Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
1
Nr 195
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående riktlinjer
för det frivilliga skolväsendet jämte motioner.
(2:a avd.)
Propositionen
i propositionen nr 140 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildnings ärenden för den 28 juni 1968 föreslagit riksdagen
att godkänna de riktlinjer för det frivilliga skolväsendet som förordats i statsrådsprotokollet.
På grundval av betänkanden från yrkesutbildningsberedningen och från skogsbrukets
yrkesutbildningskommitté läggs i propositionen fram principförslag dels
om sammanförande av skolorna på det gymnasiala stadiet till en skolform, dels om
utformningen av den framtida yrkesutbildningen.
Nuvarande tre skolformer fackskola, gymnasium och yrkesskola föreslås den
1 juli 1971 bli sammanförda till en skolform, vars namn inte nu fixeras. Såsom
arbetsnamn under beredningsarbetet har använts ordet »mellanskolan» och denna
benämning används av praktiska skäl också i propositionen. Den nya mellanskolan
skall organisatoriskt utgöra en skolform, vilket bl. a. innebär att lärare anställs vid
mellanskolan i kommunen med placering vid viss skolenhet.
De framlagda förslagen syftar till ett fullföljande av 1964 års beslut om reformering
av de gymnasiala skolorna. En samordnad planering för alla utbildningslinjer
inom mellanskolan förutsätts således. Vid planeringen bör eftersträvas att
flertalet studievägar inom mellanskolan kan erbjudas på varje ort, där mellanskolutbildning
anordnas. Självfallet måste avvikelser från denna princip få förekomma.
Under överskådlig tid kommer yrkesutbildning i viss omfattning att finnas även
utanför jmellanskoleorterna.
Varje mellanskolenhet bör innehålla ett så allsidigt urval av utbildningsvägar
som möjligt. Tyngdpunkterna kan emellertid ligga på olika sektorer i olika skolenheter.
För den utbildning, som motsvarar nuvarande gymnasium och fackskola, föreslås
i propositionen inga ändringar i läroplanerna. Däremot föreslås i huvudsaklig
anslutning till yrkesutbildningsberedningens förslag en omläggning av utbildningen
inom den del av mellanskolan som svarar mot nuvarande yrkesskola. Detta innebär
bl. a. att yrkesutbildningslinjerna får en bred inriktning och organiseras enligt
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 195
2 Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
den s. k. blockprincipen. Den inledande utbildningen inom varje linje blir sålunda
gemensam för ett flertal utbildningsvägar vilka successivt differentieras och leder
fram till mer specifika utbildningsmål. Yrkesutbildningen blir i regel 2-årig. Vissa
modifikationer i yrkesutbildningsberedningens förslag förordas bl. a. rörande det
maskin- och eltekniska blocket och utbildningen inom vård- och konsumtionsområdet.
I de föreslagna timplanerna för yrkesutbildning på olika linjer inryms obligatoriskt
allmänna ämnen med valmöjligheter för eleven. Härjämte lämnas utrymme
för fritt tillval, som naturligt skall anknyta till studieprogrammet i övrigt. Införandet
av de nya läroplanerna för yrkesutbildningslinjerna beräknas komma att
utsträckas över en längre tidsperiod.
Med hänsyn till pågående utredningar om huvudmannaskap och skolledarorganisation
tas nu ej slutlig ställning i dessa frågor. Inte heller tas i detta sammanhang
ställning till framlagda förslag om nya statsbidragsregler. Med tillämpning av nuvarande
statsbidragsregler och vid en oförändrad intagning till yrkesutbildningen
beräknas statens kostnader på driftbudgeten öka med i runt tal 25 %. En ny teknisk
utformning av statsbidragsreglerna kommer att övervägas.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de likalydande motionerna I: 998 av fru Hamrin-Thorell in. il. och 11:1262
av fröken Wetterström in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att två
skilda utbildningar för storhushållspersonal skall inrättas, nämligen en utbildning
inom konsumtionsteknisk linje avpassad för institutionsstorhushållet och en utbildning
inom livsmedelsteknisk linje avpassad för industrins behov,
dels de likalydande motionerna I: 999 av herr Sörlin in. fl. och II: 1261 av herr
Enskog in. il. vari hemställts att riksdagen måtte uttala, att behovet av delvis avvikande
organisatoriska lösningar inom vårdutbildningens område skall beaktas
i den vidare planläggningen för det frivilliga skolväsendet,
dels de likalydande motionerna I: 1002 av herr Thorsten Larsson in. il. och
11:1269 av herr Källstad in. il. vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t
I. anhålla om utredning och förslag beträffande frågan om yrkesutbildning i
form av färdigutbildning under ett tredje läsår enligt i motionerna anförda riktlinjer,
II. anhålla om att lokalprogram för den integrerade gymnasieskolan så snart
som möjligt ställs till huvudmännens förfogande,
III. uttala att vid utarbetandet av yrkesutbildningens kursplaner möjligheten för
arbetslivets och näringslivets företrädare att få komma till skolan på i motionerna
anförda grunder må beaktas,
IV. uttala att minimiantalet elever i tillvalsgrupp efter länsskolnämndens prövning
må fastställas till lägst fem,
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
3
V. uttala att namnet på den integrerade skolan må vara gymnasieskolan,
dels de likalydande motionerna I: 1003 av herr Lidgard och II: 1270 av herr
Nordstrandh m. fl. vari hemställts att riksdagen som sin mening måtte uttala att
den nya integrerade skolan på gymnasial nivå skall kallas gymnasium,
dels motionen 1:1004 av herrar Nyman och Wallmark vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala
att yrkesskolans integrering i »mellanskolan» endast kan godtagas under förutsättning
att frågan om kostnaderna för färdigutbildningen inom näringslivet blir
lösta på ett för företagen tillfredsställande sätt,
att näringslivets instruktörer och yrkeslärare genom de pedagogiska instituten
beredes tillfälle till grund- och färdigutbildning i för dem anpassade kurser med
anledning av näringslivets ansvar för färdigutbildningen,
att förutsättningarna för samhällets ekonomiska bidrag till branschorganisationernas
yrkeskonsulter utredes,
att förutsättningarna för ökad pedagogisk forskning och utvecklingsarbete inom
yrkesutbildning, färdigutbildning och omskolningsverksamhet snarast utredes,
dels de likalydande motionerna 1:1009 av herr Holmberg m. fl. och IT: 1275
av herr Bohman m. fl. vari hemställts dels att riksdagen måtte anhålla att Kungl.
Maj:t tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att göra en sammanfattande
utredning om det frivilliga skolväsendets inre struktur med beaktande av
vad i motionerna anförts och dels att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition
nr 140 såsom riktlinjer för fortsatt arbete måtte uttala
a) att det gymnasiala skolväsendet bör dimensioneras så att ingen uteslutes från
utbildning,
b) att yrkesvägledning och studierådgivning bör förstärkas i syfte att principen
om det fria valet kan upprätthållas,
c) att s. k. färdigutbildning — oavsett var den äger rum — är en samhällelig angelägenhet
och
d) att det ankommer på skolöverstyrelsen att följa utvecklingen beträffande s. k.
fritt tillval,
dels motionen II: 1276 av fru Ryding m. fl. vari hemställts att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 140 måtte ge till känna de i motionen anförda
synpunkterna för beaktande i det fortsatta arbetet med riktlinjer för det
frivilliga skolväsendet.
Utskottet
Inledning. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 171 fattade 1964
års riksdag beslut om en reformering av de gymnasiala skolorna m. m. Därigenom
inleddes en genomgripande omdaning av skolväsendet på stadiet ovanför grundskolan.
Genom beslutet fastslogs bl. a. att reformarbetet skulle grundas på en
helhetssyn på de olika utbildningsvägarna, vilka skulle samordnas i fråga om målsättning,
organisation och utnyttjande av resurserna. I den nu föreliggande propo
1*
•—- Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 195
4
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
sitionen föreslås att 1964 års beslut fullföljes beträffande yrkesutbildningens inre
utformning och att gymnasium, fackskola och yrkesskola upphör som självständiga
skolformer och ersättes av en sammanhållen skolform.
En sammanhållen »mellanskola». I motionerna I: 1009 och II: 1275 hävdas att
1964 års beslut om gymnasium och fackskola fattades utan att förutsättningar förelåg
för anläggande av en helhetssyn på det offentliga skolväsendet ovanför den
obligatoriska skolan. När nu i propositionen nr 140 på grundval av yrkesutbildningsberedningens
arbete förslag läggs fram om en reformering av yrkesutbildningen
och om dennas samordning med gymnasium och fackskola i en sammanhållen
skolform finner motionärerna att detta sker utan att försök gjorts att precisera
en totalsyn på det gymnasiala skolväsendet. Motionärerna finner det erforderligt
med en parlamentarisk utredning om det frivilliga skolväsendets inre struktur
och bedömer att förutsättningarna för ett snabbt utredningsarbete är goda,
eftersom de väsentliga sakutredningarna föreligger eller väntas inom kort.
Som nyss framgått har det omfattande reformarbetet beträffande det gymnasiala
skolstadiet bedrivits i etapper: olika utredningar har behandlat de olika skolformerna
och förslag har successivt framlagts för riksdagen. Med hänsyn till
ämnets omfattning är det naturligt att så blivit fallet. Det successiva genomförandet
av grundskolan är ett annat skäl för den valda metoden.
Den nya skola som vid bifall till propositionen kommer att ersätta gymnasium,
fackskola och yrkesskola blir sammanhållen i yttre organisatorisk mening och samordnad
även i fråga om den inre utformningen. Allt vad denna betydelsefulla och
genomgripande omvandling innebär och allt vad den kräver kan inte överblickas
på en gång. Om de åtgärder för inre samordning av olika linjer i den nya skolan
som föreslås i propositionen kommer att ha tillräcklig effekt i åsyftad riktning
är en av de frågor man ställer i dag men inte kan få svar på förrän längre fram.
Det är med hänsyn till det nu sagda desto angelägnare att man i det fortsatta arbetet
på utformningen av den nya skolan samlar upp och analyserar erfarenheterna
från de gamla skolformerna liksom — vid bifall till propositionen — de erfarenheter
man efter hand får inom den nya. De ofta citerade orden av 1946 års skolkommission
om en fortskridande skolreform har sin giltighet även nu och på
detta område. Att skolmyndigheterna, både centralt och regionalt, har en mycket
viktig uppgift härvidlag är självklart. Som redovisas i propositionen har skolöverstyrelsen
redan inlett en översyn av fackskolans och gymnasiets läroplaner. Nya
läroplaner för yrkesutbildningen utarbetas successivt.
Hur den nya skolan skall vara utformad för att bäst fylla sin uppgift är en
fråga av stor samhällelig betydelse och utskottet utgår därför från att vid de fortsatta
övervägandena sådana arbetsformer tillämpas att företrädare för de olika
intressenterna — skolans eget folk, eleverna och deras målsmän samt det yrkesliv
där eleverna i framtiden skall vara verksamma — får tillfälle att redovisa sina
erfarenheter och framföra sina synpunkter. Framdeles kan det bli lämpligt att låta
en parlamentariskt sammansatt kommitté se över det frivilliga skolväsendets orga
-
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
5
nisation och utformning. Vad utskottet nu anfört i anledning av utredningsyrkandet
i motionerna I: 1009 och II: 1275 bör av riksdagen ges till känna för Kungl.
Maj:t.
I propositionen har slutlig ställning inte tagits till vilket namn den nya sammanhållna
skolan bör ha. Som arbetsnamn användes »mellanskolan» och det förutsattes
att Kungl. Maj:t med ledning av den fortsatta diskussionen framdeles skall
ta ställning i namnfrågan. Ett uttalande till förmån för namnet gymnasieskolan
föreslås i motionerna I: 1002 och II: 1269 medan i motionerna I: 1003 och II: 1270
hemställes, att riksdagen som sin mening uttalar att den nya skolan skall kallas
gymnasium. Utskottet har övervägt de olika namnförslag som redovisas i propositionen
och bland dem för sin del funnit gymnasium vara att föredra. Denna utskottets
uppfattning synes av riksdagen böra ges till känna för Kungl. Maj:t.
Departementschefen räknar med att på sikt praktiskt taget alla ungdomar efter
grundskolan kommer att gå vidare till fortsatt utbildning. I motionerna I: 1009 och
II: 1275 uttalas en viss tvekan om innebörden av departementschefens ståndpunkt
härvidlag. Motionärerna önskar därför att riksdagen uttalar att det gymnasiala
skolväsendet bör dimensioneras så att ingen uteslutes från utbildning. Utskottet
kan inte på denna punkt finna någon motsättning mellan propositionen och nämnda
motioner och finner därför att något särskilt uttalande av riksdagen i frågan knappast
är erforderligt.
I motionen II: 1276 har hemställts att vissa i motionen anförda synpunkter av
riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t för beaktande i det fortsatta arbetet med
riktlinjer för det frivilliga skolväsendet. Motionärerna anser det behövligt med en
grundlig översyn av fackskolan, önskar att det på varje gymnasieort skall finnas
minst en konsulent för de handikappade och yrkar att sådan yrkesundervisning
som är förlagd till arbetsställe utanför skolan bör begränsas till att omfatta 35 veckotimmar.
Utskottet får vad gäller fackskolan hänvisa till vad i det föregående anförts om
det fortsatta arbetet med utformningen av det frivilliga skolväsendet. Vad angår
de handikappade eleverna anser sig utskottet inte i förevarande sammanhang böra
göra någon bedömning av vilken konsulentorganisation som erfordras. Det önskade
uttalandet om en begränsning av timtalet för yrkesundervisning vid arbetsställe
utanför skolan avstyrkes.
Beträffande minimiantalet elever i tillvalsgrupp uttalas i motionerna T: 1002
och II: 1269 att detta bör vara åtta med möjlighet för länsskolnämnderna att efter
prövning i varje särskilt fall medge en sänkning till lägst fem elever. Departementschefen
har i propositionen inte tagit ställning till frågan om föreskrifter angående
elevantal i klasser och grupper utan förutsatt en ytterligare prövning i samband
med läroplansarbetet. Utskottet som förutsätter att man vid denna prövning har
i minnet vad en dispensmöjlighet betyder för de mindre skolorterna kan inte
tillstyrka att riksdagen i enlighet med motionärernas önskan nu gör ett uttalande
om att minimiantalet elever i tillvalsgrupp av länsskolnämnd må fastställas till
lägst fem.
6
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
Yrkesutbildningens utformning. Under remissbehandlingen av yrkesutbildningsberedningens
förslag beträffande den framtida utformningen av yrkesutbildningen
har från en del håll uttalats oro för att man kommer att i den nya utbildningen
gå miste om viktiga element av specialisering och färdigutbildning i nuvarande
yrkesutbildning. Gentemot detta har i propositionen uttalats att begränsningar
i specialisering och i graden av färdigutbildning kan bedömas bli mer än väl
uppvägda av de värden som ligger i att utbildningen blir mer allsidigt användbar
och underlättar anpassning till förändringar på arbetsmarknaden. Vidare bör det
observeras att förslaget i fråga om många utbildningsvägar innebär att utbildningstiden
förlängs. Den nya utbildningen förutsattes därför i allmänhet komma att ge
en väl så god grund för yrkesutövning som nuvarande utbildning.
I motionen I: 1004 uttalas att den egentliga praktiska utbildningen, färdigutbildningen,
kommer att ställa stora krav på näringslivet och att risk föreligger att
många företag av hänsyn till kostnaderna och till svårigheterna att få fram goda
instruktörer och lärare kommer att försumma färdigutbildningen om de inte stimuleras
tillräckligt i sitt arbete för denna. Yrkesskolans integrering i »mellanskolan»
kan enligt motionärernas uppfattning godtagas endast under förutsättning att
frågan om kostnaderna för färdigutbildningen inom näringslivet blir lösta på ett
för företagen tillfredsställande sätt. Motionärerna yrkar att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t gör ett uttalande av denna innebörd. Vidare önskar de uttalanden
av riksdagen dels om att näringslivets instruktörer och yrkeslärare genom de pedagogiska
instituten skall beredas tillfälle till grund- och färdigutbildning i för dem
anpassade kurser, dels om att förutsättningarna för samhällets ekonomiska bidrag
till branschorganisationernas yrkeskonsulter skall utredas.
Färdigutbildningen tas upp även i motionerna I: 1009 och II: 1275 i vilka det
uttalas att propositionens förslag kan godtagas endast under förutsättning att det
klart uttalas att planläggning och kontroll av färdigutbildningen kommer att ske
genom skolväsendets försorg och bekostas med allmänna medel. Motionärerna
hemställer om ett riksdagsuttalande om att s. k. färdigutbildning, oavsett var den
äger rum, är en samhällelig angelägenhet.
Utskottet är medvetet om att det i varje fall inom vissa områden kommer att
finnas behov av vad motionärerna kallar färdigutbildning. Det torde dock inte
för närvarande föreligga tillräckligt underlag för någon närmare konkretisering av
vad som skall anses vara sadan utbildning till skillnad mot å ena sidan grundutbildning
och a andra sidan inskolning i företaget. Hithörande frågor behöver
närmare penetreras men utskottet anser sig dock kunna i anledning av motionerna
göra det allmänna konstaterandet att samhället måste ha ett betydande ansvar
för färdigutbildningen. Utskottet föreslår att vad utskottet nu uttalat av riksdagen
ges till känna för Kungl. Maj:t men att, med hänsyn till det ytterligare utredningsarbete
som erfordras, övriga hittills redovisade motionsyrkanden om färdigutbildningen
inte föranleder någon åtgärd.
I motionerna I: 1002 och II: 1269 behandlas de problem som färdigutbildningen
kommer att medföra särskilt för mindre företag. Motionärerna anser det nöd
-
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968 7
vändigt att även mera specialiserad yrkesutbildning än den som förutsättes i propositionen
ordnas i skolform. De anser att ett tredje yrkesutbildningsläsår bör kunna
anordnas i syfte att ge färdigutbildning och hemställer att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning och förslag i denna fråga. Utskottet får med anledning
härav erinra om att i propositionen förutsatts, att yrkesutbildningen i »mellanskolan»
i regel skall omfatta två år men att såväl längre som kortare utbildningstider
skall ifrågakomma. Utskottet som förutsätter att det i enlighet med detta
uttalande i det fortsatta arbetet med utformningen av ifrågavarande utbildning
kommer att övervägas i vad mån längre utbildningstider än två år erfordras finner
inte tillräcklig anledning att tillstyrka sistnämnda motionsyrkande.
Det ökade inslag av allmänna ämnen i yrkesutbildningen, som föreslås i propositionen,
anses i motionen II: 1276 vara otillräckligt. Enligt motionärernas mening
bör även samhällskunskap och ett främmande språk vara obligatoriska ämnen.
Utskottet kan dock för sin del inte finna det lämpligt att nu gå längre i fråga om
en ökning av utrymmet för allmänna ämnen inom yrkesutbildningen än vad som
förutsatts i propositionen. Utskottet kan därför inte tillstyrka att riksdagen i enlighet
med yrkandet i motionen beslutar att motionärernas synpunkter i denna del
skall ges till känna för Kungl. Maj:t för beaktande i det fortsatta arbetet med
utformningen av den nya sammanhållna skolan.
Enligt propositionen bör en del av undervisningen i yrkesteknik efter den
enskilde elevens fria val kunna utbytas mot undervisning i andra ämnen som
förekommer i »mellanskolan». I motionerna I: 1009 och II: 1275 betonas att
det finns anledning till stor tveksamhet i fråga om detta s. k. fria tillval. Motionärerna
hemställer om ett uttalande av riksdagen om att det bör ankomma på
skolöverstyrelsen att följa utvecklingen beträffande fritt tillval. Utskottet som har
noterat att det även i propositionen betonats att anordningen med fritt tillval
innebär vissa risker för ogynnsamma effekter finner inte anledning att föreslå
riksdagen att göra det i motionerna önskade uttalandet, eftersom det över huvud
taget ankommer på skolöverstyrelsen att noga följa utvecklingen inom skolväsendet
i dess helhet.
Den närmare utformningen av de linjer som yrkesutbildningsberedningen föreslagit
kommer att behandlas i det fortsatta läroplansarbetet. I propositionen tar
departementschefen dock upp vissa spörsmål som särskilt uppmärksammats vid
remissbehandlingen av utredningens förslag. I fråga om den konsumtionstekniska
och vårdtekniska utbildningen redovisar han synpunkter på frågan om utbildningen
bör hållas samman under den första terminen eller redan från början bör delas
på två linjer och kommer till det resultatet att båda alternativen bör prövas.
I motionerna I: 999 och II: 1261 erinras om att vårdverksamhetens huvudmän
gjort stora insatser för att bygga upp en skolorganisation för vårdutbildningen.
Flera skäl talar enligt motionärerna för att den behålles och förstärkes, och riksdagen
bör därför enligt motionärerna i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att behovet
av delvis avvikande organisatoriska lösningar inom vårdutbildningens område
skall beaktas i den fortsatta planläggningen.
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
Utskottet får först framhålla att vårdområdet är så stort att den vård tekniska
utbildningen i och för sig skulle kunna utgöra ett av de yrkesblock varom yrkesutbildningsberedningen
talar. Vårdutbildningen har också sina särskilda problem
framför allt därför att praktikmöjligheternas utnyttjande måste samordnas med
sjukvården. Utskottet, som har förståelse för de synpunkter som ligger bakom motionerna
I: 999 och II: 1261, finner det nödvändigt att man i det fortsatta planläggningsarbetet
beaktar de särskilda förhållanden som gäller för vårdutbildningen.
Utskottet tillstyrker därför att riksdagen gör det i motionerna önskade uttalandet.
Frågan om storhushållspersonal bör utbildas både inom konsumtionsteknisk och
inom livsmedelsteknisk linje har blivit föremål för skiljaktiga meningar. I propositionen
uttalas att utbildning av dylik personal inom två olika linjer bör ifrågakomma
endast om det finns behov av två väsentligt olika utbildningsvägar. Klarhet
i denna fråga bör kunna nås vid det fortsatta läroplansarbetet, vilket som
brukligt är bör bedrivas i samråd med företrädare för arbetsgivare och anställda.
Ett direkt yrkande om ett riksdagsbeslut om två skilda utbildningsvägar för storhushållspersonalen
framställs i motionerna I: 998 och II: 1262.
Det fortsatta läroplansarbetet kommer att innefatta överväganden beträffande
utformningen av en lång rad olika utbildningslinjer och de lösningar man i olika
detaljer stannar för kommer att tid efter annan behöva omprövas. Utskottet har
förståelse för de synpunkter som framförts i motionerna I: 998 och II: 1262 men
förutsätter att skälen för och emot olika utbildningsvägar för ifrågavarande personal
under det fortsatta läroplansarbetet kommer att prövas förutsättningslöst i samråd
med företrädare för arbetsgivare — såväl privata som statliga och kommunala
— och arbetstagare och att därvid också det i motionerna anförda kommer
att prövas.
I propositionen betonas vikten av studie- och yrkesvägledning och uttalas att
den framtida utformningen av denna måste omprövas med hänsyn till de ökade
krav härutinnan som kommer att ställas inom den integrerade skolan på det gymnasiala
stadiet. Samma uppfattning kommer till uttryck i motionerna I: 1009 och
II: 1275 i vilka särskilt framhålles att det fria valet av utbildningslinjer ofrånkomligen
kräver en utbyggd studierådgivning och yrkesvägledning. Motionärerna önskar
ett uttalande av riksdagen om att resurserna på området bör förstärkas. I motionerna
I: 1002 och II: 1269 betonas yrkesorienteringens betydelse. Motionärerna
anser det önskvärt att representanter för företag, organisationer och institutioner
bereds tillfälle att vid besök i skolorna orientera om arbetslivs- och näringslivsfrågor
och hemställer om ett riksdagsuttalande att detta bör beaktas vid utarbetandet
av kursplaner.
Såvitt utskottet kan finna rader det inte någon motsättning mellan propositionen
och vad som i nu ifrågavarande hänseende anförts i motionerna I: 1009 och
II: 1275. Ett godkännande såvitt gäller studie- och yrkesvägledningen av de
i propositionen förordade riktlinjerna för det frivilliga skolväsendet — vilket
utskottet härmed tillstyrker — kommer därför att tillgodose även motionärernas
önskemål.
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968 9
Vad angår motionerna I: 1002 och II: 1269 räknar utskottet med att man
vid den omprövning av organisationen för studie- och yrkesvägledningen som
förutsattes i propositionen även prövar olika uppslag i fråga om medverkan av
näringslivet samt av organisationer och institutioner. Utskottet anser det inte erforderligt
med det av motionärerna önskade uttalandet av riksdagen.
Departementschefen uttalar i propositionen att han i likhet med yrkesutbildningsberedningen
finner det angeläget att man i den pedagogiska forskningen och i utvecklingsarbetet
i större utsträckning än hittills tar upp yrkesutbildningens problem.
Samma åsikt uttalas i motionen I: 1004, men det anses i denna därjämte
att en utredning snarast bör göras av förutsättningarna för ökad pedagogisk forskning
m. m. inom yrkesutbildning, färdigutbildning och omskolningsverksamhet.
Utskottet som i likhet med departementschefen vill understryka skolöverstyrelsens
roll härvidlag och som också vill erinra om den väsentliga ökning av anslaget till
pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet som skett för innevarande budgetår
anser sig inte böra biträda motionärernas önskan om ett uttalande av riksdagen
om en utredning.
Genomförandet av förslagen i propositionen sammanhänger givetvis nära med
frågan om lokaler och utrustning, konstaterar departementschefen. Preliminära
uppskattningar anses ge vid handen att investeringsbehovet inte blir av sådan
storlek att det lägger hinder i vägen. I motionerna I: 1002 och II: 1269 hemställes
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att lokalprogram för den nya skolan
så snart som möjligt ställs till huvudmännens förfogande så att riskerna för felinvesteringar
kan minskas. Utskottet utgår från som självklart att skolöverstyrelsen
noga studerar den inverkan på lokalbehov och lokalutformning som ett genomförande
av den föreslagna reformen kommer att få och att överstyrelsen tar de
initiativ i frågan som erfordras. Med hänsyn härtill anser utskottet det inte
erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av nu ifrågavarande
motionsyrkande.
Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit anledning
till särskilda uttalanden i anledning av propositionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. beträffande utbildningen av storhushållspersonal med avslag
å motionerna I: 998 och II: 1262 godkänner vad i statsrådsprotokollet
härvidlag förordats,
2. beträffande yrkesvägledning och studierådgivning med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning av motionerna
I: 1009 och II: 1275, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
härvidlag förordats,
3. i övrigt godkänner de riktlinjer för det frivilliga skolväsendet
som förordats i statsrådsprotokollet,
10
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
4. med bifall till motionerna I: 999 och II: 1261 beslutar att
i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att behovet av delvis avvikande
organisatoriska lösningar inom vårdutbildningens område skall
beaktas i den vidare planläggningen för det frivilliga skolväsendet,
5. i anledning av motionerna I: 1002 och II: 1269 samt
I: 1003 och II: 1270, förstnämnda båda motioner såvitt nu är
i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om namnet
på den integrerade skolan på gymnasiestadiet,
6. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser utredning
om färdigutbildning under ett tredje läsår,
7. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser minimiantalet
elever i tillvalsgrupp,
8. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser
orientering i skolorna om arbetslivs- och näringslivsfrågor genom
representanter för företag m. m.,
9. avslår motionerna I: 1002 och II: 1269 i vad de avser lokalprogram,
10. i anledning av motionerna I: 1004 samt I: 1009 och
II: 1275, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört om samhällets ansvar för färdigutbildningen,
11. avslår motionen I: 1004 i vad den avser näringslivets instruktörer
och yrkeslärare samt branschorganisationernas yrkeskonsulter,
12. avslår motionen I: 1004 i vad den avser utredning om
förutsättningarna för ökad pedagogisk forskning,
13. i anledning av motionerna I: 1009 och II: 1275 i vad de
avser en parlamentarisk utredning om det frivilliga skolväsendets
struktur ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,
14. avslår motionerna I: 1009 och 11:1275 i vad de avser dimensioneringen
av det gymnasiala skolväsendet,
15. avslår motionerna I: 1009 och II: 1275 i vad de avser utvecklingen
beträffande s. k. fritt tillval,
16. avslår motionen II: 1276 om beaktande av vissa synpunkter
i det fortsatta arbetet med riktlinjer för det frivilliga
skolväsendet.
Stockholm den 5 december 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Statsutskottets utlåtande nr 195 år 1968
11
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Axel Andersson
(fp), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar
Kaijser (h), Mårtensson (s), Ottosson (h), Herbert Larsson (s), Wallmark (h), Högström
(s), Nils-Eric Gustafsson (ep), Wirtén (fp) och Johan Olsson (ep) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors
(s), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson
(ep), Turesson (h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm (s), Källstad (fp), Fagerlund
(s), Mundebo (fp) och Elmstedt (ep).
Reservationer
1. av herr Wallmark (h)
2. av herr Turesson (h).