykel
med fyrtiofem kronor och för tvåhjulig
tung motorcykel utan sidvagn
med sextio kronor;
följande belopp:
a) för tvåhjulig motorcykel med
fyrtiofem kronor, om ijänstevikten
icke överstiger sjuttiofem kilogram,
och för tvåhjulig motorcykel utan
sidvagn med sextio kronor, om tjänstevikten
överstiger sjuttiofem kilo
-
gram;
b) för tvåhjulig motorcykel med —--niotusensjuhundratjugu kronor.
Det åligger---av skatten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970.
Motionerna
Yrkande
Med anledning av propositionen har i de likalydande motionerna I: 1066
av herr Ernulf samt II: 1229 av herrar Andersson i Örebro och Sjöholm
hemställts, att riksdagen måtte avslå prop. 1969: 123.
Motivering
Enligt ett riksdagsbeslut av år 1967 skall som grund för indelningen i
lätta och tunga motorcyklar fr. o. m. den 1 januari 1970 inte längre läggas
vikt utan cylindervolym. Motivet för beslutet var trafiksäkerheten.
Redan 1953 års trafiksäkerhetsutredning hade föreslagit en indelning
efter cylindervolym. Utredningen konstaterade nämligen att utvecklingen
under 1950-talet medfört att de lätta motorcyklarna försetts med allt tyngre
och kraftigare motorer. Detta hade haft till följd att man för att inte överskrida
tjänstevikten 75 kilo tvingats minska vikten av ramkonstruktion,
1 Senaste lydelse av 5 § se 1969: 296.
Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969
3
fälgar, bromssystem, ljuddämpare m. m. De lätta motorcyklarna var överdimensionerade
i fråga om motor men underdimensionerade när det gällde
trafiksäkerhetsdetalj er.
Så gott som samtliga remissinstanser delade uppfattningen att cylindervolymen
borde bestämma indelningen i lätta och tunga motorcyklar. Departementschefen
och riksdagen var också helt positiva till ändringsförslaget.
I proposition nr 123 föreslås, att grunden för den skattemässiga indelningen
oförändrat skall vara tjänstevikt. Det betyder att man i praktiken
går emot riksdagens beslut av år 1967 utan att ange något egentligt motiv
för detta. Motionärerna anser två skäl tala mot propositionens förslag:
1. Principen om enkelhet i beskattningen. Det är givetvis av värde om
vägtrafikförordningen och automobilskatteförordningen använder samma
definition av lätt och tung motorcykel.
2. De trafiksäkerhetsargument, som anfördes av departementschefen när
ändringen i vägtrafikförordningen genomfördes 1967, kan användas också
när det gäller automobilskatteförordningens definition av skatteklasser för
motorcyklar. Propositionens förslag strider mot de överväganden som låg
till grund för 1967 års beslut.
Om proposition nr 123 avslås kommer med nuvarande lagtext vägtrafikförordningens
nya bestämmelser att medföra att automobilskatteförordningens
indelning i skatteklasser för motorcyklar fr. o. m. den 1 januari
1970 kommer att ske efter cylindervolym, vilket motionärerna eftersträvar.
Utskottet
Enligt beslut av 1967 års höstriksdag skall fr. o. m. den 1 januari 1970
motorcyklar indelas i lätta och tunga med hänsyn till cylindervolym i stället
för tjänstevikt. I propositionen föreslås att den årliga fordonsskatten för
tvåhjulig motorcykel utan sidvagn oförändrat skall bestämmas på grundval
av tjänstevikten, dvs. att skatten skall utgå med 45 kronor om tjänstevikten
inte överstiger 75 kg och med 60 kronor om tjänstevikten är högre.
I motionerna I: 1066 och II: 1229 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna
hävdar att förslaget strider mot de överväganden i fråga om trafiksäkerheten
som låg till grund för 1967 års beslut angående indelningen av
motorcyklarna. Vidare anser motionärerna det lämpligt och enklast att samma
definitioner används i bilskatteförordningen som i vägtrafikförordningen.
Utskottet medger att motionärernas resonemang vid första påseende ter
sig bestickande. Förslaget i propositionen framställs som ett onödigt krångel
i strid mot tidigare riksdagsbeslut i trafiksäkerhetens intresse. Motionärerna
har emellertid förbisett åtskilliga synpunkter som talar för förslaget i propositionen.
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969
Syftet med 1967 års riksdagsbeslut var att främja trafiksäkerheten bl. a.
genom att förhindra att de lätta motorcyklarna skulle kunna förses med
motorer som var för starka i förhållande till motorcykelns allmänna konstruktion.
Genom den beslutade ändringen blir följden främst att lätt motorcykel
som är avsedd att säljas till den som endast har körkort för sådant
fordon — alltså huvudsakligen ungdom i åldern 16—18 år — inte såsom
nu kan förses med motor med större cylindervolym än 125 ce. Däremot bibehålls
bestämmelsen om en tjänstevikt över 75 kilogram som villkor för
sidvagn och för att medta passagerare. Till följd härav skall motorcyklarna
också i fortsättningen vara försedda med skyltar angivande bl. a. tjänstevikten.
En beskattning av motorcyklar efter tjänstevikt kan därför inte anses
strida mot tidigare riksdagsbeslut eller vara förenad med några praktiska
svårigheter. För den föreslagna åtgärden talar att den årliga bilskatten
är specialdestinerad till vägväsendet och därför bör graderas med hänsyn
till fordonens vägkostnadsansvar, vilket knappast torde kunna ske med utgångspunkt
från cylindervolym. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att den pågående bilskatteutredningen har att överse bl. a. denna skatt
och att det även med hänsyn härtill vore mindre välbetänkt att ändra förutsättningarna
för utredningens överväganden. Med anledning av det av motionärerna
framförda kravet på enkelhet i beskattningen förtjänar även
framhållas att beskattningen av motorcyklar inte är begränsad till den årliga
bilskatten utan att motorcyklarna vid försäljningen också är belagda
med s. k. bilaccis, som utgår efter tjänstevikt. Eftersom motionärerna inte
begärt någon ändring av bilaccisen i överensstämmelse med den ändrade
indelningen av motorcyklarna i vägtrafikförordningen synes det utskottet
uppenbart att förslaget i propositionen mer än motionärernas yrkande bidrar
till att förenkla beskattningen.
Utskottet har även övervägt om den föreslagna ändringen kan vara av
någon betydelse för handeln med motorcyklar men funnit att den presumtiva
köparen av en motorcykel knappast med hänsyn till kostnaderna i övrigt
torde påverkas av en årlig skillnad i skatt på 15 kronor.
Utskottet finner således övervägande skäl tala för bifall till propositionen
och för avslag på motionerna.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 123 antar
det vid propositionen fogade förslaget till förordning om
ändring i förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt;
2)
avslår motionerna 1: 1066 och II: 1229.
Stockholm den 11 november 1969
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
5
Bevillningsutskottets betänkande nr 61 år 1969
Närvarande
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Wärnberg* (s), Tage Johansson* (s),
Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp), Wirmark (s) och Johan Olsson (ep);
samt
från andra kammaren: herr Engkvist (s), fruar Holmqvist* (s), Nettelbrandt*
(fp), herrar Kristenson (s), Nyström (s), Eriksson i Bäckmora
(ep), Hammarsten (s), Wikner (s), Enarsson (m) och Sundkvist (ep).
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 69002H