Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
1
Nr 133
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
au avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet; given
Stockholms slott den 29 augusti 1968.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansoch
utrikesdepartementsärenden för den 8 mars 1968 och över finansärenden
för denna dag samt med överlämnande av ett den 12 mars 1968 undertecknat
avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett vid avtalet
fogat protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att
dels godkänna avtalet och det därvid fogade protokollet,
dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och
Nederländerna ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll.
Avtalet och protokollet ersätter ett den 25 april 1952 mellan Sverige och
Nederländerna ingånget avtal i samma ämne och en tilläggsöverenskommelse
den 7 och 18 maj 1962 rörande ömsesidig skattebefrielse för studerande.
Det nya avtalet och protokollet blir, efter ratifikation, tillämpliga beträffande
beskattningsår som börjar efter ratifikationsåret.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 133
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
Avtal mellan Sverige och Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet
Hans Majestät Konungen av Sverige
och Hennes Majestät Drottningen
av Nederländerna ha, i syfte att
ersätta det i Stockholm den 25 april
1952 undertecknade avtalet för undvikande
av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet
med ett nytt avtal, för detta
ändamål utsett till Sina befullmäktigade
ombud:
Hans Majestät Konungen av Sverige:
Sitt
Utomordentliga och Befulämäktigade
Sändebud i Haag, Ambassadören
Jens Mailing,
Hennes Majestät Drottningen av
Nederländerna:
Statssekreteraren i Utrikesministeriet,
H. J. de Koster,
vilka, efter att ha delgivit varandra
sina fullmakter, som befunnits i god
och behörig form, överenskommit
om följande bestämmelser:
KAPITEL I
Avtalets tillämpningsområde
Artikel 1
Skattskyldiga
Detta avtal är tillämpligt på personer,
som äga hemvist i en av staterna
eller i båda staterna.
Yerdrag tussen het Koninkrijk Zweden
en het Koninkrijk der Neder''anden tot
het vermijden van dubbele belasting en
tot het vaststellen van regelen voor
wederzijdse administratieve hulp met
betrekking tot de belastingen naar het
inkomen en naar het vermogen
Zijne Majesteit de Koning van
Zweden en Hare Majesteit de Koning;in
der Nederlanden, de wens
koesterende het op 25 april 1952 te
Stockholm ondertekende Verdrag tot
het vermijden van dubbele belasting
en tot het vaststellen van regelen
voor wederzijdse administratieve
hulp met betrekking tot belastingen
van inkomsten en van vermogen te
vervangen door een nieuw verdrag,
hebben daartoe tot hun gevolmachtigden
benoemd:
Zijne Majesteit de Koning van
Zweden:
de Heer Jens Mailing, Buitengewoon
en Gevolmachtigd Ambassadeur
te ’s-Gravenhage,
Hare Majesteit de Koningin der
Nederlanden:
de Heer H. J. de Koster, Staatssecretaris
van Buitenlandse Zaken,
die, na elkaar mededeling te hebben
gedaan van hun volmachten,
welke in goede en behoorlijke vorm
werden bevonden, het vol gen de zijn
overeengekomen:
HOOFDSTUK I
Reikwijdte van het Verdrag
Artikel 1
Personen op wie het Verdrag van
toepassing is
Dit Verdrag is van toepassing op
personen die inwoner zijn van een
van de Staten of van beide Staten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
3
Artikel 2
Skatter
§ 1. Avtalet är tillämpligt på skatter
på inkomst och förmögenhet,
som uppbäras av envar av staterna
eller av dess politiska underavdelningar
eller lokala myndigheter, oberoende
av sättet för skattens uttagande.
§ 2. Med skatter på inkomst och
förmögenhet förstås alla skatter, som
utgå på inkomst eller på förmögenhet
i dess helhet eller på delar av
inkomst eller förmögenhet, därunder
inbegripna skatter på vinst genom
avyttring av lös eller fast egendom,
skatter på ett företags totala löneutbetalningar
samt skatter på värdestegring.
§ 3. De för närvarande utgående
skatter, på vilka avtalet skall äga tilllämpning,
äro särskilt:
a) Beträffande Nederländerna:
1) Inkomstskatt,
2) skatt på arbetslön,
3) bolagsskatt,
4) skatt på utdelning,
5) skatt på styrelsearvoden samt
6) förmögenhetsskatt;
(skatt av sådant slag benämnes i det
följande »nederländsk skatt»),
b) Beträffande Sverige:
1) Den statliga inkomstskatten,
sjömansskatten och kupongskatten
däri inbegripna,
2) bevillningsavgiften för vissa
offentliga föreställningar,
3) ersättningsskatten,
4) utskiftningsskatten,
Artikel 2
Belastingen inaarop het Verdrag van
toepassing is
1. Dit Verdrag is van toepassing
op belastingen naar het inkomen
en naar het vermogen die, ongeacht
de wijze van heffing, worden geheven
ten behoeve van elk van de Staten of
van de staatkundige onderdelen of
plaatselijke publiekrechtelijke lichamen
daarvan.
2. Als belastingen naar het inkomen
en naar het vermogen worden
beschouwd allé belastingen die worden
geheven naar het gehele inkomen,
naar het gehele vermogen of
naar bestanddelen van het inkomen
of van het vermogen, daaronder begrepen
belastingen naar voordelen
verkregen uit de vervreemding van
roerende of onroerende zaken, belastingen
naar het bedrag van de
door ondernemingen betaalde lonen
of salarissen, alsmede belastingen
naar waardevermeerdering.
3. De bestaande belastingen waarop
het Verdrag van toepassing is, zijn
met name:
a) voor Nederland:
1) de inkomstenbelasting
2) de loonbelasting
3) de vennootschapsbelasting
4) de dividendbelasting
5) de commissarissenbelasting
6) de vermogensbelasting
(hierna te noemen: „Nederlandse
belasting”);
b) voor Zweden:
1) den statliga inkomstskatten,
sjömansskatten och kupongskatten
däri inbegripna (de nationale inkomstenbelasting,
met inbegrip van
de belasting van zeelieden en de couponbelasting)
2)
bevillningsavgiften för vissa offentliga
föreställningar (de belasting
van beroepsartiesten)
3) ersättningsskatten (de belasting
op niet-uitgedeelde winst)
4) utskiftningsskatten (de belasting
op uitgedeelde winst)
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
5) den kommunala inkomstskatten
samt
6) den statliga förmögenhetsskatten;
(skatt
av sådant slag benämnes i det
följande »svensk skatt»).
§ 4. Avtalet skall likaledes tillämpas
på skatter av samma eller i huvudsak
likartat slag, som framdeles
uttagas vid sidan av eller i stället förde
för närvarande utgående skatterna.
De behöriga myndigheterna i staterna
skola meddela varandra mera
väsentliga ändringar i skattelagstiftningen.
KAPITEL II
Definitioner
Artikel 3
Allmänna definitioner
§ 1. Där icke sammanhanget annat
föranleder, skola i detta avtal
följande uttryck ha nedan angiven
betydelse:
a) Uttrycket »stat» åsyftar Sverige
eller Nederländerna, alltefter
som sammanhanget kräver.
Uttrycket »staterna» åsyftar Sverige
och Nederländerna.
b) Uttrycket »Nederländerna» inbegriper
den del av Konungariket
Nederländerna som är belägen i Europa
och den del av havsbottnen och
dennas underlag under Nordsjön,
över vilken Konungariket Nederländerna
har suveräna rättigheter i
överensstämmelse med konventionen
den 29 april 1958 om kontinentalsockeln.
c) Uttrycket »Sverige» åsyftar Konungariket
Sverige, inbegripet den
del av havsbottnen och dennas underlag
under Skagerack, Kattegatt,
Öresund och Östersjön, över vilken
5) den kommunala inkomstskatten
(de gemeentelijke inkomstenbelasting)
6)
den statliga förmögenhetsskatten
(de nationale vermogensbelasting)
(hierne
te noemen: „Zweedse belasting”).
4. Dit Verdrag zal ook van toepassing
zijn op elke gelijke of in wezen
gelijksoortige belasting, die in de toelcomst
naast of in de plaats van de
bestaande belastingen wordt geheven.
De bevoegde autoriteiten van de
Staten zullen elkaar alle wezenlijke
wijzigingen die in hun onderscheidene
belastingwetten zijn aangebracht,
mededelen.
HOOFDSTUK II
Begripsbepalingen
Artikel 3
Algemene begripsbepalingen
1. In dit Verdrag, temzij het zinsverband
änders vereist:
a) betekenl de uitdrukking „Staat”
Zweden of Nederland, al naar het
zinsverband vereist; betekent de uitdrukking
,,Staten” Zweden en Nederland;
b)
omvat de uitdrukking „Nederland”
het deel van het Koninkrijk
der Nederlanden dat in Europa is gelegen,
en het onder de Noordzee gelegen
deel van de zeebodem en de
ondergrond daarvan, waarop het Koninkrijk
der Nederlanden, mede
overeenkomstig het Verdrag inzake
het Continentale Plateau, gedagtekend
29 april 1958, soevereine rechten
heeft;
c) omvat de uitdrukking ,,Zweden”
het Koninkrijk Zweden, met
inbegrip van het onder het Skagerak,
het Kattegat, de Sont en de Oostzee
gelegen deel van de zeebodem en de
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
5
Konungariket Sverige har suveräna
rättigheter i överensstämmelse med
konventionen den 29 april 1958 om
kontinentalsockeln.
d) Uttrycket »person» inbegriper
en fysisk person, ett bolag och varje
annan sammanslutning av personer.
e) Uttrycket »bolag» åsyftar varje
slag av juridisk person eller varje
subjekt, som i beskattningshänseende
behandlas såsom juridisk person.
f) Uttrycken »företag i en av staterna»
och »företag i den andra staten»
åsyfta ett företag, som bedrives
av en person med hemvist i en
av staterna respektive ett företag,
som bedrives av en person med hemvist
i den andra staten.
g) Uttrycket »behörig myndighet»
åsyftar:
1) 1 Sverige: Finansministern eller
hans befullinäktigade ombud,
2) I Nederländerna: Finansministern
eller hans befullmäktigade ombud.
§ 2. Då en av staterna tillämpar
bestämmelserna i detta avtal, skall,
såvitt icke sammanhanget annorlunda
kräver, varje däri förekommande
uttryck, vars innebörd icke särskilt
angivits, anses ha den betydelse, som
uttrycket har enligt den statens lagstiftning
rörande sådana skatter,
som omfattas av avtalet.
Artikel 4
Skattercittsligt hemvist
§ 1. Vid tillämpningen av detta
avtal åsyftar uttrycket »person med
hemvist i en av staterna» varje person,
som enligt den statens lagstiftning
är underkastad beskattning
därstädes på grund av hemvist, bosättning,
pilats för företagsledning
eller varje annan liknande omständighet.
ondergrond daarvan, v a arop het Koninkrijk
Zweden, mede overeenkomstig
het Ver drag inzake het Continentale
Plateau, gedagtekend 29
april 1958, soevereine rechten heeft;
d) omvat de uitdrukking „persoon”
een natuurlijke persoon, een
lichaam en elke andere vereniging
van personen;
e) betekent de uitdrukking „lichaam”
elke rechtspersoon of elke
eenheid die voor de belastingheffing
als een rechtspersoon wordt behandeld;
f)
betelcenen de uitdrulckingen
,,onderneming van een van de Staten”
en „onderneming van de andere
Staat” onderscheidenlijk een ondernemiong
gedreven door een inwoner
van een van de Staten en een ond er -neming gedreven door een inwoner
van de andere Staat;
g) betekent de uitdrukking „bevoegde
autoriteit”:
1. in Zweden: de Minister van
Financién of zijn bevoegde vertegnwoor
diger;
2. in Nederland: de Minister van
Financién of zijn bevoegde vertegenwoordiger.
2. Voor de toepassing van het Verdrag
door elk van de Staten heeft,
tenzij het zinsverband änders vereist,
elke niet änders omschreven uitdrukking
de betekenis welke die uitdrukking
heeft volgens de wetten van
die Staat met betrekking tot de belastingen
die het onderwerp van dit
Verdrag uitmaken.
Artikel 4
Fiscale woonplaats
1. Voor de toepassing van dit Verdrag
betekent de uitdrukking „inwoner
van een van de Staten” iedere
persoon die, ingevolge de wet van die
Staat, aldaur aan belasting is onderworpen
op grond van zijn woonplaats,
verblijf, plaats van leiding of
enige andere soortgelijke omstandigheid.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
§ 2. Då på grund av bestämmelserna
i 1 § en fysisk person äger
hemvist i båda staterna, skall följande
gälla:
a) Han skall anses äga hemvist i
den stat, i vilken han har ett hem
som stadigvarande står till hans förfogande.
Om han har ett sådant hem
i båda staterna, anses han äga hemvist
i den stat, med vilken hans personliga
och ekonomiska förbindelser
äro starkast (centrum för levnadsintressena).
b) Om det icke kan avgöras, i vilken
stat centrum för levnadsintressena
befinner sig, eller om han icke
i någondera staten har ett hem, som
stadigvarande står till hans förfogande,
anses han äga hemvist i den stat,
i vilken han stadigvarande vistas.
c) Om han stadigvarande vistas i
båda staterna eller om han icke vistas
stadigvarande i någon av dem,
anses han äga hemvist i den stat, i
vilken han är medborgare.
d) Om han är medborgare i båda
staterna eller om han icke är medborgare
i någon av dem, skola de behöriga
myndigheterna i staterna avgöra
frågan genom överenskommelse.
§ 3. Då på grund av bestämmelserna
i 1 § en person, som ej är fysisk
person, äger hemvist i båda staterna,
skall den anses äga hemvist i
den stat, i vilken dess verkliga ledning
är belägen.
§ 4. Vid tillämpningen av detta
avtal skall en fysisk person, som tillhör
en stats beskickning eller konsulat
i den andra staten eller i en
tredje stat och som är medborgare
i den utsändande staten, anses äga
hemvist i den utsändande staten.
2. Indien een natuurlijke persoon
ingevolge de bepaling van het eerste
lid inwoner van beide Staten is, gelden
de volgende regels:
a) hij wordt geacht inwoner te zijn
van de Staat waarin hij een duurzaam
tehuis to t zijn beschikking
heeft. Indien hij in beide Staten een
duurzaam tehuis tot zijn beschikking
heeft, wordt hij geacht inwoner
te zijn van de Staat waarmede zijn
persoonlijke en economische betrekkingen
het nauwst zijn (middelpunt
van de levensbelangen);
b) indien niet kan worden bepaald
in welke Staat hij het middelpunt
van zijn levensbelangen heeft, of indien
hij in geen van de Staten een
duurzaam tehuis tot zijn beschikking
heeft, wordt hij geacht inwoner te
zij n van de Staat waarin hij gewoonlijk
verblijft;
c) indien hij in beide Staten of in
geen van beide gewoonlijk verblijft,
wordt hij geacht inwoner te zijn van
de Staat waarvan hij onderdaan is;
d) indien hij onderdaan is van
beide Staten of van geen van beide
zullen de bevoegde autoriteiten van
de Staten de aangelegenheid in onderlinge
overeenstemming regelen.
3. Indien een andere dan een natuurlijke
persoon ingevolge de bepaling
van het eerste lid inwoner van
beide Staten is, wordt hij geacht inwoner
te zijn van de Staat waarin
de plaats van zijn werkelijke leiding
is gelegen.
4. Voor de toepassing van dit Verdrag
wordt een natuurlijke persoon
die deel uitmaakt van een diplomatieke
of consulaire vertegenwoordiging
van een van de Staten in de
andere Staat of in een derde Staat en
die onderdaan is van de zendstaat,
geacht inwoner van de zendstaat te
zijn.
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
Artikel 5 Artikel 5
Fast driftställe Vaste inrichting
§ 1. Med uttrycket »fast driftställe»
förstås i detta avtal en stadigvarande
affärsanordning, i vilken företagets
verksamhet helt eller delvis
utövas.
§ 2. Uttrycket »fast driftställe»
innefattar särskilt:
a) plats för företagsledning,
b) filial,
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad,
t) gruva, stenbrott eller annan
plats för utnyttjandet av naturtillgångar,
g) plats för byggnads-, anläggnings-
eller installationsarbete, som
varar mer än tolv månader.
§ 3. Uttrycket »fast driftställe»
skall icke anses innefatta:
a) användningen av anordningar,
avsedda uteslutande för lagring, utställning
eller utlämnande av företaget
tillhöriga varor,
b) innehavet av ett företaget tillhörigt
varulager, avsett uteslutande
för lagring, utställning eller utlämnande,
c) innehavet av ett företaget tillhörigt
varulager, avsett uteslutande för
bearbetning eller förädling genom
ett annat företags försorg,
d) innehavet av en stadigvarande
affärsanordning, avsedd uteslutande
för inköp av varor eller införskaffande
av upplysningar för företagets
räkning,
e) innehavet av en stadigvarande
affärsanordning, avsedd uteslutande
för att för företagets räkning ombesörja
reklam, meddela upplysningar,
bedriva vetenskaplig forskning eller
1. Voor de toepassing van dit Verdrag
betekent de uitdrukking „Vaste
inrichting” een vaste bedrijfsinrichting
waarin de werkzaamheden van
de onderneming geheel of gedeeltelijk
worden uitgeoefend.
2. De uitdrukking „vaste inrichting”
omvat in het bijzonder:
a) een plaats waar leiding wordt
gegeven;
b) een filial;
c) een kantoor;
d.) een fabriek;
e) een werkplaats;
f) een mijn, een steengroeve of
een andere plaats waar natuurlijke
rijkdommen worden gewonnen;
g) de uitvoering van een bouwrwerk
of van constructie- of montagewerkzaamheden
waarvan de duur
twaalf maanden overschrijdt.
3. Een vaste inrichting wordt niet
aanwezig geacht, indien:
a) gebruik wordt gemaakt van
inrichtingen, uitsluitend voor de opslag,
uitstalling of aflevering van aan
de onderneming toebeborende goederen
of koopwaar;
b) een voorraad van aan de onderneming
toebehorende goederen
of koopwaar wordt aangehouden,
uitsluitend voor de opslag, uitstalling
of aflevering;
c) een voorraad van aan de onderneming
toebehorende goederen of
koopwaar wordt aangehouden, uitsluitend
voor de bewerking of verwerking
door een andere onderneming;
d)
een vaste bedrijfsinrichting
wordt aangehouden, uitsluitend om
voor de onderneming goederen of
koopwaar aan te kopen of inlichtingen
in te winnen;
e) een vaste bedrijfsinrichting
wordt aangehouden, uitsluitend voor
reclamedoeleinden, voor het geven
van inlichtingen, voor wetenschappelijk
onderzoek of voor soortgelijke
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
utöva liknande verksamhet, som är
av förberedande eller biträdande art.
§ 4. En person som är verksam
i en av staterna för ett företag i den
andra staten — härunder inbegripes
icke sådan oberoende representant
som avses i 5 § — behandlas såsom
ett fast driftställe i den förstnämnda
staten, om han innehar och i denna
stat regelbundet använder en fullmakt
att sluta avtal i företagets
namn samt verksamheten icke begränsas
till inköp av varor för företagets
räkning.
§ 5. Ett företag i en av staterna
anses icke ha ett fast driftställe i
den andra staten endast på den
grund att företaget uppehåller affärsförbindelser
i denna andra stat
genom förmedling av en mäklare,
kommissionär eller annan oberoende
representant, under förutsättning
att dessa personer därvid utöva sin
vanliga affärsverksamhet.
§ 6. Den omständigheten, att ett
bolag med hemvist i en av staterna
kontrollerar eller kontrolleras av ett
bolag, som har sitt hemvist i den
andra staten eller som uppehåller
affärsförbindelser i denna andra stat
(antingen genom ett fast driftställe
eller annorledes), skall icke i och för
sig medföra att någotdera bolaget
betraktas såsom ett fast driftställe
för det andra bolaget.
KAPITEL III
Beskattning av inkomst
Artikel 6
Fastighet
§ 1. Inkomst av fastighet må beskattas
i den stat i vilken fastigheten
är belägen.
werkzaamheden voor de onderneming
die van voorbereidende aard
zijn of het karakter van hulpwerkzaamheden
hebben.
4. Een persoon die in een van de
Staten voor een onderneming van
de andere Staat werkzaam is — niet
zijnde een onafhankelijke vertegenwoordiger
in de zin van het vijfde
lid — wordt als een in de eerstbedoelde
Staat aanwezige vaste inrichting
beschouwd, indien hij een
machtiging bezit om namens de
onderneming overeenkomsten af te
sluiten en dit recht in die Staat
gewoonlijk uitoefent, tenzij zijn
werkzaamheden beperkt blijven tot
de aankoop van goederen of koopwaar
voor de onderneming.
5. Een onderneming van een van
de Staten wordt niet geacht een vaste
inrichting in de andere Staat te
bezitten op grond van de enkele
omstandigheid dat zij aldaar zaken
doet door middel van een makelaar,
commissionair of enige andere
onafhankelij ke vertegenwoordiger,
indien deze personen in de normale
uitoefening van hun bedrijf handelen.
6. De enkele omstandigheid dat een
lichaam dat inwoner is van een van
de Staten, een lichaam beheerst of
door een lichaam wordt wordt beheerst,
dat inwoner is van de andere
Staat of dat in die andere Staat zaken
doet (hetzij niet behulp van een
vaste inrichting, hetzij op andere
wijze), stempelt een van de beide
lichamen niet tot een vaste inrichting
van het andere.
HOOFDSTUK III
Belastingheffing naar het inkomen
Artikel 6
Inkomsten uit onroerende goederen
1. Inkomsten uit onroerende
goederen mogen worden beläst in
de Staat waarin deze goederen zijn
gelegen.
9
Kungl. Maj. ts proposition nr i33 år 1968
§ 2. Uttrycket »fastighet» skall ha
den betydelse som uttrycket har enligt
gällande lagar i den stat, i vilken
egendomen i fråga är belägen. Under
detta uttryck inbegripas dock
alltid egendom som utgör tillbehör
till fastighet, levande och döda inventarier
i lantbruk och skogsbruk,
rättigheter på vilka föreskrifterna i
allmän lag angående fastigheter äga
tillämpning, nyttjanderätt till fastighet
och rätt till föränderliga eller
fasta ersättningar för nyttjandet av
eller rätten att nyttja gruvor, källor
och andra naturtillgångar. Fartyg
och luftfartyg skola däremot icke
betraktas såsom fastigheter.
§ 3. Bestämmelserna i 1 § skola
äga tillämpning såväl på inkomst,
vilken förvärvas genom omedelbart
brukande av fastighet, som på inkomst,
vilken erhålles genom uthyrning
av fastighet eller genom annan
användning av fastigheten.
§ 4. Bestämmelserna i 1 och 3 §§
skola även äga tillämpning på sådan
inkomst av fastighet som förvärvas
av ett företag ävensom inkomst av
fastighet som användes vid utövandet
av fria yrken.
Artikel 7
Rörelse
§ 1. Inkomst av rörelse, som förvärvas
av ett företag i en av staterna,
skall beskattas endast i denna
stat, såvida icke företaget bedriver
rörelse i den andra staten från ett
där beläget fast driftställe. Om företaget
bedriver rörelse på nyss angivet
sätt, äger den andra staten beskatta
företagets inkomst men endast
så stor del därav, som är hänförlig
till det fasta driftstället.
t2 Bihang till riksdagens protokoll 1968.
2. De uitdrukking „onroerende
goederen” heeft de betekenis die
daaraan wordt toegekend door het
recht van de Staat waarin de desbetreffende
goederen zijn gelegen.
De uitdrukking omvat in ieder geval
de goederen die bij de onroerende
goederen behoren, levende en dode
have van landbouw- en bosbedrijven,
rechten waarop de bebepalingen van
het privaatrecht betreffende de
grondeigendom van toepassing zijn,
vruchtgebruik van onroerende goederen
en rechten op veranderlijke
of vaste vergoedingen ter zake van
de exploitatie, of het recht tot exploitatie
van minerale aardlagen,
bronnen en andere natuurlijke rijkdommen;
schepen en luchtvaartuigen
worden niet als onroerende goederen
beschouwd.
3. De bepaling van het eerste lid
is van toepassing op de inkomsten
verkregen uit de rechtstreekse exploitatie,
uit het verhuren of verpaehten,
of uit elke andere worm
van exploitatie van onroerende
goederen.
4. De bepalingen van het eerste en
derde lid zijn ook van toepassing op
inkomsten uit onroerende goederen
van een onderneming en op inkomsten
uit onroerende goederen
gebezigd voor de uitoefening van een
vrij beroep.
Artikel 7
Winst uit onderneming
1. De voordelen van een onderneming
van een van de Staten zijn
slechts in die Staat belastbaar, tenzij
de onderneming in de andere Staat
haar hedrijf uitoefent niet behulp
van een aldaar gevestigde vaste inrichting.
Indien de onderneming
aldus haar bedrijf uitoefent, mogen
de voordelen van de onderneming in
de andere Staat worden beläst, maar
slechts in zoverre als zij aan die
vaste inrichting kunnen worden
toegerekend.
1 samt. Nr 133
10
Iiungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
§ 2. Om ett företag i en av staterna
bedriver rörelse i den andra
staten från ett där beläget fast driftställe,
skall i vardera staten till det
fasta driftstället hänföras den inkomst
av rörelse, som driftstället kan
antagas skola ha förvärvat, om detta
varit ett fristående företag, som bedrivit
verksamhet av samma eller
liknande slag under samma eller liknande
villkor och självständigt avslutat
affärer med det företag till
vilket driftstället hör.
§ 3. Vid bestämmandet av inkomst,
som är hänförlig till det fasta
driftstället, skall avdrag medgivas
för kostnader som uppkommit för
det fasta driftställets räkning, härunder
inbegripna kostnader för företagets
ledning och allmänna förvaltning,
antingen kostnaderna uppkommit
i den stat, i vilken det fasta driftstället
är beläget eller annorstädes.
§ 4. Vad i 2 § stadgas skall emellertid
— i den mån i en av staterna
inkomst hänförlig till ett fast driftställe
brukat bestämmas på grundval
av en fördelning av företagets hela
inkomst på de olika delarna av företaget
— icke hindra, att i denna stat
den skattepliktiga inkomsten bestämmes
genom ett dylikt förfarande.
Förfarandet skall dock vara sådant
att resultatet står i överensstämmelse
med de i denna artikel angivna
principerna.
§ 5. Inkomst skall icke anses hänförlig
till ett fast driftställe endast
av den anledningen att varor inköpas
genom det fasta driftstället för
företagets räkning.
§ 6. Vid tillämpningen av föregående
paragrafer skall inkomst,
som är hänförlig till det fasta driftstället,
bestämmas genom samma
förfarande år från år såvida icke
särskilda skäl föranleda annat.
2. Indien een onderneming van een
van de Staten in de andere Staat
ha ar bedrijf uitoefent met behulp
van een aldaar gevestigde vaste inrichting,
worden in elk van de Staten
a an die vaste inrichting de voordelen
toegerekend die zij geacht zou kunnen
worden te behalen, indien zij
een zelfständige onderneming zou
zijn, die dezelfde of soortgelijke
werkzaamheden zou uitoefenen
onder dezelfde of soortgelijke omstandigheden
en die geheel onafhankelijk
transacties zou aangaan
niet de onderneming waarvan zij
een vaste inrichting is.
3. Bij het bepalen van de voordelen
van een vaste inrichting worden in
aftrek toegelaten kosten — daaronder
begrepen kosten van de leiding
en algemene beheerskosten — die
ten behoeve van de vaste inrichting
zijn gemaakt, hetzij in de Staat
waarin de vaste inrichting is
gevestigd, hetzij elders.
4. Voor zover het in een van de
Staten gebruikelijk is de voordelen
die aan een vaste inrichting kunnen
worden toegerekend te bepalen op
basis van een verdeling van de totale
winst van de onderneming over
haar verschillende delen, belet het
tweede lid die Staat niet de te belasten
voordelen te bepalen volgens
de gebruikelijke verdeling; de gevolgde
methode van verdeling moet
cchter zodanig zijn, dat het resultaat
in overeenstemming is met de in dit
artikel neergelegde beginselen.
5. Geen voordelen worden aan een
vaste inrichting toegerekend enkel
op grond van aankoop door die vaste
inrichting van goederen of koopwaar
voor de onderneming.
6. Voor de toepassing van de voorgaande
leden worden de voordelen
die aan de vaste inrichting kunnen
worden toegerekend, van jaar tot
jaar volgens dezelfde methode bepaald,
tenzij er een goede en genoegzame
reden bestaat om hiervan af te
wijken.
11
hungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
§ 7. Ingår i rörelseinkomsten inkomstslag,
som äro särskilt behandlade
i andra artiklar av detta avtal,
skola bestämmelserna i dessa artiklar
icke beröras av reglerna i förevarande
artikel.
Artikel 8
Sjö- och luftfart
§ 1. Inkomst, som förvärvas genom
utövande av sjöfart eller luftfart
i internationell trafik, skall beskattas
endast i den stat, i vilken företaget
har sin verkliga ledning.
§ 2. Om ett sjöfartsföretag har sin
verkliga ledning ombord på ett fartyg,
skall denna anses belägen i den
stat, i vilken fartyget har sin hemmahamn
eller, om sådan hamn icke
finnes, i vilken fartygets redare äger
hemvist.
Artikel 9
Intressegemenskap mellan företag
I fall då
a) ett företag i en av staterna direkt
eller indirekt deltager i ledningen
eller övervakningen av ett företag
i den andra staten eller äger del i
detta företags kapital, eller
b) samma personer direkt eller indirekt
deltaga i ledningen eller övervakningen
av såväl ett företag i en
av staterna som ett företag i den
andra staten eller äga del i båda
dessa företags kapital,
skall iakttagas följande. Om mellan
företagen i fråga om handel eller
andra ekonomiska förbindelser avtalas
eller föreskrivas villkor, som
avvika från dem som skulle ha avtalats
mellan av varandra oberoende
företag, må alla inkomster, som utan
sådana villkor skulle ha tillkommit
7. Indien in de voordelen bestanddelen
zijn begrepen die afzonderlijk
in andere artikelen van dit Verdrag
worden behandeld, worden de bepalingen
van die artikelen niet
aangetast door de bepalingen van dit
artikel.
Artikel 8
Zeevaart en luchtvaart
1. Voordelen uit de exploitatie van
schepen of luchtvaartuigen in internationaal
verkeer zijn slechts belastbaar
in de Staat waarin de plaats
van de werkelijke leiding van de onderneming
is gelegen.
2. Indien de plaats van de werkelijke
leiding van een scheepvaartonderneming
zich aan boord van een
schip bevindt, wordt deze plaats geacht
te zijn gelegen in de Staat waarin
de thuishaven van het schip is
gelegen, of, indien er geen thuishaven
is, in de Staat waarvan de exploitant
van het schip inwoner is.
Artikel 9
Gelieerde ondernemingen
Indien:
a) een onderneming van een van
de Staten onmiddellijk of middellijk
deelneemt aan de leiding van, aan
het toezicht op dan wel in het kapitaal
van een onderneming van de
andere Staat,
of
b) dezelfde personen onmiddellijk
of middellijk deelnemen aan de leiding
van, aan het toezicht op dan wel
in het kapitaal van een onderneming
van een van de Staten en een onderneming
van de andere Staat,
en in het ene of in het andere geval
tussen de beide ondernemingen
in haar handelsbetrekkingen of financiéle
betrekkingen voorwaarden
worden aanvaard of opgelegd, die afwijken
van die welke zouden worden
overeengekomen tussen onafhankelijke
ondernemingen, mogen
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
det ena företaget men som på grund
av villkoren i fråga icke tillkommit
detta företag, inräknas i detta företags
inkomst och beskattas i överensstämmelse
därmed.
Artikel 10
Utdelning
§ 1. Utdelning från ett bolag med
hemvist i en av staterna till en person
med hemvist i den andra staten
må beskattas i denna andra stat.
§ 2. Den stat, i vilken det utbetalande
bolaget äger hemvist, må dock
enligt sin egen lagstiftning beskatta
utdelningen, men därvid får skattesatsen
icke överstiga 15 procent av
utdelningens bruttobelopp.
§ 3. Utan hinder av bestämmelserna
i 2 § skall den stat i vilken bolaget
äger hemvist icke beskatta utdelning
från detta bolag till ett bolag,
vars kapital helt eller delvis är
fördelat på aktier och som har hemvist
i den andra staten och direkt
äger minst 25 procent av det utbetalande
bolagets kapital.
§ 4. De behöriga myndigheterna i
staterna skola träffa överenskommelse
om tillämpningen av 2 och 3
§§.
§ 5. Bestämmelserna i 2 och 3 §§
skola icke beröra bolagets beskattning
för vinst av vilken utdelningen
utbetalas.
§ 6. Med uttrycket »utdelning»
förstås i denna artikel inkomst av
aktier, andelsbevis eller andra liknande
bevis med rätt till andel i
vinst, andelar i gruva, stiftarandelar
eller andra rättigheter med rätt till
alle voordelen die zonder deze voorwaarden
zouden zijn opgekomen aan
een van de ondernemingen, maar
tengevolge van die voorwaarden haar
niet zijn opgekomen, worden begrepen
in de voordelen van die onderneming
en dienovereenkomstig worden
beläst.
Artikel 10
Dividenden
1. Dividenden betaald door een
lichaam dat inwoner is van een van
de Staten aan een inwoner van de
andere Staat, mogen in die andere
Staat worden beläst.
2. Deze dividenden mogen echter
in de Staat waarvan het lichaam dat
de dividenden betaalt inwoner is,
overeenkomstig de wetgeving van die
Staat worden beläst, maar de aldus
geheven belasting mag 15 percent
van het bruto-bedrag van de dividenden
niet overschrijden.
3. Niettegenstaande de bepalingen
van het tweede lid mag de Staat
waarvan het lichaam inwoner is,
geen belasting heffen op dividenden
betaald door dat lichaam aan een
lichaam waarvan het kapitaal geheel
of gedeeltelijk in aandelen is verdeeld
en dat inwoner is van de andere
Staat en onmiddellijk ten minste
25 percent bezit van het kapitaal
van het lichaam dat de dividenden
betaalt.
4. De bevoegde autoriteiten van de
Staten zullen in onderlinge overeenstemming
de wijze van toepassing
van het tweede en derde lid regelen.
5. De bepalingen van het tweede
en derde lid laten onverlet de belastingheffing
van het lichaam ter zake
van de winsten waaruit de dividenden
worden betaald.
6. De uitdrukking „dividenden”
zoals gebezigd in dit artikel betekent
inkomsten uit aandelen, winstaandelen
of winstbewijzen, mijnaandelen,
oprichtersaandelen of andere rechten
op een aandeel in de winst, alsmede
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
13
deltagande i vinst ävensom inkomst
av obligationer med rätt till andel i
vinst samt inkomst av andra andelar
i bolag, som enligt skattelagstiftningen
i den stat, i vilken det utdelande
bolaget äger hemvist, jämställes med
inkomst av aktier.
§ 7. Bestämmelserna i 1—3 §§ äro
icke tillämpliga, om mottagaren av
utdelningen äger hemvist i en av staterna
och innehar ett fast driftställe
i den andra staten, i vilken det utbetalande
bolaget äger hemvist, samt
den andel, av vilken utdelningen i
fråga härflyter, äger verkligt samband
med det fasta driftstället. I sådant
fall skola bestämmelserna i artikel
7 äga tillämpning.
§ 8. Om ett bolag med hemvist i en
av staterna uppbär inkomst från den
andra staten, får icke i denna andra
stat påföras någon skatt på utdelning,
som av bolaget utbetalas till
personer, som ej äga hemvist i denna
andra stat, och ej heller någon skatt
på bolagets icke utdelade vinst; det
sagda gäller även om utdelningen eller
den icke utdelade vinsten helt eller
delvis utgöres av inkomst, som
härrör från den andra staten.
Artikel 11
Ränta
§ 1. Ränta, som härrör från en av
staterna och utbetalas till en person
med hemvist i den andra staten, skall
beskattas endast i denna andra stat.
§ 2. Med uttrycket »ränta» förstås
i denna artikel inkomst av värdepapper
som utfärdats av staten, av obligationer
som icke medför rätt till
andel i vinst, av debentures och varje
annat slags fordran vare sig de utfärdats
mot säkerhet i egendom eller
icke, ävensom all annan inkomst,
som enligt skattelagstiftningen i den
inkomsten uit winstdelende obligaties
en inkomsten uit andere vennootschappelijke
rechten die door de
belastingwetgeving van de Staat
waarvan het lichaam dat de uitdeling
doet inwoner is, met inkomsten
uit aandelen worden gelijkgesteld.
7. De bepalingen van het eerste,
tweede en derde lid zijn niet van
toepassing, indien de genieter van de
dividenden, inwoner van een van de
Staten, in de andere Staat waarvan
het lichaam dat de dividenden betaalt
inwoner is, een vaste inrichting
heeft en de deelneming uit hoofde
waarvan de dividenden worden betaald,
tot het bedrijfsvermogen van
die vaste inrichting behoort. In een
zodanig geval zijn de bepalingen van
artikel 7 van toepassing.
8. Indien een lichaam dat inwoner
is van een van de Staten, voordelen
of inkomsten verkrijgt uit de andere
Staat, mag die andere Staat geen belasting
heffen op de dividenden betaald
door het lichaam aan personen
die geen inwoner zijn van die andere
Staat, noch de niet-uitgedeelde winst
van het lichaam onderwerpen aan
een belasting op niet-uitgedeelde
winst, zelfs indien de betaalde dividenden
of de niet-uitgedeelde winst
geheel of gedeeltelijk bestaan uit
voordelen of inkomsten die uit die
andere Staat afkomstig zijn.
Artikel 11
Interest
1. Interest afkomstig uit een van
de Staten en betaald aan een inwoner
van de andere Staat, is slechts in
die andere Staat belastbaar.
2. De uitdrukking „interest” zoals
gebezigd in dit artikel betekent inkomsten
uit overheidsleningen, obligaties
— met uitzondering van
winstdelende obligaties —, schuldbewijzen
en schuldvorderingen van
welke aard ook, al dan niet verzekerd
door hypotheek, alsmede alle
andere inkomsten die door de be
-
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
stat från vilken räntan härrör jämställes
med inkomst av försträckning.
§ 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke
tillämpliga, om mottagaren av räntan
äger hemvist i en av staterna
och innehar ett fast driftställe i den
andra staten, varifrån räntan härrör,
samt den fordran av vilken räntan
härflyter äger verkligt samband
med det fasta driftstället. I sådant
fall skola bestämmelserna i artikel
7 äga tillämpning.
§ 4. Beträffande sådana fall, då
särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och mottagaren eller mellan
dem båda och annan person föranleda
att det utbetalade räntebeloppet
med hänsyn till den skuld, för vilken
räntan erlägges, överstiger det
belopp som skulle ha avtalats mellan
utbetalaren och mottagaren om
sådana förbindelser icke förelegat,
skola bestämmelserna i denna artikel
gälla endast för sistnämnda belopp.
I sådant fall skall den överskjutande
delen av utbetalningarna
beskattas enligt lagstiftningen i vardera
staten med iakttagande av övriga
bestämmelser i detta avtal.
Artikel 12
Royalty
§ 1. Royalty, som härrör från en
av staterna och utbetalas till en person
med hemvist i den andra staten,
skall beskattas endast i denna andra
stat.
§ 2. Med uttrycket »royalty» förstås
i denna artikel varje slag av utbetalning,
som uppbäres såsom ersättning
för nyttjandet av eller rätten
att nyttja upphovsrätt till litterära,
konstnärliga eller vetenskapliga
verk, kinematografisk film däri inbegripen,
patent, varumärke, möns
-
lastingwetgeving van de Staat waaruit
de inkomsten afkomstig zijn, met
inkomsten uit geldlening worden gelijkgesteld.
3. De bepaling van het eerste lid is
niet van toepassing, indien de genieter
van de interest, inwoner van
een van de Staten, in de andere Staat
waaruit de interest afkomstig is een
vaste inrichting heeft en de vordering
uit hoofde waarvan de interest
verschuldigd is, tot het bedrijfsvermogen
van die vaste inrichting behoort.
In een zodanig geval zijn de
bepalingen van artikel 7 van toepassing.
4. Indien, tengevolge van een bijzondere
verhouding tussen de schuldenaar
en de schuldeiser of tussen
hen beiden en een derde, het bedrag
van de betaalde interest, in aanmerking
nemende de schuldvordering ter
zake waarvan zij wordt betaald, höger
is dan het bedrag dat zonder zulk
een verhouding door de schuldenaar
en de schuldeiser zou zijn overeengekomen,
vinden de bepalingen van
dit artikel slechts op het laatstbedoelde
bedrag toepassing. In dat geval
blijft het daarboven uitgaande deel
van het betaalde bedrag belastbaar
overeenkomstig de wetgeving van elk
der Staten, zulks met inachtneming
van de overige bepalingen van dit
Verdrag.
Artikel 12
RoyaIty’s
1. Royalty’s afkomstig uit een van
de Staten en betaald aan een inwoner
van de andere Staat, zijn slechts
in die andere Staat belastbaar.
2. De uitdrukking „royalty’s” zoals
gebezigd in dit artikel betekent betalingen
van welke aard ook als vergoeding
voor het gebruik van, of voor
het recht van gebruik van een auteursrecht
op een werk op het gebied
van letterkunde, kunst of wetenschap
— daaronder begrepen
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
15
ter eller modell, ritning, hemligt recept
eller fabrikationsmetod ävensom
för nyttjandet av eller rätten
att nyttja industriell, kommersiell
eller vetenskaplig utrustning eller för
upplysningar om erfarenhetsrön av
industriell, kommersiell eller vetenskaplig
natur.
§ 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke
tillämpliga, om mottagaren av royaltyn
äger hemvist i en av staterna och
innehar ett fast driftställe i den andra
staten, varifrån royaltyn härrör,
samt den rättighet eller egendom av
vilken royaltyn härflyter äger verkligt
samband med det fasta driftstället.
I sådant fall skola bestämmelserna
i artikel 7 äga tillämpning.
§ 4. Beträffande sådana fall, då
särskilda förbindelser mellan utbetalaren
och mottagaren eller mellan
dem båda och annan person föranleda
att det utbetalade royaltybeloppet
med hänsyn till det nyttjande,
den rätt eller de upplysningar, för vilka
royaltyn erlägges, överstiger det
belopp, som skulle ha avtalats mellan
utbetalaren och mottagaren om sådana
förbindelser icke förelegat, skola
bestämmelserna i denna artikel
gälla endast för sistnämnda belopp.
I sådant fall skall den överskjutande
delen av utbetalningarna beskattas
enligt lagstiftningen i vardera staten
med iakttagande av övriga bestämmelser
i detta avtal.
Artikel 13
Begränsning av artiklarna 10,11
och 12
Ingendera staten skall vara skyldig
att tillämpa bestämmelserna i artiklarna
10, 11 och 12 på internationella
organisationer, deras organ eller
tjänstemän och ej heller på personer,
som tillhöra en tredje stats beskick
-
films-, van een octrooi, een fabrieksof
handelsmerk, een ontwerp of model,
een plan, een geheim recept of
werkwijze, dan wel voor het gebruik
van, of het recht van gebruik van
nijverheids-, handels- of wetenschappelijke
uitrusting, of voor inlichtingen
omtrent ervaringen op het gebied
van nijverheid, handel of wetenschap.
3. De bepaling van het eerste lid is
niet van toepassing, indien de genieter
van de royalty’s, inwoner van een
van de Staten, in de andere Staat
waaruit de royalty’s afkomstig zijn,
een vaste inrichting'' heeft en het
recht of de zaak uit hoofde waarvan
de royalty’s verschuidigd zijn, tot
het bedrijfsvermogen van die vaste
inrichting behoort. In een zodanig
geval zijn de bepalingen van artikel
7 van toepassing.
4. Indien, tengevolge van een bijzondere
verhouding tussen de schuldenaar
en de schuldeiser of tussen
hen beiden en een derde, het bedrag
van de betaalde royalty’s, in aanmerking
nemende het gebruik, het recht
of de inlichtingen waarvoor zij worden
betaald, höger is dan het bedrag
dat zonder zulk een verhouding door
de schuldenaar en de schuldeiser zou
zijn overeengekomen, vinden de bepalingen
van dit artikel slechts op het
laatstbedoelde bedrag toepassing. In
dat geval blijft het daarboven uitgaande
deel van het betaalde bedrag
belastbaar overeenkomstig de wetgeving
van elk van de Staten, zulks met
inachtneming van de overige bepalingen
van dit Verdrag.
Artikel 13
Beperking van de artikelen 10,
11 en 12
Geen van de Staten is verplicht de
bepalingen van de artikelen 10, 11 en
12 toe te passen op internationale
organisaties, haar organen of functionarissen,
of op personen deel uitmakende
van een diplomatieke of
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
ning eller konsulat, i de fall då de
vistas i en av staterna och där äro
befriade från skatter på utdelning,
ränta eller royalty, som uppbäres
från den andra staten.
Artikel 14
Realisationsvinst
§ 1. Vinst på grund av avyttring
av sådan fastighet som avses i artikel
6 § 2 må beskattas i den stat, i
vilken fastigheten är belägen.
§ 2. Vinst på grund av avyttring
av lös egendom, som är att hänföra
till anläggnings- eller driftkapital i
ett fast driftställe, vilket ett företag
i en av staterna innehar i den andra
staten, eller av lös egendom, som ingår
i en stadigvarande affärsanordning
över vilken en person med hemvist
i en av staterna förfogar i den
andra staten för utövande av fritt
yrke, däri inbegripet vinst genom avyttring
av sådant fast driftställe (för
sig eller i samband med avyttring av
hela företaget) eller av sådan stadigvarande
anordning, må beskattas i
den andra staten.
§ 3. Utan hinder av bestämmelserna
i 2 § skall vinst på grund av avyttring
av fartyg och luftfartyg, som
användas i internationell trafik,
ävensom lös egendom, som är hänförlig
till användningen av sådana
fartyg och luftfartyg, beskattas endast
i den stat, i vilken företaget har
sin verkliga ledning. Härvid skola
bestämmelserna i artikel 8 § 2 äga
tillämpning.
§ 4. Vinst på grund av avyttring
av annan än i 1—3 §§ angiven egendom
skall beskattas endast i den
stat, i vilken säljaren äger hemvist.
consulaire vertegenwoordiging van
een derde Staat, die in een van de
Staten verblijven en aldaar zijn vrijgesteld
van belastingen op dividenden,
interest of royalty’s, die uit de
andere Staat zijn verkregen.
Artikel 14
V ermogenswinsten
1. Voordelen verkregen uit de vervreemding
van onroerende goederen
zoals omschreven in artikel 6, tweede
lid, mogen worden beläst in de Staat
waarin deze goederen zijn gelegen.
2. Voordelen verkregen uit de vervreemding
van roerende zaken, deel
uitmakende van hetbedrijfsvermogen
van een vaste inrichting die een onderneming
van een van de Staten in
de andere Staat heeft, of van roerende
zaken hehorende tot een vast middelpunt
dat een inwoner van een van
de Staten in de andere Staat tot zijn
beschikking heeft voor de uitoefening
van een vrij beroep — daaronder
begrepen voordelen verkregen uit
de vervreemding van de vaste inrichting
(alleen of te zainen met de gehele
onderneming) of van het vaste
middelpunt — mogen in die andere
Staat worden beläst.
3. Niettegenstaande de bepaling
van het tweede lid, zijn voordelen
verkregen uit de vervreemding van
schepen en luchtvaartuigen, geéxploiteerd
in internationaal verkeer,
en van roerende zaken die worden
gebruikt bij de exploitatie van deze
schepen en luchtvaartuigen, slechts
belastbaar in de Staat waarin de
plaats van de werkelijke leiding van
de onderneming is gelegen. De bepalingen
van artikel 8, tweede lid,
vinden hierbij toepassing.
4. Voordelen verkregen uit de vervreemding
van alle andere zaken dan
die genoemd in het eerste, tweede en
derde lid zijn slechts belastbaar in
de Staat waarvan de vervreemder in
-
woner is.
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
17
§ 5. Bestämmelsen i 4 § skall icke
påverka Nederländernas rätt att enligt
sin egen lagstiftning uttaga skatt
på vinst på grund av avyttring av
aktier eller bevis med rätt till andel i
vinst i ett bolag, vars kapital helt
eller delvis är fördelat på aktier och
som äger hemvist i Nederländerna,
under förutsättning att aktierna eller
vinstandelsbevisen innehas av en
fysisk person med hemvist i Sverige,
a) som är medborgare i Nederländerna
utan att vara svensk medborgare
och
b) har ägt hemvist i Nederländerna
under loppet av de senaste fem
åren före avyttringen av aktierna eller
vinstandelsbevisen samt
c) under loppet av samma tidrymd,
direkt eller indirekt innehade,
ensam eller tillsammans med make
och skyldeman i rätt upp- eller nedstigande
släktskap och i andra ledet
på sidolinjen, minst en tredjedel
samt, ensam eller tillsammans med
make, mer än 7 procent av nominella
värdet av det för bolaget inbetalade
kapitalet.
Artikel 15
Oskiftat dödsbo
Om enligt bestämmelserna i detta
avtal en person med hemvist i Nederländerna
är befriad från eller berättigad
till nedsättning av svensk
skatt, skall motsvarande befrielse eller
nedsättning tillgodoräknas ett
oskiftat dödsbo, i den mån en eller
flera av dödsbodelägarna äga hemvist
i Nederländerna.
Artikel 16
Fritt yrke
§ 1. Inkomst, som förvärvas av en
person med hemvist i en av staterna
genom utövande av fritt yrke eller
•j-3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1
5. De bepaling van het vier de lid
tast niet aan het recht van Nederland
om overeenkomstig zijn eigen wetgeving
belasting te heffen op voordelen
uit de vervreemding van aandelen
of winstbewijzen in een lichaam
waarvan het kapitaal geheel of gedeeltelijk
in aandelen is verdeeld en
dat inwoner is van Nederland, mits
de aandelen of winstbewijzen het
eigendom zijn van een natuurlijke
persoon, inwoner van Zweden:
a) die onderdaan van Nederland is,
zonder onderdaan van Zweden te
zijn; en
b) die in de loop van de laatste vijf
jaren voorafgaande aan de vervreemding
van de aandelen of winstbewijzen
inwoner van Nederland is geweest;
en
c) die, in de loop van hetzelfde
tij dvak, onmiddellijlc of middellijk,
alleen of the zamen met zijn echtgenoot
en zijn bloed- en aanverwanten
in de rechte linie en in de tweede
graad van de zij linie, ten minste een
derde gedeelte, alsook alleen of te zamen
meet zijn echtgenoot, meer dan 7
percent van het nominaal gestorte
kapitaal van bedoeld lichaam heeft
bezeten.
Artikel 15
Onverdeelde nalatenschap
Indien ingevolge de bepalingen van
dit Verdrag een inwoner van Nederland
is vrij gesteld van of recht heeft
op vermindering van Zweedse belasting,
is een soortgelijke vrijstelling
of vermindering van toepassing
op de onverdeelde nalatenschap van
een overledene, voor zover een of
meer van de begunstigden inwoner
van Nederland is.
Artikel 16
Zelfständige arbeid
1. Voordelen verkregen door een
inwoner van een van de Staten in de
uitoefening van een vrij beroep of ter
samt. Nr 133
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968
annan därmed jämförbar självständig
verksamhet, skall beskattas endast
i denna stat, om han icke i den
andra staten har en stadigvarande
anordning, som regelmässigt står till
hans förfogande för utövandet av
verksamheten. Därest han har en sådan
stadigvarande anordning, må
den del av inkomsten som är hänförlig
till denna anordning beskattas i
den andra staten.
§ 2. Uttrycket »fritt yrke» inbegriper
självständig vetenskaplig, litterär
och konstnärlig verksamhet, uppfostrings-
och undervisningsverksamhet
samt sådan självständig
verksamhet som utövas av läkare,
advokater, ingenjörer, arkitekter,
tandläkare och revisorer.
Artikel 17
Enskild tjänst
§ 1. Där icke bestämmelserna i artiklarna
18, 20, 21, 22 och 23 annat
föranleda, skola löner och liknande
ersättningar, som en person med
hemvist i en av staterna uppbär på
grund av arbetsanställning, beskattas
endast i denna stat, såvida icke
arbetet utföres i den andra staten.
Om arbetet utföres i den andra staten,
må ersättningen på grund av anställningen
beskattas i denna andra
stat.
§ 2. Utan hinder av bestämmelserna
i 1 § skall ersättning, som en person
med hemvist i en av staterna
uppbär på grund av arbete som utföres
i den andra staten, beskattas
endast i den förstnämnda staten, under
förutsättning att
a) inkomsttagaren vistas i den
andra staten under en tidrymd eller
tidrymder, som sammanlagt icke
överstiga 183 dagar under beskattningsåret
i fråga,
b) ersättningen betalas av eller på
uppdrag av en arbetsgivare, som ej
äger hemvist i den andra staten, och
zake van andere zelfstandige werkzaamheden
van soortgelijke aard zijii
slechts in die Staat belastbaar, tenzij
hij in de andere Staat voor het
verrichten van zijn werkzaamheden
geregeld over een vast middelpunt
beschikt. Indien hij over zulk een
vast middelpunt beschikt, mogen de
voordelen in de andere Staat worden
beläst, maar slechts in zoverre als
zij aan dat vaste middelpunt kunnen
worden toegerekend.
2. De uitdrukking „vrij beroep”
sluit in zelfstandige werkzaamheden
op het gebied van wetenschap, letterkunde,
kunst, opvoeding of onderwijs,
alsmede de zelfstandige werkzaamheden
van artsen, advocaten,
teclinici, architecten, tandart sen en
accountants.
Artikel 17
Niet-zelfstandige arbeid
1. Onder voorbehoud van de bepalingen
van de artikelen 18, 20, 21,
22 en 23 zijn salarissen, lonen en andere
soortgelijke belöningen verkregen
door een inwoner van een van de
Staten ter zake van een dienstbetrekking
slechts in die Staat belastbaar,
tenzij de dienstbetrekking in de andere
Staat wordt uitgeoefend. Indien
de dienstbetrekking aldaar wordt
uitgeoefend, mag de ter zake daarvan
verkregen belöning in die andere
Staat worden beläst.
2. Niettegenstaande de bepalingen
van het eerste lid is de belöning verkregen
door een inwoner van een van
de Staten ter zake van een in de andere
Staat uitgeoefende dienstbetrekking
slechts in de eerstbedoelde Staat
belastbaar, indien:
a) de genieter in de andere Staat
verblijft gedurende een tijdvak of
tijdvakken, die in het desbetreffende
belastingjaar een totaal van 183 dagen
niet te boven gaan, en
b) de belöning wordt betaald door
of namens een werkgever die geen inwoner
van de andere Staat is, en
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
19
c) ersättningen ej såsom omkostnad
belastar ett fast driftställe eller
en stadigvarande anordning, som arbetsgivaren
har i den andra staten.
§ 3. Utan hinder av vad som stadgas
ovan i denna artikel skall ersättning,
som en person med hemvist i
en av staterna uppbär på grund av
anställning ombord på fartyg eller
luftfartyg i internationell trafik, beskattas
endast i denna stat.
Artikel 18
Styrelsearvoden
Styrelsearvoden eller liknande ersättningar,
som uppbäras av en person
med hemvist i en av staterna i
egenskap av styrelseledamot i ett bolag
med hemvist i den andra staten,
må beskattas i denna andra stat.
Artikel 19
Artister och idrottsmän
Utan hinder av bestämmelserna i
artiklarna 16 och 17 må inkomst,
som teater- eller filmskådespelare,
radio- eller televisionsartister, musiker
och idrottsmän förvärva genom
sin personliga verksamhet i denna
egenskap, beskattas i den stat, i vilken
verksamheten utövas.
Artikel 20
Pensioner
Där icke bestämmelserna i artikel
21 §§ 1 och 2 annat föranleda, skola
pensioner och liknande ersättningar,
soxn i anledning av tidigare anställning
utbetalas till en person med
hemvist i en av staterna, beskattas
endast i denna stat.
c) de belöning niet ten laste komt
van een vaste inrichting die, of van
een vast middelpunt dat de werkgever
in de andere Staat heeft.
3. Niettegenstaande de voorgaande
bepalingen van dit artikel is de belöning
genoten door een inwoner van
een van de Staten ter zake van een
dienstbetrekking, uitgeoefend aan
boord van een schip of luchtvaartuig
in internationaal verkeer slechts in
die Staat belastbaar.
Artikel 18
Bestuurders- en commissarissenbeloningen
Bestuurders-
en commissarissenbeloningen
en soortgelijke betalingen,
verkregen door een inwoner van een
van de Staten in zijn hoedanigheid
van lid van de raad van beheer of
van de raad van toezicht van een
lichaain, dat inwoner is van de andere
Staat, mogen in die andere Staat
worden beläst.
Artikel 19
Artiesten en sportbeoefenaars
Niettegenstaande de bepalingen
van de artikelen 16 en 17 mogen
voordelen of inkomsten, verkregen
door beroepsartiesten, zoals toneelspelers,
film-, radio- of televisieartiesten
en musici, alsmede door sportbeoefenaars,
uit hun persoonlijke werkzaamheden
als zodanig, worden beläst
in de Staat waarin deze werkzamheden
worden verricht.
Artikel 20
Pensioenen
Onder voorbelioud van de bepalingen
van artikel 21, eerste en tweede
lid, zijn pensioenen en andere
soortgelijke belöningen betaald aan
een inwoner van een van de Staten
ter zake van een vroegere dienstbetrekking,
slechts in die Staat belastbaar.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
Artikel 21
Ersättningar av offentligrättslig
natur
§ 1. Ersättningar, pensioner däri
inbegripna, som utbetalas av — eller
från fonder inrättade av — en av
staterna, dess politiska underavdelningar
eller lokala myndigheter till
en fysisk person på grund av arbete,
som utförts i tjänst hos denna stat,
dess underavdelning eller lokala
myndighet må beskattas i denna stat.
§ 2. Pensioner, som utbetalas enligt
bestämmelser om allmän socialförsäkring
i en av staterna till en
person med hemvist i den andra staten,
må beskattas i den förstnämnda
staten.
§ 3. Utan hinder av 1 § skola bestämmelserna
i artiklarna 17, 18 och
20 äga tillämpning på ersättningar
eller pensioner, som utbetalas för
tjänster utförda i samband med rörelse
som bedrivits av en av staterna,
dess politiska underavdelning eller
lokala myndighet.
Artikel 22
Professorer och lärare
§ 1. En professor eller lärare, som
äger hemvist i Nederländerna och
som vistas i Sverige i syfte att bedriva
undervisning eller forskning
under en tidrymd ej överstigande
två år vid universitet, högskola eller
annan inrättning i Sverige för undervisning
eller forskning, skall beskattas
endast i Nederländerna för
ersättning som han uppbär för sådan
undervisning eller forskning.
Artikel 21
Belöningen van publiekrechtelijke
aard
1. Belöningen, daaronder begrepen
pensioenen, betaald door, of uit fondsen
in het leven geroepen door een
van de Staten of een staatkundig onderdeel
of een plaatselijk publiekrechtelijk
lichaam daarvan aan een
natuurlijke persoon ter zake van
diensten bewezen aan die Staat of
aan dat onderdeel of dat plaatselijke
publiekrechtelijke lichaam daarvan
in de uitoefening van overheidsfuncties,
mogen in die Staat worden beläst.
2. Pensioenen, uitbetaald krachtens
de bepalingen van een publiekrechtelijke
regeling inzake sociale
zekerheid van een van de Staten aan
een inwoner van de andere Staat,
mogen in de eerstbedoelde Staat worden
beläst.
3. Niettegenstaande het eerste lid
van dit artikel vinden de bepalingen
van de artilcelen 17, 18 en 20 toepassing
op belöningen of pensioenen ter
zake van diensten bewezen in het kader
van een op winst gericht bedrijf,
uitgeoefend door een van de Staten of
een staatkundig onderdeel of een
plaatselijk publiekrechtelijk lichaam
daarvan.
Artikel 22
Professoren en leraren
1. Vergoedingen, die een professor
of leraar, die inwoner is van Nederland
en die in Zweden verblijft
inet het doel gedurende een periode
van ten hoogste twee jaar onderwijs
te geven of zich met wetenschappelijk
onderzoek bezig te houden aan
een universiteit, hogeschool of andere
inrichting voor onderwijs of
wetenschappelij k onderzoek in Zweden,
voor dat onderwijs of dat onderzoek
ontvangt, zijn slechts in Nederland
belastbaar.
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968
§ 2. En professor eller lärare, som
äger hemvist i Sverige och som vistas
i Nederländerna i syfte att bedriva
undervisning eller forskning
under en tidrymd ej överstigande ett
år vid universitet, högskola eller annan
inrättning i Nederländerna för
undervisning eller forskning, skall
beskattas endast i Sverige för ersättning
som han uppbär för sådan undervisning
eller forskning.
§ 3. Denna artikel skall ej äga tilllämpning
på ersättning för forskning,
om forskningen bedrives icke i
allmänt intresse utan främst för att
tillgodose viss persons eller vissa
personers enskilda vinstsyfte.
Artikel 23
Studerande
§ 1. En studerande eller affärseller
liantverkspraktikant, som äger
eller tidigare ägt hemvist i en av
staterna och som vistas i den andra
staten uteslutande för sin undervisning
eller utbildning, skall ej beskattas
i denna andra stat för belopp,
som han uppbär till bestridande av
sitt uppehälle, sin undervisning eller
sin utbildning, om beloppen i
fråga utbetalas till honom från utlandet.
§ 2. Ersättning, som en studerande
vid universitet, högskola, skola
eller liknande undervisningsanstalt
i en av staterna uppbär på grund
av tjänst som utövats i den andra
staten under en tidrymd eller tidrymder,
vilka sammanlagt icke överstiga
100 dagar under beskattningsåret,
i syfte att erhålla praktisk erfarenhet
i anslutning till studierna
eller utbildningen, skall ej beskattas
i denna andra stat.
2. Yergoedingen, die een professor
of leraar, die inwoner is van Zweden
en die in Nederland verblijft met
het doel gedurende een periode van
ten hoogste één jaar onderwijs te
geven of zich met wetenschappelijk
onderzoek bezig te houden aan een
universitet, hogeschool of andere inrichting
voor onderwijs of wetenschappelijk
onderzoek in Nederland,
voor dat onderwijs of dat onderzoek
ontvangt, zijn slechts in Zweden belastbaar.
3. Dit artikel vindt geen toepassing
op inkomsten verkregen met het
verrichten van wetenschappelijk
onderzoek, indien dit onderzoek niet
wordt verricht in het algemeen belang,
maar in de eerste plaats voor
het persoonlijke nut van een bepaalde
persoon of personen.
Artikel 23
Studenten
1. Betalingen, die een student of
een voor een beroep of bedrijf
opgeleid wordende persoon, die inwoner
van een van de Staten is of
vroeger was en die in de andere Staat
verblijft uitsluitend voor zijn studie
of opleiding, ontvangt ten behoeve
van zijn onderhoud, studie of opleiding,
zijn in die andere Staat niet
belastbaar, mits deze betalingen aan
hem worden gedaan uit bronnen
buiten die andere Staat.
2. Belöningen, die een student aan
een universiteit, hogeschool, school
of soortgelijke onderwijsinstelling in
een van de Staten ontvangt ter zake
van werkzaamheden of persoonlijke
diensten verricht in de andere Staat
gedurende een tijdvak of tijdvakken
van in totaal niet meer dan 100
dagen in het belastingjaar teneinde
praktische ervaring op te doen in
verband met zijn studie of opleiding,
zijn in die andere Staat niet belastbaar.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
Artikel 24
Övriga inkomstslag
Inkomst, beträffande vilken ingen
uttrycklig bestämmelse meddelats i
föregående artiklar av avtalet och
som uppbäres av en person med
hemvist i en av staterna, skall beskattas
endast i denna stat.
KAPITEL IV
Beskattning av förmögenhet
Artikel 25
§ 1. Förmögenhet bestående av sådan
fastighet som avses i artikel 6 §
2 må beskattas i den stat, i vilken
fastigheten är belägen.
§ 2. Förmögenhet bestående av
lös egendom, som är att hänföra till
anläggnings- eller driftkapital i ett
företags fasta driftställe, eller av lös
egendom, som ingår i en stadigvarande
anordning för utövandet av
fritt yrke, må beskattas i den stat,
i vilken det fasta driftstället eller
den stadigvarande anordningen är
belägen.
§ 3. Fartyg och luftfartyg, som användas
i internationell trafik, ävensom
lös egendom, som är hänförlig
till användningen av sådana fartyg
och luftfartyg, skola beskattas endast
i den stat, i vilken företaget i
fråga har sin verkliga ledning. Härvid
skola bestämmelserna i artikel
8 § 2 äga tillämpning.
§ 4. Alla andra slag av förmögenhet,
som innehavas av en person
med hemvist i en av staterna, skola
beskattas endast i denna stat.
Artikel 24
Overige inkomsten
Bes tanddelen van het inko men
van een inwoner van een van de
Staten, die niet uitdrukkelijk in de
voorgaande artikelen van dit Yerdrag
zijn vermeld, zijn slechts in die
Staat belastbaar.
HOOFDSTUK IV
Belastingheffing naar het vermogen
Artikel 25
1. Vermogen bestaande uit onroerende
goederen zoals omschreven in
artikel 6, tweede lid, mag worden
beläst in de Staat ''waarin deze
goederen zijn gelegen.
2. Vermogen bestaande uit roerende
zaken die deel uitmaken van het
bedrijfsvermogen van een vaste inricliting
van een onderneming, of
uit roerende zaken die behoren tot
een vast middelpunt gebezigd voor de
uitoefening van een vrij beroep, mag
worden beläst in de Staat waarin
de vaste inrichting of het vaste middelpunt
is gelegen.
3. Schepen en luchtvaartuigen
geexploiteerd in international verkeer
en roerende zaken die worden
gebruikt bij de exploitatie van deze
schepen en luchtvaartuigen, zijn
slechts belastbaar in de Staat waarin
de plaats van de werkelijke leiding
van de onderneming is gelegen. De
bepalingen van artikel 8, tweede lid,
vinden hierbij toepassing.
4. Alle andere bestanddelen van
het vermogen van een inwoner van
een van de Staten zijn slechts in die
Staat belastbaar.
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
23
KAPITEL V
Metoder för undvikande av dubbelbeskattning
Artikel
26
§ 1. Nederländerna äger vid fastställande
av skatt på personer, som
ha hemvist där, i det beskattningsunderlag
på vilket sådana skatter påföras
inräkna inkomst eller förmögenhet,
som enligt bestämmelserna i
detta avtal må beskattas i Sverige.
§ 2. Med förbehåll för tillämpningen
av bestämmelserna om förlustutjämning
i nationella föreskrifter för
undvikande av dubbelbeskattning,
skall Nederländerna medgiva nedsättning
av den skatt som beräknats
i överensstämmelse med 1 § av
denna artikel. Nedsättningen skall
motsvara den del av skatten vilken
står i samma förhållande till denna
skatt som beloppet av den inkomst
eller förmögenhet som må beskattas
i Sverige enligt artiklarna 6, 7, 9,
10 § 7,'' 11 § 3, 12 § 3, 14 §§ 1 och
2, 16, 17 § 1, 18, 19, 21 samt 25 §§
1 och 2 av detta avtal står till beloppet
av inkomst eller förmögenhet
som avses i 1 § av denna artikel.
Nederländerna skall vidare från
sålunda beräknad nederländsk skatt
medgiva avdrag för den inkomst som
må beskattas i Sverige enligt artikel
10 § 2 och som inräknas i det belopp
som avses i 1 § av förevarande artikel.
Avdragsbeloppet skall vara det
lägsta av följande belopp:
a) det belopp som motsvarar den
svenska skatten;
b) det belopp av nederländsk
HOOFDSTUIv V
Wijze van vermijding van dubbele
belasting
Artikel 26
1. Nederland is bevoegd bij het
heffen van belasting van zijn inwoners
in de grondslag waarnaar
de belasting wordt geheven, de bestanddelen
van het inkomen of het
ver mogen te begrijpen die, overeenkomstig
de bepalingen van dit
Verdrag, in Zweden mogen worden
beläst.
2. Onder voorbehoud van de toepassing
van de bepalingen betreffende
de verliescompensatie in de
eenzijdige voorschriften tot het vermijden
van dubbele belasting, verleent
Nederland een vermindering op
liet overeenkomstig het eerste lid van
dit artikel berekende belastingbedrag.
Deze vermindering is gelijk
aan dat gedeelte van het belastingbedrag
dat tot dat belastingbedrag in
dezelfde verhouding staat, als het
bedrag van de bestanddelen van het
inkomen of het vermogen die volgens
de artikelen 6, 7, 9, 10, zevende lid,
11, derde lid, 12, derde lid, 14,
eerste en tweede lid, 16, 17, eerste
lid, 18, 19, 21 en 25, eerste en
tweede lid, van dit Verdrag in
Zweden mogen worden beläst, staat
tot het bedrag van het inkomen of
het vermogen dat de in het eerste lid
van dit artikel bedoelde grondslag
vormt.
Nederland verleent voorts een
vermindering op de aldus berekende
belasting voor die bestanddelen van
het inkomen die volgens artikel 10,
tweede lid, in Zweden mogen worden
beläst en zijn begrepen in de in
het eerste lid van dit artikel bedoclde
grondslag. Het bedrag van
deze vermindering is het laagste van
de volgende bedragen:
a) het bedrag dat gelijk is aan
de in Zweden geheven belasting;
b) het bedrag van de Nederlandse
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
skatt vilket står i samma förhållande
till skattebeloppet, beräknat i
överensstämmelse med 1 § av denna
artikel, som nämnda inkomst står
till den inkomst som avses i 1 § av
denna artikel.
§ 3. Bestämmelserna i 2 § skola
även tillämpas i den mån ett oskiftat
dödsbos inkomst eller förmögenhet
tillkommer en dödsbodelägare med
hemvist i Nederländerna och sådan
inkomst eller förmögenhet får beskattas
i Sverige enligt bestämmelserna
i detta avtal.
§ 4. När en person med hemvist i
Sverige förvärvar vinst som enligt
bestämmelserna i artikel 14 § 5 må
beskattas i Nederländerna, skall Nederländerna
från nederländsk skatt
på sådan vinst avräkna ett belopp
motsvarande den svenska skatt som
belöper på vinsten enligt proportionell
beräkning.
§ 5. När en person med hemvist i
Sverige uppbär inkomst eller innehar
förmögenhet som enligt bestämmelserna
i detta avtal må beskattas
i Nederländerna, skall Sverige, såvida
icke fall föreligger som avses
i artikel 14 § 5,
a) från skatten på inkomsten avräkna
ett belopp motsvarande den
inkomstskatt som erlagts i Nederländerna;
b)
från skatten på förmögenheten
avräkna ett belopp motsvarande den
förmögenhetsskatt som erlagts i Nederländerna.
Avräkningsbeloppet skall emellertid
icke i något fall överstiga beloppet
av den del av inkomstskatten
eller förmögenhetsskatten som utan
sådan avräkning belöper på den in
-
belasting, dat tot het overeenkomstig
het eerste lid van dit artikel berekende
belastingbedrag in dezelfde
verhouding staat als het bedrag van
de genoemde bestanddelen van het
inkomen staat tot het bedrag van
het inkomen dat de in het eerste lid
van dit artikel bedoelde grondslag
Arormt.
3. De bepalingen van het tweede
lid zijn ook van toepassing voor
zover de voordelen of inkomsten of
het vermogen van een onverdeelde
nalatenschap van een overledene
toekomen aan een begunstigde die
inwoner van Nederland is en deze
voordelen of inkomsten of dit vermogen
ingevolge de bepalingen van
dit Verdrag in Zweden belastbaar
zijn.
4. Indien een persoon, die inwoner
van Zweden is, voordelen verkrijgt,
die overeenkomstig de bepalingen
van artikel 14, vijfde lid, in Nederland
mogen worden beläst, verleent
Nederland een vermindering op de
Nederlandse belasting over die voordelen
tot het bedrag van de Zweedse
belasting dat naar evenredigheid aan
die voordelen kan worden toegerekend.
5. Indien een inwoner van Zweden
inkomen verkrijgt of vermogen bezit
dat overeenkomstig de bepalingen van
dit Verdrag in Nederland mag worden
helast, verleent Zweden, behoudens
in het geval bedoeld in artikel 14,
vijfde lid,
a) een vermindering op de belasting
naar het inkomen tot een
bedrag dat gelijk is aan de in Nederland
betaalde inkomstenbelasting;
b) een vermindering op de belasting
naar het vermogen tot een
bedrag dat gelijk is aan de in Nederland
betaalde vormogensbelasting.
In elk van beide gevallen overschrijdt
de vermindering echter niet
dat deel van de inkomstenbelasting,
onderscheidenlijk de vermogensbelasting,
zoals deze berekend is vöör
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
25
komst respektive förmögenhet som
må beskattas i Nederländerna.
När en person med hemvist i Sverige
uppbär inkomst eller innehar
förmögenhet som enligt artiklarna
8 § 1, 14 § 3 och 25 § 3 skall beskattas
endast i Nederländerna, skall sådan
inkomst eller förmögenhet vara
undantagen från beskattning i
Sverige. Den svenska progressiva
skatten må dock beräknas efter den
skattesats som skulle ha varit tilllämplig,
om inkomst eller förmögenhet
som sålunda undantagits från
beskattning hade inräknats i den
skattepliktiga inkomsten eller förmögenheten.
§ 6. Oberoende av bestämmelserna
i 5 § skall utdelning från ett bolag
med hemvist i Nederländerna till
ett bolag med hemvist i Sverige vara
undantagen från svensk skatt i
den mån utdelningen enligt svensk
lag skulle ha varit undantagen från
skatt, om båda bolagen hade varit
svenska bolag,
dock att i den mån beloppet av utdelning
som för ett beskattningsår
utbetalas av ett bolag med hemvist i
Nederländerna motsvaras av utdelning,
som detta bolag, direkt eller
genom förmedling av juridisk person,
under samma eller tidigare beskattningsår
uppburit på aktier eller
andelar i bolag med hemvist i
tredje stat, undantag från svensk
skatt som i första stycket sägs gäller
endast såvitt den utdelning som uppburits
på aktier eller andelar i bolag
med hemvist i denna tredje stat, underkastats
bolagsskatt i Nederländerna
eller, om så ej är fallet, utdelningen
skulle ha varit undantagen
från svensk skatt, om aktierna
eller andelarna innehafts direkt av
det svenska bolaget.
het verlenen van de vermindering,
dat, naar gelang van het geval, kan
worden toegerekend aan het inkomen
of het vermogen, dat in Nederland
mag worden beläst.
Indien een inwoner van Zweden
inkomen verkrijgt of vermogen bezit
dat overeenkomstig artikel 8, eerste
lid, artikel 14, derde lid, en artikel
25, derde lid, slechts in Nederland
belastbaar is, is dit inkomen of
vermogen vrij gesteld van Zweedse
belasting; evenwel mag het progressieve
tarief van de Zweedse belasting
worden toegepast alsof het aldus
vrijgestelde inkomen of vermogen in
het bedrag van het totale inkomen of
vermogen was begrepen.
6. Niettegenstaande de bepalingen
van het vijfde lid, zijn dividenden
betaald door een lichaam dat inwoner
is van Nederland aan een
lichaam dat inwoner is van Zweden,
vrij gesteld van Zweedse belasting,
mits de dividenden overeenkomstig
de wetgeving van Zweden van belasting
zouden zijn vrij gesteld,
indien beide lichamen Zweedse
lichamen waren geweest, en voorts
niet dien verstande dat, voor zover
het bedrag van de dividenden, door
een lichaam dat inwoner is van Nederland
over een belastingjaar
vastgesteld, dividenden vertegenwoordigt,
die dat lichaam, rechtstreeks
of door een andere rechtspersoon,
in hetzelfde of in een vroeger
belastingjaar heeft ontvangen op aandelen
van een lichaam dat inwoner
is van een derde Staat, de vorenbedoelde
vrijstelling van Zweedse belasting
slechts wordt verleend voor
zover de dividenden, ontvangen op
aandelen van het lichaam dat inwoner
is van die derde Staat, in Nederland
aan vennootschapsbelasting
onderworpen zijn geweest, of, indien
dit niet het geval is, voor zover de
dividenden van Zweedse belasting
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
KAPITEL VI
Särskilda bestämmelser
Artikel 27
Likställighet mellan skattskyldiga
§ 1. Medborgare i en av staterna,
oavsett om de äga hemvist i denna
stat eller ej, skola icke i den andra
staten bli föremål för någon beskattning
eller något därmed sammanhängande
skattekrav av annat slag
eller mer tyngande än medborgarna
i denna andra stat under samma förhållanden
äro eller kunna bli underkastade.
§ 2. Uttrycket »medborgare» betyder:
a)
Alla fysiska personer som äga
en av staternas nationalitet.
b) Alla juridiska personer och andra
sammanslutningar, som bildats
jämlikt gällande lag i en av staterna.
§ 3. Beskattningen av ett fast driftställe,
som ett företag i en av staterna
har i den andra staten, skall i
denna andra stat icke vara mindre
fördelaktig än beskattningen av företag
i den andra staten, som bedriva
samma verksamhet.
Vad nu sagts skall icke anses medföra
förpliktelse för någon av staterna
att medgiva personer med hemvist
i den andra staten personliga avdrag
vid beskattningen, skattebefrielser
och skattenedsättningar på
grund av civilstånd eller försörjningsplikt
mot familj, som medgivas
personer med hemvist i den förstnämnda
staten.
zouden zijn vrijgesteld, indien het
Zweedse lichaam de aandelen rechtstreeks
had bezeten.
HOOFDSTUK VI
Bijzondere bepalingen
Artikel 27
Non-discriminatie
1. Onderdanen van een van de
Staten, ongeacht of zij inwoner zijn
van die Staat of niet, worden in de
andere Staat niet aan enige belastingheffing
of daarmede verband houdende
verplichting onderworpen, die
änders of zwaarder is dan de belastingheffing
en daarmede verband
houdende verplichtingen, waaraan
onderdanen van die andere Staat onder
dezelfde omstandigheden zijn of
kunnen worden onderworpen.
2. De uitdrukking »onderdanen”
betekent:
a) alle natuurlijke personen die
de nationaliteit van een van de Staten
bezitten;
b) alle rechtspersonen, vennootschappen
en verenigingen die hun
rechtspositie als zodanig ontlenen
aan de wetgeving die in een van de
Staten van kracht is.
3. De belastingheffing van een
vaste inrichting die een onderneming
van een van de Staten in de andere
Staat heeft, is in die andere Staat
niet ongunstiger dan de belastingheffing
van ondernemingen van die
andere Staat die dezelfde verkzaamheden
uitoefenen.
Deze bepaling mag niet aldus worden
uitgelegd, dat een van de Staten
verplicht zou zijn aan inwoners van
de andere Staat bij de belastingheffing
de persoonlijke aftrekken, tegemoetkomingen
en verminderingen
uit hoofde van burgerlijke staat of
gezinslasten te verlenen, die eerstbedoelde
Staat aan zijn eigen inwoners
verleent.
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
27
§ 4. Företag i en av staterna, vilkas
kapital helt eller delvis äges eller
kontrolleras, direkt eller indirekt,
av en eller flera personer med hemvist
i den andra staten, skola icke i
den förstnämnda staten bli föremål
för någon beskattning eller något
därmed sammanhängande skattekrav,
som är av annat slag eller mer
tyngande än den beskattning och
därmed sammanhängande skattekrav
som andra liknande företag i
denna förstnämnda stat äro eller
kunna bli underkastade.
§ 5. I denna artikel avser uttrycket
»beskattning» skatter av varje
slag och beskaffenhet.
Artikel 28
Förfarandet vid ömsesidig
överenskommelse
§ 1. När en person med hemvist i
en av staterna gör gällande, att i en
stat eller i båda staterna vidtagits
åtgärder, som för honom medfört
eller komma att medföra en mot detta
avtal stridande beskattning, äger
han — utan att hans rätt att använda
sig av i dessa staters interna rättsordning
givna rättsmedel därav påverkas
— göra framställning i saken
hos den behöriga myndigheten i den
stat, i vilken han äger hemrist.
§ 2. Om denna behöriga myndighet
finner framställningen grundad
men ej själv kan åvägabringa en tillfredsställande
lösning, skall myndigheten
söka lösa frågan genom ömsesidig
överenskommelse med den behöriga
myndigheten i den andra staten
i syfte att undvika en mot detta
avtal stridande beskattning.
§ 3. De behöriga myndigheterna i
staterna skola genom ömsesidig överenskommelse
söka avgöra svårigheter
eller tvivelsmål som uppkomma
rörande tolkningen eller tillämpningen
av detta avtal. De kunna även
4. Ondernemingen van een van de
Staten, waarvan het kapitaal geheel
of gedeeltelijk, onmiddellijk of middellijk,
in het bezit is van of wordt
beheerst door een of meer inwoners
van de andere Staat, worden in de
eerstbedoelde Staat niet aan enige
belastingheffing of daarinede verband
houdende verplichting onderworpen,
die änders of zwaarder is
dan de belastingheffing en daarmede
verband houdende verplichtingen,
waaraan andere soortgelijke ondernemingen
van die eerstbedoelde Staat
zijn of kunnen worden onderworpen.
5. In dit artikel ziet de uitdrukking
..belastingheffing” op belastingen
van elke soort en benaming.
Artikel 28
Regeling voor onderling overleg
1. Indien een inwoner van een van
de Staten van oordeel is dat de maatregelen
van een van de Staten of van
beide Staten voor hem leiden of zullen
leiden tot een belastingheffing die
niet in overeenstemming is met dit
Verdrag, kan hij, onverminderd de
rechtsmiddelen waarin de nationale
wetten van die Staten voorzien, zijn
geval voorleggen aan de bevoegde
autoriteit van de Staat waarvan hij
inwoner is.
2. De bevoegde autoriteit zal, indien
het bezwaar hem gegrond voorkomt
en indien hij niet zelf in staat
is tot een bevredigende oplossing te
komen, trachten de aangelegenheid
in onderlinge overeenstemming met
de bevoegde autoriteit van de andere
Staat te regelen teneinde een belastingheffing
die niet in overeenstemming
is met dit Verdrag, te vermijden.
3. De bevoegde autoriteiten van de
Staten zullen trachten moeilijkheden
of twijfelpunten die mochten rijzen
niet betrekking tot de uitlegging of
de toepassing van dit Verdrag in
onderlinge overeenstemming op te
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning
i sådana fall som ej
omfattas av detta avtal.
§ 4. De behöriga myndigheterna i
staterna kunna träda i direkt förbindelse
med varandra för att träffa
överenskommelse i de fall som angivits
i föregående paragrafer. Om
muntliga överläggningar anses underlätta
en överenskommelse, kunna
sådana överläggningar äga rum inom
ramen för en kommitté bestående av
representanter för de behöriga myndigheterna
i staterna.
Artikel 29
Utbyte av upplysningar
De behöriga myndigheterna i staterna
skola fortlöpande eller på begäran
utbyta sådana upplysningar
(av beskaffenhet att stå till dessa
myndigheters förfogande under deras
sedvanliga tjänsteutövning) som
äro nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna
i detta avtal, särskilt
för att förebygga bedrägeri och för
att tillämpa givna föreskrifter till
förebyggande av skatteflykt i fråga
om skatter som omfattas av detta
avtal. De utbytta upplysningarna
skola behandlas såsom hemliga och
få icke yppas för andra personer eller
myndigheter än dem som handlägga
taxering och uppbörd av de
skatter som avses i detta avtal.
Artikel 30
Biträde och handräckning
§ 1. Staterna förbinda sig att lämna
varandra biträde och handräckning
för indrivning av sådana skatter,
som avses i detta avtal, tillika
med ränta, kostnader samt tilläggsbelopp
till skatterna ävensom viten
utan straffrättslig karaktär.
lössen. Zij kunnen ook niet elkaar
overleg plegen teneinde dubbele belasting
ongedaan te maken in gevallen
waarvoor in dit Verdrag geen
voorziening is getroffen.
4. De bevoegde autoriteiten van de
Staten kunnen zich rechtstreeks met
elkaar in verbinding stellen teneinde
een overeenstemming als bedoeld in
de voorgaande leden te bereiken. Indien
voor het bereiken van overeenstemming
een mondelinge gedachtenwisseling
raadzaam lijkt, kan
zulk een gedachtenwisseling plaatsvinden
in een commissie die bestaat
uit vertegenwoordigers van de bevoegde
autoriteiten van de Staten.
Artikel 29
Uitwisseling van inlichtingen
De bevoegde autoriteiten van de
Staten zullen, ambtshalve of op verzoek,
zodanige inlichtingen uitwisselen
(zijnde inlichtingen die deze
autoriteiten geordend voorhanden
hebben) als nodig zijn om uitvoering
te geven aan dit Verdrag, in het bijzonder
om fraude te voorkomen, alsmede
om uitvoering te geven aan
wettelijke voorzieningen tegen wetsontduiking
met betrekking tot de
belastingen waarop dit Verdrag van
toepassing is. Elke aldus uitgewisselde
inlichting zal geheim worden gehouden
en niet ter kennis worden
gebracht van andere personen of
autoriteiten dan die, beläst met de
vaststelling of invordering van de belastingen
die het onderwerp van dit
Verdrag uitmaken.
Artikel 30
Hulp en bijstand
1. De Staten nemen op zich elkaar
hulp en bijstand te verlenen bij de
invordering van de belastingen die
het onderwerp van dit Verdrag uitmaken,
met inbegrip van interest,
kosten, verhogingen van belasting en
boeten van niet-strafrechtclijke aard.
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
29
§ 2. Då fråga är om framställning
rörande indrivning av skatter, skola
sådana skatteanspråk från en av staterna,
vilka äro exigibla i denna stat,
erkännas såsom exigibla av den andra
staten och indrivas där i enlighet
med dess lagstiftning beträffande indrivning
och uppbörd av egna skatter.
Sådana anspråk skola icke åtnjuta
förmånsrätt i sistnämnda stat.
Den stat, till vilken framställningen
gjorts, skall icke vara pliktig att
tillgripa verkställighetsåtgärder, som
icke äro i överensstämmelse med lagstiftningen
i den stat, som gjort framställningen.
§ 3. Vid varje framställning skola
fogas handlingar, utvisande att skatteanspråken
enligt lagstiftningen i
den stat, från vilken framställningen
göres, där äro exigibla på sätt stadgas
i 2 § av denna artikel.
§ 4. Handräckning, som föreskrives
i denna artikel, skall icke medgivas
såvitt angår medborgare eller
bolag i den stat till vilken framställning
göres.
Artikel 31
Begränsning av artiklarna 29 och 30
§ 1. Bestämmelserna i artiklarna
29 och 30 skola i intet fall anses medföra
skyldighet för en av staterna
a) att vidtaga förvaltningsåtgärder,
som avvika från lagstiftning eller
praxis i denna stat eller i den
andra staten;
b) att lämna upplysningar, som
icke äro tillgängliga enligt lagstiftningen
eller under sedvanlig tjänsteutövning
i denna stat eller i den andra
staten; eller
c) att lämna upplysningar, som
skulle röja affärshemlighet, industri-,
handels- eller yrkeshemlighet
eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt,
eller upplysningar, vilkas
överlämnande skulle strida mot allmänna
hänsyn.
2. In geval van verzoeken tot invotering
van belastingen zullen onherroepelijk
vaststaande belastingvorderingen
van elk van de Staten
door de andere Staat ter invordering
worden aanvaard en in die Staat worden
gelnd overeenkomstig de wetten
die van toepassing zijn voor de invordering
en inning van zijn eigen
belastingen. Zulke vorderingen zullen
in de laatstbedoelde Staat geen
wettelijke voorrang genieten. De
aangezochte Staat zal niet gehouden
zijn over te gaan tot executoriale
maatregelen va ar vo or de wet van de
verzoekende Staat geen voorziening
inhouat.
3. Elk verzoek zal vergezeld gaan
van bescheiden waaruit blijkt dat
volgens de wetten van de verzoekende
Staat de belastingen onherroepelijk
zijn komen vast te staan in de
zin van het tweede lid van dit artikel.
4. De hulp, bedoeld in dit artikel,
zal niet worden verleend ten aanzien
van onderdanen of lichamen van de
aangezochte Staat.
Artikel 31
Beperking van de artikelen 29 en 30
In geen geval zullen de bepalingen
van de artikelen 29 en 30 aldus worden
uitgelegd dat zij een van de Staten
de verplichting opleggen:
a) maatregelen te nemen die in
strijd zijn met de wetten of het gebruik
van die of van de andere Staat;
b) bijzonderheden te verstrekken
die niet verkrijgbaar zijn volgens de
wetten of in de normale gång van
zaken in de administratie van die of
van de andrere Staat;
c) inlichtingen te verstrekken die
een handels-, bedrijfs-, nijverheidsof
beroepsgeheim of een fabrieks- of
handelswerkwijze zouden onlhullen
dan wel inlichtingen waarvan het
verstrekken in strijd zou zijn met de
openbare orde.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
Artikel 32
Diplomatiska och konsulära
befattningshavare
Bestämmelserna i detta avtal påverka
icke privilegier i beskattningshänseende,
som enligt folkrättens
allmänna regler eller stadganden i
särskilda överenskommelser tillkomma
diplomatiska eller konsulära befattningshavare.
Artikel 33
Tillämpningsföreskrifter
§ 1. Behöriga myndigheter i envar
av staterna äga, i överensstämmelse
med vad som är brukligt i den staten,
meddela erforderliga föreskrifter
rörande tillämpningen av detta avtal.
§ 2. Vad angår detta avtals föreskrifter
om utbyte av upplysningar
och ömsesidig handräckning för
skatteindrivning må de behöriga
myndigheterna genom ömsesidig
överenskommelse föreskriva regler
avseende förfaringssätt, formen för
framställningar och svar på desamma,
omräkning av valuta, redovisning
av indrivna medel, minsta belopp
som framställning om indrivning
må avse samt därmed sammanhängande
spörsmål.
Artikel 34
Territoriell utvidgning av avtalet
§ 1. Detta avtal må, antingen i dess
helhet eller med erforderliga jämkningar,
utvidgas till att avse endera
eller båda länderna Surinam eller
Nederländska Antillerna, under förutsättning
att där påföras skatter,
som äro i huvudsak likartade med
dem som omfattas av avtalet. Sådan
utvidgning av avtalet skall gälla från
Artikel 32
Diplomatieke en consulaire
ambtenaren
De bepalingen van dit Verdrag
tasten in geen enkel opzicht de fiscale
voorrechten aan die diplomatieke
of consulaire ambtenaren en beambten
ontlenen aan de algemene regelen
van het volkenrecht of aan de bepalingen
van bijzondere overeenkomsten.
Artikel 33
Uitvoeringsvoorschriften
1. De bevoegde autoriteiten van
elk van de Staten kunnen, in overeenstemming
met het gebruik van
die Staat, uitvoeringsvoorschriften
vaststellen die nodig zijn om de bepalingen
van dit Verdrag nit te voeren.
2. Ten aanzien van de bepalingen
van dit Verdrag met betrekking tot
de uitwisseling van inlichtingen en
de wederkerige bij stånd bij de invordering
van belastingen, kunnen
de bevoegde autoriteiten in gemeenschappelijk
overleg regelen vaststellen
betreffende de te volgen gedragslijn,
de formulieren voor aanvragen
en voor antwoorden daarop, de herleiding
van de munteenheid, de beschikking
over de geinde bedragen,
de minima der voor invordering in
aanmerking komende bedragen en
daarmede verband houdende aangelegenheden.
Artikel 34
Uitbreiding tot andere gebieden
1. Dit Verdrag kan, hetzij in zijn
geheel, hetzij met de noodzakelijke
wijzigingen, worden uitgebreid tot elk
van de landen of beide landen Suriname
en de Nederlandse Antillen,
indien het desbetreffende land belastingen
heft die in wezen gelijksoortig
zijn aan de belastingen waarop
dit Verdrag van toepassing is.
Kungi. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
31
den dag och med de jämkningar
och villkor, däri inbegripet villkor
om avtalets upphörande, som må
överenskommas och angivas i noter,
vilka utväxlas på diplomatisk väg.
§ 2. Om icke annat överenskommits,
skall uppsägning av avtalet enligt
artikel 36 icke medföra att avtalet
även upphör att gälla beträffande
något land till vilket avtalet
utvidgats enligt denna artikel.
KAPITEL VII
Slutbestämmelser
Artikel 35
Ikraftträdande
§ 1. Detta avtal skall ratificeras
av de höga fördragsslutande parterna
i enlighet med vardera statens
grundlagar och övriga föreskrifter.
Ratifikationshandlingarna skola utväxlas
i Stockholm snarast möjligt.
§ 2. Avtalet skall träda i kraft med
utväxlingen av ratifikationshandlingarna
och dess bestämmelser skola
äga tillämpning beträffande beskattningsår
och beskattningsperioder,
som börja den 1 januari året efter
det under vilket sådan utväxling
ägt rum eller senare dag.
§ 3. Det i Stockholm den 25 april
1952 undertecknade avtalet mellan
Konungariket Sverige och Konungariket
Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet
skall upphöra att gälla vid den
tidpunkt då bestämmelserna i detta
avtal skola träda i tillämpning. Bestämmelserna
i det förstnämnda av
-
Zulk een uitbreiding zal van kracht
worden niet ingång van de dag en
met inachtneming van de wijzigingen
en voorwaarden, daaronder begrepen
voorwaarden ten aanzien van
de beéindiging, nåder overeen te kornen
en vast te stellen bij diplomatieke
notawisseling.
2. Tenzij änders is overeengekomen,
zal de opzegging van het Verdrag
op de voet van artikel 36 niet
tevens de toepasselijkheid van het
Ver drag op het land waartoe het ingevolve
dit artikel is uitgebreid, beéindigen.
HOOFDSTUK VII
Slotbepalingen
Artikel 35
Inwerkingtreding
1. Dit Verdrag zal door de Hoge
Verdragsluitende Partijen worden
bekrachtigd overeenkomstig de ter
zake in de Grondwet of de wetten
van hun land neergelegde voorschriften.
De akten van bekrachtiging zullen
zo spoedig mogelijk te Stockholm
worden uitgewisseld.
2. Het Verdrag treedt in werking
op het ogenblik van de uitwisseling
van de akten van bekrachtiging en
de bepalingen ervan vinden toepassing
voor belastingjaren en tijdvakken
die aanvangen op of na 1 januari
van het jaar volgend op het jaar
waarin deze uitwisseling plaatsvindt.
3. Het op 25 april 1952 te Stockholm
ondertekende Verdrag tussen
het Koninkrijk Zweden en het Kononkrijk
der Nederlanden tot het
vermijden van dubbele belasting en
tot het vaststellen van regelen voor
wederzijdse administratieve hulp met
betrekking tot belastingen van inkomsten
en van vermogen, houdt op
toepassing te lunden op het tijdslip
waarop de bepalingen van dit Verdrag
van toepassing worden. De be
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
talet skola dock alltjämt gälla beträffande
beskattningsår och beskattningsperioder,
som utlöpa före
den tidpunkt då bestämmelserna i
förevarande avtal skola träda i tilllämpning.
§ 4. Tilläggsöverenskommelsen rörande
ömsesidig skattebefrielse för
studerande, som träffats mellan Konungariket
Sveriges och Konungariket
Nederländernas regeringar genom
noteväxling, vilken dagtecknats
den 7 maj 1962 och den 18 maj 1962,
skall upphöra att gälla vid den tidpunkt
då bestämmelserna i förevarande
avtal skola träda i tillämpning.
Artikel 36
Upphörande
Detta avtal skall förbliva i kraft
intill dess detsamma uppsagts av endera
av de höga fördragsslutande
parterna. Envar av parterna kan på
diplomatisk väg uppsäga avtalet genom
underrättelse senast sex månader
före utgången av varje kalenderår
senare än år 1972. I händelse av
sådan uppsägning skall avtalet upphöra
att gälla för beskattningsår och
beskattningsperioder, som börja efter
utgången av det kalenderår under
vilket underrättelsen om uppsägning
har givits.
Till bekräftelse härå ha ovannämnda
befullmäktigade ombud undertecknat
detta avtal och försett
detsamma med sina sigill.
Som skedde i Haag, den 12 mars
1968, i två exemplar på svenska och
nederländska språken, vilka båda
texter äga lika vitsord.
För Konungariket Sverige
Jens Mailing
För Konungariket Nederländerna
palingen van het eerstgenoemde Verdrag
blijven echter van toepassing
voor belastingjaren en tijdvakken die
zijn verstreken vöör het tijdstip
waarop de bepalingen van dit Verdrag
van toepassing worden.
4. De aanvullende overeenkomst
niet betrekking tot wederzijdse vrijstelling
van studenten, tot stånd gekomen
tussen de Regeringen van het
Koninkrijk Zweden en het Koninkrijk
der Nederlanden door uitwisseling
van nota’s gedagtekend 7 mei
1962 en 18 mei 1962, houdt op toepassing
te vinden op het tijdstip
waarop de bepalingen van dit Verdrag
van toepassing worden.
Artikel 36
Beeindiging
Dit Verdrag blijft van kracht totdat
het door een van de Hoge Verdragsluitende
Partijen is opgezegd.
Elk van de Partijen kan het Verdrag
långs diplomatieke weg opzeggen
door ten minste zes maanden voor
het einde van enig kalender jaar na
het jaar 1972 van de beeindiging kennis
te geven. In dat geval houdt het
Verdrag op van toepassing te zijn
met betrekking tot belastingjaren en
tijdvakken die aanvangen na het
einde van het kalender jaar waarin
van de opzegging kennis is gegeven.
TEN BLIJKE WAARVAN de bovengenoemde
gevolmachtigden dit
Verdrag hebben ondertekend en er
hun zegels aan hebben gehecht.
GEDAAN te ’s-Gravenhage, de
12de maart 1968, in de Zweedse en
in de Nederlandse taal, in twee exemplaren,
zijnde beide teksten gelijkelijk
authentiek.
Voor het Koninkrijk Zweden,
Jens Mailing
Voor het Koninkrijk der
Nederlanden,
H. J. de Koster
H. J. de Koster
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
33
Protokoll
Vid undertecknandet av det denna
dag ingångna avtalet mellan Sverige
och Nederländerna för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet
ha undertecknade befullmäktigade
ombud överenskommit att följande
bestämmelser skola utgöra en integrerande
del av avtalet.
I. till Artikel 10
Ansökningar om restitution av
skatt som påförts i strid mot bestämmelserna
i artikel 10 skola ingivas
till vederbörande myndighet i den
stat som påfört skatten inom tre år
från utgången av det kalenderår under
vilket skatten påförts, om sökanden
icke har godtagbara skäl för att
ej iakttaga denna frist.
II. till Artikel 26
Såvitt angår nederländsk inkomstskatt
eller bolagsskatt är förutsatt
att det beskattningsunderlag som avses
i artikel 26 § 1 består av »onzuivere
inkomen» eller »winst» i den
betydelse dessa begrepp ha i den nederländska
inkomstskattelagen respektive
bolagsskattelagen.
III. till Artikel 29
Skyldigheten att utbyta upplysningar
avser icke upplysningar erhållna
från banker eller andra liknande
inrättningar. Uttrycket »andra
liknande inrättningar» innefattar
försäkringsbolag.
Protocol
Bij de ondertekening van het Verdrag
tot het vermijden van dubbele
belasting en tot het vaststellen van
regelen voor wederzijdse administratieve
hulp niet betrekking tot belastingen
naar het inkomen en naar het
vermogen, heden tussen het Koninkrijk
Zweden en het Koninkrijk der
Nederlanden gesloten, zijn de gevolmachtigden
die dit Protocol hebben
ondertekend, overeengekomen dat de
volgende bepalingen een integrerend
deel van het Verdrag zullen vormen.
I. Ad Artikel 10
Verzoeken om teruggaaf van belasling
die in strijd niet de bepalingen
van artikel 10 is geheven, moeten bij
de desbetreffende autoriteit van de
Staat die de belasting heeft geheven,
worden ingediend binnen een tijdvak
van drie jaren na het einde van het
kalenderjaar waarin de belasting is
geheven, tenzij de verzoeker genoegzame
redenen heeft om die termijn
niet in acht te nemen.
II. Ad Artikel 26
Het is wel te verstaan dat, voor
zoveel de Nederlandse inkomstenbelasting
of vennootschapsbelasting betreft,
de in het eerste lid van artikel
26 bedoelde grondslag is het onzuivere
inkomen of de winst in de zin
van de Nederlandse wetten op de
inkomstenbelasting, onder scheidenlijk
de vennootschapsbelasting.
III. Ad Artikel 29
De verplichting tot het uitwisselen
van inlichtingen strekt zich niet uit
tot inlichtingen die verkregen zijn
van banken of van daarmede gelijkgestelde
instellingen. De uitdrukking
„daarmede gelijkgestelde instellingen”
omvat mede verzekeringsmaatscliappijen.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
Till bekräftelse härå ha de vederbörligen
befullmäktigade ombuden
undertecknat detta protokoll och försett
detsamma med sigill.
Som skedde i Haag, den 12 mars
1968, i två exemplar på svenska och
nederländska språken, vilka båda
texter äga lika vitsord.
För Konungariket Sverige
Jens Mailing
För Konungariket Nederländerna
H. J. de Koster
TEN BLIJKE W A AR VAN de ondergetekenden,
daartoe behoorlijk
gevolmachtigd, dit Protocol hebben
ondertekend en er hun zegels aan
hebben gehecht.
GEDAAN te ’s-Gravenhage, de
12de maart 1968, in de Zweedse en
in de Nederlandse taal, in twee exemplaren,
zijnde beide teksten gelijkelijk
authentiek.
Voor het Koninkrijk Zweden,
Jens Mailing
Voor het Koninkrijk der
Nederlanden,
H. J. de Koster
Kungi. Maj.ts proposition nr 133 år 1968
35
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
8 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erland:: t ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersscn i ange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande
av förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av
dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt anför.
Den 25 april 1952 slöts mellan Sverige och Nederländerna ett avtal för
undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Avtalet med tillhörande protokoll godkändes av riksdagen (prop.
1952: 235; BeU 54; rskr 325) och tillämpades första gången beträffande
1952 års taxering (SFS 1952: 46 och 47). Genom diplomatisk skriftväxling
den 7 och den 18 maj 1962 träffades en tilläggsöverenskommelse angående
beskattning av inkomst av praktikantanställning (SFS 1962: 252).
Förslag om ändring i 1952 års avtal framfördes från nederländsk sida redan
under år 1961. Förslaget föranleddes av en då pågående beskattningsreform
i Nederländerna, som omfattade bl. a. beskattningen av kapitalinkomster.
Förhandlingar om ändringar i 1952 års avtal ägde rum under år
1962 i Stockholm mellan särskilt utsedda delegationer. Mot bakgrund av den
ovisshet som då rådde angående den slutliga utformningen av nederländsk
skattelag, ledde emellertid dessa förhandlingar inte till åsyftat resultat.
Delegationerna enades om att studera avtalsfrågorna i avvaktan på att reformarbetet
i Nederländerna slutfördes.
Under våren 1966 meddelades från nederländsk sida att reformarbetet
avslutats. Med anledning härav enades man från svensk och nederländsk
sida om att återuppta de förhandlingar om ändring i 1952 års avtal, som
inletts år 1962. Förhandlingar mellan särskilt utsedda delegationer ägde
rum i Haag under tiden den 20—den 26 september 1966. Vid förhandlingarna
nåddes överenskommelse om ett på engelska språket avfattat förslag till
nytt avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbe
-
36
Kungi. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
skattning och fastställande av bestämmelser om ömsesidig handräckning
beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt förslag till ett vid avtalet
fogat protokoll. Genom efterföljande skriftväxling nåddes vidare enighet
om texter på svenska och nederländska språken. Förslaget till avtal
med tillhörande protokoll är avsett att ersätta den nu gällande avtalsregieringen.
över förslagen till avtal och protokoll har yttrande inhämtats från kammarrätten,
som förklarat sig inte ha funnit anledning till erinran mot desamma.
Genom skriftväxling har överenskommelse därefter träffats om
smärre, i huvudsak formella ändringar i den ursprungliga lydelsen. Det
sålunda justerade avtalsförslaget med tillhörande protokoll torde få fogas
som bilagor1 till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Från nederländsk sida har meddelats, att man är beredd att underteckna
avtalsförslaget med därtill hörande förslag till protokoll. Jag får tillstyrka
att förslagen godkänns från svensk sida.
Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra framställning rörande undertecknande av avtalet och protokollet
hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t för
sin del godkänner det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och
Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet jämte det till avtalet fogade protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
1 Bilagorna har uteslutits här. Det vid propositionen fogade avtalet och protokollet överensstämmer
med förslagen utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen till avtalet, att
ratifikationsortens namn införts i art. 35 § 1 samt att, sedan datering och underskrift verkställts,
uppgift härom införts.
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
37
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 8 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Länge, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg.
Föredragande: Ministern för utrikes ärendena.
I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t Konungen uti ärendena l:o)—5:o) fatta
det beslut, som vid varje ärende antecknats.
3:o)
Kungl. Maj:t har förut denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet
godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
samt förslag till ett vid avtalet fogat protokoll.
Avtalet och protokollet, vilka skall ratificeras, avses skola undertecknas i
Haag.
Kungl. Maj:t uppdrager åt beskickningschefen i Haag att underteckna
ifrågavarande avtal och protokoll.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 29 augusti 1968.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Kling, Länge, Geijer.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Sedan Kungl. Maj :t den 8 mars 1968 uppdragit åt beskickningschefen i
Haag att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Nederländerna
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll, har avtalet och protokollet
undertecknats den 12 mars 1968.
Utöver vad jag den 8 mars 1968 meddelat i ärendet får jag anföra följande.
I Nederländerna tas skatter på inkomst och förmögenhet ut av staten.
Lokala myndigheter har rätt att i begränsad omfattning ta ut vissa tilläggsskatter.
Den statliga inkomstbeskattningen är grundad på en allmän inkomstskatt
på fysiska personers inkomst och på en bolagsskatt. Dessa skatter kompletteras
av särskilda källskatter på arbetslöner, utdelningar och styrelsearvoden.
Skattskyldiga till inkomstskatt är fysiska personer med hemvist i Nederländerna
för inkomst som förvärvats såväl inom Nederländerna som
utomlands. Personer med hemvist utomlands erlägger inkomstskatt för inkomst
från inkomstkällor i Nederländerna. Inkomstskatten är progressiv
och utgår med varierande belopp beroende på den skattskyldiges civilstånd
och antal barn. Källskatten på arbetslön innehålls av arbetsgivaren enligt
tabell och utgör i regel den slutliga skatten på löneinkomsten. Löneinkomsten
taxeras dock till inkomstskatt i fall då inkomsten överstiger visst belopp
(12 000 hfl; kurs f. n. 100 floriner = 143: 15 kr.) eller då andra omständigheter,
såsom sidoinkomst, kostnadsavdrag m. m. föranleder det. Erlagd
källskatt avräknas i dessa fall från den slutligt fastställda inkomstskatten.
Den nederländska bolagsskatten tas ut av såväl inhemska som utländska
bolag. I beskattningsunderlaget ingår för nederländska bolag, som driver
rörelse, i regel all inkomst. Undantag gäller dock för utdelning från annat
bolag om det mottagande bolaget äger väsentlig del i det utdelande bolaget,
Iiungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
39
i regel minst 25 % av aktiekapitalet. Beträffande utdelning från utländskt
bolag gäller som förutsättning för frikallelse från skattskyldighet dessutom
att det utdelande bolaget skall vara skyldigt att erlägga bolagsskatt i hemviststaten
som är jämförbar med den nederländska bolagsskatten. Nederländska
bolag är vidare fritagna från skattskyldighet för inkomst i form av
utdelningar, vissa royalties samt räntor som uppbärs genom ett fast driftställe
i utlandet och för räntor på lån (utom obligationslån) för vilket utländsk
fastighet utgör säkerhet. Som villkor för skattefrihet gäller dock
även här, att inkomsten är skattepliktig i den stat där det fasta driftstället
eller fastigheten ligger. För s. k. holdingbolag gäller särskilda regler. Utländska
bolag är skyldiga att erlägga bolagsskatt för inkomst av verksamhet
som bedrivs i Nederländerna, t. ex. inkomst av fastighet och inkomst
från fast driftställe i Nederländerna. Bolagsskatten tas i princip ut efter en
proportionell skattesats av 47 % av beskattningsbar inkomst. Om denna
understiger 100 000 hfl, utgår skatten med lägst 43 och högst 46 % av inkomsten.
Nederländska bolag är skyldiga att vid utbetalning av aktieutdelning och
av ränta på obligationer med rätt till andel i vinst göra avdrag för källskatt
på utdelning efter en skattesats av 25 %. Undantag från denna skyldighet
gäller dock bl. a. om mottagaren är ett bolag som äger väsentlig del i det
utbetalande bolaget. Aktieägare med hemvist i Nederländerna får avräkna
innehållen källskatt från den slutliga skatten. För mottagare i utlandet är
källskatten på utdelning i regel definitiv.
Skatten på styrelsearvoden utgår på ersättningar som utbetalas av nederländska
bolag till dess styrelseledamöter. Denna skatt innehålls och
inbetalas av bolagen efter en skattesats av 30 % av inkomst mellan 1 000
och 5 000 hfl samt 50 % av inkomst överstigande 5 000 hfl. Skatten avräknas
inte från inkomstskatten men medges som omkostnadsavdrag vid beräkning
av beskattningsunderlaget för denna.
Förmögenhetsskatt tas ut av fysiska personer med hemvist i Nederländerna
för förmögenhetstillgångar såväl inom landet som utomlands. Fysiska
personer med hemvist utomlands är skattskyldiga för förmögenhetstillgångar
med anknytning till Nederländerna, såsom fast egendom i Nederländerna,
fordringar mot säkerhet av inteckning i där belägen fast egendom och
rörelsetillgångar där. Förmögenhetsskatten utgår med 0,6 % av nettoförmögenheten
efter vissa grundavdrag. Grundavdragen uppgår för ogift person
till 40 000 hfl och för gift person till 55 000 hfl vartill kommer 13 500
hfl för varje barn. Bolag är inte skattskyldiga för förmögenhet.
Till lindring i internationell dubbelbeskattning erhåller fysiska och juridiska
personer med hemvist i Nederländerna lättnad enligt nederländsk
lagstiftning vid beskattningen av vissa slag av inkomst från utlandet, om
inkomsten i princip är skattepliktig även i utlandet. Detta gäller bl. a. inkomst
av rörelse eller fritt yrke, som utövas från ett fast driftställe i utlan
-
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
det, inkomst av fastighet i utlandet, inkomst av tjänst på grund av verksamhet
utomlands samt ränta på lån, utom obligationslån, för vilket fastighet
i utlandet utgör säkerhet. Om dubbelbeskattningsavtal inte är tilllämpligt,
medges lättnad vid beskattningen i Nederländerna i form av avräkning
från inkomstskatten eller bolagsskatten på totalinkomsten av ett
belopp motsvarande den del av nederländsk skatt som vid proportionell beräkning
belöper på den utländska inkomsten. Ett liknande avräkningsförfarande
tillämpas vid beskattning av förmögenhetstillgång som är belägen
utomlands.
Det nya avtalet med Nederländerna har, som omnämnts i samband med
anmälan av fråga om dess godkännande, tillkommit med syfte att anpassa
avtalsbestämmelserna till den nederländska skattelagstiftningen sådan denna
utformats efter en beskattningsreform. Samtidigt har avtalet i dess helhet
anpassats till de av OECD rekommenderade reglerna för bilaterala dubbelbeskattningsavtal.
De viktigaste sakliga skillnaderna i förhållande till
gällande avtalsreglering avser utformningen av bestämmelserna angående
utdelningsbeskattningen, beskattningen av personer anställda vid sjö- och
luftfartsföretag samt metoden för undvikande av dubbelbeskattning.
Angående det huvudsakliga innehållet i avtalet får jag anföra följande.
I art. 1 och 2 anges de personer och de skatter på vilka avtalet skall tilllämpas.
Avtalet får tillämpning på personer som har skatterättsligt hemvist
i Sverige eller i Nederländerna eller i båda staterna. Vad angår skatterna
avses avtalet i princip skola omfatta samtliga skatter som nu eller framdeles
tas ut i de båda länderna på inkomst och förmögenhet. Till skillnad
mot gällande avtal omfattar förslaget på svensk sida även den särskilda
bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar samt ersättningsskatten
och utskiftningsskatten. Även sjömansskatten uppräknas i art. 2 § 3
bland de svenska skatter som skall inbegripas under avtalet. Art. 3—5 innehåller
definitioner av vissa uttryck som begagnas i avtalet. Beträffande
definitionen av skatterättsligt hemvist i art. 4 må anmärkas, att reglerna
bygger på OECD:s rekommendation, vartill fogats ett tilläggsstadgande
i 4 § angående bestämmande av hemvist för diplomatisk och konsulär personal
vid avtalets tillämpning. De föreslagna bestämmelserna innebär i sak
inte någon ändring i förhållande till gällande reglering av fall av dubbel
bosättning.
I art. 6—24 återfinns regler angående beskattningen av särskilda inkomstslag.
I art. 6 föreskrivs att inkomst av fastighet får beskattas i den avtalsslutande
stat där fastigheten är belägen. Inkomst av rörelse får enligt art. 7
beskattas i den stat där rörelsen bedrivs från ett fast driftställe. Vad som förstås
med fast driftställe anges i art. 5. Som ett undantag från regeln om
beskattning av rörelseinkomst gäller dock enligt art. 8 att inkomst av sjöfart
eller luftfart i internationell trafik skall beskattas uteslutande i den
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
41
stat där det företag som bedriver sådan verksamhet har sin verkliga ledning.
Stadgandet i art. 9 angående intressegemenskap mellan företag innebär
att vardera staten förbehålls rätt att enligt sin nationella lagstiftning
verkställa omräkning av inkomst av rörelse om obehörig vinstöverföring till
utlandet föreligger t. ex. i förhållandet mellan moderföretag i den ena staten
och dotterföretag i den andra staten. För Sveriges del får bestämmelsen
betydelse vid tillämpningen av 43 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370; senaste lydelse av 43 § se 1965: 573).
Enligt 1952 års avtal gäller beträffande beskattningen av inkomst av
kapital som huvudprincip att sådan inkomst skall beskattas endast i den
stat där inkomsttagaren har hemvist. Svensk skatt får dock med avvikelse
från gällande huvudregel tas ut med högst 10 % av utdelning som utbetalas
av ett svenskt bolag till en person med hemvist i Nederländerna, såvida
inte aktieägaren behärskar minst hälften av röstetalet för aktierna i
det svenska bolaget.
I avtalet bibehålls huvudprincipen att inkomst i form av utdelning och
ränta beskattas i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelser härom har intagits
i art. 10 § 1 och art. 11 § 1. Beträffande utdelning har emellertid källstaten
tillagts en begränsad beskattningsrätt. Enligt art. 10 § 2 medges sålunda
den stat i vilken det utbetalande bolaget har hemvist rätt att enligt
sin egen lagstiftning ta ut skatt med högst 15 % av utdelningens bruttobelopp.
Som framgår av art. 10 § 7 gäller inte denna begränsning av skattesatsen
i fall då utdelningen utgör avkastning på kapital som investerats i
ett fast driftställe i källstaten. För skatt som erlagts i källstaten erhåller
den skattskyldige kompensation vid beskattningen i hemlandet på sätt som
anges i art. 26. Detta innebär för utdelningsmottagare med hemvist i Sverige
att den nederländska källskatten på utdelning från ett nederländskt
bolag avräknas från den svenska skatten på utdelningen. För en person
med hemvist i Nederländerna som uppbär utdelning från ett svenskt bolag
sker nedsättning av nederländsk skatt enligt bestämmelserna i art. 26 § 2,
andra stycket.
Beträffande utdelning mellan bolag gäller särskilda bestämmelser i två
avseenden. Sålunda föreskrivs i art. 10 § 3 att källstaten inte får beskatta
utdelning som utbetalas till ett aktiebolag med hemvist i den andra staten,
om detta senare bolag äger minst 25 % av det utbetalande bolagets kapital.
Utan hinder av denna bestämmelse får dock källstaten beskatta utdelningen,
om den är hänförlig till ett fast driftställe som det mottagande
bolaget har i denna stat (art. 10 § 7). Vidare återfinns i art. 26 § 6 en
särskild regel som berör aktieutdelning mellan bolag och som har till syfte
att undvika kedjebeskattning av bolagsvinst. Bestämmelsen utgör ett undantag
från regeln i art. 26 § 5 att man på svensk sida i princip skall använda
credit of tax-metoden för att undvika dubbelbeskattning. Regeln innebär
att den befrielse från skattskyldighet för utdelning mellan svenska bolag
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
som anges i 54 § komimmalskattelagen och 7 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt utvidgas att omfatta utdelning från
ett nederländskt bolag till ett bolag med hemvist i Sverige. Denna regel har
sin motsvarighet i ett stort antal svenska dubbelbeskattningsavtal. I avtalet
med Nederländerna är skattebefrielsen dock förenad med vissa villkor, som
avser det fall att det nederländska bolagets egen utdelning motsvaras av
utdelning som uppburits av det nederländska bolaget från ett bolag i tredje
stat. I sådant fall medges skattebefrielse endast under förutsättning antingen
att utdelningen från bolaget i denna tredje stat underkastats bolagsskatt i
Nederländerna eller att utdelningen skulle ha varit undantagen från svensk
skatt om det svenska bolaget direkt innehaft de aktier eller andelar på vilka
utdelningen utgör avkastning. Sistnämnda villkor är således uppfyllt om i
ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och den tredje staten intagits
bestämmelse som föreskriver skattebefrielse av den art som nyss redovisats.
De nämnda villkoren har intagits i avtalet för att förhindra ej avsedda skattelättnader
som kan uppkomma på grund av den skattefrihet som enligt vad
jag tidigare anfört gäller för nederländska bolag i fråga om utdelning från
utlandet i vissa fall. Bestämmelsen överensstämmer i princip med de regler
som i motsvarande syfte intagits i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige
och Schweiz (prop. 1965: 177, SFS 1966: 554).
I art. 12 föreslås att royalty liksom enligt gällande avtal skall beskattas
endast i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelsen är utformad i överensstämmelse
med OECD:s rekommendation om beskattning av royalty.
I fråga om internationella organisationer, deras organ och tjänstemän
m. fl., som åtnjuter skatteförmåner i vistelselandet, innehåller art. 13 ett
undantag från den förut redovisade beskattningen av utdelning, ränta och
royalty.
Beskattningen av realisationsvinst behandlas i art. 14. Vinst vid försäljning
av fastighet beskattas i den stat där fastigheten är belägen. Om försäljningen
avser lös egendom som ingår i anläggnings- eller driftkapitalet i
ett fast driftställe eller i en affärsanordning för utövande av fritt yrke, sker
beskattning av försäljningsvinsten i den stat där driftstället resp. affärsanordningen
ligger. Vinst som uppkommer vid försäljning av fartyg och luftfartyg
som används i internationell trafik eller av lös egendom hänförlig
till sådana fartyg och luftfartyg skall beskattas endast i den stat där företaget
har sin verkliga ledning. Realisationsvinst av annat slag beskattas
endast i säljarens hemviststat. Bestämmelsen i art. 14 § 5 innebär att
Nederländerna i visst fall förbehålls rätt att tillämpa nationell lagstiftning
beträffande beskattning av vinst vid aktieförsäljning.
Art. 15 upptar bestämmelser om inkomst som dödsbodelägare uppbär av
oskiftat dödsbo. Bestämmelsen avser att ge dödsboet samma avtalsenliga
behandling som dödsbodelägare varit berättigad till, om han uppburit inkomsten
direkt.
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
43
Den i art. 16 intagna bestämmelsen föreskriver i likhet med OECD:s motsvarande
mönsterbestämmelse att inkomst av fritt yrke som huvudregel
beskattas endast i den stat där inkomsttagaren liar hemvist. Om yrket
utövas från en stadigvarande affärsanordning i den andra staten, beskattas
inkomsten i denna stat till den del inkomsten är hänförlig till verksamheten
där.
Beskattningen av inkomst av enskild tjänst regleras i art. 17. Sådan
inkomst beskattas i allmänhet endast i inkomsttagarens hemviststat. Om
arbetet utförs i den andra staten får inkomsten dock enligt art. 17 § 1 beskattas
där. Inkomst av arbete, som utförs under kortvarig vistelse i denna
andra stat, högst 183 dagar under beskattningsåret, beskattas likväl i
hemviststaten under förutsättningar som anges i art. 17 § 2. Beskattningen
av inkomst av anställning ombord på fartyg och luftfartyg behandlas
särskilt i art. 17 § 3. Enligt gällande avtal förbehålls beskattningen
den stat vars nationalitet fartyget äger. Enligt det nya avtalet skall
sådan inkomst beskattas i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Denna
regel, som avviker från OECD:s rekommendation, har utformats med hänsyn
till nederländsk lagstiftning på detta område.
Art. 18 och 19 behandlar beskattningen av styrelsearvoden och inkomst
som förvärvas av artister och idrottsmän. Arvoden och liknande ersättningar
till ledamot av styrelse i bolag får beskattas i den stat där det bolag som utbetalar
arvodet har hemvist. Ersättningar till artister och idrottsmän beskattas
där de utövar sin verksamhet.
Löner och pensioner som utgår från stat och kommun beskattas i allmänhet
i den stat varifrån ersättningen utbetalas (art. 21 §§ 1 och 3).
Denna princip, som får anses vedertagen i avtalssammanhang, har i avtalets
art. 21 § 2 utvidgats att gälla även pensioner som utbetalas enligt bestämmelser
i nationell lagstiftning om allmän socialförsäkring. Pension
som utgår från annat håll beskattas enligt art. 20 i pensionstagarens hemviststat.
Art. 22 och 23 upptar specialregler avseende inkomster som uppbärs under
viss undervisnings- eller forskningsverksamhet, praktikanttjänstgöring
m. m. En lärare från Nederländerna, som bedriver undervisning eller
forskning i Sverige, beskattas enbart i Nederländerna för sin inkomst, om
verksamheten utövas under en begränsad tid av högst två år. En gästprofessor
med hemvist i Sverige, som besöker Nederländerna, beskattas enligt
samma princip endast i Sverige för tjänsteinkomst, men tidsperioden har
för detta fall bestämts till ett år i anslutning till den s. k. ettårsregeln som
gäller för beskattning av inkomst av anställning utomlands enligt 54 § första
stycket h) kommunalskattelagen och 7 § första stycket k) förordningen om
statlig inkomstskatt. I fråga om inkomst av praktikantanställning har nu
gällande bestämmelser i tilläggsöverenskommelsen den 7 och den 18 maj
1962 i allt väsentligt överförts till det nya avtalet (art. 23 § 2).
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
Inkomstslag som inte behandlats i föregående artiklar beskattas enligt
art. 24 i inkomsttagarens hemviststat.
Beskattningen av förmögenhetstillgångar behandlas i art. 25. Fastigheter
och tillgångar nedlagda i fast driftställe och stadigvarande affärsanordningar
får beskattas i den stat där de befinner sig. Fartyg och luftfartyg som används
i internationell trafik samt lös egendom hänförlig till sådana fartyg
skall beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning. Beskattningen
av andra slag av förmögenhetstillgångar är förbehållen den stat där innehavaren
har sitt hemvist.
I fråga om metoden för undvikande av dubbelbeskattning enligt gällande
avtal begagnas för Sveriges del principen om uppdelning av beskattningsrätten,
den s. k. exemptmetoden. Även på nederländsk sida används ett liknande
förfarande i anslutning till föreskrifter i nederländsk lagstiftning.
I art. 26 av det nya avtalet har för svenskt vidkommande liksom i andra
avtal som ingåtts på senare år föreskrivits credit of tax-metod (avräkning
av skatt) som huvudprincip för undvikande av dubbelbeskattning. Enligt
denna metod skall skattskyldig med hemvist i Sverige taxeras i vanlig ordning
även för inkomst och förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i
Nederländerna. Från den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten
och förmögenheten skall enligt art. 26 § 5 avräknas den inkomst- och förmögenhetsskatt
som den skattskyldige har erlagt i Nederländerna enligt bestämmelserna
i avtalet. Det skattebelopp som skall avräknas får inte överstiga
den svenska skatt som belöper på den i Nederländerna beskattade inkomsten
resp. förmögenheten. Undantag från detta förfarande gäller dock
beträffande beskattning av sådan person med hemvist i Sverige som avses
i art. 14 § 5 och som förvärvar vinst vid försäljning av aktier i nederländskt
bolag. I sådant fall åligger det enligt art. 26 § 4 Nederländerna att vidta åtgärd
för att förhindra dubbelbeskattning. Från tillämpningen av credit of
tax-förfarandet undantas vidare inkomst av internationell sjöfart och luftfart
samt förmögenhet nedlagd i sådan verksamhet när beskattningsrätten
förbehålls Nederländerna enligt bestämmelser i art. 8, 14 och 25. Som framgått
av redogörelsen för reglerna om beskattning av aktieutdelning har i art.
26 § 6 intagits en bestämmelse om att utdelning, som ett svenskt bolag uppbär
från källa i Nederländerna, under vissa förutsättningar skall vara skattefri
i Sverige.
Det nu avtalade förfarandet på nederländsk sida för undvikande av dubbelbeskattning
innebär inte någon saklig ändring i förhållande till gällande
avtalsregler. För en person med hemvist i Nederländerna inräknas enligt art.
26 § 1 i beskattningsunderlaget inkomst och förmögenhet som enligt bestämmelse
i avtalet får beskattas i Sverige. Lättnad i nederländsk beskattning
medges genom att skatten på den totala inkomsten resp. förmögenheten
nedsätts med det skattebelopp som belöper på inkomst eller förmögenhet
som får beskattas i Sverige. Vid beskattning av utdelning från ett bolag i
Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968
45
Sverige till en person med hemvist i Nederländerna kan avräkning av svensk
skatt från nederländsk skatt på utdelningen komma i fråga som alternativ
metod. Detta sker om beloppet av den svenska skatten på utdelningen understiger
det belopp som framkommer vid beräkning enligt den tidigare redovisade
proportionella metoden (art. 26 § 2 andra stycket).
Art. 27 och 28 innehåller regler rörande likställighet mellan skattskyldiga
medborgare i de båda staterna resp. förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
om avtalets tillämpning.
Föreskrifterna i art. 29 och 30 om utbyte av upplysningar för taxeringsändamål
och om biträde och handräckning för indrivning av skatter som
avses i avtalsförslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med
gällande avtalsregler. Detsamma gäller bestämmelserna i art. 31 om begränsning
av staternas skyldigheter vid tillämpningen av dessa båda artiklar.
Det bör observeras, att enligt anteckning i det protokoll som fogats vid
avtalet föreligger inte skyldighet att utbyta upplysningar från bl. a. banker
och försäkringsbolag. Såsom förutsatts i art. 33 torde de behöriga avtalsmyndigheterna
böra överenskomma om kompletterande detaljföreskrifter
av samma slag som f. n. gäller beträffande förfarandet vid utbyte av upplysningar
och handräckning för indrivning av skatter. Överenskommelse
torde även böra träffas angående förfarandet vid nedsättning i källstaten
av skatt på utdelning, ränta och royalty enligt art. 10—13.
Utöver de nämnda bestämmelserna innehåller avtalet i art. 32 en regel
rörande diplomatiska och konsulära befattningshavare, som utformats enligt
OECD:s rekommendation samt en regel i art. 34 som gör det möjligt att
på diplomatisk väg utsträcka avtalets tillämpningsområde till Surinam och
Nederländska Antillerna.
Enligt art. 35 skall det nya avtalet ratificeras och träda i kraft i och med
utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Det nya avtalet kommer efter ratifikation
att tillämpas för beskattningsperioder som börjar den 1 januari
året efter ratifikationsåret eller senare. De nya bestämmelserna träder då i
stället för gällande avtal samt tilläggsöverenskommelsen den 7 och 18 maj
1962 rörande skattebefrielse för studerande.
Art. 36 innehåller uppsägningsbestämmelser.
Sammanfattningsvis får jag anföra följande. 1952 års svensk-nederländska
dubbelbeskattningsavtal har väl fyllt syftet att underlätta de ekonomiska förbindelserna
mellan de båda länderna. Mot bakgrund av de ändringar som på
senare år vidtagits i nederländsk skattelagstiftning har det emellertid blivit
angeläget att ansluta avtalsbestämmelserna till nationell beskattningsrätt.
Det nya avtalet reglerar beskattningen mellan de båda länderna med hänsyn
tagen till den nya nederländska lagstiftningen och synes lösa avtalsfrågorna
på ett för Sverige tillfredsställande sätt. Som en betydelsefull ändring i avtalsförhållandet
till Nederländerna införs genom avtalet för Sveriges del —
liksom i andra på senare år ingångna dubbelbeskattningsavtal — s. k. credit
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968
of tax som generell metod för undvikande av dubbelbeskattning. Genom det
nya avtalet förebyggs även viss dubbelbeskattning av inkomst som kvarstår
enligt 1952 års avtal. Avtalet innebär också en anpassning till de avtalsbestämmelser
som rekommenderats av OECD för bilaterala dubbelbeskattningsavtal.
Eftersom det föreliggande nya avtalet och protokollet enligt min
mening även i övrigt innebär förbättringar och förtydliganden i förhållande
till gällande avtalsreglering, får jag tillstyrka att avtalet och protokollet föreläggs
riksdagen för godkännande.
Under åberopande av det nu anförda och vad jag anfört i ärendet den 8
mars 1968 hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen
att
dels godkänna det den 12 mars 1968 undertecknade avtalet mellan Sverige
och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av
bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst
och förmögenhet med tillhörande protokoll,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det fordras med anledning av
avtalet och protokollet, meddela föreskrifter om ändringar i taxeringar, som
rör statliga eller kommunala skatter, och i andra åtgärder varigenom sådana
skatter påförts.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680244