Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
1
Nr 58
Bevillningsutskottets betänkande med anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m. jämte motioner.
Propositionen
Hemställan
Kungl. Maj :t har i propositionen 1969:99 föreslagit riksdagen att anta
därvid fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
2) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 578) om
statlig inkomstskatt;
3) förordning om ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om
investeringsfonder för konjunkturutjämning;
4) förordning om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks-
och bostadskreditinstitutionerna, m. in.;
5) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om
statlig förmögenhetsskatt;
6) förordning om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper;
7) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964
(nr 308).
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås ändrade beskattningsregler i anslutning till 1968
års riksdagsbeslut om samordnad banklagstiftning. Förslagen syftar till en
likabehandling i beskattningshänseende av affärsbanker, sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa och ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen.
I denna avsikt föreslås att skattesatsen för sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa och jordbrukskasserörelsen vid den statliga
beskattningen höjs till 40 % och att sparbankernas rätt till viss avdragsgill
avsättning till reservfond slopas.
Vidare föreslås att skatteplikt inte skall uppkomma med anledning av den
fusion som skett enligt förordningen den 6 december 1968 (nr 575) om fusion
inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr S8
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
F örfattningsförslagen
Förslag ■
till n,
Lag
om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 29 § 3 mom., punkt 9 av anvisningarna till 29 §
och punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen den 28 september
19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
29
3 mom. För sparbank må avdrag
ske för belopp, som avsatts till
reservfond, i den mån avsättningen
är nödvändig för uppbringande av
sparbankens fonder till det enligt
gällande lag i förhållande till sparbankens
inlåning erforderliga minsta
belopp eller, i förekommande fall,
till det belopp, som skolat minst erfordras,
därest från sparbankens
fonder avdragits säkerhetsfond eller,
under de tio första räkenskapsåren
efter sparbankens bildande,
grundfond. Sparbank må jämväl åtnjuta
avdrag för bidrag till sparbankernas
säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa---
Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och hypoteksförening må
avdraga belopp, som avsatts till reserv-
eller säkerhetsfond, i den mån
avsättningen är nödvändig för uppbringande
av fonden till ett belopp
motsvarande två procent av inrättningens
skulder.
Svenska bostadskreditkassan och
bostadskreditförening må avdraga
belopp, som avsatts till reserv- eller
säkerhetsfond, i den mån avsättning
-
(Föreslagen lydelse)
§•
3 mom. Sparbank må göra avdrag
för bidrag till sparbankernas
säkerhetskassa.
— till sparbankerna.
Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och landshypoteksförening
må avdraga belopp, som avsatts till
reservfond, i den mån avsättningen
är nödvändig för uppbringande av
fonden till ett belopp motsvarande
två procent av inrättningens skulder.
Stadshypoteksförening må avdraga
belopp, som avsatts till säkerhetsfond,
i den mån avsättningen är nödvändig
för att uppbringa fonden till
1 Senaste lydelse av 29 § 3 mom. se t942:274, av punkt 9 av anvisningarna tillj|29 § se 1951:324
och av punkt 5 av anvisningarna till 35 § se 1964:54.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
3
(Nuvarande lydelse)
en är nödvändig för uppbringande
av fonden till ett belopp motsvarande
i fråga om kassan tre och såvitt
gäller förening sex procent av inrättningens
skulder.
(Föreslagen lydelse)
ett belopp motsvarande två och en
halv procent av föreningens skulder.
Anvisningar
till 29 §.
9. Såsom speciella för rörelse ut- 9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det gående skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverk- allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tull- ningsskatter, stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder, nöjesskatt m. m. och hamnumgälder m. in. dyl. Därdyl.
Däremot få svenska allmänna emot få svenska allmänna skatter
skatter icke avdragas (se 20 §). icke avdragas (se 20 §).
till 35 §.
5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma,
då aktiebolag övertager tillgångar
genom fusion, som i 28 § 3 mom.
första stycket avses. Har moderbolag
avyttrat egendom, som bolaget genom
sådan fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av
frågan om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om
moder- och dotterbolag utgjort en
skattskyldig. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid sådan
fusion mellan föreningar, som i 28 §
3 mom. andra stycket avses, och vid
fusion mellan sparbanker enligt 78 §
lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsbolag.
5. Skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
skall i intet fall anses uppkomma, då
aktiebolag övertager tillgångar genom
fusion, som i 28 § 3 mom. första
stycket avses. Har moderbolag avyttrat
egendom, som bolaget genom
sådan fusion övertagit från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan
om skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust
uppkommit så anses, som om
moder- och dotterbolag utgjort en
skattskyldig. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning vid sådan
fusion mellan föreningar, som i 28 §
3 mom. andra stycket avses, och vid
fusion mellan sparbanker enligt 78 §
lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett bankaktiebolags hela
bankrörelse övertagits av ett annat
bankbolag eller ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsbolag.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna
i 29 § 3 mom. första stycket i dess nya lydelse skall tillämpas första
gången vid 1972 års taxering. Äldre bestämmelser i denna del äger dock alltjämt
tillämpning vid eftertaxering för år 1971 eller tidigare år. Övriga bestämmelser
tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Motsvarande äldre
bestämmelser äger alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller
tidigare år.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 196v
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig
inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 2 §, 4 § 1 mom. och 10 § 2 mom. förordningen
den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §•
Om vad---beräknade nettointäkten.
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen. Vad
nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning
vid fusion mellan sparbanker
enligt 78 § lagen den 3 juni 1955
om sparbanker samt då ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag
och beloppet i fråga icke uppgivits
till beskattning hos det överlåtande
bolaget.
Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses,
skall restituerad, avkortad eller avskriven
skatt, som enligt vad ovan
sagts skulle hava utgjort skattepliktig
intäkt för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig
intäkt för moderbolaget eller
den övertagande föreningen. Vad
nu sagts skall äga motsvarande tilllämpning
vid fusion mellan sparbanker
enligt 78 § lagen den 3 juni 1955
om sparbanker samt då ett bankaktiebolags
hela bankrörelse övertagits
av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag
och beloppet i fråga icke
uppgivits till beskattning hos det
överlåtande bolaget.
4 §•
1 mom. Från sammanlagda---fråga är.
Skattskyldig, som---kommunalskattelagen sägs.
Avdrag enligt----3 mom.
Har sådan fusion mellan aktiebo- Har sådan fusion mellan aktiebolag
eller föreningar ägt rum, som i lag eller föreningar ägt rum, som i
1 Senaste lydelse av 2 § se 1966:275, av 4 § 1 mom. se 1968:421 och av 10 § 2 mom. se
1959:295.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
5
(Nuvarande lijdelse)
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken enligt första
stycket skulle hava varit avdragsgill
för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen. Vad nu sagts skall
äga motsvarande tillämpning vid fusion
mellan sparbanker enligt 78 §
lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett försäkringsbolags hela
försäkringsbestånd övertagits av ett
annat försäkringsbolag och det överlåtande
bolaget avstår från att yrka
avdraget i fråga.
(Föreslagen lydelse)
28 § 3 mom. första eller andra stycket
kommunalskattelagen avses, äger
moderbolaget eller den övertagande
föreningen åtnjuta avdrag för sådan
dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt, vilken enligt första
stycket skulle hava varit avdragsgill
för dotterbolaget eller den över
-
låtande föreningen. Vad nu
sagts
skall äga motsvarande tillämpning
vid fusion mellan sparbanker enligt
78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker
samt då ett bankaktiebolags
hela bankrörelse övertagits av ett annat
bankbolag eller ett försäkringsbolags
hela försäkringsbestånd övertagits
av ett annat försäkringsbolag
och det överlåtande bolaget avstår
från att yrka avdraget i fråga.
10 §.
2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:
a) för svenska aktiebolag, svenska
försäkringsanstalter som icke äro
aktiebolag samt sådana utländska
juridiska personer som ej beskattas
enligt 1 mom.:
fyrtio procent —----—--
b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sambruksföreningar
ävensom för sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,
svenska bostadskreditkassan
och bostadskreditföreningar:
trettiotvå
procent---beskattningsbara inkomsten;
c) för försäkringsanstalter,---beskattningsbara inkomsten.
Vid tillämpningen---- å livförsäkringsrörelsen.
a) för svenska aktiebolag, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå
i jordbrukskasserörelsen, svenska
försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag
samt sådana utländska juridiska
personer som ej beskattas en
1
mom.:
här nedan;
b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå i
jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar
ävensom för Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
och hypoteksföreningar:
ligt
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Bestämmelserna i 10 § 2 mom. i dess nya lydelse skall tillämpas första
gången vid 1971 års taxering. Äldre bestämmelser i denna del äger dock alltjämt
tillämpning vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år. Övriga bestämmelser
tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Motsvarande äldre
bestämmelser äger alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller
tidigare år.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1969. 7 samt. Nr 5S
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder
för konjunkturutjämning
Härigenom förordnas, att 3, 5, 10, 17, 18 och 22 §§ samt anvisningarna till
3 § förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturutjämning1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §•
Avdrag för---rörelse, fyrtio procent av årsvinsten.
Har till--— högst fyrtio procent av årsvinsten.
Avdrag enligt denna förordning
må åtnjutas allenast därest ett belopp
motsvarande, för aktiebolag,
fyrtiosex procent och, för ekonomisk
förening samt sparbank, fyrtio
procent av den gjorda avsättningen
inbetalats å särskilt konto (konto
för investering i skogsbruk respektive
i rörelse) i riksbanken.
(Se vidare anvisningarna.)
5
Å konto -------—----
Sedan fem år förflutit från ingången
av det kalenderår varunder
inbetalningen verkställts, äger förelaget
att efter uppsägning hos riksbanken
uttaga högst trettio procent
av det ursprungligen inbetalta beloppet
eller, i förekommande fall, av
vad därav återstår efter återbetalning
enligt 18 §. Det belopp som
sålunda ifrågakommer till uttag efter
uppsägning skall minskas med
vad som må hava återbetalats enligt
Avdrag enligt denna förordning
må åtnjutas allenast därest ett belopp
motsvarande, för aktiebolag,
sparbank och ekonomisk förening
som ingår i jordbrukskasserörelsen,
fyrtiosex procent och, för annan
ekonomisk förening, fyrtio procent
av den gjorda avsättningen inbetalats
å särskilt konto (konto för investering
i skogsbruk respektive i
rörelse) i riksbanken.
(Se vidare anvisningarna.)
§•
---§§ stadgas.
Sedan fem år förflutit från ingången
av det kalenderår varunder
inbetalningen verkställts, äger företaget
att efter uppsägning hos riksbanken
uttaga högst trettio procent
av det ursprungligen inbetalta beloppet
eller, i förekommande fall, av
vad därav återstår efter återbetalning
enligt 18 §. Det belopp som
sålunda ifrågakommer till uttag efter
uppsägning skall minskas med
vad som må hava återbetalats enligt
1 Senaste lydelse av 3, 5, 10, 17, 18 och 22 §§ samt av anvisningarna till 3 § se 1983: 215.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
7
(Nuvarande lydelse)
17 och 22 §§ eller överförts till annat
företags konto för investering
enligt 20 § 2 mom. Har uttag efter
uppsägning skett, åligger det riksbanken
att lämna underrättelse därom
till arbetsmarknadsstyrelsen
samt, för att tillställas vederbörande
taxeringsmyndighet, länsstyrelsen.
Särskild underrättelse skall
lämnas för varje i 3 § angivet konto
från vilket uttag skett samt innehålla
uppgift om företagets namn
och adress ävensom det uttagna beloppets
storlek med angivande jämväl
av, för aktiebolag, hur mycket
av de uttagna medlen, som inbetalats
efter den 30 juni 1960, samt, för
ekonomisk förening, hur mycket av
de uttagna medlen, som inbetalats
efter nämnda dag men före den 1
juli 1963.
Vad i--■ —---- — ---—
När medel-----—■ ■---—
10
Företag, som jämlikt 5 § andra
stycket uttagit medel från konto för
investering, skall det beskattningsår,
varunder sådant uttag gjorts, av vederbörande
investeringsfond för i
11 § angivet ändamål taga i anspråk
ett så stort belopp att fyrtio procent
därav eller, om aktiebolag uttagit
medel som inbetalats efter den 30
juni 1960 eller ekonomisk förening
uttagit medel som inbetalats efter
nämnda dag men före den 1 juli
1963, fyrtiosex procent därav motsvarar
det från kontot uttagna beloppet.
(Föreslagen lydelse)
17 och 22 §§ eller överförts till annat
företags konto för investering
enligt 20 § 2 mom. Har uttag efter
uppsägning skett, åligger det riksbanken
att lämna underrättelse därom
till arbetsmarknadsstyrelsen
samt, för att tillställas vederbörande
taxeringsmyndighet, länsstyrelsen.
Särskild underrättelse skall
lämnas för varje i 3 § angivet konto
från vilket uttag skett samt innehålla
uppgift om företagets namn
och adress ävensom det uttagna beloppets
storlek med angivande jämväl
av, för aktiebolag, hur mycket
av de uttagna medlen, som inbetalats
efter den 30 juni 1960, samt, för
ekonomisk förening, hur mycket av
de uttagna medlen, som inbetalats
efter nämnda dag men före den 1
juli 1963. För ekonomisk förening
som ingår i jordbrukskasserörelsen
och för sparbank skall vidare angivas
hur mycket av de uttagna medlen,
som inbetalats efter den 30 juni
1963 och avsett beskattningsår som
gått till ända före den 1 mars 1970.
— annat företag.
senare insättningar.
§•
Företag, som jämlikt 5 § andra
stycket uttagit medel från konto för
investering, skall det beskattningsår,
varunder sådant uttag gjorts, av vederbörande
investeringsfond för i
11 § angivet ändamål taga i anspråk
ett så stort belopp att fyrtio procent
därav eller, om aktiebolag uttagit
medel som inbetalats efter den 30
juni 1960, eller om ekonomisk förening
uttagit medel som inbetalats
efter nämnda dag men före den 1
juli 1963, eller om ekonomisk förening,
som ingår i jordbrukskasserörelsen,
eller sparbank uttagit medel
vilka inbetalats för beskattningsår
som gått till ända efter utgången
av februari 1970, fyrtiosex procent
därav motsvarar det från kontot uttagna
beloppet.
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 58 ar 1969
(Nuvarande lydelse)
17
Beslutar Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadsstyrelsen
att investeringsfond
skall eller må helt eller delvis
tagas i anspråk, skall i beslutet angivas
den tid, under vilken ianspråktagandet
skall ske, samt, därest beslutet
avser investering för visst ändamål,
uppgift härom ävensom uppgift
huruvida investeringsavdrag enligt
16 § må åtnjutas. Beslutet skall
tillställas, förutom det eller de företag
varom fråga är, länsstyrelsen,
för att överlämnas till vederbörande
taxeringsmyndighet, samt riksbanken.
Har beslut som nu sagts meddelats
och är icke fråga om preliminärt
beslut enligt 9 § 3 mom., äger
företaget hos riksbanken från konto
för investering utfå fyrtio procent
eller, om aktiebolag uttager medel
som inbetalats efter den 30 juni 1960
eller ekonomisk förening uttager medel
som inbetalats efter nämnda dag
men före den 1 juli 1963, fyrtiosex
procent av det belopp av investeringsfonden
som i enlighet med beslutet
skall eller må tagas i anspråk.
Sedan utbetalning skett, skall riksbanken
lämna underrättelse därom
till arbetsmarknadsstyrelsen samt,
för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet,
länsstyrelsen, med
angivande av ej mindre företagets
namn och adress samt det utbetalade
beloppets storlek än även, för aktiebolag,
hur mycket av de uttagna
medlen, som inbetalats efter den 30
juni 1960, och, för ekonomisk förening,
hur mycket av de uttagna
medlen, som inbetalats efter nämnda
dag men före den 1 juli 1963, även
-
(Föreslagen lydelse)
§•
Beslutar Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadsstyrelsen
att investeringsfond
skall eller må helt eller delvis
tagas i anspråk, skall i beslutet angivas
den tid, under vilken ianspråktagandet
skall ske, samt, därest beslutet
avser investering för visst ändamål,
uppgift härom ävensom uppgift
huruvida investeringsavdrag enligt
16 § må åtnjutas. Beslutet skall
tillställas, förutom det eller de företag
varom fråga är, länsstyrelsen, för
att överlämnas till vederbörande
taxeringsmyndighet, samt riksbanken.
Har beslut som nu sagts meddelats
och är icke fråga om preliminärt
beslut enligt 9 § 3 mom., äger
företaget hos riksbanken från konto
för investering utfå fyrtio procent av
det belopp av investeringsfonden som
i enlighet med beslutet skall eller må
tagas i anspråk. Aktiebolag, ekonomisk
förening eller sparbank äger
dock utfå fyrtiosex procent av nämnda
belopp av investeringsfonden om
aktiebolag uttager medel som inbetalats
efter den 30 juni 1960, eller om
ekonomisk förening uttager medel
som inbetalats efter nämnda dag men
före den 1 juli 1963, eller om ekonomisk
förening, som ingår i jordbrukskasserörelsen,
eller sparbank
uttager medel vilka inbetalats för
beskattningsår som gått till ända efter
utgången av februari 1970.
Sedan utbetalning skett, skall riksbanken
lämna underrättelse därom
till arbetsmarknadsstyrelsen samt,
för att tillställas vederbörande taxeringsmyndighet,
länsstyrelsen, med
angivande av företagets namn och
adress samt det utbetalade beloppets
storlek och från vilket konto för investering
uttag skett. Vidare skall angivas
för aktiebolag hur mycket av
de uttagna medlen, som inbetalats
efter den 30 juni 1960, och för ekonomisk
förening hur mycket av de
uttagna medlen, som inbetalats efter
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
9
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
som från vilket konto för investering nämnda dag men före den 1 juli 1963,
uttag skett. samt för ekonomisk förening som
ingår i jordbrukskasserörelsen ävensom
för sparbank hur mycket av de
uttagna medlen som avsett beskattningsår
som gått till ända efter utgången
av februari 1970.
Har förordnats -— -—- ----med beslutet.
18
Har företag för visst beskattningsår
å konto för investering inbetalt,
då fråga är om aktiebolag, mer än
fyrtiosex procent och, då fråga är
om ekonomisk förening eller sparbank,
mer än fyrtio procent av det
belopp, vilket företaget avser att avsätta
till investeringsfond eller för
vilket vid taxeringen avdrag åtnjutits
i enlighet med bestämmelserna
i 3 §, skall länsstyrelsen, på framställning
av företaget, förordna om
återbetalning av det till kontot för
mycket inbetalta beloppet. Vid återbetalning
som nu sagts skola, om
insättningar verkställts vid olika tillfällen,
tidigare för beskattningsåret
gjorda inbetalningar tagas i anspråk
före senare insättningar.
22
Har investeringsfond helt eller delvis
återförts till beskattning, skall
länsstyrelsen, på framställning av
företaget, förordna om återbetalning
från vederbörligt konto för investering
av ett belopp motsvarande fyrtio
procent eller, om återbetalningen
avser medel som aktiebolag inbetalat
efter den 30 juni 1960 eller som
ekonomisk förening inbetalat efter
nämnda dag men före den 1 juli
1963, fyrtiosex procent av den återförda
fondavsättningen i den mån
medlen icke tidigare återgått till företaget.
Förordnande som nu sagts
må ej utan medgivande av vederbö
-
§•
Har företag för visst beskattningsår
å konto för investering inbetalt,
då fråga är om aktiebolag, sparbank
eller ekonomisk förening som ingår
i jordbrukskasserörelsen, mer än
fyrtiosex procent och, då fråga är
om annan ekonomisk förening, mer
än fyrtio procent av det belopp, vilket
företaget avser att avsätta till investeringsfond
eller för vilket vid
taxeringen avdrag åtnjutits i enlighet
med bestämmelserna i 3 §, skall länsstyrelsen,
på framställning av företaget,
förordna om återbetalning av
det till kontot för mycket inbetalta
beloppet. Vid återbetalning som nu
sagts skola, om insättningar verkställts
vid olika tillfällen, tidigare
för beskattningsåret gjorda inbetalningar
tagas i anspråk före senare
insättningar.
§•
Har investeringsfond helt eller delvis
återförts till beskattning, skall
länsstyrelsen, på framställning av
företaget, förordna om återbetalning
från vederbörligt konto för investering
av ett belopp motsvarande fyrtio
procent av den återförda fondavsättningen
i den mån medlen icke
tidigare återgått till företaget. För
aktiebolag, ekonomisk förening och
sparbank gäller härvid att —- om
återbetalningen avser medel som aktiebolag
inbetalat efter den 30 juni
1960 eller som ekonomisk förening
inbetalat efter nämnda dag men före
den 1 juli 1963 eller som ekono
-
10
Bevillningsutskottets
(Nuvarande lydelse)
rande taxeringsintendent meddelas
förrän taxeringen vunnit laga kraft.
betänkande nr 58 år 1969
(Föreslagen lydelse)
misk förening, som ingår i jordbrukskasserörelsen,
eller sparbank
inbetalat för beskattningsår som gått
till ända efter utgången av februari
1970 — länsstyrelsen skall förordna
om återbetalning från vederbörligt
konto av ett belopp motsvarande fyrtiosex
procent av den återförda fondavsättningen
i den mån medlen icke
tidigare återgått till företaget. Förordnande
som nu sagts må ej utan
medgivande av vederbörande taxeringsintendent
meddelas förrän taxeringen
vunnit laga kraft.
Anvisningar
till 3 §.
Med bruttointäkt------denna förordning.
Med årsvinst------från lagerinvesteringskonto.
Har investeringsfond-----
Har inbetalning å något i 3 § tredje
stycket omförmält konto verkställts
med lägre belopp än som svarar
mot, för aktiebolag, fyrtiosex
procent och, för ekonomisk förening
eller sparbank, fyrtio procent av
fondavsättningen, skall avdrag medgivas
med ett så stort belopp att
fyrtiosex respektive fyrtio procent
därav motsvarar det inbetalta beloppet.
- icke skett.
Har inbetalning å något i 3 § tredje
stycket omförmält konto verkställts
med lägre belopp än som svarar mot,
för aktiebolag, sparbank eller ekonomisk
förening som ingår i jordbrukskas
ser öreisen, fyrtiosex procent och,
för annan ekonomisk förening, fyrtio
procent av fondavsättningen,
skall avdrag medgivas med ett så
stort belopp att fyrtiosex respektive
fyrtio procent därav motsvarar det
inbetalta beloppet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970 och tillämpas första
gången vid avsättning till investeringsfond som avser beskattningsår för vilket
taxering i första instans verkställes år 1971. Äldre bestämmelser äger
dock alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1970 eller tidigare år.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
11
Förslag
till
Förordning
om befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksoch
bostadskreditinstitutionerna, m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Konungariket Sveriges stadshypotekSkassa, Svenska bostadskreditkassan,
stadshypoteksförening och bostadskreditförening är befriade från skyldighet
att erlägga skatt med anledning av fusion som skett enligt förordningen
den 6 december 1968 (nr 575) om fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
övertagande kassa eller förening har vid taxering till
statlig inkomstskatt rätt till avdrag för sådan den överlåtande kassans eller
föreningens skatt, vilken enligt 4 § 1 mom. första stycket förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt skulle ha varit avdragsgill för
den överlåtande kassan eller föreningen. Restituerad, avkortad eller avskriven
skatt som enligt 2 § första stycket sistnämnda förordning skulle ha utgjort
skattepliktig intäkt för den överlåtande kassan eller föreningen utgör
skattepliktig intäkt för den övertagande kassan eller föreningen vid taxering
till statlig inkomstskatt.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om
statlig förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas, att 6 § 1 mom. förordningen den 2G juli 1947 om
statlig förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
6 §•
1 m o m. Skyldighet att--— —---i riket.
Medlem av-------för förmögenhet.
För skattskyldiga, — —--meddelade föreskrifter.
Hypoteksföreningar, bostadskre- Hypoteksföreningar och jordbru
ditföreningar
och jordbrukets kre- hets kreditkassor äro frikallade från
ditkassor äro frikallade från skatt- skattskyldighet för förmögenhet,
skyldighet för förmögenhet.
Utländska försäkringsanstalter---bedriven livförsäkringsrörelse.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1970. Äldre bestämmelser
äger dock alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.
Senaste lydelse av 6 § 1 mom. se 1966:726.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
13
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper1 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §•
2. Stämpelplikt äger---räntefot och till enahanda eller lägre belopp;
d) vid köp av obligationer, som utfärdats
eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av
aktie eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska
statsförvaltningen tillhörande
allmänt verk eller styrelse, riksdagens
verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens
sekundärlånekassa;
e) vid utlämnande — —-------
d) vid köp av obligationer, som utfärdats
eller garanterats av svenska
staten, eller då vid överlåtelse av
aktie eller obligation den ene kontrahenten
är svenska staten eller svenska
statsförvaltningen tillhörande allmänt
verk eller styrelse, riksdagens
verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska skeppshypotekskassan
eller Skeppsfartens sekundärlånekassa;
-
sådant organ.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse av 3 § 2 mom. se 1965:129.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
Förslag
till
Förordning
om ändring i stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308)
Härigenom förordnas, att 22 § stämpelskatteförordningen den 21 maj
19641 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
22
Skatteplikt föreligger icke för obligationer,
som staten garanterar, ej
heller för obligationer, som utfärdas
av svensk kommun eller landstingskommun
eller av Sveriges allmänna
hypoleksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan,
Skeppsfartens sekundär
lånekassa, Kommunkredit
Aktiebolag eller Kommunlåneinstitutet
Aktiebolag eller av svenskt aktiebolag
med ändamål att idka belåning
av fast egendom eller tomträtt.
(Föreslagen lydelse)
§•
Skatteplikt föreligger icke för obligationer,
som staten garanterar, ej
heller för obligationer, som utfärdas
av svensk kommun eller landstingskommun
eller av Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska
skeppshypotekskassan, Skeppsfartens
sekundärlånekassa, Kommunkredit
Aktiebolag eller Kommunlåneinstitutet
Aktiebolag eller av
svenskt aktiebolag med ändamål att
idka belåning av fast egendom eller
tomträtt.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
'' Senaste lydelse av 22 § se 1965:122.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
15
Motivering
Rörande motiveringen för förslagen hänvisar utskottet till propositionen.
Motioner i anslutning till propositionen
Yrkanden
1) de likalydande motionerna 1: 1062 av herr Alexanderson m. fl. och
II: 1225 av herr Börjesson i Glömminge, vari hemställts, att riksdagen avslår
propositionen i vad avser 29 § 3 mom. kommunalskattelagen;
2) motionen I: 1037 av herr Brundin vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhåller om förslag till årets höstriksdag innebärande
införande av samma skattesats för ekonomiska föreningar som nu gäller
för aktiebolag.
Motivering
1: 1062 och 11:1225
Mot förslaget i propositionen om en enhetlig skattesats synes ingen erinran
böra göras. När det gäller regeln om skattefrihet för viss fondavsättning
gör emellertid de stora skillnaderna mellan de olika bankinstitutens
konstruktion att någon parallellitet inte finns. En dylik fondavsättning i eu
sparbank kommer inte — som en fondemission i ett aktiebolag — någon
särskild till godo, då avkastning på fondkapitalet till enskild ej ifrågakommer.
Å andra sidan har affärsbankerna såsom aktiebolag en möjlighet till
skattelättnad i samband med kapitalökning genom den s. k. Annell-lagen.
Vid beskattningsreglernas utformning måste hänsyn tas till olikheterna
mellan bankinstituten i fråga om kostnaderna för anskaffandet av eget kapital
så att de ger ett likartat resultat i olika bankinstitut.
Affärsbankerna har möjligheten att utöver avsättning till reservfond
skaffa kapital genom aktieteckning. Genom den nämnda s. k. Annell-lagen
erhålles härvid viss skattelindring. Jordbrukskassorna erhåller en stor del
av sitt kapital genom insatser, som i viss utsträckning tillskjutes genom
avdragsgilla ränteåterbäringar. Sparbankerna däremot är för sin normala
kapitalbildning helt hänvisade till avsättningen till reservfond av beskattade
vinster.
Det kan visas —- Svenska sparbanksföreningen har i sitt remissvar anfört
exempel härpå — att sparbanker med ett eget kapital, som med små
marginaler överstiger sparbankslagens kapitalkrav, även vid en tämligen
normal förväntad tillväxttakt skulle bli avsevärt sämre ställda än affärs
-
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
banker i motsvarande läge. Ännu mera betydelsefullt blir detta förhållande
om man tar hänsyn till den omstrukturering i riktning mot — i lagens mening
— mera riskbetonade placeringar, som är en avsedd effekt av den nya
banklagstiftningen. Detta kommer nämligen att ytterligare öka kapitalkraven
för många sparbanker.
Om syftet, att skattesystemet skall ge en likartad effekt, skall nås, är det
uppenbart, att hänsyn härtill måste tas vid utformningen av sparbankernas
skatteregler genom att viss avdragsrätt medges för egenkapitalbildning.
Sparbankerna är allmännyttiga företag och all vinst, med undantag för
i sammanhanget obetydliga anslag till allmännyttiga ändamål, stannar hos
sparbankerna till säkerhet för insättarna och som grundval för sparbankernas
vidare utveckling. Redan nuvarande skattesats betyder i stort sett
att ungefär hälften av de medel, som eljest skulle ha gått till fondmedel i
stället går till det allmänna. Det skulle med all rätt kunna hävdas att sparbankerna
i likhet med hypoteksinstitutionerna borde få åtnjuta skattefrihet
för fondavsättningar intill en viss maximigräns. Under alla förhållanden
framstår det som självklart och nödvändigt, att sparbank även fortsättningsvis
erhåller skattefrihet för fondavsättningar, i den mån sådana är
nödvändiga, för att sparbank skall uppfylla lagens krav på det egna kapitalets
storlek. Om man över huvud taget kan tala om »skattekraft» hos
sparbanker, så saknas sådan i varje fall hos de sparbanker som har svårigheter
att fylla dessa krav.
Vad här anförts torde i lika mån vara tillämpligt beträffande hypoteksinrättningar
och liknande institutioner.
I: 1037
Som förslaget i propositionen är utformat kvarstår olikheterna i beskattningshänseende
mellan ekonomiska föreningar som inte ingår i jordbrukskasserörelsen
och svenska aktiebolag. Denna fråga har inte berörts, vilket är
högst anmärkningsvärt med tanke på följande uttalande i den promemoria
(stencil Fi 1968: 13) på vilken förslaget till de nya bestämmelserna bygger:
»Som tidigare anförts kan det inte från principiell synpunkt anföras något
skäl mot en tillämpning av en högre procentsats för en viss grupp av ekonomiska
föreningar än för andra föreningar med ekonomiskt syfte. Emellertid
bör det i detta sammanhang påpekas att de argument, som år 1947
anfördes för en sänkning av procentsatsen för ekonomiska föreningar i förhållande
till då föreslagna 40 %, i dag inte kan anses ha samma betydelse.
I 1951 års lag om ekonomiska föreningar har nämligen begreppet ekonomisk
förening utformats betydligt snävare än i tidigare författning i ämnet,
dvs. i lagen den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar. De typer av föreningar
som särskilt uppmärksammades av bevillningsutskottet i betänkandet
1947: 50 (jfr s. 14) kan således numera inte i samma utsträckning registreras
som ekonomiska föreningar. Man torde därför kunna göra gällande
att samma konkurrensutjämnande synpunkter som här ligger till grund för
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
17
förslaget om paritet vid skattesatsen mellan de olika kreditinstituten skulle
kunna åberopas för att över lag likställa skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska
föreningar.»
Det måste vara rimligt att man eliminerar den olikhet i konkurrenshänseende
som de olika skattesatserna innebär, detta framför allt med hänsyn
tagen till att de ekonomiska föreningaima sammanförts till stora enheter
med en helt annan ekonomisk styrka än som var fallet när den lägre skattesatsen
för dessa objekt infördes.
Skrivelse
Med anledning av propositionen har till utskottet ingivits en skrivelse från
Svenska bankföreningen.
Utskottet
Genom beslut av 1968 års riksdag samordnades rörelsereglerna för affärsbanker,
sparbanker och jordbrukets kreditkassor. Den nya banklagstiftningen,
som — med vissa undantag — trätt i kraft den 1 januari 1969, innebär
att dessa bankinstitut har möjlighet att på likartade villkor driva alla
inom bankväsendet förekommande rörelsegrenar. Rörelsereglerna för sparbanker
och kreditkassor har i allt väsentligt utformats efter mönster av de
bestämmelser som gäller för affärsbankerna. Detta har framför allt för sparbankerna
medfört en väsentligt vidgad rörelsefrihet.
Förslagen i propositionen har tillkommit i anslutning till 1968 års riksdagsbeslut
och syftar till en likabehandling i beskattningshänseende av
affärsbanker, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa och ekonomiska
föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen. I denna avsikt föreslås att
skattesatsen vid den statliga beskattningen för sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa och jordbrukskasserörelsen höjs till 40 % och att sparbankernas
rätt till aöss avdragsgill avsättning till reservfond slopas. Vidare föreslås
att skatteplikt inte skall uppkomma med anledning av den fusion som
skett enligt förordningen den 6 december 1968 (nr 575) om fusion inom
stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
En förutsättning för att alla bankinstitut skall kunna drivas på i princip
likartade villkor är givetvis att skattereglerna för de olika instituten är så
utformade att de ger en likartad effekt och alltså möjliggör konkurrens på
någorlunda lika villkor.
Såvitt utskottet kan bedöma är propositionen väl ägnad att tillgodose
detta syfte. Utskottet anser sig därför böra i princip biträda de framlagda
förslagen.
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
Enligt 10 § 2 mom. förordningen om statlig inkomstskatt utgör f. n. skattesatsen
för ekonomiska föreningar 32 % samt för aktiebolag och vissa försäkringsanstalter
40 % av den beskattningsbara inkomsten. Av det ovan anförda
framgår att enligt förslaget i propositionen även sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa och de ekonomiska föreningar, som ingår i jordbrukskasserörelsen,
fr. o. m. 1971 års taxering skall erlägga statlig inkomstskatt
efter 40 %.
I motionen I: 1037 yrkas, att alla ekonomiska föreningar skall vara skyldiga
att erlägga sådan skatt efter den procentsats som gäller i fråga om
aktiebolag. Till stöd härför framhåller motionären att det, med hänsyn framför
allt till att de ekonomiska föreningarna sammanförts till stora enheter
med en helt annan ekonomisk styrka än tidigare, finns skäl eliminera den
olikhet i konkurrenshänseende som de olika skattesatserna innebär.
Skälet till att en lägre procentsats ursprungligen fastställdes för de ekonomiska
föreningarna sammanhängde med att bland de sammanslutningar vilka
enligt tidigare gällande lag om ekonomiska föreningar kunde registreras
som sådana föreningar kunde finnas åtskilliga som hade små inkomster och
vars ändamål inte var att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.
Utskottet är medvetet om att de skäl som år 1947 föranledde en differentiering
av procentsatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar inte gör
sig gällande med samma styrka nu som tidigare. I den promemoria som ligger
till grund för förslagen i propositionen framhålls för övrigt att samma
konkurrensutjämnande synpunkter, som ligger till grund för förslaget om
paritet vid skattesatsen mellan olika kreditinstitut, skulle kunna åberopas
för att över lag likställa skattesatsen för aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Anledningen till att förslaget i propositionen begränsats till bankinstituten
torde vara att det med hänsyn till den nya banklagstiftningen ansetts
särskilt angeläget att åstadkomma skattemässig likställighet mellan dessa
institut men att man inte utan ytterligare överväganden velat höja skattesatsen
för de ekonomiska föreningarna över lag.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t ägnar det av motionären aktualiserade
spörsmålet uppmärksamhet och avstyrker därför bifall till motionen
I: 1037.
Enligt 29 § 3 mom. kommunalskattelagen äger sparbank f. n. göra avdrag
för avsättning till reservfond i den mån avsättningen är nödvändig för
att uppbringa sparbankens fonder till det enligt gällande lag i förhållande
till sparbankens inlåning erforderliga minsta beloppet eller till det belopp
som minst erfordras, om från sparbankens fonder avdras garantifond eller,
under de tio första räkenskapsåren efter sparbankens bildande, grundfond.
Dessutom får sparbank göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
19
Förslaget i propositionen innebär, som tidigare nämnts, att sparbankernas
rätt till skattefri avsättning till reservfond slopas.
I motionerna I: 1062 och II: 1225 yrkas att denna rätt skall kvarstå. Till
stöd härför åberopar motionärerna bl. a. den olikhet som råder mellan sparbanker
och andra bankinstitut i fråga om kostnader för anskaffande av
eget kapital. Motionärerna hänvisar till den skattelindring som affärsbankerna
genom Anneli-lagen åtnjuter i samband med nyemission av aktier och
till att jordbrukskassorna erhåller en stor del av sitt kapital genom insatser,
vilka i viss utsträckning tillskjuts genom avdragsgilla ränteåterbäringar.
Av propositionen framgår att de nya kapitaltäckningsregler som gäller
fr. o. m. den 1 januari 1969 och som utformats enhetligt för samtliga bankinstitut
kan beräknas i medeltal innebära en sänkning av kapitalkravet för
sparbankerna med 21 procent och att, i de undantagsfall då de nya bestämmelserna
medför en skärpning av detta krav, sparbankernas eget kapital
och förlagslån väl täcker det ökade kapitalkravet. Intill utgången av år
1973 har sparbank för övrigt möjlighet att tillämpa äldre bestämmelser i
fråga om krav på egna fonder och om skyldighet att hålla kassareserv.
Enligt sparbankslagen måste fondbildning äga rum innan nyinlåning sker.
Sparbankerna har alltså ingen möjlighet att inlåna mer än den i lagen föreskrivna
minimirelationen till fonderna medger. Med hänsyn härtill kan —
särskilt mot bakgrunden av att det övervägande flertalet sparbanker saknar
garantifonder och till att någon nybildning av sparbanker inte förekommer
— ifrågasättas om nuvarande regler om sparbanks avsättning till reservfond
har någon praktisk betydelse för sparbankerna.
Även om affärsbankerna kan erhålla en stor del av sitt kapital genom
aktieteckning bör uppmärksammas att dessa instituts aktieutdelningar i
princip skall ske med beskattade medel och att den skattelindring som en
bank åtnjuter vid nyemissioner är till tiden begränsad.
Enligt förslaget i propositionen får sparbankerna under en övergångsperiod
av ett år behålla sin nuvarande rätt till avdrag för avsättning til!
reservfond.
På grund av det anförda saknas enligt utskottets mening anledning biträda
motionärernas förslag att låta sparbankerna behålla den möjlighet de
nu har att skattefritt bygga upp eget kapital, en möjlighet som varken
nu eller enligt förslaget kommer andra bankinstitut till godo. Utskottet avstyrker
således bifall till motionerna I: 1062 och II: 1225.
Vissa lättnader i beskattningen har ansetts påkallade för att undanröja
hinder för fusioner mellan aktiebolag och mellan ekonomiska föreningar.
De ifrågavarande beskattningslättnaderna, vilka ursprungligen inte avsåg
företag som driver penningrörelse, innebär i princip att dotterbolagets tillgångar
och skulder vid fusionen övergår till moderföretaget till skattemässiga
restvärden, dvs. vid beskattningen nedskrivna värden och att skatte
-
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
pliktig utdelning från det överlåtande till det mottagande företaget inte
skall anses föreligga. Skattelättnaderna vid fusion utvidgades 1962 till att
omfatta jordbrukets kreditkassor och utsträcktes 1964 till att omfatta även
sparbanker. I fråga om sparbanker innebär detta att fusionen inte skall medföra
beskattning för realisationsvinst när sådan annars skulle bli aktuell.
Förslaget i propositionen innebär att vid sammanslagningar mellan affärsbanker
dessa medges samma skattelättnader som sparbankerna vid fusion.
Bankföreningen har i en till bevillningsutskottet ingiven skrivelse framhållit
att vad sålunda föreslagits inte är tillräckligt för att vid sammanslagningar
mellan affärsbanker hindra en beskattning som i det särskilda
fallet kan bli ytterst betungande. Bankföreningen åberopar därvid att banklagen
saknar motsvarighet till aktiebolagens bestämmelser om fusion. En
sammanslagning av två bankbolag går i praktiken till så att det ena bolaget
övertar det andra bolagets rörelse med samtliga tillgångar och skulder, varefter
det överlåtande bolaget upplöses genom likvidation. Om övertagandet
sker till bokförda värden medför transaktionen inte någon vinst hos det
överlåtande bolaget, och någon inkomstbeskattning av detta bolag behöver
därför inte komma i fråga. Däremot måste det överlåtande bolaget erlägga
utskiftningsskatt, som kan uppgå till betydande belopp, och detta är i hög
grad ägnat att försvåra banksammanslagningar.
Enligt bankföreningens mening är det angeläget att banksammanslagningar
som framdeles kan befinnas önskvärda inte hindras av ogynnsamma
skattekonsekvenser. Föreningen förordar därför antingen att i banklagen
införes bestämmelser, motsvarande dem som gäller i fråga om fusion mellan
aktiebolag, och att i samband därmed skattelagstiftningen kompletteras med
skatteregler, motsvarande dem som gäller vid sådan fusion, eller att Kungl.
Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande att i förekommande fall efter särskild
framställning medge befrielse från utskiftningsskatt vid fusion mellan
affärsbanker.
Utskottet har i det föregående understrukit angelägenheten av att de nya
skattereglerna ges en sådan utformning att bankinstituten får möjlighet att
konkurrera på lika villkor. Detta innebär naturligtvis att de olika bankinstituten
bör ges samma möjligheter till strukturrationaliseringar. Mot bakgrunden
härav kan utskottet i princip ansluta sig till bankföreningens uppfattning
att utskiftningsskatt inte bör utgå vid banksammanslagningar,
eftersom motsvarande skattebelastning inte uppkommer vid fusioner mellan
sparbanker och mellan jordbrukets kreditkassor.
Sammanslagningar mellan affärsbanker torde vara ytterst sällsynta. Såvitt
utskottet kunnat finna har sedan 1940-talet endast två sådana sammanslagningar
förekommit. Anledningen till att något förslag om civil- eller
skatterättsliga regler för fusion mellan affärsbanker ännu inte förelagts riksdagen
kan således vara att något behov av sådana regler inte ansetts föreligga
Bankföreningen
har i remissyttrande över den promemoria som ligger till
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
21
grund för förslagen i propositionen framhållit att en utveckling mot större
bankenheter f. n. pågår både i utlandet och inom det svenska sparbanksväsendet
och att en viss ytterligare koncentration inom det svenska affärsbanksväsendet
inte bör anses utesluten.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t, om en sådan koncentration aktualiseras,
kommer att framlägga förslag till åtgärder som möjliggör en likabehandling
i skattehänseende av affärsbanker och övriga bankinstitut vid
fusion.
Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
A) med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 99 antar de
vid propositionen fogade förslagen till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);
2) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt;
3) förordning om ändring i förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning;
4)
förordning om befrielse från skattskyldighet vid fusion
inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna,
m. m.;
5) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947
(nr 577) om statlig förmögenhetsskatt;
6) förordning om ändring i förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper;
7) förordning om ändring i stämpelskatteförordningen
den 21 maj 1964 (nr 308);
B) avslår
1) motionerna I: 1062 och II: 1225;
2) motionen 1: 1037.
Stockholm den 4 november 1969
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
Närvarande
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), fröken Ranmark*
(s), herrar Lundström (fp), Yngve Nilsson (m), Wärnberg (s), Tage Johansson
(s), Gösta Jacobsson (m), Tistad (fp) och Paul Jansson* (s); samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås* (m), Brandt* (s),
Engkvist (s), fru Holmqvist (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Kristenson
(s), Nyström (s), Eriksson i Bäckmora (ep), Wiklund i Härnösand (s) och
Börjesson i Falköping* (ep).
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer
beträffande sparbanks rätt till avdrag för avsättning till reservfond
1) av herr Gösta Jacobsson (m), som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med »Av
propositionen» och slutar med »och II: 1225» bort ha följande lydelse:
»Av propositionen framgår att avsikten med densamma är att åstadkomma
en likabehandling i beskattningshänseende av affärsbanker, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa och ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen.
Såvitt utskottet kan bedöma kommer detta syfte, om
propositionen antas i oförändrat skick, inte att tillgodoses.
Affärsbankerna och jordbrukskassorna har f. n. och kommer även i fortsättningen
att ha avsevärda möjligheter att skattefritt bygga upp ett eget
kapital, affärsbankerna genom sin rätt att under en tioårsperiod åtnjuta
avdrag för utdelning på nyemitterade aktier och jordbrukskassorna genom
insatser, vilka i betydande utsträckning tillskjuts genom avdragsgilla ränteåterbäringar.
Sparbankerna har hittills enligt föreskrift i 29 § 3 mom. kommunalskattelagen
haft möjlighet att med obeskattade medel bygga upp ett eget kapital
genom avsättning till reservfond. Denna bestämmelse skall enligt förslag i
propositionen utgå. Sparbankerna är alltså i fortsättningen hänvisade till
att skaffa eget kapital uteslutande med beskattade medel. Detta är enligt
utskottets mening inte ägnat att främja en konkurrens på lika villkor mellan
bankinstituten.
Sparbankerna är allmännyttiga företag och all vinst, med undantag för
obetydliga anslag till allmännyttga ändamål, stannar hos sparbankerna till
säkerhet för insättarna. Det framstår därför som mycket skäligt att sparbankerna
får behålla sin rätt att göra skattefria fondavsättningar i den mån
det erfordras för att de skall kunna uppfylla lagens krav på storleken av
eget kapital.»
23
Bevillningsutskottets betänkande nr 58 år 1969
dels att utskottet under punkterna A 1 och B 1 bort hemställa,
»att riksdagen — med anledning av motionerna I: 1062
och II: 1225 och med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition
nr 99 icke kunnat av riksdagen oförändrad antagas
— antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
med den ändringen att 29 § 3 mom. erhåller följande lydelse:
29
§.
3 mom. För sparbank må avdrag ske för belopp, som avsatts till reservfond,
i den mån avsättningen är nödvändig för uppbringande av sparbankens
fonder till det enligt gällande lag i förhållande till sparbankens inlåning
erforderliga minsta belopp eller, i förekommande fall, till det belopp,
som skolat minst erfordras, därest från sparbankens fonder avdragits säkerhetsfond
eller, under de tio första räkenskapsåren efter sparbankens bildande,
grundfond. Sparbank må jämväl åtnjuta avdrag för bidrag till sparbankernas
säkerhetskassa.
Sparbankernas säkerhetskassa---till sparbankerna.
Sveriges allmänna---inrättningens skulder.
Stadshypoteksförening må---föreningens skulder.»
beträffande skattesatsen för ekonomiska föreningar
2) av herrar Gösta Jacobsson (m) och Magnusson i Borås (m).
MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690028