Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

1

Nr 155

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69;
given Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om
vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas för riksdagen
vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i en
särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 155

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kommunikations-,
finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och civilärenden.
Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som
bilagor 1—9. En sammanställning över av Kungl. Maj :t i denna proposition
begärda anslag torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga
10.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam proposition
förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag an protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, IJolmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden
under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
B. Armén

[1] B 35. Arméstaben. Till Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader
har för budgetåret 1968/69 anvisats förslagsanslag av 13 400 000
resp. 2 470 000 kr.

Ett omfattande arbete pågår f. n. inom försvarsdepartementet i syfte att
utforma riktlinjer för en programbudget för departementets verksamhetsområde.
I anslutning härtill bedrivs försöksverksamhet med verksamhetsplanering,
budgetering, kostnadsredovisning m. m. inom Södra militärområdet
och i begränsad utsträckning vid Bergslagens artilleriregemente. Syftet
härmed är att på lokal och regional nivå pröva och få underlag för detaljutformning
av ett system för ekonomisk planering, samordning, ledning
och kontroll av verksamheten. Försöken är vidare avsedda att ge underlag
för ställningstagande till frågan om att införa programbudgetering.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

För att få erfarenheter av hur centrala stabers och förvaltningars egen
verksamhet skall bedrivas i ett prograinbudgetorienterat system bär Kungl.
Maj :t genom beslut den 6 juni 1968 förordnat att försöksverksamhet med
verksamhetsplanering, budgetering och kostnadsredovisning samt därav betingade
organisationsförsök får bedrivas under budgetåret 1968/69 vid arméstaben.
Denna försöksverksamhet kan, liksom försöken på lokal och
regional nivå, ge underlag för utformning av och ställningstagande till programbudgetsystemet.

Verksamheten vid arméstaben skall regleras enligt särskild av Kungl.
Maj:t godkänd budget. Vidare bär föreskrivits att nettoutbetalningarna under
budgetåret 1968/69 för den budgeterade verksamheten inte får överstiga
19,7 milj. kr. Dessa utbetalningar redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten
på särskild förskottstitel.

Utbetalningar för den budgeterade verksamheten vid arméstaben får inte
ske från anslag som finns uppfört under fjärde huvudtiteln i riksstaten för
budgetåret 1968/69. De av riksdagen för budgetåret 1968/69 anvisade förslagsanslagen
Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader har
slällts till försvarets civilförvaltnings förfogande och får användas endast
efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Slutligen har Kungl. Maj:t föreskrivit att vissa belopp på reservationsanslag
under fjärde huvudtiteln skall ställas till försvarets civilförvaltnings
förfogande och får utnyttjas endast efter särskilt medgivande av Kungl.
Maj :t. De belopp som sålunda har spärrats motsvarar vad som har tagits
upp i arméstabens budget för de ändamål som avses med ifrågavarande anslag.

Departementschefen

Den beslulade försöksverksamheten vid arméstaben är ett led i arbetet
med att införa programbudgetering inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Försöken avses ge erfarenheter av hur centrala stabers och
förvaltningars egen verksamhet skall bedrivas i ett programbudgetorienterat
system.

Enligt gällande budgetsystem anvisas medel till arméstaben från anslagen
Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben: Omkostnader samt från ett flertal
andra anslag. Genom dessa medelsanvisningar regleras vilka slag av
resurser som får förbrukas vid staben och omfattningen av förbrukningen.
Kontroll av förbrukningen sker genom bokföring på redovisningstitlar som
svarar mot anvisningarna. Budget- och redovisningssystemet styr härigenom
stabens val och förbrukning av resurser. Systemet försvårar i hög grad
en försöksverksamhet av tidigare angivet slag. Medel till arméstaben för
budgetåret 1968/69 bör därför anvisas som ett belopp. Utbetalningarna för
arméstaben under budgetåret 1968/69 bör redovisas mot ett särskilt anslag i

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968 5

riksstaten. För ändamålet bör ett förslagsanslag »Arméstaben» anvisas på
tilläggsstat I.

Förslagsanslaget Arméstaben bör föras upp med ett formellt belopp av
1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas med utbetalningar till bögre belopp
än netto 19,7 milj. kr.

Eu anordning av angivet slag innebär inte alt den utgiftsram som har
fastställts för det militära försvaret för innevarande budgetår får överskridas.
Besparingar som svarar mot de budgeterade utgifterna vid arméstaben
bör uppkomma på riksstatsanslag som inte får belastas med utgifter för
staben.

.lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Arméstaben på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

O. Diverse

[2] O 7. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för eu svensk militär
styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 179, rskr 359). Sedermera har för
svenska FN-styrkors verksamhet in. in. anvisats ytterligare medel fr. o. in.
budgetåret 1957/58. Fr. o. in. budgetåret 1965/66 anvisas medel för de årliga
utgifterna inom Sverige i samband med rekrytering, utbildning och
organisering av den svenska beredskapsstyrkan in. in. under förslagsanslaget
Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan utgifter för FN-styrkornas verksamhet
utom Sverige — vari fr. o. in. den 1 juli 1967 är inbegripet utgifter
för observatörer i FN-tjänst — samt för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN betalas från reservationsanslaget Kostnader för svenska
FN-styrkor m. m. Sammanlagt har för FN-styrkors verksamhet hittills på
tilläggsstat anvisats 369 550 000 kr.

Under 1968 har riksdagen anvisat medel på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1967/68 för att täcka utgifter för FN-styrkan på Cypern
under tiden januari—juni 1968, för FN-observatörer under tiden januari—
december samma år och för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1968: 105 bil.
1 och 1968: 84, SU 75 och 116, rskr 193 och 270). Vid utgången av juni 1968
fanns en behållning på ca 2,2 milj. kr. under anslaget.

Huvuddelen av ifrågavarande utgifter avses bli ersatt av FN. Hittills har
från FN influtit 258 636 302 kr. som avser tiden intill utgången av år 1966.
Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till
16 437 273 kr. Härtill kommer det krav som avser utgifter för år 1967. Detta
uppgår till 24 509 133 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs
riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1968 har tiden för den svenska
FN-insatsen på Cypern förlängts längst till utgången av december 1968. Genom
beslut den 20 september 1968 har Kungl. Maj :t på begäran av FN förordnat,
att den svenska styrkan i samband med avlösning under oktober 1968
skall reduceras med ca 205 man till omkring 420 man. Utgifterna för tiden
juli—december 1968 kan beräknas till 1 875 000 kr. för månad eller sammanlagt
11 250 000 kr.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick i september 1968 till 38. Medelsbehovet
för dessa kan beräknas till 172 500 kr. för månad eller för juli—
december 1968 till sammanlagt 1 035 000 kr.

Behovet av ytterligare anslagsmedel intill utgången av 1968 är alltså
(11 250 000 + 1 035 000 — 2 200 000) 10 085 000 kr. Med hänsyn till vissa
eftersläpande sjukvårdskostnader in. in. för tidigare kontingenter och oförutsedda
utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av FN-styrkan
på Cypern, in. m. bör härutöver beräknas 1 milj. kr. som allmän medelsreserv.
Anslagsbehovet går alltså upp till avrundat 11,1 milj. kr.

Utgifter för ifrågavarande ändamål som förskottsvis kan komma att bestridas
från anslaget till oförutsedda utgifter bör slutligt belasta anslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor in. in. Med hänsyn till de många osäkra
faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även
i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning
av sådana utgifter bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 11 100 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond

[3] 6 a. Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer. Något anslag för
detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.

Efter förslag i prop. 1963: 155 medgav riksdagen (SU 142, rskr 330) att
ett område om ca 71 000 m2 av Livregementets husarers (K 3) markområde
i Skövde fick överlåtas till Skövde stad på i huvudsak de villkor som hade
angetts i en av försvarets fastighetsnämnd och drätselkammaren i Skövde
gemensamt upprättad promemoria. I överlåtelsen skulle enligt promemorian

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

7

ingå de försvaret tillhöriga byggnader inom området som inte kunde flyttas
och därför skulle komina att ligga kvar vid stadens tillträde. För dessa
byggnader skulle staden erlägga köpeskilling med belopp som skulle bestämmas
så att det enligt byggnadskostnadsindex för stenhus motsvarade
ett värde av 850 000 kr. den 1 januari 1963. Beloppet beräknades täcka
samtliga kostnader för erforderliga ersättningsbyggnader inom Iv 3:s kvarvarande
område.

Genom beslut den 5 juni 1963 godkände Kungl. Maj :t överlåtelsen och
bemyndigade fortifikationsförvaltningen att med Skövde stad träffa slutligt
avtal om försäljning av ifrågavarande mark m. m. på i huvudsak de villkor
som hade angetts i den tidigare nämnda promemorian. Sådant slutligt avtal
har sedermera träffats mellan staden och fortifikationsförvaltningen. Staden
har tillträtt det försålda området. Den köpeskilling som staden enligt
avtalet har erlagt till fortifikationsförvaltningen för de byggnader som
fanns kvar inom området vid stadens tillträde uppgår till 973 449 kr. 14 öre.

Vid anmälan av prop. 1963: 155 anförde jag att medel för att bestrida
kostnaderna för att uppföra ersättningsbyggnader inom K 3:s kvarvarande
område förutsattes komma att anvisas utanför ramen för det militära försvaret
med belopp som motsvarade köpeskillingen för byggnaderna. Frågan
härom borde tas upp i samband med förslag om medelsanvisning för ersättningsbyggnader.
Statsutskottet anförde i sitt utlåtande att medelsanvisning
för ersättningsbyggnader för K 3 framdeles torde komma att behövas
till följd av den tillstyrkta försäljningen. Även utskottet förutsatte att kostnaderna
för ersättningsbyggnader skulle komma att anvisas utanför ramen
för det militära försvaret intill ett belopp motsvarande köpeskillingen för de
byggnader som ingick i överlåtelsen.

Fortifikationsförvaltningen har nu kommit in med förslag om att uppföra
de avsedda ersättningsbyggnaderna inom en kostnadsram som motsvarar
den uppburna köpeskillingen. Förslaget avser uppförande av en provisorisk
övnings- och vårdhall och ett kallgarage samt anordnande i befintliga byggnader
av en torkanläggning och en förvaringsplats för materiel som har lämnats
ut till truppen. Enligt gällande principer bör medel för dessa ändamål
anvisas utanför ramen för det militära försvaret intill ett belopp som motsvarar
den av statsverket uppburna köpeskillingen. Jag föreslår därför att
970 000 kr. anvisas för ändamålet på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer
på tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa
ett investeringsanslag av 970 000 kr.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

V. Fonden för låneunderstöd

[4] a. Lån till stiftelsen MHS-Eleven. Något anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1968/69.

Stif telsen MHS-Eleven

För att anskaffa bostäder åt elever vid bl. a. militärhögskolan (MHS) i
Stockholm bildades år 1962 en särskild stiftelse benämnd MHS-Eleven.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 28 juni 1968 godkänt ett tomträttsavtal
mellan byggnadsstyrelsen och stiftelsen, enligt vilket stiftelsen har
erhållit tomträtten till tomten nr 3 i kv. Smyrna på Ladugårdsgärdet i Stockholm.
På denna tomt avser stiftelsen att uppföra ett bostadshus innehållande
99 bostadslägenheter samt kontorslokaler om 1 000 m2. Kontorslokalerna
avses skola upplåtas till yrkesinspektionen. Produktionskostnaden för bostadshuset
har beräknats till 10,2 milj. kr. Bostadsstyrelsen har meddelat
preliminärt beslut om bostadslån, varvid pantvärdet på fastigheten har fastställts
till 8 263 000 kr. Intill detta belopp har postbanken beviljat byggnadslån
(kreditiv) under byggnadstiden. Stiftelsen har sålunda ett kvarstående
lånebehov motsvarande skillnaden mellan produktionskostnaden och pantvärdet,
eller (10 200 000 — 8 263 000) 1 937 000 kr. Härtill kommer tomträttsavgälden
för den upplåtna tomten under byggnadstiden, 80 000 kr.
Det sammanlagda lånebehovet uppgår sålunda till (1 937 000 + 80 000)
2 017 000 kr. Stiftelsen hemställer att ett lån av denna storlek beviljas. Genom
att lägenheter i det planerade bostadshuset kan erbjudas elever vid
militärhögskolan som saknar bostad kan avsevärd besparing beräknas uppkomma
för statsverket genom inbesparade anståndstraktamenten. En påtaglig
förbättring av studieresultatet kan förväntas genom att eleverna bereds
möjlighet att bo i närheten av skolan. Uppförandet av det planerade
bostadshuset skulle medföra en slutlig lösning av bostadsproblemet för
militärhögskolans elever.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 anmält
behov av ett anslag om 2,5 milj. kr. för finansieringen av det fortsatta
bostadsbyggandet i syfte att anskaffa bostäder för eleverna vid militärhögskolan.

D c partemen t schef en

Stiftelsen har tidigare under åren 1963—1964 uppfört ett bostadshus med
84 lägenheter inom kv. Ryttmästaren på Ladugårdsgärdet i Stockholm. För
finansieringen härav erhöll stiftelsen ett lån om 1,3 milj. kr. ur fonden för
låneunderstöd (prop. 1964: 1 bil. 6 s. 385, SU 4, rskr 4). Genom att militär -

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

högskolans elever har kunnat erbjudas bostäder i detta hus har enligt stiftelsens
beräkningar anståndstraktamenten om sammanlagt ca 1,7 milj. kr.
kunnat sparas in under tiden fr. o. in. fjärde kvartalet 1964 t. o. in första
kvartalet 1967.

Genom att huvuddelen av lägenheterna i det nu planerade bostadshuset
kommer att erbjudas elever vid militärhögskolan som har kommenderats
till Stockholm kan — i likhet med vad som blivit fallet genom tillkomsten
av bostadshuset i kv. Ryttmästaren — en avsevärd årlig besparing väntas
uppkomma för statsverket genom att anståndstraktamenten sparas in. Med
hänsyn härtill och då det är angeläget att få en slutlig lösning på bostadsproblemet
för skolans elever tillstyrker jag att stiftelsen beviljas ett lån på
2 milj. kr. Övriga kostnader för projektet torde få finansieras på sedvanligt
sätt. Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligationsränta
med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt men förenat
med det villkoret att det skall utan föregående uppsägning vara förfallet
till återbetalning om stiftelsen säljer bostadshuset eller upplåter detta
för annat ändamål än A''ad som är förenligt med stiftelsens stadgar. Övriga
villkor för lånet torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69
under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den bestämda
ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp, 2 milj. kr.,
bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen av försvarsutgifterna
för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till stiftelsen MHS-Eleven på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

■\2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 135

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 2

S O CIALD E PARTE M E NTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, de
under punkterna 1, 2 och 4 samt statsrådet Odhnoff de under punkten 3 i
det följande upptagna ärendena under socialdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69.
Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

K. Viss reliabilitermgsverksamhet

[1] K 5. Bidrag till vanföreanstalter m. m. Från detta anslag utgår bidrag till
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg och Härnösand.

Enligt ett mellan statens förhandlingsnämnd, styrelsen för Föreningen för
bistånd åt vanföra i Norrland och Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskott
villkorligt slutet avtal övertar landstinget den 1 januari 1969
huvudmannaskapet för den av föreningen bedrivna utbildnings- och elevhemsverksamheten
vid vanföreanstalten i Härnösand (Rosenbäcksskolan)
— med undantag för grundskoleundervisningen — samt verksamheten vid
de s. k. gemensamma avdelningarna vid anstalten. Enligt ett annat likaledes
villkorligt slutet avtal mellan förhandlingsnämnden, föreningen och Härnö -

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

sands drätselkammare övertar Härnösands stad den 1 januari 1969 huvudmannaskapet
för den av föreningen bedrivna grundskoleundervisningen. Genom
ett tidigare avtal, som Kungl. Maj :t efter riksdagens bemyndigande
godkänt, har landstinget den 1 juli 1967 övertagit den vid vanföreanstalten
bedrivna ortopediska vården. De nu slutna avtalen innebär att landstinget
och Härnösands stad fr. o. in. den 1 januari 1969 skall svara för anstaltens
återstående verksamhet. Omkring 70 anställda berörs av det härigenom ändrade
huvudmannaskapet.

Personal som den 31 december 1968 är anställd i den verksamhet som
landstinget övertar skall beredas fortsatt anställning hos landstinget. Staten
ansvarar för de framtida pensionskostnader som avser tjänstetid hos staten
eller föreningen. Avtalet med Härnösands stad om grundskoleundervisningen
innebär att staden blir arbetsgivare för två lärare vid Rosenbäcksskolan.

Avtalet med landstinget innebär vidare att staten, som äger den fastighet
där vanföreanstalten är belägen, för tiden den 1 januari 1969—den 30 juni
1970 till landstinget hyresfritt upplåter de lokaler som inte redan har upplåtits
genom avtalet om den ortopediska vården. Hyra och andra villkor för
tiden efter den 30 juni 1970 skall bestämmas senare i särskilt hyresavtal.
Maskiner, instrument, andra inventarier och lager av förbrukningsartiklar,
arbets- och undervisningsmateriel överlåts med äganderätt till landstinget
den 1 januari 1969. För inventarierna skall landstinget betala 150 000 kr.
och för lagret ett belopp som motsvarar det bokförda värdet den 31 december
1968.

Driftunderskottet vid vanföreanstalten i Härnösand utgör för innevarande
budgetår enligt den av Kungl. Maj :t fastställda staten för anstalten 1 722 000
kr., vilket täcks från förevarande anslag. Avtalen med Västernorrlands läns
landsting och Härnösands stad innebär att staten i fortsättningen inte kommer
att på detta sätt bidra till anstaltens drift.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal angående
huvudmannaskapet för utbildnings-, elevhems- och grundskoleverksamheten,
m. m., vid vanföreanstalten i Härnösand.

KAPITALBUDGETEN

IT. Statens allmänna fastiglietsfoncl

[2] 8 a. Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i Uppsala
in. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för
budgetåret 1968/69.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Statens rättsläkarstation samt institutionerna för rättsmedicin och patologi
vid Uppsala universitet är f. n. inrymda i en gemensam byggnad. Lokalerna
för rättsläkarstationen och den rättsmedicinska institutionen är underdimensionerade
och lokalförhållandena i övrigt ogynnsamma.

Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 4 oktober 1968 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att på grundval av ett av styrelsen den 9 februari 1968
redovisat förslag till byggnadsprogram utföra projektering fram till och med
bygghandlingar av till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation
i Uppsala m. m.

Kostnaderna för byggnadsarbetena har uppskattats till 830 000 kr. enligt
prisläget den 1 april 1967, bl. a. under förutsättning att tillbyggnaden kan
utföras samtidigt med en likartad byggnad för reproduktionsforskning som
föreslagits bli uppförd med donationsmedel. Kungl. Maj :t har den 6 juni
1968 medgett universitetet i Uppsala att ta emot aktuella donationsmedel
för sistnämnda byggnad. Dessa byggnader avses nu att uppföras i direkt anslutning
till varandra, varigenom viss kostnadsbesparing torde kunna ske.

Kostnadsramen för till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation
i Uppsala in. in. kan beräknas till 855 000 kr. enligt prisläget den 1
april 1968 och jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1968/69 till samma
belopp.

Enligt vad jag inhämtat är det av arbetsmarknadsmässiga skäl lämpligt att
arbetena sätts igång under hösten 1968 och jag förordar att ett investeringsanslag
under rubriken Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation
i Uppsala m. m. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation
i Uppsala in. m. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 855 000
kr.

[3] 14. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna. Till ändamålet
har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag av 2,25
milj. kr. för byggnadsföretag enligt en i prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 256—258)
angiven investeringsplan (SU 5, rskr 5).

Investeringar i sysselsättningssyfte

Från byggnadsstyrelsen och socialstyrelsen har inhämtats att ytterligare
byggnadsföretag kan igångsättas under budgetåret 1968/69 enligt följande
investeringsplan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

13

Investeringsplan

(1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kost-nadsram
1.4. 68

Medelsförbrukning

Bygg-

start

mån/år

Färdigt

mån/år

Faktisk
t.o.m.
30.6. 68

Beräknad för

1968/69

1969/70

Sundbo

Bilverkstad. Tillb...........

340

—

300

35

11.68

6.69

Adm. lokaler. Omb. till perso-

nalb.....................

90

--

85

5

11.68

6.69

Mekanisk verkstad..........

1 000

—

650

300

11.68

11.69

Specialavd. Om- och tillb.....

360

—

300

50

11.68

6.69

Elevförläggning 10 pl.......

350

—

300

45

1.69

4.69

Lövsta

Modernisering av vissa elevför-

läggningar................

430

—

400

25

11.68

4.69

Vemyra

Tomasgården. Omb.........

365

—

310

50

12.68

4.69

Tegegården. Omb...........

270

—

250

15

12.68

4.69

Olika skolor

Personalbostadshus..........

875

—

700

140

1.69

4.69

Summa

4 080

—

3 295

665

Försäljning au den för Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar utnyttjade
fastigheten in. in.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1950: 98, SU 165, rskr 301)
godkände Kungl. Maj:t den 9 juni 1950 ett med Fröbergska stiftelsen i Kalmar
träffat avtal om förstatligande av Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar.
Avtalet innebar bl. a. att stiftelsen utan ersättning överlät skolhemsfastigheten
med inventarier till staten. Samtidigt förklarade Kungl. Maj:t att,
om fastigheten vid en kommande tidpunkt inte längre utnyttjades för ungdomsvårdsskoleändamål
eller däremot svarande verksamhet, stiftelsen
skulle få ersättning av statsmedel med belopp, som skulle motsvara det
värde fastigheten då finge anses äga, dock med avdrag för värdet av de omoch
tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar som staten utfört på fastigheten.

Genom beslut den 28 oktober 1966 godkände Kungl. Maj :t med landstingen
träffade avtal om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård
(prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220). Avtalet med Kalmar läns södra
landsting den 24 januari 1966 föreskriver i 14 §, att landstingets förvärv av
erforderlig mark för nya vårdplatser skall ske i samråd med staten och att
staten skall betala alla kostnader som är förenade med markförvärvet. Särskild
överenskommelse om ersättning för landstingets markkostnad skall
träffas när landstinget för nya vårdplatser tar i anspråk mark som landstinget
äger. I en protokollsanteckning till 14 § förklarade sig staten beredd

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

att överlåta Gudmundsgårdens skolhem med tillhörande markområde till
landstinget mot den köpeskilling varom överenskommelse kunde träffas,
och under förutsättning att staten av landstinget eller Kalmar stad kunde
förvärva lämplig ersättningsmarlc. Landstinget förklarade sig berett att på
Gudmundsgården uppföra en provisorisk skolbyggnad enligt närmare överenskommelse
med socialstyrelsen. Staten skulle äga disponera Gudmundsgården
till dess ersättningsbyggnader uppförts eller verksamheten lagts ned.

Under budgetåret 1965/66 igångsattes byggnadsarbeten m. in. för en successiv
utvidgning av skolhemsverksamheten vid Lövsta skolhem och yrkesskola
(prop. 1965: 1 bil. 7 s. 46 och 387 ). Det visade sig sedermera, att utökningen
av skolhemsverksamheten vid Lövstaskolan skulle kunna kompensera
ett bortfall av Gudmundsgårdens skolhem ur ungdomsvårdsskoleorganisationen.

Kungl. Maj :t beslöt den 28 maj 1968 att skolhemsverksamheten vid Gudmundsgårdens
skolhem skulle läggas ned senast vid utgången av juni månad
1968 och att verksamheten vid Lövstaskolan enbart skulle avse skolhemsverksamhet.

I förenämnda beslut den 28 oktober 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens
förhandlingsnämnd att föra de ytterligare förhandlingar, som kunde befinnas
erforderliga med anledning av avtalen med landstingen. Förhandlingsnämnden
har den 3 juli 1968 överlämnat ett med representanter för
Kalmar läns södra landsting den 5 juni 1968 villkorligt träffat avtal om försäljning
till landstinget av ifrågavarande fastighet för en köpeskilling av
1 800 000 kr.

Vidare har förhandlingsnämnden överlämnat en med Fröbergska stiftelsen
den 5 juni 1968 träffad överenskommelse om att den stiftelsen tillkommande
ersättningen i anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda förklaring
den 9 juni 1950 skall idgöra 1 460 000 kr.

Avtalet med landstinget har följande lydelse.

Avtal

mellan svenska staten och Kalmar läns södra landsting om försäljning till
landstinget av statlig fastighet i Kalmar, m. in.

1 §•

Staten överlåter till Kalmar läns södra landsting med äganderätt och i
befintligt skick tomten nr 1 inom kvarteret Gudmundsgården i Kalmar stad
med därå befintliga statliga byggnader.

2 §•

Landstinget tillträder fastigheten vid utgången av kalendermånaden närmast
efter den då Kungl. Maj :t godkänt avtalet. Landstinget får dock nyttja
fastigheten så snart verksamheten vid skolhemmet nedlagts och fastigheten
friställts, vilket skall ha skett senast den 30 september 1968. Staten underrättar
landstinget om den dag 1''r. o. in. vilken fastigheten får nyttjas. Från
landstingets nyttjanderätt undantages de två bostadslägenheter som för närvarande
är uthyrda till trädgårdsmästaren J. A. Österman och tillsyningsmannen
S. O. Månsson.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

3 §■

På tillträdesdagen betalar landstinget kontant till staten en köpeskilling
av 1 800 000 kr.

4 §•

Staten garanterar att fastigheten på tillträdesdagen är fri från penninginteckningar.

5 §•

Landstinget svarar under nyttjanderättstiden för fastighetens uppvärmning,
skötsel och underhåll inklusive i 2 § angivna lägenheter.

6 §•

Alla inkomster och utgifter, som herör fastigheten och som avser tiden
intill den dag då enligt anmälan från staten landstinget för börja nyttja
fastigheten, skall tillkomma respektive falla på staten.

7 §■

Lagfartskostnaderna för detta köp betalas av landstinget.

8 §•

T 14 § avtalet av den 24 januari 1966 om landstingets övertagande av
statens mentalsjukvård inom landstingsområdet in. in. avsett statsbidrag
till förvärv av mark fastställes såvitt avser förevarande fastighet till elva kr.
per kvadratmeter av det område som enligt särskild överenskommelse belöper
på enheten.

Överenskommelsen med stiftelsen bär följande lydelse.

Överenskommelse

Genom beslut den 9 juni 1950 godkände Kungl. Maj :t avtal med Fröbergska
stiftelsen i Kalmar om statens övertagande av Gudmundsgårdens
skolhem. Enligt bestämmelserna i beslutet skall stiftelsen, för den händelse
den i avtalet angivna fastigheten — numera tomten nr 1 i kvarteret Gudmundsgården
i Kalmar — vid en kommande tidpunkt icke längre utnyttjas
för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot svarande verksamhet, av
statsmedel erhålla ersättning med belopp, som svarar mot det värde, fastigheten
då skäligen må anses äga, dock med avdrag för värdet av de om- och
tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, vilka staten utfört å densamma.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 maj 1968 skall skolverksamheten vid
skolhemmet vara nedlagd vid utgången av juni månad 1968. Fastigheten
kommer därefter ej att användas för ungdomsvårdsskoleändamål eller däremot
svarande verksamhet. Enligt ett denna dag med delegerade för Kalmar
läns södra landsting träffat avtal överlåter staten fastigheten till landstinget.

Under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj:t och stiftelsen har statens
förhandlingsnämnd och representanter för stiftelsen kommit överens
om att stiftelsen enligt beslutet den 9 juni 1950 tillkommande ersättning
skall utgöra 1 460 000 kr. Ersättningen skall betalas senast en månad efter
den dag då landstinget enligt 2 § nämnda avtal tillträder fastigheten.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Statens förhandling snämnd anför bl. a. att Gudmundsgårdsfastigheten
omfattar en markyta av ca 55 000 kvadratmeter. De statliga byggnaderna
utgörs av huvudbyggnad, elevförläggning, rektorsbostad och två personalbostadshus.
Dessutom finns på tomten en av landstinget enligt avtalet den
24 januari 1966 uppförd provisorisk skolbyggnad.

Elevförläggningen uppfördes år 1963 och tillhör arbetsmarknadsstyrelsen.
Styrelsen har anmält, att den betingar sig ett försäljningspris av 20 500
kr. per den 1 juli 1968.

Värdet av de om- och tillbyggnadsarbeten samt grundförbättringar, som
staten nedlagt på fastigheten, har i samråd med byggnadsstyrelsen beräknats
till 340 000 kr.

Såvitt avser fastigheten har förhandlingsparterna funnit det lämpligt att
i avtalet reglera storleken av statsbidraget till förvärv av mark enligt 14 §
avtalet den 24 januari 1966. Bidraget har fastställts till elva kr. per kvadratmeter
av det område som belöper på den psykiatriska vårdenhet som kan
komma att anordnas vid lasarettet i Kalmar. Särskild överenskommelse
skall senare träffas mellan parterna om områdets storlek. Detta kan ske
först sedan landstinget tagit ställning till frågan om vårdenhetens storlek
och utformning.

Föredraganden

Den föreslagna planen för investeringar i sysselsättningssyfte innebär,
att en angelägen upprustning av Sundbo yrkesskola i Fagersta och Vemyra
skolhem i Sollefteå kan komma till stånd redan under innevarande budgetår
och i ett sammanhang. Under senare år har byggnadsverksamheten inom
ungdomsvårdsskoleområdet inriktats på att i ett sammanhang söka genomföra
nödvändig upprustning av varje skola för att därigenom på en gång
kunna skapa en gynnsammare vårdmiljö vid skolan.

Inom den föreslagna kostnadsramen för personalbostadshus förutsätts
sju hus bli uppförda, varav tre vid Lövsta skolhem i Vagnhärad. Detta jämte
de föreslagna moderniseringarna av vissa elevförläggningar vid Lövstaskolan
innebär en komplettering av den upprustning av skolan som genomförts
under senare år.

Ett av de föreslagna personalbostadshusen avses för Sundbo-skolan. I
övrigt avses två personalbostadshus för Morängens yrkesskola i Almunge
och ett för Håkanstorps yrkesskola i Vingåker.

De föreslagna byggnadsföretagen är angelägna ur sysselsättningssynpunkt
för ifrågavarande områden av landet.

Jag förordar, att 3 295 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
för utförande av de byggnadsföretag som angivits i den i det föregående
redovisade investeringsplanen.

Inom ramen för tillgängliga medel bör byggnadsstyrelsen ha möjlighet
att bestrida merkostnader, som föranleds av en eventuell allmän öknina av

O

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1!)68

17

byggnadskostnaderna. Kungl. Maj :t bör därvid äga företa nödvändiga ändringar
i investeringsplanen samt — om så befinns lämpligt — inom investeringsplanens
ram disponera om medel till andra ur sysselsättningssynpunkt
lämpliga byggnadsföretag än de här redovisade.

Enligt beslut den 28 maj 1968 förordnade Kungl. Maj:t att skolverksamheten
vid Gudmundsgårdens skolhem skulle vara nedlagd senast vid utgången
av juni månad 1968. Det av statens förhandlingsnämnd överlämnade
avtalet med Kalmar läns södra landsting om försäljning till landstinget
av den för Gudmundsgårdens skolhem i Kalmar tidigare utnyttjade fastigheten
innebär ett fullgörande av statens åtagande i samband med ändringen
av huvudmannaskapet för mentalsjukvården att vid nedläggning av skolverksamheten
överlåta fastigheten till landstinget. I avtalet har även bestämts,
att statens bidrag till landstinget för förvärv av mark för nya mentalsjukvårdsplatser
skall såvitt avser denna fastighet utgöra 11 kr. per kvadratmeter
av det område av fastigheten, som kan komma att belöpa på en
psykiatrisk vårdenhet vid lasarettet i Kalmar.

I avtalet om Gudmundsgårdsfastigheten har inrymts en nyttjanderätt för
landstinget till fastigheten i avvaktan på övergång av äganderätten. Genom
beslut den 17 juli 1968 har Kungl. Maj :t godkänt avtalet i vad avser ifrågavarande
nyttjanderättsupplåtelse för tiden fr. o. in. den 13 juli 1968 tills
vidare dock längst t. o. m. den 30 juni 1969.

Överenskommelsen med Fröbergska stiftelsen i Kalmar innebär, att staten
infriar sitt åtagande från år 1950 att lämna stiftelsen ersättning för
Gudmundsgårdsfastigheten, när denna inte längre används för ungdomsvårdsskoleändamål
eller däremot svarande verksamhet.

Det materiella innehållet i avtalet med landstinget och överenskommelsen
med stiftelsen föranleder inte någon erinran från min sida. Av köpeskillingen
för fastigheten bör det belopp som enligt överenskommelsen tillkommer
stiftelsen betalas direkt till stiftelsen. Vidare bör arbetsmarknadsstyrelsen
gottgöras för överlåtelse till landstinget av styrelsens elevförläggning på
fastigheten med belopp motsvarande vad förläggningen kan anses vara värd
vid tidpunkten för överlåtelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

dels till Vissa byggnadsarbeten in. in. vid ungdomsvårdsskolorna
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968
/69 anvisa ett investeringsanslag av 3 295 000 kr.,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna

a) avtal mellan staten och Kalmar läns södra landsting
om försäljning till landstinget av den för Gudmundsgårdens
skolhem utnyttjade fastigheten i Kalmar in. in.,

b) överenskommelse mellan staten och Fröbergska stiftelsen
i Kalmar om viss stiftelsen tillkommande ersättning.

t,3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Xr 155

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

V. Fonden för låneunderstöd

[4] 4. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1968/69 anvisats ett investeringsanslag
av 1,2 milj. kr. Den 1 juli 1968 fanns en reservation på ca 1,5 milj. kr.
Under budgetåret disponeras alltså för ändamålet sammanlagt ca 2,7 milj.
kr.

Departementschefen

De för budgetåret 1968/69 och närmast följande år planerade investeringarna
för upprustning av vårdanstalterna omfattar ett flertal byggnadsföretag
som för att öka sysselsättningen i vissa delar av landet bör sättas
igång redan under innevarande budgetår. Från socialstyrelsen har inhämtats,
att de i följande investeringsplan upptagna byggnadsföretagen kan sättas
i gång under budgetåret 1968/69.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Byggnadsföretag

Beräknat

lån

Byggstart

Färdigstäl-

lande

A. Erkända vårdanstalter

Björstorp

Kök och administrationslokaler m. m.........

340

11.68

4.69

Lindåsen

Vattenförsörjning..........................

20

11.68

1.69

Ribbingebåck

Terapibyggnad ............................

350

11.68

5.69

Rällsögården

Förläggning m. m.........................

410

11.68

3.69

Vattenförsörjning..........................

65

11.68

3.69

Stornäset

Vattenförsörjning..........................

75

12.68

2.69

Älvgärden

Förläggning m. m...........................

775

11.68

6—9.69

Verkstad..................................

700

11.68

6—9.69

B. Enskilda vårdanstalter

Dennicketorp

Terapilokal................................

235

10.68

5.69

Härnö

Förläggning ..............................

250

11.68

4.69

Nordsjöhemmet

Verkstad, förläggning, matsal m. m...........

545

11.68

6.69

Solvikshemmet

Förläggnings- och fritidslokaler m. m.........

400

12.68

6.69

Vatten och avlopp ........................

100

12.68

6.69

Summa

4 265

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Medelsbehovet under budgetåret för lån till nämnda byggnadsföretag
uppgår således till 4,3 milj. kr. Inom ramen för nämnda belopp bör, om så
befinns lämpligt, medel kunna disponeras om till andra ur sysselsättningssynpunkt
lämpliga byggnadsföretag. För lån till ytterligare ett antal byggnadsföretag
samt till maskiner och rörelsekapital till arbetsdriften vid vårdanstalterna
m. m. beräknar jag medelsbehovet under budgetåret till 1,6 milj.
kr. Det totala medelsbehovet för budgetåret uppgår alltså till 5,9 milj. kr.
För ändamålet disponeras endast 2,7 milj. kr. Medelsanvisningen bör därför
ökas med 3,2 milj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
3 200 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler
härefter de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning
som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och
anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

H. Diverse

[1] H 2a. Ersättning till statens järnvägar för vissa rabatter åt förtidspensionärer
m. fl. Enligt de riktlinjer för trafikpolitiken, som höstriksdagen 1963
antagit med anledning av prop. 1963:191 bör SJ:s drift i princip vara
affärsekonomiskt inriktad. För drift av sådan icke lönsam trafik, som från
det allmännas sida i särskilda fall anses lämplig, skall SJ erhålla ersättningav
statsmedel.

SJ får enligt gällande bestämmelser för taxesättningen medge sådana nedsättningar
i taxan, som kan anses vara förenliga med företagets ekonomiska
intresse. Inom ramen härför erbjuder SJ för närvarande åtskilliga rabatter,
som är kommersiellt motiverade. En av de populäraste rabattformerna är
67-kortet. Detta kort kostar 15 kr. och kan köpas på alla järnvägsstationer
och auktoriserade resebyråer. Varje kort berättigar till inköp av fyra enkla

Kungl. Maj:Is proposition nr 155 år 1968

21

eller tur- och returbiljetter med 50 % rabatt på ordinarie biljettpris. Berättigade
att utnyttja denna förbilligade resmöjlighet är personer, som fyllt eller
under kalenderåret fyller 67 år, dvs. i stort sett ålderspensionärer.

SJ har successivt vidgat giltighetsområdet för 67-kortet. I samband med
en allmän översyn av de olika reserabatterna har SJ nyligen övervägt framförda
önskemål om utvidgning av 67-kortsrabatten till att gälla även på
SJ:s bussar och för förtidspensionärer. På grundval av denna översyn har
SJ beslutat att 67-kortet från den 12 maj 1968 skall gälla i princip på SJ:s
bussar samt dessutom vidgat giltighetstiden för kortet.

Utöver tidigare giltighetsperioder den 15 januari—torsdagen före palmsöndagen,
onsdagen efter påsk—den 31 maj och den 1 september—den 15
december samt vissa tredagar sintervall under januari, juni och augusti
månader bar kortet under hela sommarperioden juni—augusti 1968 gällt för
resor på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Dessutom har giltighetstiden utsträckts
till betydligt flera dagar under perioden den 15 december—den 15
januari.

Jag finner det glädjande att SJ på företagsekonomiska grunder kunnat
utsträcka 67-korlets giltighet till att i princip omfatta SJ:s bussar och att
kortet därutöver både kring jul- och nyårshelgerna samt sommartid berättigat
til! rabattresor i större utsträckning än tidigare. Jag anser det emellertid
motiverat att rabatteringen utsträcks också till förtidspensionärerna och
därmed jämställda grupper. I överensstämmelse härmed föreslår jag att
kortet från den 1 januari 1969 får utfärdas också för jiersoner, som enligt
lagen om allmän försäkring åtnjuter ålderspension med förtida uttag, förtidspension,
sjukbidrag, invaliditetsersättning eller hustrutillägg. Rabattutvidgningen
kan i dagens läge beröra ca 275 000 personer.

Eftersom den ifrågavarande utvidgningen av rabatten enligt SJ:s bedömning
inte är företagsekonomiskt motiverad aktualiseras frågan om särskild
ersättning till SJ. Sådan ersättning bör utgå i form av ett särskilt anslag på
riksstaten. F. n. föreligger inte möjlighet att bedöma en sådan ersättnings
storlek, eftersom bl. a. rabattens verkningar med avseende på berörda gruppers
resebenägenhet och därmed konsekvenserna för SJ inte är kända. I avvaktan
på att SJ under år 1969 inkommer med en på vunna erfarenheter utförd
beräkning är det nu inte möjligt att beräkna något ersättningsbelopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående
SJ-rabatter åt förtidspensionärer in. fl.

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder
C. Televerket

[2] 1 a. Anläggande av jordstation för teletrafik via satelliter. Televerket liar
i skrivelse den 30 augusti 1968 hemställt, att Kungl. Maj :t dels bemyndigar
verket att med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge teckna
avtal om upprättande och drift av en gemensam jordstation för teletrafik
via satelliter, dels medger verket rätt att för nämnda projekt ta i anspråk
visst belopp av det för budgetåret 1968/69 anvisade investeringsanslaget
Teleanläggningar in. in.

Televerket erinrar om att 1964 års riksdag godkänt en internationell
överenskommelse rörande provisoriska arrangemang för ett världsomspännande
kommersiellt telesatellitsystem (prop. 182, SU 185, rskr 361). Genom
huvudöverenskommelsen och en till denna anslutande särskild överenskommelse
regleras samarbetet i fråga om det till rymdsektorn knutna
telesatellitsystemet, medan däremot frågan om anordnande av jordstationer
faller utanför.

I anslutning till den inledda telesatellittrafiken över Atlanten träffade
televerket tillsammans med de danska och norska teleförvaltningarna år
1965 en överenskommelse med den brittiska post- och teleförvaltningen om
gemensamt skandinaviskt förvärv av andel i den brittiska jordstationen i
Goonhilly Downs, vilken andel motsvarade 15 % av stationens kapacitet.
Överenskommelsen godkändes av Kungl. Maj:t i december 1965 med stöd
av eLt av riksdagen lämnat bemyndigande (prop. 1965: 155, SU 185, rskr
434).

Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har från
brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av jordstationen i Goonhilly
Downs. Ett behov av ytterligare förbindelser föreligger även för de
nordiska ländernas del. Sålunda beräknas Sverige, Danmark, Finland och
Norge — som f. n. tillsammans disponerar 28 förbindelser för teletrafiken
med USA — år 1970 behöva ca 50 sådana förbindelser, år 1975 ca 100 förbindelser
och år 1980 ca 190 förbindelser. Av det angivna behovet kan drygt
hälften förutsättas avse förbindelser via satelliter. I frågan om en kapacitetsu
Ibyggnad har de nordiska ländernas teleförvaltningar som en alternativ
lösning till en ytterligare investering i den brittiska jordstationen —
vari Finland ej deltar — övervägt möjligheterna att tillsammans bygga en
egen jordstation. Ett sådant projekt har närmare utretts av den nordiska
telesatellitkommittén, vilken utgör de nordiska teleförvaltningarnas samar -

23

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

bets- och studieorgan på satellitområdet. Utredningen ger vid handen, att
alternativet med en egen jordstation av flera skäl bör väljas.

Visserligen blir investeringskostnaden något större än vid ett deltagande
i en utbyggnad av den brittiska jordstationen. Alternativet med en egen
jordstation kan likväl — med den trafikutveckling som förutses och de
förbindelsemöjligheter stationen erbjuder — på sikt förutses bli ekonomiskt
lönsammare.

Förutom ekonomiska skäl talar olika tekniska och trafikala omständigheter
för projektet. Sålunda är avstånden från de nordiska trafikcentra till
Goonhilly Downs relativt stora, varigenom anslutningsförbindelserna till
jordstationen blir dyrbara. Långa anslutningsförbindelser medför större
risk för driftavbrott, och då förbindelserna framförs i sjökablar kan driftavbrotten
bli relativt långvariga. Härtill kommer att Sverige, Danmark och
Norge — vilkas interkontinentala teletrafik till övervägande del utvecklas
med USA och Canada — vid ett ökat engagemang i den brittiska jordstationen
i viss utsträckning blir bundna till det brittiska trafikmönstret, innebärande
en väsentligt större kapacitetsandel i östlig och sydöstlig riktning.
Härvidlag erbjuder alternativet med en egen station avgjorda fördelar, eftersom
förutsättningar därmed skapas för ett flexiblare utnyttjande av kapaciteten
med hänsyn till de nordiska ländernas trafikbetingelser på kortare och
längre sikt. Ett skäl för att snarast möjligt besluta om en nordisk station
utgör det förhållandet att dess lokalisering direkt inverkar på planeringen
av den fortsatta utbyggnaden av radiolänknätet. Detta sammanhänger med
att jordstationerna enligt gällande internationella bestämmelser utnyttjar
samma frekvensband som bredbandiga radiolänkar.

Med hänsyn till bl. a. anförda omständigheter har teleförvaltningarna i
Sverige, Danmark, Finland och Norge beslutat sig för att — under förutsättning
av resp. regeringars godkännande — anlägga en gemensam jordstation.
En lämplig plats för stationens förläggning har bedömts vara Tanuin
i Bohuslän, som erbjuder de relativt sett kortaste anslutningsförbindelserna
och medger en lämplig inpassning i det befintliga radiolänknätet

Samarbetet om projektet regleras i en mellan teleförvaltningarna i mars
1968 träffad överenskommelse. Enligt denna skall svenska televerket vara
verkställande organ och under en styrelse, vari ingår representanter för berörda
teleförvaltningar, ha ansvaret för anläggning och drift av stationen.
Televerket skall förvärva och ensamt äga det för stationen erforderliga
markområdet. I övrigt skall stationen ägas gemensamt av de fyra förvaltningarna,
som — enligt närmare angivna fördelningsgrunder — har att på
självkostnadsbasis bestrida uppkommande investerings- och driftkostnader.
För markområdet skall erläggas årshyra.

Investeringskostnaderna för stationen — inklusive anordningar som medger
sändning och mottagning av television — har i 1968 års prisläge beräknats
till ca 25 milj. svenska kronor. Enligt de i överenskommelsen angivna

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1968

fördelningsgrunderna, som bestämts på grundval av en bedömning av resp.
länders utnyttjande av stationen, skall av investeringskostnaden Sverige
svara för 42 %, Danmark för 24 %, Finland för 10 % och Norge för 24 %.
Driftkostnaderna skall fördelas efter samma grunder. Fördelningen av driftkostnaderna
skall dock kunna ändras med hänsyn till det faktiska utnyttjandet.

Inräknat kostnaden för inköp av markområdet, vilken uppskattas till ca
400 000 kr., blir den på Sverige belöpande delen av investeringskostnaderna
10,9 milj. kr. Av detta belopp bedöms 0,9 milj. kr. bli erforderligt under
1968/69, 3 milj. kr. under 1969/70, 5 milj. kr. under 1970/71 och 2 milj. kr.
under 1971/72.

Departementschefen

Teletrafiken via satelliter är i snabb utveckling, och i takt härmed växer
successivt behovet av jordstationer. Vid utgången av innevarande budgetår
beräknas det totala antalet sådana stationer i världen utgöra 24, och redan
år 1971 bedöms det ha stigit till 69 varav 13 i Europa.

Sverige, Danmark och Norge har tillgodosett sitt hittillsvarande terminalbehov
genom förvärv av andelar i den brittiska jordstationen i Goonhilly
Downs. Med hänsyn till det successivt ökade behovet av teleförbindelser har
från brittisk sida aktualiserats frågan om en utbyggnad av stationen. Även
i de nordiska länderna ställer utvecklingen i den interkontinentala teletrafiken
krav på ytterligare förbindelser. Som en alternativ lösning till en ytterligare
investering i den brittiska jordstationen har de nordiska ländernas
teleförvaltningar emellertid övervägt möjligheterna att tillsammans — och
då även under medverkan av Finland, som ej deltar i det brittiska projektet
— bygga en egen jord station. En sådan lösning har befunnits medföra avgörande
fördelar, och som ett resultat av det utredningsarbete och de överläggningar
som ägt rum i frågan har en preliminär överenskommelse träffats
mellan de fyra teleförvaltningarna om upprättande och drift av en
gemensam jordstation i Tanum i Bohuslän.

De ekonomiska och trafikmässiga bedömningar som gjorts av berörda
teleförvaltningar ger enligt min mening starkt belägg för att det ökade behovet
av teleförbindelser bör tillgodoses genom ett gemensamt nordiskt jordstationsprojekt.
Jag har inte heller något att erinra mot storleken av den
ekonomiska insats som i sammanhanget krävs för svenskt vidkommande.

Av den på Sverige belöpande investeringskostnaden om 10,9 milj. kr.
erfordras 0,9 milj. kr. redan innevarande budgetår. Beloppet bör belasta
investeringsanslaget Teleanläggningar in. in. Någon ökning av anslaget i
anledning därav är inte erforderlig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

25

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan
televerket och de danska, finska och norska teleförvaltningarna
om upprättande och drift av en gemensam nordisk
jordstation för teletrafik via satelliter.

VIII. Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond

[3] 1. Vägmaskiner m. ro. Till detta ändamål har för innevarande budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr.

Vid bedömningen av anslagsbehovet under 1968/G9 kunde inte de under
första hälften av år 1968 i sysselsättningsfrämjande syfte utlagda industribeställningarna
förutses. Vägverket har i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
lagt ut beställningar på motorfordon, vägmaskiner, färjor och reservbromateriel
till ett värde av 11712 100 kr. Av detta helopp beräknas
10 712 000 kr. falla på innevarande budgetår. Med hänsyn till behållningen
på anslaget uppgår behovet av ett medelstillskott till 5,7 milj. kr.

Vägverket har fått beställningsbemyndiganden om 26 milj. kr. för ettvart
av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Storleken av dessa bemyndiganden,
som har hållits oförändrade under en följd av år, har visat sig vara otillräcklig
om verket effektivt skall kunna påverka utvecklingen av vissa raaskinslag
och eliminera olägenheterna av tendensen till längre leveranstider.
Beställningsbemyndigandena bör av dessa orsaker höjas till 30 milj. kr. för
etlvart av budgetåren 1969/70 och 1970/71. Jag hemställer därför att Kungl.
Maj :l föreslår riksdagen att

a) till Vägmaskiner in. in. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
5 700 000 kr.;

b) medge att statens vägverk lämnas det ökade beställningsbemyndigande
jag förordat i det föregående.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 4

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Statsrådet Wickman anmäler härefter de ärenden under finansdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69 och anför.

KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
F. Statens vattenfallsverk

[1] 1. Kraftstationer m. m. Efter förslag i årets statsverksproposition (prop.
1968: 1 bil. 9 s. 141, SU 7, rskr 7) har riksdagen för budgetåret 1968/69
anvisat ett investeringsanslag till kraftstationer in. in. av 480 milj. kr. Genom
beslut den 28 maj 1968 har Kungl. Maj :t fastställt en ram för medelsförbrukningen
av 445 milj. kr. Denna ram kan höjas under löpande budgetår
om konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallar ökad medelsförbrukning
inom anslaget. Inom den fastställda ramen ryms kostnaderna
för det investeringsprogram som vattenfallsverket framlagt för innevarande
budgetår och som riksdagen tagit del av.

Som framgår av statsverkspropositionen (s. 131 och 140) beräknades
inom investeringsprogrammet 20 milj. kr. för att påbörja byggandet av ett
första atomkraftaggregat i en ny kraftstation, Ringhals, i Värö kommun.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

27

Hela kostnaden för aggregatet har beräknats till 550 milj. kr. Aggregatet
skall ha en elektrisk effekt om ca 775 MW och tas i drift under år 1973.
Stationen avses vid full utbyggnad omfatta fyra aggregat.

Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 7 augusti 1968 anmält att en
under våren 1968 genomförd översyn av prognosen för verkets kraftavsättning
fram till 1970-talets mitt visar på en betydligt starkare ökning än tidigare
antagits. Redan budgetåret 1973/74 väntas kraftbehovet bli ca 1 000
GWh1 högre än det behov som ansetts skola täckas genom utbyggnad av
det första aggregatet i Ringhals. För vart och ett av budgetåren 1974/75
och 1975/76 beräknas belastningen öka med ca 3 000 GWh.

Den nya prognosen medför att produktionsapparaten ytterligare behöver
utökas. Vattenfallsverket har därför, under förutsättning av statsmakternas
godkännande, träffat avtal om köp av utrustning till ett andra aggregat i
Ringhals om ca 800 MW samtidigt som avtal slutits om utrustning till stationens
första aggregat. Totalkostnaden för det andra aggregatet beräknas
uppgå till ca 550 milj. kr. Det avses bli taget i drift hösten 1974.

Upphandlingen för det andra aggregatet förutsätter en utvidgning av
gällande investeringsprogram. Vattenfallsverket har i anslagsframställning
den 29 augusti 1968 för budgetåret 1969/70 hemställt att Kungl. Maj :t medger
verket att under budgetåret 1968/69 belasta investeringsanslaget Kraftstationer
m. in. med sammanlagt 475 milj. kr. Av den sålunda begärda ramhöjningen
om 30 milj. kr. motiveras 10 milj. kr. av upphandlingen för det
andra aggregatet i Ringhals.

Jag förordar, att investeringsprogrammet får utvidgas att omfatta medel
för det andra aggregatet i Ringhals kraftstation, varvid gällande investeringsram
ökas med 10 milj. kr.

Med hänvisning härtill hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna vad jag förordat om dispositionen av anslaget
Kraftstationer m. m. för budgetåret 1968/69.

II. Statens allmänna fastighetsfond

[2] 23 a. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt.
Vid 1965 års riksdag fattades beslut om att inrätta ett kavitationslaboratorium
vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg (prop.
1965: 1 bil. 12 s. 86, SU 10, rskr 10).

För ändamålet har hittills anvisats investeringsanslag om sammanlagt
2,5 milj. kr., vilket motsvarar den beräknade kostnaden för byggnadsföretaget
i prisläget den 1 april 1967 (prop. 1967: 155 s. 28, SU 210, rskr 411).

Byggnadsstyrelsen beräknar i skrivelse den 20 augusti 1968 att kostnaden
för företaget med hänsyn till den allmänna stegringen av byggnadskostnader

lGWh (gigawattirame) = 1 milj. kilowattimmar.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

motsvarar 2 530 000 kr. i prisläget den 1 april 1968. Med hänsyn till styrelsens
beräknade behov för budgetåret 1968/69 bör det resterande beloppet
(2 530 000 — 2 500 000=) 30 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1968/69.

Föredraganden

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

alt till Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens
skepps pro vningsanstalt på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 30 000
kr.

[3] 23 b. Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringsforskning.
Riksdagen bär hittills för det angivna ändamålet anvisat ett investeringsanslag
om sammanlagt 175 000 kr. (prop. 1965: 47, SU 49, rskr 174 och prop.
1967: 2, SU 22, rskr 65) vilket motsvarar kostnaden i prisläget den 1 april
1966.

Byggnadsstyrelsen framhåller i skrivelse den 20 augusti 1968 att styrelsen
i 1967 års petita redovisade att kostnaden för ifrågavarande byggnad uppgick
till 180 000 kr. i prisläget den 1 april 1967. Någon ytterligare medelsanvisning
har emellertid inte skett. Med anledning härav erinrar styrelsen om
alt den själv äger besluta om indexmässiga höjningar (prop. 1966: 1 bil. 2
s. 32, SU 14, rskr 14).

Styrelsen har anmält, att kostnadsramen 180 000 kr. kan bibehållas oförändrad
i prisläget den 1 april 1968. Ett belopp om 5 000 kr. bör anvisas på
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69.

Föredraganden

Jag hemställer, alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringsforskning
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

29

Bilaga 5

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Härefter anmäler chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme,
de under punkterna 1 och 2 samt statsrådet Moberg de under punkterna 3
och 4 i det följande upptagna ärendena under utbildningsdepartementets
handläggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1968/69. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] B 14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik
på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget,
utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i
landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag
att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller
större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäckningsbidrag
och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnader
och intäkter.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1967/68 anvisades i slutet
av juni 1967 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid
denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av förlusttäckningsbidrag
för spelåret och det har därför liksom tidigare år förut -

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

satts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån omständigheter,
som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört
inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar.

För spelåret 1967/68 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt
5 688 100 kr. Uppgifter har nu givits in frän orkestrarna angående
det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa
framgår att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det
statliga förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med
sammanlagt 1 431 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett
av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar.
Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter
till riksförsäkringsverket (ATP m. m.).

Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj:t ur kulturmedelsanslaget
för budgetåret 1967/68 anvisat ett belopp av 540 000 kr.
till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss
redovisats beträffande orkestrarna har beträffande denna teater förutsatts,
att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt skulle
kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat
ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av 330 000
kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp,
dvs. 165 000 kr. Bidrag till Folkteatern utgår fr. o. m. budgetåret 1968/69
ur förslagsanslaget Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Det
är alltså sista gången teatern får förlusttäckningsbidrag enligt den ordning
som tillämpas för yrkesorkestrarna.

Departementschefen

Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna samt av Folkteatern i
Göteborg beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spelåret
1967/68, visar väsentliga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga
löneökningar. I enlighet med den förut lämnade redovisningen räknar
jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med ett medelsbehov av
(1 295 000 -f- 165 000 = ) 1 460 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av
nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag til! särskilda kulturella
ändamål anvisats 15 220 000 kr. Härav återstår nu endast ett mindre
belopp, som bör reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande behov
m. m. under budgetåret 1968/69. Det av mig beräknade medelsbehovet
1 460 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tililäggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 1 460 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

31

C. Kyrkliga ändamål

[2] C 8. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. Under denna rubrik har
för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 765 000 kr. Bidrag
ur anslaget utgår till tre domkyrkor. Enligt de föreskrifter för anslagets
disposition som Kungl. Maj:t har meddelat den 6 juni 1968 har för var
och en av dessa domkyrkor tagits upp en anslagspost, som har karaktär av
särskilt reservationsanslag. Av dessa poster avser en på 250 000 kr. bidrag
till restaurering av Uppsala domkyrka. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1968
meddelat vissa närmare bestämmelser om användningen av denna post. Den
är i huvudsak avsedd för översyn av restaureringsförslag och andra förberedande
åtgärder för en restaurering av domkyrkan (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s.
144).

Domkyrkoarkitekten Åke Porne har i skrivelse den 26 september 1968 anmält,
att valvet över Oxenstiernska koret behöver förstärkas. Han framhåller,
att valvet genom sin flacka konstruktion har mindre god bärighet. Man
bär konstaterat, att valvet bringas i gungning, om det utsätts för belastning.
Fortlöpande mätningar av sprickbildningar i domkyrkan har visat, alt i huvudsak
pulserande rörelser har kunnat iakttas på vissa ställen i kyrkans
konstruktiva delar. Om rörelser av någon anledning skulle uppstå även i bärande
mur kring Oxenstiernska koret, föreligger mycket stora risker för att
valvet skall störta in.

Förslag till förstärkning av valvet har utarbetats. Förslaget innebär i princip,
att valvet hängs upp i en järnkonstruktion, som vilar på omgivande
murverk. Kostnaderna beräknas uppgå till sammanlagt 58 000 kr. Porne,
som har samrått med byggnadsstyrelsens utvecklingsbyrå (byggnadslekniska
sektionen) och med riksantikvarieämbetet, hemställer att nämnda belopp
anvisas för ändamålet hösten 1968.

Departementschefen

Den föreslagna förstärkningen av Oxenstiernska valvet bör enligt min mening
utföras under innevarande budgetår. Det belopp om 250 000 kr. som
Kungl. Maj :t anvisat som bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka för
detta budgetår behövs till den beslutade översynen av restaureringsförslaget
och förberedelser i övrigt för den planerade restaureringen samt till andra
angelägna skyddsarbeten än de nu aktualiserade. Kostnaderna för förstärkning
av Oxenstiernska valvet, som kan uppskattas till 58 000 kr., bör täckas
genom ett anslag på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 58 000 kr.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

I. Internationellt- kulturellt samarbete

[3] 16. Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I riksstaten för innevarande
budgetår är upptaget ett reservationsanslag till nordiskt-kulturellt
samarbete av 1 943 000 kr. Anslaget är fördelat på ett antal anslagsposter,
vilka var och en getts karaktären av särskilt reservationsanslag.

Nordens hus i Reykjavik. I 1963 års statsverksproposition redovisades
planerna för upprättande av ett Nordens hus i Reykjavik. Syftet är att
institutionen skall verka som en förbindelselänk mellan Island och det övriga
Norden genom att aktivera och levandegöra nordiska intressen i Island
och samtidigt förmedla isländska kulturströmningar till de övriga nordiska
länderna. Medel för uppförande av huset beviljades i Sverige första gången
budgetåret 1964/65. På grund av speciella förhållanden i Island har byggnadsarbetet
kunnat slutföras först under sommaren 1968. Under byggnadstiden
har betydande kostnadsstegringar inträffat, främst på grund av den
alltjämt fortgående inflationen i Island. Det totala svenska bidraget har
numera fastställts till 1 751 000 kr. Av detta belopp har hittills utgått
1 515 000 kr. från anslagsposten Nordens hus i Reykjavik under detta anslag.
Därjämte har 50 000 kr. ur dispositionsmedel utnyttjats för att täcka vissa
utgifter intill dess de slutliga kostnaderna kunnat fastställas och förslag om
täckande av dessa föreläggas riksdagen. Det återstående medelsbehovet uppgår
sålunda till 236 000 kr.

Nordisk skolordning. Vid Nordiska rådets femtonde session i
Helsingfors i april 1967 antogs en rekommendation om hårmonisering av de
nordiska skolordningarna. Enligt ett förslag som utarbetats av Nordiska kulturkommissionens
sektion för undervisning och utbildning på skolans område
skall ett utskott under kommissionen med hjälp av en heltidsanställd,
kvalificerad sekreterare lägga fram en konkret plan för harmoniseringsarbetet
under en tid av 3—5 år. Vid sitt möte i Reykjavik i juli uttalade de
nordiska undervisningsministrarna sitt gillande av förslaget. Nordiska kulturkommissionen
beslöt vid sitt plenarmöte i Uppsala den 30 september—2
oktober 1968 att tillsätta ett utskott för detta ändamål. Utskottets arbete
skall påbörjas snarast och bedöms f. n. ta åtminstone ett år i anspråk. Sveriges
andel av kostnaderna under denna tid beräknas till 60 000 kr.

Föredraganden

Jag ser med tillfredsställelse, att Nordens hus nu färdigställts och att institutionen
börjat utnyttjas för det avsedda ändamålet. Förseningen med
byggnadens färdigställande har dock inneburit, att den slutliga kostnaden
först nu kunnat fastställas. Medel för bestridande av de återstående kostnaderna
bör anvisas på tilläggsstat.

Det är angeläget, att det av Nordiska kulturkommissionen föreslagna pla -

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

neringsarbetet kan påbörjas snarast och att jämväl medel för de härav föranledda
kostnaderna anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa ett
reservationsanslag av 296 000 kr.

[4] I 7. Nordiska kulturfonden. I riksstaten för innevarande budgetår har
under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 772 000 kr. Detta belopp
motsvarar Sveriges bidrag till Nordiska kulturfonden. Den årliga medelsanvisningen
till fonden uppgår för närvarande till sammanlagt 3 milj.
danska kronor. Under sin sextonde session i Oslo den 17—22 februari 1968
antog Nordiska rådet en rekommendation, vari regeringarna i de nordiska
länderna uppmanades att i anledning av den danska devalveringen år 1967
förhöja kulturfondens belopp till 3 250 000 danska kr. Vid sitt möte i Reykjavik
den 19—20 juli 1968 enades de nordiska undervisnings- och kulturministrarna
att söka verka för en sådan höjning fr. o. m. den 1 januari 1969.
Det ökade medelsbehovet för Sveriges del under budgetåret 1968/69 beräknas
till 32 000 kr.

Föredraganden

Jag förordar, att ett ytterligare bidrag utgår till Nordiska kulturfonden i
enlighet med den av Nordiska rådet antagna rekommendationen. Medel för
detta ändamål bör anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del vidta de
ändringar i överenskommelsen den 3 oktober 1966 om Nordiska
kulturfonden som föranleds av förslaget om en höjning
av fondbeloppet;

b) till Nordiska kulturfonden på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av
32 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 6

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, MyrdalOdhnoff,
Wickman, Moberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN
Nionde huvudtiteln

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden

[1] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 4 milj. kr. Av beloppet disponeras 3 350 000 kr. av utrustningsnämnden
för universitet och högskolor för ändamål som upptagits i en
särskild utrustningsplan. Återstående 650 000 kr. disponeras av byggnadsstyrelsen
för ändamål som redovisas i en särskild inredningsplan. Nämnden
och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel — oavsett i utrustnings-
och inredningsplanerna för objekten beräknad medelsförbrukning —
bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av de i planerna upptagna
objekten intill högst det belopp, som för varje objekt anges som kostnads -

ram.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

35

Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramar för inredning förs npp i
gällande inredningsplan för följande projekt för lantbrnkshögskolan och att
medel för projekten anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Ekonomibyggnader m. m., Kungsängen, etapp II, U 1-t u n a. Kostnaden för inredning beräknas till 1 250 000 kr.

Växthus och försörj ningsanläggningar, Alnar p.
Kostnaden för inredning beräknas till 50 000 kr. Byggnadsarbetena torde
bli färdiga till årsskiftet 1968/1969.

Ny- och ombyggnad av d j u r s l a 11 a r in. in., Röbäcksd a1
e n. Kostnaden för inredning beräknas till 200 000 kr. Byggnadsarbetena
beräknas bli färdigställda under april månad 1969 varför inredning bör beställas
snarast.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att en delram
för utrustning av ekonomibyggnader m. m„ Kungsängen, etapp II, förs upp
i gällande utrustningsplan med 4,4 milj. kr.

Nämnden har överlämnat förslag till utrustningsprogram för objektet från
lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor.

Den andra etappen av ekonomibyggnaderna m. m. för institutionen för
husdjurens utfodring och vård vid lantbrnkshögskolan omfattar djurstallar
för ca 500 nötkreatur, ensilage- och foderutrymmen, observations- och registreringsrum,
driftlaboratorium samt personalutrymmen m. m. Byggnadsarbetena
beräknas vara avslutade under hösten 1969. Kostnaden för utrustning
av byggnadsobjektet beräknas till 4,4 milj. kr. Av detta belopp beräknas
2,5 milj. kr. för en foderdistributionsanläggning, 1 370 000 kr. för utrustning
av djurstallar och 200 000 kr. för utrustning av driftlaboratorium.
Foderdistributionsanläggningen beräknas minska arbetskraftsbehovet vid
foderdistributionen från tolv till sex personer. Nämnden behöver beställa utrustningen
redan under budgetåret 1968/69.

Departementschefen

De av byggnadsstyrelsen samt utrustningsnämnden för universitet och
högskolor föreslagna nya kostnadsramarna för ovannämnda objekt föranleder
ingen erinran från min sida. Jag förordar alltså att i inredningsplanen
förs upp definitiva kostnadsramar beträffande lantbrnkshögskolan för inredning
av ekonomibyggnader in. in., Kungsängen, etapp II, på 1 250 000 kr.,
för växthus och försörj ningsanläggningar vid Alnarp på 50 000 kr. ''samt för
ny- och ombyggnad av djurstallar m. in. vid Röbäcksdalen på 200 000 kr.
Jag förordar vidare att i utrustningsplanen förs upp en delram för utrustning
för ekonomibyggnader m. in., Kungsängen, etapp II, vid lantbrukshögskolan
på 4,4 milj. kr. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår för
projekten synes rymmas inom det till inredning och utrustning av lokaler
vid jordbrukets högskolor in. m. anvisade anslaget. Jag förordar därför alt
kostnaderna för projekten får bestridas av tillgängliga medel på anslaget.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat om bestridande
av vissa inrednings- och utrustningskostnader vid
lantbrukshögskolan.

KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utlåningsfonder

[2] 9. Fiskerilånefonden. På riksstaten för budgetåret 1968/69 har ifrågavarande
fond tillförts ett belopp av 1 milj. kr.

Statskontoret föreslår, att lånefonden för budgetåret 1968/69 tillförs 2
milj. kr. på tilläggsstat.

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:1 bil. 11 s. 197, JoU 1, rskr
9) får under budgetåret ett belopp av 9 milj. kr. disponeras för lån ur fonden.

Enligt statskontoret uppgick behållningen i fonden den 1 juli 1968 till
ca 1 milj. kr. Detta belopp jämte det anvisade kapitaltillskottet på 1 milj. kr.
och de amorteringar som flyter in under budgetåret står till förfogande för
utlåning. Det är svårt att uppskatta hur mycket som kommer att inflyta genom
amorteringar. Statskontoret anser dock att det behövs ett kapitaltillskott
på ytterligare 2 milj. kr. för att en nyutlåning på 9 milj. kr. skall vara
möjlig under innevarande budgetår.

Departementschefen

I likhet med statskontoret beräknar jag att för innevarande budgetår behövs
ett ytterligare kapitaltillskott av 2 milj. kr. till fonden.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Fiskerilånefonden på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
2 000 000 kr.

Yad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

37

Bilaga 7

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Gei jer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter de
ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN
Tionde huvudtiteln
B. Utrikeshandel m. m.

[1] B 6. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. Under
denna anslagsrubrik anvisades för budgetåret 1968/69 ett reservationsanslag
av 90 000 kr. för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete,
bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekonomiskt samarbete, nordiska
ekonomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor.
Reservationen under detta anslag uppgick vid slutet av budgetåret
1967/68 till drygt 58 000 kr.

De nordiska statsministrarna har vid möte i Köpenhamn den 22—23
april 1968 beslutat att undersökningar skall företas och konkreta förslag utarbetas
rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete. Med anledning
härav har tillsatts ett särskilt nordiskt ämbetsmannautskott som är
ansvarigt för utredningsarbetet. Under ämbetsmannautskottet har upprät -

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

tats ett antal arbetsgrupper som utför detalj utredningarna på olika områden.

Nuvarande anslag är inte tillräckligt för att täcka kostnaderna för Sveriges
deltagande i det intensiva utredningsarbete som nu pågår i ämbetsmannautskottet
och dess arbetsgrupper. Jag föreslår därför att ytterligare
450 000 kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. Statens allmänna fastighetsfond

[2] 29. Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet
m. fl. Byggnadsstyrelsen föreslår att anslaget uppförs med 360 000 kr. på tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1968/69. Byggnaden påbörjades i
november 1966 och beräknas bli färdig våren 1969. En redovisning lämnades
senast i prop. 1968: 1 (bil. 12 s. 57). Kostnadsramen är enligt prisläget den
1 april 1968 12,7 milj. kr. Tilläggsstatsanslaget föranleds av en beräknad
medelsförbrukning under 1968/69 som ligger 360 000 kr. över anvisade medel
men inom kostnadsramen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Gemensam administrationsbyggnad för Svenska
turisttrafikförbundet m. fl. på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av
360 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

39

Bilaga 8

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på
Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Gustafsson, anmäler härefter
ärende under civildepartementets handläggning som angår utgifter på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1968/69 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Tolfte huvudtiteln
A. Civildepartementet m. m.

[1] A 4. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under
denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kr. Reservationen
den 30 juni 1968 utgjorde 13 621 kr. Sammanlagt disponeras alltså för
detta budgetår 43 621 kr. Efter överläggningar med representanter för de
statsanställdas huvudorganisationer om aktuella behov att informera arbetstagare
i statens tjänst om statlig grupplivförsäkring m. in. finner jag det vara
mest ändamålsenligt att sådan information lämnas under samverkan mellan
arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Den kostnadsdel som skulle falla
på staten beräknas uppgå till högst 30 000 kr. för budgetåret 1968/69. Belastningen
på anslaget kan för hela budgetåret 1968/69 förväntas uppgå till
inemot 65 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 20 000
kr.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggstat 1 till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1968

41

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 31 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kung, Johansson, IJolmqvist, Aspling,
Palme, Sven-eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om medel för budgetåret 1968/69 till reparations- och underhållskostnader
in. in. under slottsbyggnadernas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens
allmänna fastighetsfond och anför.

[I] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader in. m. har på denna delfond för budgetåret
1968/69 beräknats sammanlagt 6 505 000 kr. Härav har under delposten lill
vissa iståndsättningsarbeten tagits upp 3 780 000 kr.

Byggnadsstyrelsen bär bl. a. hemställt att för fortsaLt reparation av Riddarholmskyrkans
tornspiror ytterligare 800 000 kr. anvisas under delfonden.

Styrelsen har därvid anfört, att till nödvändiga reparationsarbeten och
andra åtgärder gällande tornets järnspiror anvisats 1 milj. kr. för budgetåret
1967/68 (prop. 1968: 105 bil. 8 s. 42, SU 80, rskr 198). Totalkostnaden
för arbetena med spirorna har uppskattats lill 1,8 milj. kr. Styrelsen hemställer
att 800 000 kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen

Arbetena med reparation av Riddarholmskyrkans torns huvudspira pågår.
Den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadsramen för åtgärderna, 1,8 milj.
kr., har godtagits (prop. 1968: 105 bil. 8, s. 42, SU 80, rskr 198) och 1 milj.
kr. har anvisats för budgetåret 1967/68. Jag finner det angeläget att dessa
arbeten kan slutföras i ett sammanhang. Under åberopande av det anförda
hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnadernas
delfond, under anslagsposten Reparationsoch
underhållskostnader in. in. för budgetåret 1968/69 beräkna
ett belopp av ytterligare 800 000 kr.

[II] Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader in. in. har på denna delfond för budgetåret
1968/69 beräknats sammanlagt 77 384 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för kostnader för ombyggnadsarbeten
inom landshövdingebostäder ytterligare 1,7 milj. kr. anvisas under delfonden.

Styrelsen har därvid anfört, att i samband med landshövdingeslciften i
Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län under budgetåret 1967/68,
ombyggnads- och renoveringsarbeten samt löpande underhåll till en kostnad
av i runt tal 2 025 000 kr. genom styrelsens försorg har utförts i eller planerats
för vederbörande landshövdingebostäder. Av dessa kostnader hänför sig
325 000 kr. till löpande underhåll. För arbetena i Mariestad, Uppsala och
Karlstad har styrelsen av Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 bemyndigats ta i
anspråk 1 610 000 kr. av tillgängliga medel. Enligt styrelsen tillkommer för
motsvarande arbeten i Kalmar 90 000 kr. Byggnadsstyrelsen hemställer att
1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Styrelsen erinrar
om att byggnadsstyrelsen för bestridande av ombyggnadskostnader i
samband med landshövdingeskiften för budgetåren 1952/53—1961/62 anvisades
särskilda medel som tillägg till ordinarie underhållsmedel. Med hänsyn
till de ombyggnads- och renoveringsarbeten som väntas under de närmast
kommande budgetåren anser sig styrelsen på nytt böra begära ett visst belopp
per budgetår.

Departementschefen

Under budgetåret 1967/68 skedde skiften på landshövdingeposterna i
Kalmar, Skaraborgs, Uppsala och Värmlands län. I samband härmed aktualiserades
behov av moderniseringar av bl. a. kökslokaler, badrum och toaletter
samt vissa ombyggnader för att åstadkomma rationellare uppdelning
av bostads- och representationsutrymmena. Ombyggnads- och renoveringskoslnader
har av byggnadsstyrelsen hittills bestridits av tillgängliga medel
för löpande reparation och underhåll. Medel för detta ändamål torde böra
beräknas särskilt. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens
delfond, under anslagsposten Reparations- och
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna
ett belopp av ytterligare 1 700 000 kr.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1968/69

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

B 35 Arméstaben, förslagsanslag........................... 1 000

0 7 Kostnader för svenska FN-styrkor m. in., reservationsanslag 11 100 000

11 101 000

VIII. Utbildningsdepartementet

B 14 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 1 460 000
C 8 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag
.............................................. 58 000

1 6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsan slag

.............................................. 296 000

I 7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag .............. 32 000

1 846 000

X. Handelsdepartementet

B 6 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete,
reservationsanslag.............................. 450 000

XII. Civildepartementet

A 4 Extra utgifter, reservationsanslag...................... 20 009

Summa för driftbudgeten 13 417 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighets fond
Socialdepartementet:

8 a Till- och ombyggnadsarbeten för statens rättsläkarstation i

Uppsala m. m..................................... 855 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1968

45

14 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna .. 3 295 000

Finansdepartementet:

23 a Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps provningsanstalt

.................................. 30 000

23 b Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserverings forskning

........................................ 5 000

Handelsdepartementet:

29 Gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafik förbundet

m. fl..................................... 360 000

4 545 000

III. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders d e1f o n d:

6 a Ersättningsbyggnader vid Livregementets husarer........ 970 000

IV. Statens utlånings fonder
J ordbruk sdepartementet:

9 Fiskerilånefonden.................................. 2 000 000

V. Fonden för låneunderstöd
Försvarsdepartementet:

a Lån till stiftelsen MHS-Eleven........................ 2 000 000

Socialdepartementet:

4 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m................................... 3 200 000

5 200 000

VIII. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:

1 Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m......... 5 700 000

Summa för kapitalbudgeten 18 413 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680483