Nr 198—199

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

1

Nr 198

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande
av kostnader för ett nyinrättat statsdepartement
m. in. jämte motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 165 har Kungl. Maj :t under åberopande av utdrag ur
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 31 oktober 1968 föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t a) att bestrida kostnaderna för avlöning
till chef för ett nyinrättat departement under tiden den 1 januari—den 30
juni 1969 från andra huvudtitelns förslagsanslag Statsrådsberedningen: Avlöningar
och att bestrida övriga kostnader för samma departement från
sjunde huvudtitelns förslagsanslag Finansdepartementet: Avlöningar, Omkostnader,
Kommittéer m. m. och Extra utgifter, b) att i departementet inrätta
en tjänst som statssekreterare i Cr 4, en tjänst som expeditionschef/
rättschef i Cr 3 och en tjänst som planeringschef i Cr 3.

I propositionen nr 164 har föreslagits att antalet statsdepartement den 1
januari 1969 skall ökas från elva till tolv. Denna proposition har remitterats
till konstitutionsutskottet.

Den nu ifrågavarande till statsutskottet remitterade propositionen behandlar
frågor som sammanhänger med inrättandet av det nya statsdepartementet.
Detta departement avses överta i huvudsak den verksamhet som f. n.
bedrivs inom finansdepartementets s. k. ekonomienheter. I propositionen
begärs bl. a. att kostnaderna för det nyinrättade departementet under tiden
den 1 januari—den 30 juni 1969 får bestridas från vederbörliga anslag under
andra och sjunde huvudtitlarna.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 1030 av herrar Hernelius och Gösta
Jacobsson och II: 1305 av herrar Bohman och Magnusson i Borås vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad i motionerna
anförs om den aktiva näringspolitikens inriktning,

dels de likalydande motionerna I: 1031 av herrar Lundström och Stefanson
och II: 1306 av herr Ståhl vari hemställts att riksdagen ger Kungl. Maj :t till
känna vad som anförs i motionerna.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 198—199

2

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

Utskottet. I propositionen nr 164 liar föreslagits att antalet statsdepartement
den 1 januari 1969 skall ökas från elva till tolv genom att från finansdepartementet
avsöndras ett nytt departement med huvudsaklig uppgift att
svara för den verksamhet av framför allt näringspolitisk natur som sedan
den 1 mars 1967 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74) bedrivs inom finansdepartementets
s. k. ekonomienheter. Frågan om utökningen av antalet departement
behandlas av konstitutionsutskottet.

I den förevarande propositionen nr 165 görs hemställan som konsekvens
av vissa praktiska frågor som sammanhänger med uppdelningen av finansdepartementet.
I propositionen begärs sålunda att kostnaderna för det nyinrättade
departementet under tiden den 1 januari—den 30 juni 1969 skall
få bestridas från vederbörliga anslag under andra och sjunde huvudtitlarna
samt att tre tjänster — som ej omfattas av Kungl. Maj :ts bemyndigande att
inrätta tjänster i statsdepartementen — skall få inrättas i det nya departementet.
Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Enligt 5 § regeringsformen tillkommer det Kungl. Maj :t att besluta om
departementens benämningar, varför namnfrågan ej behandlas i propositionerna.
Utskottet har emellertid funnit anledning framhålla att enligt utskottets
mening namnet industridepartementet är att föredraga. Denna uppfattning
bör ges Kungl. Maj :t till känna.

I propositionen nr 165 har föredragande statsrådet redogjort för vissa
frågor som behandlats inom finansdepartementets nuvarande ekonomienheter
och angett vissa riktlinjer för den fortsatta verksamheten på ifrågavarande
område samt från denna utgångspunkt utvecklat de omständigheter
som motiverar inrättandet av det nya departementet. Med anledning av vad
härvid anförts beträffande bl. a. statsmakternas fortsatta insatser inom det
näringspolitiska området har i motionerna I: 1030 och II: 1305 samt I: 1031
och II: 1306 framförts vissa synpunkter som motionärerna önskar skall delges
Kungl. Maj :t.

Angelägenheten av en aktiv näringspolitik har i olika sammanhang understrukits
och önskemål därom framförts vid olika tillfällen och från olika
håll i vårt samhälle.

Den bakgrund till departementsreformen som föredragande statsrådet
tecknat och den inställning till näringspolitiken som därvid redovisats synes
utskottet väl överensstämma med den uppställda och av riksdagen godkända
målsättningen. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de ifrågavarande
motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att bestrida
kostnaderna för avlöning till chef för ett nyinrättat departement
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1969 från andra
huvudtitelns förslagsanslag Statsrådsberedningen: Avlöningar
och att bestrida övriga kostnader för samma depar -

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

3

tement från sjunde huvudtitelns förslagsanslag Finansdepartementet:
Avlöningar, Omkostnader, Kommittéer in. m.
och Extra utgifter,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att i departementet
inrätta en tjänst som statssekreterare i Cr 4, en tjänst
som expeditionschef/rättschef i Cr 3 och en tjänst som planeringschef
i Cr 3,

3. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört beträffande departementets benämning,

4. att riksdagen avslår motionerna I: 1030 och II: 1305
samt I: 1031 och II: 1306.

Stockholm den 5 december 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 199.

Reservation

av herrar Kaijser (h), Ottosson (h), Strandberg (h), Bohman (h) och
Björkman (h) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med »Angelägenheten
av» och slutar med »ifrågavarande motionerna» bort ha följande
lydelse:

»Med anledning av propositionen och motionerna vill utskottet understryka
det allmänna intresset av att förutsättningar skapas för ett näringsliv
som ger effektiv produktion, sysselsättning och trygghet. Uppgiften att främja
näringslivets utveckling hör nära samman med finans-, kreditmarknadsoch
arbetsmarknadspolitiken och måste fullföljas utan att åtskillnad görs
mellan enskilda, kooperativa och samhällsägda företag.

Hittillsvarande erfarenheter har visat att tillkomsten av statliga företag
ofta leder till ingrepp i den fria konkurrensen med allvarliga konsekvenser
för de företag som i motsats till de statliga är underkastade den fria marknadens
villkor då det gäller resursfördelning och lönsamhet. Om särskilda
sociala skäl anses föreligga för att upprätthålla en viss statlig verksamhet
bör dessa och därmed förknippade kostnader klart redovisas.

Med det anförda har utskottet velat markera att det inte kan ansluta sig
till alla de näringspolitiska synpunkter som framförs i propositionen nr 165.
Rent allmänt anser utskottet att näringspolitiken som sådan inom riksdagen
lämpligen bör behandlas i annat sammanhang än det nu förevarande.

j-j. Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 198—199

4

Statsutskottets utlåtande nr 198 år 1968

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen ge Kungl. Maj :t till känna.»
dels att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionerna I: 1030 och II: 1305
samt 1: 1031 och II: 1306.»

Särskilt yttrande

av herrar Nyman (fp), Bengtson (ep), Karl-Erik Eriksson (fp), Johan
Olsson (ep), Ståhl (fp), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Mundebo (fp) och
Sjönell (ep) som anfört:

»Det är enligt vår mening nödvändigt att samhället engagerar sig för en
mer aktiv näringspolitik. Huvudprincipen måste härvid vara att genom t. ex.
ekonomisk politik, kreditpolitik, utbildningspolitik och åtgärder för forskning
och utvecklingsarbete medverka till förbättrade förutsättningar för produktionen.
Ett mera förtroendefullt samarbete mellan staten och näringslivet
måste eftersträvas. Enskilt och kooperativt näringsliv har visat sig ha
de bästa möjligheterna till god effektivitet och trygghet i fråga om sysselsättning
och inkomst. I vissa fall är dock ett statligt företagande motiverat.
Härför kan finnas t. ex. lokaliseringspolitiska eller sociala skäl.

Vi betraktar den aktuella departementsreformen som angelägen såväl för
utformningen av en mera aktiv näringspolitik i enlighet med vad vi framhållit
som för skapande av bättre möjligheter till rationell skötsel av de
statliga företagen.

Verksamheten i det nya departementet bör skilja mellan å ena sidan de
allmänt näringspolitiska uppgifterna, som bl. a. innebär att främja näringslivets
sunda utveckling utan åtskillnad mellan enskilda, samhällsägda eller
kooperativa företag, och, å den andra, skötseln av de statliga företagen. Vi
anser oss dock inte i förevarande sammanhang böra ytterligare ingå på den
principiellt viktiga frågan om utformningen av en mer aktiv näringspolitik.»