Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968
1
Nr 184
Utlåtande i anledning av motioner om samordning mellan statens
järnvägars zontaxa samt järnvägens och postverkets busstaxor.
(4:e avd.)
I de likalydande motionerna 1:349 av herrar Per Jacobsson och Stefanson samt
II: 440 av herr Larsson i Umeå m. fl. har hemställts att riksdagen måtte besluta
att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för en sådan samordning mellan
statens järnvägars zontaxa samt järnvägens och postverkets busstaxor som avses i
motionerna, varvid motsvarande samordning med enskilda trafikföretag samtidigt
bör övervägas.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande
över motionerna från statens järnvägar.
I sitt yttrande hänvisar statens järnvägar till innehållet i en till utskottet överlämnad
promemoria med redogörelse för viktigare taxereformer i SJ:s persontrafik
under 1967—september 1968. Av promemorian framgår att avgift för resa i
samtrafik mellan statens järnvägar och enskild järnväg alltid bildats genom sammanläggning
av avgifterna för delsträckorna — bruten prisberäkning. På samma
sätt har priset fastställts för resa i samtrafik mellan SJ:s järnvägslinjer å ena
sidan och privata båt- eller busslinjer samt även SJ:s egna busslinjer å den andra
sidan. Två undantag finns, båda tillkomna på speciella grunder. I samtrafik mellan
SJ:s tåg och SJ:s billinje Övertorneå—Pajala och i järnvägssamtrafiken SJ—TGOJ
tillämpas SJ:s järnvägstaxa efter genomräknat avstånd. Förstnämnda undantag
har sin grund i att billinjen Övertorneå—Pajala tillkom som ersättning för en på
1920-talet projekterad järnväg. Härigenom kom billinjen att betraktas som en
integrerande del av statsbanenätet. I 1951 års koordinationsavtal mellan SJ och
TGOJ fastställdes principen att avgiften för en resa eller en godstransport skulle
bli densamma som om TGOJ hade utgjort en del av SJ:s järnvägsnät.
Samtrafiksbiljetter har inrättats, då resandefrekvensen varit så stor att den motiverat
det. Antalet platser med sådan biljettsamtrafik är för närvarande cirka 100
vid SJ:s busslinjer. Med andra ord är det ett litet antal platser som har sådan
biljettsamtrafik av alla de mer än 10 000 hållplatser, som är belägna vid SJ:s buss
1
— Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt Nr 184
2
Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968
trafiknät. Antalet persontrafikbetjänade platser (hållplatser och stationer) på järnvägsnätet
utgör cirka 1 800. SJ:s busslinjelängd är cirka 25 000 km och SJ:s järnvägslinjelängd
cirka 12 000 km.
För SFs del är det SFs järnvägstrafik och busstrafik som enligt motionärernas
mening borde ha sådan biljettsamtrafik att den direkta biljettens pris beräknas
efter järnvägstaxan. Till den prisdiskussionen hör att SFs järnvägstaxa är avståndsdegressiv,
d. v. s. avgiften per kilometer sjunker då avståndet växer. Det
nämns i det sammanhanget att många europeiska järnvägar har en rak taxa, d. v. s.
avgiften per kilometer är densamma för korta och långa resavstånd. SFs järnvägstaxa
är för enkla biljetter rak upp till 400 km och bygger på en avgift av 17,5
öre per kilometer. (Avvikelser förekommer på avstånd upp till 40 km.) På längre
avstånd sjunker kilometeravgiften i steg för stora grupper av avstånd.
För tur och returbiljetter uträknas priset som 160 procent av priset för enkel
biljett. För avstånd under 60 km uttages dock dubbla enkla biljettpriset och för
avstånd 61—100 km stiger tur och returrabatten med avståndet för att vid 100
km vara 20 procent.
SJ säger sig vidare vid ett flertal tillfällen ha konstaterat att om järnvägstaxan
skulle läggas till grund för beräkning av biljettavgifter i trafik tåg-buss så skulle
betydande inkomstbortfall och ökade kostnader uppkomma för statens järnvägar
jämfört med tillämpning av snittaxor. Det expeditionella arbetet på bussar, tåg
och säljställen skulle öka väsentligt samtidigt som bussarnas körtider och övergångstiderna
på omstigningsstationer måste förlängas. Motsvarande gäller även en
samtrafik med GDG biltrafiks, postverkets och privata busslinjer, dock med den
skillnaden, att frågan om hur inkomstminskningen skall fördelas mellan järnvägsoch
busslinjer då blir ändå betydelsefullare.
SJ prövar sedan tidtabellsskiftet den 12.5.1968 ett nytt prisberäkningssystem —
bruten prisberäkning med prisreduktion — i trafik med ett antal platser, där
fr. o. m. tidtabellsskiftet buss helt ersätter SJ tåg. FEärom anföres vidare följande.
Prisreduktionen är avsedd att mildra effekten av de prisfördyringar, som bruten
prisberäkning innebär, särskilt i långväga trafik. I de fall då bruten prisberäkning
ger endast högst två å tre kronor högre pris reduceras ej priset. Prisreduktion
som grundar sig på den sammanlagda ressträckans längd är säljmässigt
och administrativt betungande. Om nämnda begränsning nedåt till två å
tre kronor ej funnes, skulle antalet fall av prisreduktion öka så starkt att systemet
skulle bli orimligt arbetskrävande samtidigt som det ej skulle ge resenären någon
väsentlig lättnad i priset. Den prisreduktion som systemet bygger på kompenserar
vid mycket långa järnvägs- och bussresor ej hela den prishöjning som bruten prisberäkning
innebär i förhållande till genomräknad taxa. Skälet härför är, att i annat
fall det belopp som tillfaller busslinjen blir alltför lågt i förhållande till bussens
kostnader.
I tabellen anges för några avståndskombinationer avgift enligt bruten prisberäkning,
enligt genomgående prisberäkning och enligt bruten prisberäkning med prisreduktion
samt storleken av prisreduktionen. Avgiften för järnvägssträckan är
beräknad för resa i 2 klass.
Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968
d
Kombination |
Avgift enligt |
Pris-reduktion |
||
1. bruten |
2. genom-gående |
3. bruten |
||
Kronor |
||||
Enkel resa |
||||
500 km järnväg/ 40 km buss....... |
89 |
86 |
87 |
2 |
800 km järnväg/ 75 km buss....... |
118 |
109 |
112 |
6 |
Tur och returresa |
||||
250 km järnväg/ 40 km buss....... |
85 |
82 |
83 |
2 |
800 km järnväg/ 60 km buss....... |
191 |
177 |
181 |
10 |
Även det nu under prov varande prisberäkningssystemet med prisreduktion är
administrativt förhållandevis tungt. Detta gäller särskilt om resan påbörjas med
buss från plats utan fast säljställe, t. ex. plats vars station lagts ner eller avbemannats.
Biljett för bussträckan säljes på bussen. På övergångsstationen lämnar
den resande bussbiljetten till biljettexpeditionen, som tar den som dellikvid för ny
biljett, utfärdad för hela den kombinerade resan och i förekommande fall prisberäknad
med ovannämnd reducering. För att hindra att bussbiljetten utnyttjas
otillbörligt har föreskrivits, att resande som vill komma i åtnjutande av prisreducering
skall erlägga ett med 5 kr. förhöjt pris för bussträckan. Detta tillägg får
den resande tillbaka, då han löser ny biljett på övergångsstationen.
Bruten prisberäkning med prisreduktion är ett säljsystem som tidigare icke prövats.
Den tid det varit i bruk får anses för kort för att man skall kunna bedöma
dess lämplighet. Provet kommer därför att fortsätta någon tid. Några mera väsentliga
olägenheter ur driftsynpunkt har icke uppkommit. Antalet fall med omlösen
har emellertid hittills varit oväntat ringa. Möjligen kan detta bero på att systemet
trots allsidig information till allmänheten, bussförare och stationer hittills icke uppmärksammats
tillräckligt. Om antalet fall med omlösen blir stort, kan det bil svårt
att hinna med proceduren med omlösen under den ofta korta tid som står till förfogande
mellan bussens ankomst och tågets avgång.
SJ har i dag biljettsamtrafik med ett mindre antal trafikfrekventa platser på
postverkets diligensiinjer i Norrland. Biljettavgiften utgör i dessa fall summan av
biljettavgifterna för vardera sträckan, beräknade efter järnvägstaxa respektive
postdiligenstaxa.
Då motionärer i riksdagen framfört förslag om samordning av SJ:s taxa med
järnvägens och postverkets busstaxor i den meningen att avgiften för kombinerad
resa med buss och tåg skulle prisberäknas efter järnvägens taxa för sammanlagda
avståndet för buss- och järnvägssträckorna, ämnar SJ informera postverket om
resultatet av nu pågående prov med nytt prisberäkningssystem.
Av SJ:s yttrande framgår vidare att förenämnda prov omfattar resor till och från
mellanstationer och andra busshållplatser på linjen
Sundsval'' pivle (Gnarp, Harmånger, Enånger, Ljusne, Hamrångefjärden)
mellanstauoner på linjen
Ange—Bollnäs (Alby, Östavall, Tallåsen, Arbrå, Vallsta)
4
Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968
samt till och från stationerna
Vallåkra (Teckomatorp—Hälsingborg)
Örsjö och Trekanten (Kalmar—Emmaboda)
Bäckefors (Mellerud—Kornsjö).
Frekvensen av resor inom försöksområdena, där avgiftsreduktion enligt detta
system tillämpas, har under perioden 12.5—31.8.1968 visat sig vara oväntat ringa
(storleksordning sammanlagt under 500 kr. i avdrag per månad). Orsakerna härtill
kommer att närmare undersökas. Proven bör fortgå minst t. o. m. utgången av
detta år, för att ge tillräckligt material för bedömning av systemets lämplighet.
Skulle det visa sig, att systemet icke medför några väsentliga nackdelar, kommer
SJ att överväga att pröva systemet i större omfattning.
Utskottet. 1 den till sitt yttrande fogade promemorian har SJ lämnat en redogörelse
för avgiftssystemet för resor i kombinerad trafik tåg-buss samt för vidtagna
taxereformer i SJ:s järnvägs- och busstrafik jämte pågående försök med vissa nya
rabattformer m. m. Försöken anges efter analys skola bilda grund för ställningstagande
till eventuella nya reformer. I anslutning härtill erinrar styrelsen om att den
i tidigare yttranden över motionsledes framställda yrkanden framhållit att om järnvägstaxan
skulle läggas till grund för beräkning av biljettavgifter i trafik tåg-buss
betydande inkomstbortfall och ökade kostnader skulle uppkomma för statens järnvägar
jämfört med tillämpning av snittaxor. Det expeditionella arbetet på bussar,
tåg och säljställen skulle öka väsentligt samtidigt som bussarnas körtider och övergångstiderna
på omstigningsstationer måste förlängas. Motsvarande gäller även
en samtrafik med GDG biltrafiks, postverkets och privata busslinjer, dock med den
skillnaden att frågan om hur inkomstminskningen skall fördelas mellan järnvägsoch
busslinjer då blir ändå betydelsefullare.
SJ prövar emellertid sedan tidtabellsskiftet den 12 maj 1968 ett nytt prisberäkningssystem
— bruten prisberäkning med prisreduktion — i trafik på ett antal
platser, där fr. o. m. tidtabellsskiftet buss helt ersätter SJ:s tåg. Denna prisreduktion
är avsedd att mildra effekten av de prisfördyringar som bruten prisberäkning innebär
särskilt i långväga trafik. Då motionärernas förslag om samordning mellan
järnvägs- och busstaxorna berör även postverkets busstaxor säger sig SJ ämna informera
postverket om resultatet av nu pågående prov med nytt prisberäkningssystem.
Med hänsyn till de påtagliga olägenheter för den närmast berörda befolkningen
som förhållandena på området innebär finner utskottet det i och för sig önskvärt
att de av motionärerna aktualiserade taxefrågorna får en tillfredsställande lösning.
En samordning av taxorna på det satt som i motionerna föreslagits inrymmer emellertid
avsevarda ekonomiska och praktiska problem. Såsom från SJ:s sida framhållits
måste också av verket vidtagna taxereformer uppfylla kravet på kommersiellt
berättigande. I nuvarande läge, då bilism och flyg utövar en allt starkare press på
SJ:s ekonomi och då flera betydelsefulla frågor som ligger inom ramen för det stat
-
Statsutskottets utlåtande nr 184 år 1968
o
liga trafikpolitiska programmet ännu är olösta, anses det av SJ nödvändigt att mycket
noga pröva de ekonomiska förutsättningarna för nya taxereformer. Det får under
sådana förhållanden även enligt utskottets uppfattning anses naturligt att en del
taxereformer först införs på prov under någon tid och i begränsad omfattning innan
ställning tas till den slutliga utformningen. SJ har dessutom framhållit att —- därest
det skulle visa sig att det nya systemet inte medför några väsentliga nackdelar —
SJ kommer att pröva detsamma i större omfattning.
Vad i berörda frågor sålunda anförts synes i betydande utsträckning innebära
ett tillgodoseende av motionärernas syften. Med beaktande bl. a. härav finner utskottet
motionerna inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna I: 349 och II: 440.
Stockholm den 3 december 1968
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Axel Andersson
(fp), Ivar Johansson (ep), Fritz Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim
(s), herrar Kaijser (h), Mårtensson (s), Bengtson (ep), Bertil Petersson (s),
Ottosson (h), Bengt Gustavsson (s), Per Jacobsson (fp) och Strandberg (h) samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Blidfors
(s), Ståhl (fp), Almgren (s), Mellqvist (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors
(fp), Mattsson (ep), fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm
(s), Johansson i Norrköping (s), Cassel (h) och Sjönell (ep).
av herr Per Jacobsson (fp).
Reservation