Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

1

Nr 179

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående revidering
av läroplan för grundskolan, i vad propositionen hänvisats
till statsutskottet, jämte motioner.

(2:a avd.)

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 129 under åberopande av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för den 6 juni 1968 föreslagit riksdagen att dels anta
ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 27 § skollagen
den 6 juni 1962 (nr 319), dels godkänna att grundskolans högstadium skall vara
i huvudsak sammanhållet i alla årskurser, att läroplanen för högstadiet skall
uppta ett begränsat utrymme för tillval och fritt valt arbete utformat enligt i statsrådsprotokollet
förordade grunder, samt att grundskolans läroplan i övrigt får i sina
huvuddrag den utformning och det innehåll som förordats i statsrådsprotokollet,
dels ock godkänna att den nya läroplanen införs läsåret 1970/71 med början i årskurserna
1, 4 och 7 med möjlighet för Kungl. Maj:t att besluta om tidigare övergång
i visst fall.

Propositionen har i vad gäller lagfrågan hänvisats till lagutskott och i övrigt till
statsutskottet.

På grundval av ett betänkande från skolöverstyrelsen läggs i propositionen fram
förslag om en reformering av grundskolans läroplan. Huvudpunkterna i förslaget
är följande. Högstadiet kommer att bli mer sammanhållet än f. n. Studieprogrammet
kommer även framdeles att ge utrymme för val som knyter an till elevernas
intressen. Linjedelningen i den avslutande årskursen slopas och inslagen av direkt
yrkesinriktad undervisning utgår. Det nu framlagda förslaget innebär inte någon
ändring av grundskolans mål. Det bygger på erfarenheterna av grundskolan under
den tid som gått sedan beslutet om grundskolereformen år 1962 och innebär en
anpassning till målet för grundskolan.

Förändringarna berör i första hand högstadiet. Av högstadiets 105 veckotimmar
föreslås 88 — mot fn. 71 — bli obligatoriska för samtliga elever. Under de återstående
17 veckotimmarna fördelas eleverna efter eget och föräldrarnas val på
skilda studiealtemativ. Varje elev skall på högstadiet välja ett av tillvalsämnena

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 179

2

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

tyska, franska, teknik, konst eller ekonomi, vilka föreslås omfatta fyra veckotimmar
i årskurs 7, tre veckotimmar i årskurs 8 och fyra veckotimmar i årskurs 9.
I tillvalsämnena tyska och franska föreslås två kurser. Varje tillval ger likvärdig
behörighet till fortsatta studier på det gymnasiala skolstadiet. Vidare föreslås att
eleverna under två veckotimmar i var och en av årskurserna 7-—9 skall få ägna sig
åt s. k. fritt valt arbete. Det fritt valda arbetet avses få en sådan utformning att det
får en klar anknytning till elevernas intressen och att synpunkter rörande tillvalets
betydelse för framtida studie- och yrkesambitioner inte får ett avgörande inflytande.
Antalet lärartimmar för det fritt valda arbetet föreslås bli dubbelt så stort som
antalet elevtimmar.

Undervisning i engelska blir obligatorisk för samtliga elever fr. o. m. årskurs 3.
De estetiskt-praktiska ämnenas ställning förstärks. Teckning, slöjd och musik blir
obligatoriska på högstadiet. Vidare föreslås på högstadiet en ökning av timtalet för
ämnena hemkunskap och gymnastik. Både flickor och pojkar får undervisning i
textil- samt trä- och metallslöjd på mellanstadiet.

I propositionen berörs även frågor rörande arbetstrivsel, elevvård och skoldemokrati.
Dessa viktiga frågor har nyligen behandlats i särskilda av Kungl. Maj:t
utfärdade riktlinjer för skolöverstyrelsens fortsatta utredningsarbete på detta område.

I vissa ämnen förekommer enligt förslaget fler lärartimmar än elevtimmar. Överskjutande
antal lärartimmar föreslås på högstadiet i viss utsträckning få disponeras
inte enbart för lärarinsatser i form av undervisning i grupper eller undervisning med
flera samverkande lärare, utan också som en form av statligt ekonomiskt stöd för
andra insatser, t. ex. medverkan av annan personal och användande av läromedel.
Statsbidrag föreslås utgå i sådana fall enligt schabloniserade normer.

Kommunerna får ökade möjligheter till inflytande över timplanens tillämpning.
Bl. a. skall skolstyrelsen ha att besluta om utformningen av det fritt valda arbetet.

Lärarbehovet blir i den nya grundskolan mindre än i den nuvarande. Ändringen
i behovet varierar dock mellan ämnena och sammanhänger med hur eleverna kommer
att välja tillvalsämnen. Lärarbehovet på högstadiet kommer att minska som en
följd av förenklingen.

Övergången till den reviderade läroplanen föreslås ske successivt med början
i årskurserna 1, 4 och 7 läsåret 1970/71. Den nya läroplanen kommer då att vara
fullt genomförd läsåret 1972/73.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna 1:104 av herrar Wirtén och Ahlmark och II: 150
av herrar Mundebo och Ullsten vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer om

a) att i skolstadgan inskrives att samarbetsnämnd skall finnas vid grundskolor
med högstadium,

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968 3

b) att befogenheterna vidgas för samarbetsnämnderna i enlighet med vad som
anförts i motionerna,

c) att ett minimital sammanträden per termin för samarbetsnämnderna stipuleras
samt

d) att eleverna ges permanent representation i ämnes- och klasskonferenser,

dels de likalydande motionerna I: 538 av herrar Nyman och Wirtén och II: 676

av herr Källstad och fru Frcenkel vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådana ändringar i skolstadgan
att samarbetsnämnder kan inrättas även vid grundskolans högstadium och
att samarbetsnämnderna utökas med en företrädare för den icke-pedagogiska personalen
och en för målsmännen,

dels de likalydande motionerna 1:974 av herr Sörenson och II: 1236 av herr
Rimmerfors vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i grundskolans läroplan
på lämpligt sätt skall ingå sådant lärostoff som i motionerna antytts,

dels de likalydande motionerna I: 979 av herr Brundin och II: 1241 av herr
Werner in. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ämnet hemkunskap i
grundskolan skall omfatta totalt sju veckotimmar, varav en skall anslås till undervisning
i barnkunskap,

dels de likalydande motionerna I: 980 av herr Svenungsson m. jk och II: 1242
av herr Werner m. fl. vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att ämnesbenämningen kristendomskunskap bibehålies
i den nya läroplanen,

dels de likalydande motionerna I: 993 av herr Blomquist in. fl. och II: 1266 av
herr Neländer in. fl. vari hemställts att i skrivelse till Kungl. Maj:t de i motionerna
angivna synpunkterna ges till känna och att ökade möjligheter till fortbildning för
lärare i ämnet kristendomskunskap/religionskunskap på olika stadier åstadkommes,

dels de likalydande motionerna I: 994 av herrar Fälldin och Svanström och
II: 1258 av herrar Elmstedt och Sundkvist vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t uttala, att försök må göras med tillvalsalternativ inriktat på
ungdomsledarskap enligt i motionerna anförda riktlinjer och att på grundval härav
vunna erfarenheter må ligga till grund för utformningen av ett permanent tilläggsalternativ
av detta slag,

dels de likalydande motionerna 1: 995 av fru Hamrin-Thorell in. fl. och II: 1259
av fröken Wetterström m. fl. vari hemställts att riksdagen måtte besluta att ämnet
hemkunskap tilldelas 2 veckotimmar i grundskolans årskurs 7, samt att de 2 veckotimmar
som i årskurs 7 anslagits till fritt valt arbete utgår,

dels de likalydande motionerna I: 996 av herrar Svanström och Ernst Olsson
och II: 1257 av herrar Dockered och Gustavsson i Alvesta vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om åtgärder i syfte att komplettera
de tillvalsalternativ som föreslås för grundskolans högstadium med ännu

4

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

ett ämne benämnt natur eller miljö enligt i motionerna anförda riktlinjer,

dels de likalydande motionerna I: 1001 av fröken Stenberg och II: 1267 av fru
Sundberg vari hemställts att riksdagen måtte besluta att de naturorienterande ämnena
på grundskolans högstadium erhåller en ökning från 13 till 15 veckotimmar totalt
och att riksdagen måtte uttala att en jämnare fördelning än den föreslagna av
tillgänglig undervisningstid mellan biologi, fysik och kemi bör eftersträvas,

dels de likalydande motionerna I: 1005 av herr Axel Andersson och fru Elvy Olsson
och II: 1272 av herrar Hedlund och Wedén vari hemställts att riksdagen måtte

I. godkänna att grundskolans läroplan får i sina huvuddrag den utformning och
det innehåll som förordats i propositionen, dock med sådana modifieringar i förhållande
till departementschefens förslag att

a. beträffande tillvals ämnena teknik, ekonomi och konst de praktiska momenten
ges en central ställning på i motionerna anförda grunder,

b. i årskurs 7 anslås 1 veckotimme till hemkunskap samt ytterligare 1 veckotimme
till orienteringsämnen (kemi) enligt i motionerna anförda riktlinjer,

c. att de under b. krävda förändringarna möjliggöres genom att fritt valt arbete
utgår i årskurs 7 samt

d. maskinskrivning införes som obligatoriskt ämne med 2 veckotimmar i årskurs
7 och musik utgår som obligatoriskt ämne i denna årskurs;

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att fritt valt arbete må utformas av de lokala
skolmyndigheterna i samverkan med eleverna utan de inskränkningar beträffande
ämnesval som ges i propositionen, dock så att stödundervisning inte förekommer; III.

i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att miljöaspekterna redan från början måtte
beaktas i de nya kursplanerna på alla stadier;

IV. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande av lokalprogram enligt
i motionerna anförda riktlinjer;

V. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att försöksverksamhet företas med
särskilda resurstimmar för elevvård enligt i motionerna angivna riktlinjer; samt

VI. besluta att statsbidrag skall utgå till skrivhjälp för lärare och institutionstekniker
på grundskolans högstadium enligt ordning som motsvarar den för gymnasier
och fackskolor gällande,

dels de likalydande motionerna 1:1006 av herr Holmberg m. fl. och II: 1271 av
herr Bohman m. fl. vari hemställts

A. att riksdagen måtte besluta

1. att i årskurs 9 utöver de föreslagna tillvalsalternativen införa ett tillval med
en undervisning i stort motsvarande den som i dag meddelas de elever som väljer
tvåbokstaviga linjer,

2) att uppdraga åt skolöverstyrelsen att utforma de särskilda behörighetsregler
som kan erfordras för tillträde till det gymnasiala stadiet,

3) att färdighets- och orienteringsämnena förstärkes med två veckotimmar, vilka
överföres från epf-ämnena,

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

5

4) att ämnet hemkunskap erhåller ökat utrymme på högstadiet,

5) att nya normer för lokalbehov och lokalutformning snarast måtte utarbetas
vad gäller både de skolor som planeras och redan befintliga skolor och att därvid
kravet på skolpersonalens möjlighet att kunna påverka utformningen beaktas;

B. att riksdagen måtte uttala

1) att anslaget till forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete framdeles bör
prioriteras,

2) att informationen om befintliga och nytillkomna läromedel till skolledare och
lärare snarast måtte förbättras; samt

C. att riksdagen måtte beakta vad i motionerna i övrigt blivit anfört,

dels de likalydande motionerna I: 1007 av herr Lars Larsson och 11:1274 av
herr Wiklund i Härnösand vari hemställts att riksdagen uttalar sig för sådan ändring
av skolstadgan 5 kap. paragraf 35 att rektor vid grundskola må kunna besluta att
tid för morgonsamling kan sammanläggas till färre och längre samlingstillfällen i de
syften som antytts,

dels de likalydande motionerna I: 1008 av herrar Wirtén och Nyman och 11:1265
av herr Källstad m. jk vari hemställts att riksdagen måtte öka utrymmet för lokala
initiativ genom skolstyrelsernas försorg genom att i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala,

a. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande att som B-språk låta eleverna
välja mellan förutom franska och tyska också spanska och ryska,

b. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet
med B-språk på mellanstadiet med upp till totalt två veckotimmar,

c. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande att ersätta betygen på
grundskolans låg- och mellanstadium med andra former för elev- och föräldrainformation,

d. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande att ersätta ordnings- och
uppförandebetygen i hela grundskolan med andra former för elev- och föräldrainformation,

e. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet
med förlängd praktisk yrkesorientering i enlighet med skolöverstyrelsens i motionerna
återgivna förslag,

f. att skolstyrelserna måtte ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet
med genom gruppindelning reducerad schemabunden tid för eleverna under en period
om 1—2 veckor vid början av läsår 1, 4 och 7, samt

g. att ansvaret för utformningen av det fritt valda arbetet på grundskolans högstadium
måtte åvila samarbetsnämnden, eller där sådan inte finnes, rektor i den
enskilda skolan,

dels motionen II: 1264 av herrar Arvidson och Bergman vari hemställts att riksdagen
ville besluta att grundskolan i hela sin längd blir en odifferentierad skola med
B-språk och konst som vanliga skolämnen på högstadiet,

dels motionen II: 1273 av fru Ryding m. fl. vari hemställts

A. att riksdagen vid antagande av Kungl. Maj:ts proposition nr 129 måtte ge

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 saml. Nr 179

6

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

till känna motionärernas synpunkter för beaktande av skolöverstyrelsen vid den
konkreta utformningen och utarbetandet av den nya läroplanen för grundskolan
med inriktning att grundskolan på alla stadier blir sammanhållen,

B. att riksdagen måtte besluta ge skolöverstyrelsen i uppdrag att genomföra en
snabb utredning om kulturcentra enligt vad som utvecklats i motionen.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande
över motionerna I: 538 och II: 676 från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta
utlåtande.

Utskottet

I propositionen betonas inledningsvis att en grundläggande princip för omdaningen
av det svenska skolväsendet varit och alltjämt är strävan att stärka demokratin
och skapa ökad jämlikhet i samhället. De förslag som framförs bör ses
mot denna bakgrund. De ingår som led i det ständigt fortgående arbetet på skolans
utveckling och förnyelse. Förslagen syftar inte till någon ändring av grundskolans
målsättning utan till att med stöd av gjorda erfarenheter anpassa skolans utformning
till målsättningen. Ett genomförande av förslagen kommer att medföra, att
grundskolan blir en i allt väsentligt sammanhållen skola av allmän karaktär.

Skolans trivsel- och arbetsförhållanden. Skolöverstyrelsen har i inledningen till
det förslag till revidering av grundskolans läroplan, som ligger till grund för propositionen,
behandlat skolans trivsel- och arbetsförhållanden. I anslutning härtill har
departementschefen kraftigt betonat betydelsen av hithörande frågor och uttalat,
att han finner det oundgängligt för skolan att inom sin egen verksamhet förverkliga
de grundläggande värden som ligger i begreppen arbetstrivsel, demokrati, ansvarstagande
och samarbete.

I motionerna I: 104 och II: 150 föreslås, att samarbetsnämnd obligatoriskt
skall finnas vid grundskolor med högstadium och därjämte att nämnderna
skall få vidgade befogenheter samt att ett minimital sammanträden per termin skall
fastställas för dem. Beträffande ämnes- och klasskonferenser föreslås
att eleverna skall få permanent representation i dessa. Även i motionerna 1:538
och II: 676 anses, att bestämmelser bör meddelas om samarbetsnämnder vid grundskolor
med högstadium. Därjämte föreslås att nämnderna skall utökas med en
företrädare för den icke-pedagogiska personalen och en för målsmännen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att frågorna om arbetstrivsel,
elevvård och skoldemokrati m. m. måste tillmätas stor betydelse — en uppfattning
som också ligger bakom nyssnämnda motionsyrkanden. Vad gäller frågan om inrättande
av samarbetsnämnder i grundskolor med högstadium vill utskottet erinra
om att överstyrelsen rekommenderat att dylika nämnder inrättas och även givit anvisningar
om nämndernas sammansättning m. m. Vidare har överstyrelsen f. n.
frågorna om skolans trivsel- och arbetsförhållanden under arbete i en för ändamålet
tillsatt särskild arbetsgrupp. Riktlinjer för detta arbete har i maj i år fastställts

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

7

av Kungl. Maj:t. Det förutsattes i dessa att överstyrelsens kartläggning och analysarbete
skall kompletteras med och underbyggas av forsknings- och utvecklingsarbete.
Utskottet räknar med att utvecklingen går i riktning mot ett generellt införande
av samarbetsnämnder även i grundskolor med högstadium men finner det
i dagens läge riktigt att man t. v. låter inrättandet av samarbetsnämnder i dessa
skolor bero av lokala initiativ.

Vad gäller övriga motionsvis framförda förslag om samarbetsnämnderna m. in.
torde dessa komma att övervägas av överstyrelsen under nyssnämnda utredningsarbete.
Utskottet anser sig därför inte böra föreslå riksdagen att nu besluta enligt
motionärernas förslag. Utskottet avstyrker sålunda nu ifrågavarande yrkanden i
motionerna I: 104 och II: 150 samt I: 538 och II: 676.

I syfte att skapa möjligheter till förbättrad elevvård och breddad skoldemokrati
föreslås i motionerna 1: 1007 och II: 1274 att riksdagen uttalar sig för att den tid
som enligt skolstadgan i grundskolan skall användas för morgonsamling
skall få läggas ihop till färre och längre samlingstillfällen än som nu är föreskrivet.
Det är enligt utskottets mening inte uteslutet att man genom en dylik ändring i
skolstadgan skulle ge skolledningarna en värdefull möjlighet att variera morgonsamlingarnas
form och innehåll. Uppslaget synes därför böra uppmärksammas av skolöverstyrelsen.
Utskottet utgår från att så blir fallet och anser det inte erforderligt
med något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Ett annat uppslag beträffande elevvården framförs i motionerna I: 1005 och
II: 1272 i vilka föreslås att vissa skolor för elevvårdsändamål på försök
skall tilldelas extra s. k. resurstimmar, dvs. lärartimmar som kan användas
fritt såväl till insatser av lärare som till medverkan av annan personal m. m.

I motionerna pekas särskilt på möjligheten att använda dessa resurstimmar som
extra tid för klassföreståndaruppgifter.

Med hänsyn till vad som nyss anförts om skolöverstyrelsens arbete med frågor
om trivsel- och arbetsförhållanden i skolan finner utskottet inte skäl att med anledning
av motionerna föreslå någon särskild försöksverksamhet med resurstimmar
för elevvårdsändamål och avstyrker därför motionerna i denna del.

De önskemål om en snabbutredning om s. k. kulturcentra som framförs i
motionen II: 1273 ger utskottet anledning att framhålla vikten av att skolans lokaler
i den utsträckning så är lämpligt och möjligt utnyttjas även för andra ändamål än
själva skolverksamheten, exempelvis för vuxenundervisning och annan frivillig
bildningsverksamhet, olika föreningsaktiviteter osv. I stor utsträckning sker detta
redan och även organisatoriskt torde en viss samordning vara under utveckling,
exempelvis i fråga om biblioteksverksamheten, vilket utskottet finner riktigt och
värdefullt.

Utskottet anser sig inte böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.

Läroplanens innehåll. Utskottet har i det föregående redovisat, att propositionens
förslag innebär bl. a. att varje elev på högstadiet skall välja ett av fem angivna tillvalsämnen
nämligen tyska, franska, teknik, konst eller ekonomi. Därjämte föreslås
att eleverna i var och en av årskurserna 7—9 under två veckotimmar skall fä

8

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

ägna sig åt s. k. fritt valt arbete. Även om det föreslagna högstadiet blir väsentligt
mera sammanhållet än det nuvarande kvarstår alltså vissa valmöjligheter
för eleverna. Häremot riktas invändningar dels i motionen II: 1264 i vilken
påyrkas ett riksdagsbeslut om att grundskolan i hela sin längd skall vara en
odifferentierad skola med B-språk (dvs. det andra främmande språk som eleven
möter) och konst som vanliga skolämnen på högstadiet, dels i motionen II: 1273
vari, såvitt nu är i fråga, uttalas att läroplanen bör utarbetas med sikte på en på alla
stadier sammanhållen grundskola.

Om man ser frågan om en sammanhållen eller organisatoriskt differentierad
grundskola i det historiska perspektivet är det lätt att konstatera, att utvecklingen
under de senaste decennierna gått snabbt i riktning mot en alltmer sammanhållen
skola. Att utvecklingens slutpunkt i detta avseende kommer att bli den helt sammanhållna
grundskolan är inte uteslutet men därmed är inte sagt att vi i dag nått
så långt att alla förutsättningar, inte minst pedagogiska och psykologiska, föreligger
för att nu göra en så långtgående förändring. Kungl. Maj:ts förslag bygger på den
uppfattningen att så inte är fallet och utskottet vill för sin del ansluta sig till denna
ståndpunkt. Utskottet avstyrker därför såväl motionen II: 1264 som nu ifrågavarande
yrkande i motionen II: 1273.

I flera motioner framförs förslag som på olika sätt berör tillvalskonstruktionen.
I motionerna I: 1008 och II: 1265 föreslås sålunda — som ett
av flera uttryck för huvudtanken att man bör öka utrymmet för lokala insatser genom
skolstyrelserna — att man skall ge dessa ett generellt bemyndigande att låta
eleverna som B-språk välja mellan inte bara franska och tyska utan även
spanska och ryska. Dessa båda språk har mycket betydande språkområden och
man kan därför i och för sig ha förståelse för motionärernas förslag. Utskottet kan
dock av flera skäl inte tillstyrka detta. Ju flera valmöjligheter man kräver att ett
högstadium skall erbjuda desto större skolor måste man ha och därmed framtvingas
en starkare centralisering av högstadierna än som annars erfordras. En alltför stor
uppsplittring på olika tillvalsmöjligheter leder vidare till organisatoriska svårigheter
på gymnasiestadiet och gör det avsevärt svårare för eleverna att vid behov flytta
från en skolkommun till en annan.

En utökning av tillvalsmöjligheterna föreslås även i motionerna I: 996 och
II: 1257 samt I: 994 och II: 1258. I de båda förstnämnda önskas ett tillvalsämne
benämnt natur eller miljö, medan i de båda sistnämnda uttalas att försök
bör göras med ett tillvalsalternativ inriktat på ungdomsledarskap
med sikte på utformning av ett permanent dylikt alternativ.

Betydelsen av att eleverna får undervisning i miljö- och naturfrågor och bibringas
förståelse för dessa frågors utomordentliga vikt kan inte nog understrykas, men
det är att märka att denna undervisning och fostran hör hemma i flera olika ämnen
och inte bör brytas ut ur sina naturliga sammanhang. Med hänsyn härtill och även
till vad nyss sagts om nödvändigheten att hålla antalet tillvalsmöjligheter inom
vissa gränser avstyrker utskottet motionerna I: 996 och II: 1257.

I detta sammanhang vill utskottet också ta upp ett i motionerna I: 1005 och

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

9

II: 1272 framställt yrkande om ett uttalande från riksdagen av innebörd att miljöaspekterna
redan från början bör beaktas i de nya kursplanerna på alla
stadier. Utskottet som redan angivit sin uppfattning om miljöfrågornas betydelse
vill gärna ytterligare understryka vikten av att de ägnas en omsorgsfull behandling
i de ämnen där de hör hemma. Utskottet förutsätter att detta beaktas i kursplanearbetet
och anser det därför inte behövligt med ett riksdagsuttalande i frågan. Utskottet
avstyrker alltså motionerna I: 1005 och II: 1272 såvitt nu är i fråga.

Vad angår önskemålet om försök med ett tillvalsalternativ inriktat på ungdomsledarskap
finner utskottet inte heller någon möjlighet att bereda utrymme för detta
inom tillvalssystemet. För elever med den intresseinriktning som angivits i motionerna
I: 994 och II: 1258 synes aktivt deltagande i föreningsliv och frivillig bildningsverksamhet
kunna innebära en praktisk utbildningsväg till ungdomsledarskap.
Utskottet vill också peka på de möjligheter i detta hänseende som det fritt valda
arbetet kan erbjuda. Utskottet avstyrker motionerna.

Oro för att de i propositionen föreslagna tillvalsalternativen inte kommer att
erbjuda någon lämplig och inbjudande studieväg för den typ av elever som i det
nuvarande högstadiet väljer de praktiskt inriktade linjerna uttalas i motionerna
I: 1006 och II: 1271 samt I: 1005 och II: 1272. I de två förstnämnda dras den
konsekvensen, att ytterligare en tillvalsmöjlighet bör erbjudas
med en undervisning i stort motsvarande den som för närvarande meddelas
på de s. k. t v å b o k s t a v i g a linjerna. De andra båda motionerna går
inte lika långt utan nöjer sig med att påyrka »sådana modifieringar» att de praktiska
momenten i tillvalsämnena teknik, ekonomi och konst ges en central
ställning.

Önskemålet att ge varje enskild elev möjligheter att tillvarata sina intressen och
anlag kan, som framhålles i propositionen, tillgodoses dels genom yttre organisatoriska
åtgärder dvs. erbjudande av olika tillvalsalternativ, dels genom individualisering
av undervisningen inom klassens ram. Utvecklingen under åren efter grundskolreformen
har inneburit, att de yttre åtgärderna minskat i betydelse medan de
pedagogiska åtgärderna fått ökad vikt och tack vare bättre hjälpmedel och bättre
lärarutbildning större genomslagskraft. I det föreslagna, i stort sett sammanhållna
högstadiet räknar utskottet med att man genom ökad användning av nyss åsyftade
pedagogiska åtgärder och med successiv förbättring av dessa och ökad förståelse
för deras betydelse skall kunna bjuda det långt övervägande flertalet inom varje
årskull en undervisning som i rimlig grad är avpassad efter den enskilde elevens
intressen och anlag. I de undantagsfall, berörande enstaka elever, då man inte
lyckas med detta synes det rimligen få ankomma på de lokala skolstyrelserna att
göra sådana jämkningar i utbildningsgången under nionde skolåret som bedömes
vara nödvändiga för att vederbörande elevs skolgång skall bli meningsfull. Utskottet
räknar med att Kungl. Maj:t meddelar riktlinjer för skolstyrelsernas handläggning
av dylika frågor.

Vad utskottet i det föregående anfört om nödvändigheten av en viss begränsning
av antalet tillvalsmöjligheter liksom den uppfattning om den individualiserade

10

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

undervisningen som utskottet nyss redovisat gör, att utskottet inte finner skäl att
tillstyrka yrkandet i motionerna I: 1006 och II: 1271 om införande av ytterligare
ett tillvalsalternativ.

Den modifiering beträffande tillvalsämnena teknik, ekonomi och konst som
påyrkas i motionerna I: 1005 och II: 1272 torde avse skolöverstyrelsens förslag
till mål och huvudmoment för dessa ämnen samt därtill fogade kommentarer om
undervisningens innehåll och inriktning. Utskottet vill först påpeka att propositionen
inte innefattar något ställningstagande till detaljerna i dessa förslag. Klart är
emellertid att de praktiska momenten kommer att ha sin givna plats i nämnda tre
tillvalsämnen men ingalunda endast i dessa. Dylika moment torde i själva verket
komma att tillmätas stor betydelse vid utformningen av undervisningen överhuvudtaget.
Utskottet anser det inte lämpligt att särskilt betona de praktiska momenten
i kemi, teknik och ekonomi och därigenom ge intryck av att dessa ämnen intar en
särställning i förhållande till andra ämnen med risk för att de elever som väljer något
av dem också betraktas som en grupp för sig. Med hänsyn till dessa synpunkter
och till vad nyss sagts om individualisering inom klassen genom pedagogiska åtgärder
finner utskottet inte skäl att tillstyrka nu ifrågavarande motionsyrkande.

I propositionen uttalas att alla tillvalsalternativ bör ge likvärdig behörighet
vid ansökan om inträde i gymnasial skola. Gentemot detta görs i motionerna 1:1006
och II: 1271 den distinktionen att högstadiets elever bör vinna allmän behörighet,
oavsett vilket tillval de gör, men att det därutöver kan erfordras särskild behörighet
för fortsatta studier vid vissa utbildningslinjer. Motionärerna yrkar att det uppdrages
åt skolöverstyrelsen att utforma erforderliga särskilda behörighetsregler. Utskottet
kan inte tillstyrka detta yrkande, som närmast torde vara att uppfatta som
en konsekvens av det i samma motioner framförda förslaget om ytterligare ett tillvalsalternativ,
vilket förslag utskottet i det föregående avstyrkt.

En intressant nyhet i propositionen i förhållande till skolöverstyrelsens förslag är
införandet av vad som kallas fritt valt arbete. Detta förutsättes kunna få
ett så skiftande innehåll att det verkligen gör skäl för beteckningen fritt valt. Den
begränsningen anges dock att den för detta arbete avsedda tiden inte får användas
för kompletterande undervisning i övriga ämnen. Detta har i motionerna I: 1005
och II: 1272 uppfattats som en alltför snäv gränsdragning. Avsikten är inte — säger
motionärerna r—- att det fritt valda arbetet skall få karaktären av stödundervisning,
men elever och lärare måste vara oförhindrade att under detta arbete ta upp frågor
eller aktiviteter som anknyter till vanliga skolämnen. Utskottet kan inte finna att
det på denna punkt råder någon motsättning mellan propositionen och motionerna
och anser det därför inte behövligt att riksdagen gör det av motionärerna önskade
uttalandet i frågan.

Enligt propositionen bör det ankomma på de kommunala skolstyrelserna att efter
samråd med personal och elever fritt utforma de aktiviteter som avses ingå i
fritt valt arbete. I motionerna I: 1008 och II: 1265 uttalas en viss tveksamhet
härvidlag, eftersom avsikten är att det fritt valda arbetet, inom den ram
som resurserna anger, skall präglas av elevernas egna önskemål. Motionärerna

Statsutskottets utlåtande nr 179 är 1968

11

önskar ett uttalande av riksdagen att ansvaret för det fritt valda arbetet bör åvila
samarbetsnämnden, eller där det inte finns någon sådan, rektor i den enskilda skolan.
Utskottet finner det självklart att det fritt valda arbetet måste utformas i samverkan
mellan alla berörda parter, vilket också torde få anses vara den uppfattning
som kommer till uttryck i propositionen. Ansvaret kommer inte att vila på någon
av parterna ensam och något uttalande med den innebörd motionärerna avsett bör
inte ifrågakomma.

I propositionen förutsättes, som redan framgått, att undervisningen i B - s p r å k
skall börja i årskurs 7. Försök med en tidigareläggning önskas i motionerna
I: 1008 och II: 1265 och därför föreslås ett uttalande om att skolstyrelserna
bör erhålla ett generellt bemyndigande till försöksverksamhet med B-språk på mellanstadiet
med upp till totalt två veckotimmar. Möjligt är att utvecklingen går i den
riktningen att B-språk blir obligatoriskt i grundskolan och att påbörjandet av Bspråkstudierna
successivt förskjuts till lägre årskurser, men utskottet anser sig dockinte
böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande. Utskottet finner det nämligen
tveksamt om försöksverksamhet av denna art bör påbörjas med stöd av generella
bemyndiganden för skolstyrelserna och anser också att ett bifall skulle kunna medföra
ganska svårbemästrade organisatoriska problem.

Frågan om utrymmet för undervisningen i ämnet hemkunskap har tilldragit
sig stort intresse. Departementschefen har räknat med att ämnet bör tilldelas
fem veckotimmar. Detta har mött invändningar i flera motioner. Ett allmänt yrkande
om ökad timtilldelning görs i motionerna I: 1006 och II: 1271 medan i motionerna
I: 995 och II: 1259 samt I: 979 och II: 1241 föreslås en ökning med två
veckotimmar och i motionerna I: 1005 och II: 1272 en ökning med en veckotimme.
Det förutsättes i de två sistnämnda motionerna att ökningen skall möjliggöras genom
att en av de båda veckotimmar som i årskurs 7 är avsedda för fritt valt arbete
tas i anspråk. På motsvarande sätt räknas i motionerna I: 995 och II: 1259 med
att båda timmarna fritt valt arbete i nämnda årskurs skall ersättas av hemkunskap.

Utskottet anser propositionens förslag om fritt valt arbete vara ett mycket väsentligt
inslag i den nya läroplanen och kan inte tillstyrka någon reduktion av timtalet
för detta. Ej heller kan utskottet finna anledning att till förmån för ämnet hemkunskap
på annat sätt föreslå ändring av den avvägning av timtalen för olika ämnen
som angivits i propositionen. Utskottet avstyrker därför de olika yrkandena om ökat
timtal för hemkunskapen.

I fråga om orienteringsämnena innebär propositionsförslaget en viss
minskning av timtalet. Detta har föranlett kritik i flera motioner och yrkanden om
ökat timtal. I motionerna I: 1006 och II: 1271 hemställes sålunda om en förstärkning
av färdighets- och orienteringsämnena, i första hand svenska och de naturorienterande
ämnena genom överförande av två veckotimmar från ämnena för
estetisk-praktisk och fysisk fostran. En ökning med en veckotimme tagen från det
fritt valda arbetet i årskurs 7 föreslås — i syfte att förstärka kemiundervisningen
_i motionerna I: 1005 och IT: 1272. För de naturorienterande ämnena på högstadiet
yrkas slutligen i motionerna I: 1001 och II: 1267 en ökning med två veckotim -

12 Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

mar varjämte en jämnare fördelning av undervisningstiden mellan ämnena biologi,
fysik och kemi än den skolöverstyrelsen tänkt sig anses böra eftersträvas.

Utskottet finner för sin del överägande skäl tala för att den i propositionen gjorda
avvägningen i fråga om orienteringsämnena nu accepteras men vill samtidigt understryka
departementschefens uttalande om att skolöverstyrelsen noga bör följa utvecklingen
på området.

Ett av skolöverstyrelsen framfört förslag om obligatorisk undervisning i maskinskrivning
har avvisats i propositionen och i stället har det förutsatts
att elevernas intresse för detta ämne skall kunna tillgodoses inom ramen för det
fritt valda arbetet i årskurs 7 varjämte vissa lärartimmar avses bli ställda till förfogande
för ämnet i årskurserna 8 och 9. I motionerna I: 1005 och II: 1272 yrkas
att maskinskrivningen skall införas som obligatoriskt ämne med två veckotimmar
i årskurs 7. I stället föreslås musiken utgå som obligatoriskt ämne i denna årskurs.

Enligt utskottets mening är propositionens förslag om maskinskrivningen att föredra
och utskottet avstyrker därför motionerna I: 1005 och II: 1272 i denna del.

Det är av största vikt att i ungdomens demokratiska fostran ingår fostran
till världsmedborgarskap med sakrik information om den värld vi
lever i, den värld som eleverna har att ta ansvar för, framhålles det i motionerna
I: 974 och II: 1236. Motionärerna önskar ett riksdagsbeslut om att det åsyftade
lärostoffet på lämpligt sätt skall beredas utrymme i undervisningen. Utskottet har
förståelse för motionärernas synpunkter men finner knappast något beslut av riksdagen
erforderligt i denna fråga eftersom undervisningen i bl. a. orienteringsämnena,
med den uppläggning överstyrelsen tänkt sig, torde komma att motsvara de angivna
önskemålen.

Ämnesbenämningen kristendomskunskap har i gymnasiet och fackskolan ändrats
till religionskunskap och i propositionen föreslås nu att motsvarande ändring
genomförs beträffande grundskolan. Invändningar häremot reses i motionerna
I: 980 och II: 1242 i vilka framhålles att den kristna religionen utgör en väsentlig
del av grundvalen för de etiska och sociala värderingar varpå vårt samhälle och
vår samlevnad bygger. Skolans religionsundervisning måste enligt motionärernas
uppfattning i första hand vara en undervisning om kristendom och detta bör understrykas
genom en oförändrad ämnesbenämning som anger ämnets huvudsakliga
innehåll. En annan uppfattning i namnfrågan kommer till uttryck i motionerna
I: 993 och II: 1266. I dessa betonas att ämnesinnehållet är det viktigaste och eftersom
detta anses vara angivet på ett tillfredsställande sätt i skolöverstyrelsens förslag
har motionärerna ingen invändning mot benämningen religionskunskap. Utskottet
vill för sin del ansluta sig till den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen
och i sistnämnda båda motioner. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 980
och II: 1242, såvitt nu är i fråga.

I 27 § skollagen regleras frågan om befrielse från skyldighet att deltaga i undervisningen
i kristendomskunskap. En ändring av ämnesbenämningen får därför som
konsekvens att en formell ändring behöver göras i nämda paragraf. Förslag härom
har framlagts i det i propositionen ingående förslaget om ändring i skollagen,

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

IS

vilket hänvisats till behandling i lagutskott. Departementschefen har i propositionen
även tagit upp frågan om befrielsemöjlighet fortfarande bör föreligga och därvid
intagit den ståndpunkten att möjligheten bör finnas kvar. Samma spörsmål
har tagits upp i motioner, som hänvisats till lagutskott, och det har också berörts
i motionerna I: 993 och II: 1266, vilka remitterats till statsutskottet. Utskottet
vill med hänsyn till sistnämnda omständighet anföra några synpunkter. Undervisningen
i ämnet skall utformas objektivt och allsidigt samt innefatta också undervisning
om andra religioner än den kristna. Denna princip och även det system för
skolarbetets bedrivande inom s. k. arbetsområden, som förutsättes i propositionen,
kan i och för sig anföras som skäl för borttagande av befrielsemöjligheten, men utskottet
anser i likhet med departementschefen att man av praktiska och psykologiska
skäl inte bör avskära möjligheten att tillmötesgå de krav på befrielse som är att
vänta från vissa elev- och föräldragrupper.

Med utgångspunkt i det förhållandet att propositionen inte innebär förslag om
ändring av grundskolans mål sådant det fastställts av 1962 års riksdag görs i motionerna
I: 993 och II: 1266 vissa uttalanden beträffande ämnet religionskunskap med
syfte att understryka såväl den oförändrade målsättningen som olika synpunkter
på ämnet. Dessa synpunkter står, såvitt utskottet kan finna, inte i någon motsättning
till den uppläggning som undervisningen i ämnet enligt propositionen avses
få. Med hänsyn härtill och då utskottet inte heller ifrågasätter någon ändring beträffande
ämnet religionskunskap anser sig utskottet inte ha anledning att föreslå
riksdagen att med instämmande i motionärernas synpunkter ge dessa till känna för
Kungl. Maj:t. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 993 och II: 1266, såvitt nu
är i fråga.

I motionerna I: 1008 och II: 1265 föreslås ett generellt bemyndigande för skolstyrelserna
att på försök genom gruppindelning reducera elevernas schemabundna
tid under en period om en å två veckor vid läsårets början i årskurserna
1, 4 och 7. I propositionen har ett förslag av skolöverstyrelsen om ett generellt
medgivande av detta slag, men avseende fyra veckor, avvisats under hänvisning
bl. a. till problem med tillsyn av barnen. Det har dock förutsatts att en viss försöksverksamhet
skall få bedrivas efter medgivande av skolöverstyrelsen.

Utskottet anser sig inte i denna fråga böra gå längre än Kungl. Maj:t och avstyrker
därför motionerna i denna del.

Generella bemyndiganden för skolstyrelserna föreslås i samma motioner beträffande
betygen. Motionärerna anser att skolstyrelserna bör få rätt att ersätta
betygen på grundskolans låg- och mellanstadium samt ordnings- och uppförandebetygen
i hela grundskolan med andra former för elev- och föräldrainformation.
En viss utveckling i den riktning motionärerna angivit är redan i gång men det
torde inte vara alldeles lätt att finna lämpliga former för den elev- och föräldrainformation
som skall ersätta betygen och utskottet anser sig därför inte kunna tillstyrka
ifrågavarande motionsyrkanden om generella bemyndiganden.

I samband med frågor om undervisningsrationalisering har i propositionen i förbigående
berörts det pedagogiska rationaliseringsarbetet. I motionerna I: 1006 och

14

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

II: 1271 betonas vikten av detta arbete och föreslås ett uttalande av riksdagen att
anslaget till forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete
framdeles bör prioriteras. Utskottet har tidigare i olika sammanhang (se exempelvis
SU 1967: 157 och SO 1968: 8, s. 7) betonat den pedagogiska forskningens stora
betydelse och vill gärna göra det ytterligare en gång. Att denna forskning inte hämmas
av brist på medel är givetvis ett starkt önskemål. Utskottet får emellertid erinra
om att det i motionerna avsedda anslaget för innevarande budgetår förstärkts
mycket kraftigt. Utskottet anser sig bl. a. med hänsyn härtill inte böra föreslå
riksdagen att göra något uttalande om prioritering av detta anslag framför andra.

Ett av skolöverstyrelsen framfört förslag att en särskild praktisk yrkesorientering
(»tilläggspryo») skall kunna erbjudas vissa elever har av
departementschefen ansetts böra övervägas ytterligare. I motionerna I: 1008 och
II: 1265 uttalas, att skolstyrelserna bör erhålla ett generellt bemyndigande till försöksverksamhet
med den av skolöverstyrelsen föreslagna förlängda praktiska yrkesorienteringen.
Utskottet får med anledning härav anknyta till sitt uttalande i det
föregående om att skolstyrelserna i vissa undantagsfall bör kunna göra jämkningar
i utbildningsgången under nionde skolåret. I dessa fall bör också någon form av
förlängd praktisk yrkesorientering kunna komma i fråga. Däremot avstyrker utskottet
det i motionerna föreslagna generella bemyndigandet.

Resursbehov och kostnader. I samband med behandlingen av frågorna om vilka
resurser som krävs för den nya läroplanens genomförande och vilka kostnaderna
kommer att bli uttalas i propositionen, att reformen självklart ställer krav på en intensifiering
av lärarfortbildningen. Utskottet vill gärna understryka
vad departementschefen därvid närmare anfört men anser sig inte ha anledning
att särskilt betona fortbildningsbehovet i något eller några ämnen. Utskottet avstyrker
yrkandet i motionerna I: 993 och II: 1266 om ett särskilt uttalande angående
vikten av ökade möjligheter till fortbildning för lärare i ämnet religionskunskap.

I propositionen framhålles i fråga om den nya läroplanens inverkan på behovet
av skollokaler att det givetvis är angeläget att nytillkommande skollokaler
utformas så att en så nära överensstämmelse som möjligt uppnås med de krav läroplanen
ställer. Därjämte uttalas att justeringar i gällande normer för lokalbehov
och lokalutformning kan visa sig erforderliga allteftersom erfarenheter vinns av
den nya läroplanen. Utskottet förutsätter att den nya läroplanens inverkan på lokalfrågorna
noga studeras av skolöverstyrelsen och att erforderliga initiativ tas för
anpassning av gällande normer efter de krav som följer av läroplansförändringarna.
Med hänsyn härtill anser utskottet det inte erforderligt med några åtgärder från
riksdagens sida i anledning av de yrkanden beträffande skollokalerna som framställts
i motionerna I: 1005 och II: 1272 samt I: 1006 och II: 1271.

I anslutning till ett uttalande i propositionen om nödvändigheten av att man forcerar
framställningen av nya läromedel påyrkas i motionerna I: 1006 och
II: 1271 ett beslut av riksdagen, att informationen till skolledare och lärare om befintliga
och nytillkomna läromedel snarast skall förbättras. Delade meningar kan

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

15

knappast råda om betydelsen av att både produktion av och information om nya
läromedel forceras så att läromedlen finns tillgängliga för lärare i så god tid som
möjligt före det första tillfälle då de skall användas. Något särskilt beslut av riksdagen
i denna fråga torde dock inte erfordras.

Enligt ett i motionerna I: 1005 och II: 1272 framställt yrkande bör riksdagen
nu besluta att statsbidrag skall utgå till s k r i v h j ä 1 p åt lärare och till
institutionstekniker på grundskolans högstadium enligt regler motsvarande
dem som gäller för gymnasium och fackskola. Utskottet har i annat sammanhang
uttalat sig i denna fråga och därvid under hänvisning till pågående överväganden
angående statsbidragssystemets utformning avstyrkt förslag om statsbidrag
till skrivhjälp åt lärare och till institutionstekniker på grundskolans högstadium.
Utskottet hänvisar härtill och avstyrker även nu förevarande motionsyrkande.

Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit anledning
till särskilda uttalanden i anledning av propositionen.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna II: 1264 och II: 1273, sistnämnda motion såvitt
nu är i fråga, godkänner att grundskolans högstadium skall
vara i huvudsak sammanhållet i alla årskurser,

B. att riksdagen

1. beträffande ett tillvalsalternativ inriktat på ungdomsledarskap
med avslag å motionerna I: 994 och II: 1258 godkänner
vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

2. beträffande ett tillvalsalternativ benämnt natur eller miljö
med avslag å motionerna I: 996 och II: 1257 godkänner vad i
statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

3. beträffande utvidgning av tillvalsalternativet B-språk till
att omfatta även spanska och ryska med avslag å motionerna
I: 1008 och II: 1265, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
härvidlag förordats,

4. beträffande ett tillvalsalternativ med undervisning i stort
motsvarande den som meddelas på de nuvarande tvåbokstaviga
linjerna med avslag å motionerna I: 1006 och II: 1271, såvitt nu
är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

5. beträffande modifiering i praktisk riktning av tillvalsalternativen
teknik, ekonomi och konst med avslag å motionerna
I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
härvidlag förordats,

16

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

6. beträffande innehållet i fritt valt arbete med avslag å motionerna
I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är i fråga, godkänner
vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

7. beträffande ansvaret för utformningen av fritt valt arbete
med avslag å motionerna I: 1008 och II: 1265, såvitt nu är i fråga,
godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

8. beträffande utrymmet för ämnet hemkunskap med avslag å
motionerna I: 979 och II: 1241, I: 995 och II: 1259, I: 1005 och
II: 1272 samt I: 1006 och II: 1271, sistnämnda fyra motioner såvitt
nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag
förordats,

9. beträffande utrymmet för ämnet fysik på högstadiet med
avslag å motionerna I: 1001 och II: 1267 samt I: 1006 och
II: 1271, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad
i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

10. beträffande utrymmet för ämnet biologi med avslag å motionerna
I: 1001 och II: 1267 samt I: 1006 och II: 1271, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, godkänner vad i statsrådsprotokollet
härvidlag förordats,

11. beträffande utrymmet för ämnet kemi med avslag å motionerna
I: 1001 och II: 1267, I: 1005 och II: 1272 samt I: 1006
och II: 1271, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänner
vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

12. beträffande fördelning av tillgänglig undervisningstid mellan
ämnena biologi, fysik och kemi avslår motionerna I: 1001
och II: 1267, såvitt nu är i fråga,

13. beträffande utrymmet för ämnet svenska med avslag å motionerna
I: 1006 och II: 1271, såvitt nu är i fråga, godkänner vad
i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

14. beträffande utrymmet för ämnet maskinskrivning med avslag
å motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är i fråga, godkänner
vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

15. beträffande ämnesbenämningen kristendomskunskap med
avslag å motionerna I: 980 och II: 1242, såvitt nu är i fråga,
godkänner vad i statsrådsprotokollet härvidlag förordats,

16. beträffande synpunkter på ämnet religionskunskap avslår
motionerna I: 993 och II: 1266, såvitt nu är i fråga,

17. i övrigt godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats beträffande
utrymmet för tillval samt utrymmet för och utformningen
av fritt valt arbete, ävensom beträffande utformning och innehåll
i övrigt av grundskolans läroplan,

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

17

C. att riksdagen godkänner att den nya läroplanen införs läsåret
1970/71 med början i årskurserna 1, 4 och 7 med möjlighet
för Kungl. Maj:t att besluta om tidigare övergång i visst fall,

D. att riksdagen

1. avslår motionerna 1: 104 och II: 150 samt I: 538 och
II: 676, samtliga motioner i vad de avser inrättande av samarbetsnämnder
vid grundskolor med högstadium,

2. avslår motionerna I: 104 och II: 150 i vad de avser samarbetsnämndernas
befogenheter och sammanträden samt ämnesoch
klasskonferenserna,

3. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser samarbetsnämndernas
sammansättning,

4. avslår motionerna I: 974 och II: 1236 om visst lärostoff
i grundskolans läroplan,

5. avslår motionerna I: 993 och II: 1266 i vad de avser fortbildning
för lärare i ämnet kristendomskunskap/religionskunskap,

6. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 i vad de avser
miljöaspekternas beaktande i de nya kursplanerna,

7. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 samt I: 1006 och
II: 1271 i vad de avser skollokalerna,

8. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 i vad de avser särskilda
resurstimmar för elevvård,

9. avslår motionerna I: 1005 och II: 1272 i vad de avser statsbidrag
till skrivhjälp åt lärare och till institutionstekniker,

10. avslår motionerna I: 1006 och II: 1271 i vad de avser särskilda
behörighetsregler för tillträde till det gymnasiala stadiet,

11. avslår motionerna I: 1006 och II: 1271 i vad de avser
prioritering av anslaget till forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete,

12. avslår motionerna I: 1006 och II: 1271 i vad de avser information
om läromedel,

13. avslår motionerna I: 1007 och II: 1274 om morgonsamling
i grundskolan,

14. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser
försöksverksamhet med B-språk på mellanstadiet,

15. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser betygen
på grundskolans låg- och mellanstadium,

16. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser
ordnings- och uppförandebetygen i hela grundskolan,

17. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser försöksverksamhet
med förlängd praktisk yrkesorientering,

18

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

18. avslår motionerna I: 1008 och II: 1265 i vad de avser försöksverksamhet
med gruppindelning,

19. avslår motionen II: 1273 i vad den avser utredning om
kulturcentra.

Stockholm den 26 november 1968

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Birger Andersson (s), Fritz
Persson (s), Rikard Svensson (s), fru Wallentheim (s), herrar Kaijser (h), Mårtensson
(s), Bertil Petersson (s), Ottosson (h), Per Jacobsson (fp), Wallmark (h), Thorssten
Larsson (ep), fru Lilly Ohlsson (s), herrar Wirtén (fp) och Johan Olsson (ep)
samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s), Almgren
(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h),
fröken Olsson (s), herrar Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), Arvidson (s),
Källstad (fp), Jönsson i Arlöv (s), fru Ludvigsson (s) och herr Elmstedt (ep).

Reservationer

1. beträffande ett tillvalsalternativ med undervisning i stort motsvarande den
som meddelas på de s. k. tvåbokstaviga linjerna i det nuvarande högstadiet av herrar
Kaijser (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Turesson (h) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Önskemålet att»
och på s. 10 slutar med »ett tillvalsalternativ» bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening kan man inte bortse från att en betydande del av eleverna
för närvarande i årskurs 9 väljer någon av de tvåbokstaviga linjerna. Det rör
sig enligt skolöverstyrelsens redovisning om ungefär 22 procent. Det kan omvittnas
av många skolman att just dessa linjer erbjuder en för vissa elever lämplig
studiegång. För dessa elever finns det i det föreslagna nya högstadiet inte något tillval
som tillgodoser deras intressen och anlag. Enligt utskottets mening kan det
samanhållna högstadiet godtagas endast under den förutsättningen att ytterligare

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

19

en tillvalsmöjlighet inrättas med en undervisning i stort motsvarande den som i dag
meddelas de elever som väljer tvåbokstaviga linjer.»

dels utskottets hemställan under B 4 bort ha följande lydelse:

»4. med bifall till motionerna I: 1006 och II: 1271, såvitt nu
är i fråga, beslutar att i årskurs 9 utöver de föreslagna tillvalsalternativen
införa ett tillval med en undervisning motsvarande i
stort den som i dag meddelas de elever som väljer tvåbokstaviga
linjer,»

2. beträffande modifiering i praktisk riktning av tillvals ämnena teknik, ekonomi
och konst av herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan
Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp)
och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Den modifiering»
och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande» bort ha följande lydelse:

»Erfarenheterna har emellertid visat att de tvåbokstaviga linjerna i det nuvarande
högstadiet för närvarande samlar en betydande del av eleverna i årskurs 9, under
de senaste åren mer än en femtedel. Man torde utan tvekan kunna göra den bedömningen
att flertalet elever på de praktiska linjerna har upplevt sin utbildning som
värdefull. Detta har omvittnats från lärarhåll och ett flertal länsskolnämnder och
andra remissinstanser har också understrukit att slopandet av dessa linjer kan
komma att innebära en allvarlig försämring av ifrågavarande elevers situation. Utskottet
anser det nödvändigt att man i den nya läroplanen söker tillgodose dessa
elever utan att försvaga högstadiets karaktär av att vara i huvudsak sammanhållet.
Detta kan ske genom att man utformar tillvalsämnena teknik, konst och ekonomi
så att de praktiska momenten får en central ställning. Dessa tillvalsämnen måste
innehålla så mycket praktiskt utövande verksamhet att de kan upplevas som verkliga
alternativ för de elever som har en sådan intresseinriktning.»

dels utskottets hemställan under B 5 bort ha följande lydelse:

»5. med bifall till motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu
är i fråga, beslutar att de praktiska momenten skall ges en central
ställning i tillvalsämnena teknik, ekonomi och konst,»

3. beträffande utrymmet för ämnet hemkunskap av herrar Kaijser (h), Ottosson
(h), Per Jacobsson (fp), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan
Olsson (ep), Bohman (h), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson
i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utskottet anser»
och slutar med »för hemkunskapen» bort ha följande lydelse:

»Förslaget i propositionen innebär för ämnet hemkunskap en nedskärning med
en veckotimme i förhållande till skolöverstyrelsens förslag. Med tanke på ämnets
uppgift att ge grundläggande medborgarutbildning inom en rad för den enskilda
individen synnerligen väsentliga områden är denna minskning av ämnets omfång
olycklig. Utskottet anser att hemkunskapen bör erhålla ytterligare en veckotimme

20

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

i årskurs 7. Detta bör möjliggöras genom att man tar i anspråk den ena av de två
veckotimmar som i denna årskurs avses för fritt valt arbete.»

dels utskottets hemställan under B 8 bort ha följande lydelse:

»8. i anledning av motionerna I: 979 och II: 1241 samt
I: 995 och II: 1259 ävensom med bifall till motionerna I: 1005
och II: 1272 samt I: 1006 och II: 1271, de fyra sistnämnda motionerna
såvitt nu är i fråga, beslutar att en i årskurs 7 för fritt
valt arbete avsedd veckotimme i stället skall anslås till hemkunskap,
»

4. beträffande utrymmet för ämnet kemi av herrar Kaijser (h), Ottosson (h), Per
Jacobsson (fp), Wallmark (h), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson
(ep), Bohman (h), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson (h), Gustafsson i Skellefteå
(fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet finner»
och slutar med »på området» bort ha följande lydelse:

»Den ståndpunkt som i propositionen intagits till timtalen för orienteringsämnena
innebär en kompromiss mellan olika önskemål och det har därför på goda grunder
förutsatts att skolöverstyrelsen noga skall följa utvecklingen på området. Utskottet
har särskilt fäst sig vid att kemiämnet endast avses få tre veckotimmar. Med tanke
på kemins ständigt ökande betydelse i vårt samhälle och vår vardag finner utskottet
detta synnerligen betänkligt. Framför allt bör kemins stora betydelse för miljöfrågorna
understrykas. Utskottet anser att kemiämnet bör tilldelas ytterligare en
veckotimme i årskurs 7. Utrymme härför erhålles genom att man slopar en av de
två veckotimmar som i denna årskurs är avsedda för fritt valt arbete. I övrigt ifrågasätter
utskottet inte någon ändring nu av den i propositionen gjorda avvägningen
i fråga om orienteringsämnena men vill understryka nyssnämnda uttalande om att
skolöverstyrelsen noga skall följa utvecklingen på området.»

dels utskottets hemställan under Bil bort ha följande lydelse:

»11. i anledning av motionerna I: 1006 och II: 1271 samt
I: 1001 och II: 1267 ävensom med bifall till motionerna I: 1005
och II: 1272, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, beslutar att
en i årskurs 7 för fritt valt arbete avsedd veckotimme i stället
skall anslås till kemi,»

5. beträffande obligatorisk undervisning i maskinskrivning av herrar Per Jacobsson
(fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp),
Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Enligt utskottets»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill framhålla att maskinskrivning kräver målmedveten och regelbunden
träning under en relativt lång period. Skolöverstyrelsen har därför på goda

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

21

grunder föreslagit att ämnet görs obligatoriskt med två veckotimmar i årskurs 7,
ett förslag som tillstyrkts av ett stort antal remissinstanser. Utskottet vill ansluta sig
till detta förslag och tillstyrker därför motionerna I: 1005 och II: 1272 i denna del.»

dels utskottets hemställan under B 14 bort ha följande lydelse:

»14. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, såvitt nu är i fråga,
och med bifall till motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu är
i fråga, beslutar att maskinskrivning skall införas som obligatoriskt
ämne med två veckotimmar i årskurs 7 och att i stället musik
skall utgå som obligatoriskt ämne i denna årskurs,»

6. beträffande obligatoriskt inrättande av samarbetsnämnder vid grundskolor
med högstadium av herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp),
Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad
(fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Utskottet delar»
och på s. 7 slutar med »lokala initiativ» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning att frågorna om arbetstrivsel,
elevvård och skoldemokrati måste tillmätas stor betydelse — en uppfattning som
också ligger bakom nyssnämnda motionsyrkanden. För utredning av hithörande
frågor har en särskild arbetsgrupp tillsatts inom skolöverstyrelsen. Utskottet finner
detta värdefullt men vill samtidigt understryka att denna omständighet inte får
hindra att man utan att avvakta utredningens resultat genomför sådana reformer
på området som inte kräver ytterligare analyser och överväganden. Överstyrelsen
har redan rekommenderat att samarbetsnämnder inrättas vid grundskolor med
högstadium och det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att inte
nu ta steget fullt ut och föreskriva att dylika nämnder skall finnas vid högstadieskolorna.
Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen nu beslutar härom.»

dels utskottets hemställan under D 1 bort ha följande lydelse:

»1. med bifall till motionerna I: 104 och II: 150 och i anledning
av motionerna I: 538 och II: 676, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att i skolstadgan
inslcrives att samarbetsnämnd skall finnas vid grundskola
med högstadium,»

7. beträffande tilldelning för elevvårdsändamål av s. k. extra resurstimmar av
herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep),
Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt
(ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Med hänsyn» och
slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Det nya högstadiet och de nya pedagogiska metoderna kommer att ställa både
elever och lärare på svåra prov. Kursplanerna är omfattande och tidsschemat kommer
att bli pressat. Ett av problemen redan på dagens högstadium är de otillräck -

22

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

liga resurserna för elevvård. Klassföreståndaren har svårigheter att vid sidan av
undervisningen också intressera sig för elevernas och klassens problem. Med ytterligare
tid för dessa uppgifter skulle sannolikt klassföreståndarsystemet fås att fungera
bättre. Utskottet tillstyrker därför att enligt yrkandet i motionerna inom ramen
för en försöksverksamhet ett antal skolor tilldelas extra resurstimmar för elevvård,
t. ex. för att användas som extratid åt klassföreståndare.»

dels utskottets hemställan under D 8 bort ha följande lydelse:

»8. med bifall till motionerna I: 1005 och II: 1272, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att försöksverksamhet
företas med särskilda resurstimmar för elevvård enligt i
motionerna angivna riktlinjer,»

8. beträffande särskilda behörighetsregler för fortsatta studier vid vissa utbildningslinjer
av herrar Kaijser (h), Ottosson (h), Wallmark (h), Bohman (h) och Turesson
(h) som under förutsättning av bifall till reservationen 1 anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »I propositionen»
och slutar med »föregående avstyrkt» bort ha följande lydelse:

»I propositionen uttalas att alla tillvalsalternativ bör ge likvärdig behörighet vid
ansökan om inträde i gymnasial skola. Gentemot detta görs i motionerna I: 1006
och II: 1271 den distinktionen att högstadiets elever bör vinna allmän behörighet,
oavsett vilket tillval de gör, men att det därutöver kan erfordras särskild behörighet
för fortsatta studier vid vissa utbildningslinjer. Motionärerna yrkar att det uppdrages
åt skolöverstyrelsen att utforma erforderliga särskilda behörighetsregler.
Utskottet tillstyrker detta yrkande som en konsekvens av sitt tillstyrkande i det
föregående av det i samma motioner framförda förslaget om ytterligare ett tillvalsalternativ.
»

dels utskottets hemställan under D 10 bort ha följande lydelse:

»10. i anledning av motionerna I: 1006 och II: 1271, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t
uppdrar åt skolöverstyrelsen att utforma de särskilda behörighetsregler
som kan erfordras för tillträde till det gymnasiala stadiet,»

9. beträffande försök med gruppindelning av herrar Per Jacobsson (fp), Thorsten
Larsson (ep), Wirtén (fp), Johan Olsson (ep), Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Gustafsson
i Skellefteå (fp), Källstad (fp) och Elmstedt (ep) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utskottet anser»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det värdefullt att man prövar effekten av att lärarna får ökade
möjligheter att redan på ett tidigt stadium lära känna eleverna genom att möta dem
i små grupper. Utskottet tillstyrker därför att bemyndigande lämnas till försöksverksamhet
enligt yrkandet i ifrågavarande motioner.»

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968 23

dels utskottets hemställan under D 18 bort ha följande lydelse:

»18. med bifall till motionerna I: 1008 och II: 1265, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att skolstyrelserna
i anslutning till nuvarande bestämmelser om gruppindelning i årskurs
1 bör ges generellt bemyndigande till försöksverksamhet
med genom gruppindelning reducerad schemabunden tid för eleverna
under en period om 1—2 veckor vid början av läsår 4 och
7,»

10. av fru Lewén-Eliasson (s)

11. av herr Arvidson (s).

24

Statsutskottets utlåtande nr 179 år 1968

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676, i vad de behandlas
i förestående utlåtande (13.3.1968)

I en broschyr rörande arbetstrivsel i skolan som SO utgav för några år sedan
gav SO en rad rekommendationer på åtgärder som borde förbättra trivselförhållandena
i skolan. En av dessa rekommendationer gällde inrättande av samarbetsnämnder
på grundskolans högstadium, i vilka skulle — utöver rektor, klassföreståndare
och lärare — jämväl ingå representanter för övrig personal vid skolan, för elever
och för målsmännen. Sådana samarbetsnämnder har nu inrättats vid ett stort antal
skolor. SO utgår ifrån att den arbetsgrupp, som skall utreda frågorna rörande
samverkan i skolan, även kommer att ta upp frågan om samarbetsnämnderna i
grundskolan och arbetsuppgifterna för dessa och i samband därmed också föreslå
erforderliga ändringar och tillägg i skolstadgan. I avvaktan på förslag från sagda
arbetsgrupp finner SÖ icke skäl nu tillstyrka den föreslagna åtgärden.

Samarbetsnämnden är nu så uppbyggd att de ordinarie ledamöterna representerar
huvudmannen samt lärare och elever.

1 sina rådgivande funktioner har nämnden behov av att inhämta informationer
från andra befattningshavare inom skolan, från företrädare för föräldrarna och
från olika samhällsorgan och organisationer. Detta har i SÖ:s anvisningar poängterats
genom följande formulering. »Samarbetsnämnden har att samverka med skolans
olika befattningshavare, elevernas föräldrar och inom kommunen befintliga
organ för barna- och ungdomsvård samt jämväl i övrigt verka för ett gott förhållande
mellan skolan och allmänheten.» I anvisningarna understryks vidare att detta
kan ske genom att nämnden inbjuder eller tillfälligt adjungerar företrädare för skilda
grupper till sina sammanträden.

Skolan har i dag en mycket stor kontaktyta med samhället i övrigt. De problem
som kan tänkas komma upp till behandling i samarbetsnämnden kan därför beroende
på sin art beröra högst olika grupper av intressenter. Mot den bakgrunden är
det naturligt att begränsa gruppens ledamöter men i stället lämna en adjunktionsmöjlighet
öppen som ger tillfälle att beroende på de behandlade problemens art variera
sammansättningen av de i sammanträdena deltagande. Motionernas förslag att
ge fast ledamotskap åt två av de grupper vars intressen eller arbetsområde nämndens
överläggningar kan komma att beröra löser följaktligen inte samarbetsnämndernas
informationsproblem på ett bättre sätt än den nuvarande anordningen enligt
SÖ:s mening.

Tryckeribolaget Ivar Hseggström AB • Stockholm 1968

G81033