Nr 151—154
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968
1
Nr 151
Utlåtande i anledning av motioner angående utredningar om
hälso- och sjukvården och om huvudmannaskapet
för ålderdomshem samt en översgn av provinsialläkarväsendet.
(3:e avd.)
Utskottet har behandlat
dels de likalydande motionerna 1:228 av herr Dahlén m. fl. och 11:299
av herr Wedén m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts
a) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte föreslå tillsättandet
av en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda och framlägga
förslag rörande hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning
— avvägningen mellan öppen vård och olika former av sluten vård,
huvudmannaskapet för långtidsvård och åldringsvård in. in.,
b) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte föreslå tillsättandet
av en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda och framlägga
förslag rörande personalsituationen inom hälso- och sjukvården — personalbehov
och personaltillgång, utbildningskapacitet, personalutnyttjande
etc.,
dels motionen II: 404 av herrar Antonsson och Dahlgren vari hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att frågan
om ändrat huvudmannaskap för vården vid ålderdomshem, så att denna
överföres från primärkommuner till landsting, skyndsamt måtte utredas,
dels de likalydande motionerna I: 587 av herrar Wikberg och Johan
Olsson samt II: 720 av herr Jonasson m. fl. vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en översyn av provinsialläkarväsendet
i enlighet med vad som anförs i motionerna.
Riksdagen har tidigare (SU 41, s. 9 och 15) avslagit motionerna I: 228
och II: 299 i vad de avser förslag om ökad kapacitet för läkarutbildningen
och för sjukgymnastutbildningen.
Utskottet. Förslaget i motionerna I: 228 och II: 299 angående parlamentariska
utredningar om hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning
samt om personalsituationen inom hälso- och sjukvården har grundats
på att det ansetts nödvändigt att på sådant sätt ytterligare satsa på planering,
samordning och rationalisering inom nämnda vårdsektor.
Samhällets insatser inom hälso- och sjukvården har kraftigt ökat. Så
1
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 151—154
2
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968
lunda har det allmännas kostnader stigit från ca 720 milj. kr. år 1950
till 6 å 7 miljarder kr. Från samma tid har antalet sysselsatta inom sektorn
stigit från ca 80 000 till ca 140 000 personer. Sammanställningar av sjukvårdsmyndigheternas
planer tyder på en fortsatt kraftig expansion.
Planerings- och rationaliseringsfunktionerna har förstärkts. År 1965
tillkom socialdepartementets sjukvårdsdelegation, i vilken ingår bl. a. företrädare
för sjukvårdshuvudmännen. Delegationen har att under socialdepartementet
följa utbyggnaden av sjukvården i landet och verka för
en samordning av sjukvårdsplaneringen. Delegationen har bl. a. medverkat
till en avvägning inom sjukvårdsbyggandet som ger långtidsvården en
markant förtur och gett ökade resurser till kliniker o. d. vid undervisningssjukhus
och kliniker för psykiatrisk vård. Vidare kan noteras att
delegationen initierat de rullande prognosundersökningar som inletts
år 1967 och som avser att fortlöpande registrera huvudmännens planer
för den närmaste tiden såväl på byggnads- som personalsidan. Från och
med innevarande år verkar den nya socialstyrelsen som med ökade resurser
på detta område har att handlägga frågor rörande riksplanering
av verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad.
Styrelsen har därvid att särskilt beakta såväl enskilda vårdbehov
som samordning av rikets vårdresurser och tillgången på utbildad arbetskraft
samt att följa och stödja den regionala och lokala planeringen.
Från och med innevarande år har vidare inrättats Sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) som har
till syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings-
och rationaliseringsverksamhet. Som exempel på sådana uppgifter
har angivits vårdplanering, byggnadsplanering, standardisering och utrustning,
rationalisering och organisation, personalplanering, driftekonomi
samt information. Institutet har övertagit och samordnat de uppgifter
som tillkommit Centrala sjukvårdsberedningen, mentalsjukvårdsberedningen,
rådet för sjukhusdriftens rationalisering och landstingsförbundets
organisationsavdelning inklusive dess ADB-sektion. Nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande (NUU) kvarstår i intim kontakt med
SPRI. Uppgiften att granska och godkänna byggnadsritningar har övertagits
av nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader, även den
nära knuten till SPRI. Socialstyrelsen, statistiska centralbyrån och SPRI
har tillsatt en särskild samarbetsdelegation för frågor om förvaltningsekonomisk
statistik och personalstatistik. På personalsidan samarbetar
socialstyrelsen i sitt planeringsarbete intimt med SPRI, huvudmännen
samt utbildnings- och arbetsmarknadsmyndigheterna. Sist men inte minst
bör framhållas den fortgående och snabba utbyggnaden av huvudmännens
egna planerings- och rationaliseringsfunktioner.
Enligt utskottets uppfattning har inte i något sammanhang ifrågasatts
vikten av att den fortsatta utvecklingen inom hälso- och sjukvår
-
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968
3
den planeras så att de stora totala resurserna kommer till bästa möjliga
och önskad användning. Den förstärkning av planerings- och rationaliseringsfunktionerna
som skett särskilt de senaste åren är ett uttryck för
denna obestridda uppfattning om vikten av planering, samordning och
rationalisering.
Den fortsatta planeringen kräver bl. a. ett vidgat och förbättrat informationsunderlag
för statsmakternas och huvudmännens beslut. Utskottet
har anledning förutsätta att det pågående arbetet med att förbättra statistikunderlaget
fortsätter. I fråga om avvägningen mellan sluten och öppen sjukvård
bör erinras om att socialstyrelsen lagt fram ett principprogram om den
öppna vården. Detta remissbehandlas för närvarande. Med hänsyn härtill,
till de redan gjorda förstärkningarna av planerings- och rationaliseringsfunktionerna
och även till det parlamentariska inslaget i socialstyrelsen och
sammansättningen av socialdepartementets sjukvårdsdelegation har utskottet
inte funnit skäl att nu föreslå någon riksdagens åtgärd i dessa frågor.
Utskottet avstyrker därför motionerna I: 228 och II: 299 såvitt gäller den
föreslagna utredningen om hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning.
Den föreslagna utredningen om personalsituationen har avsetts få uppgifter
som nu åvilar befintliga organ och myndigheter. Enligt utskottets
mening skulle ett överförande av utredningsarbetet i denna del inte ge
några fördelar i fråga om grundmaterialet. Det pågående intensifierade arbetet
hos huvudmännen och inom de statliga organen förutsätts lämna erforderligt
beslutsunderlag, särskilt med hänsyn till den löpande samverkan
med utbildnings- och arbetsmarknadsmyndigheterna. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna i denna del.
I motionen II: 404 har hemställts om utredning angående huvudmannaskapet
för vården vid ålderdomshem. Frågan har samband med de i de
nämnda motionerna I: 228 och II: 299 upptagna utredningsfrågorna, bland
vilka särskilt tagits upp huvudmannaskapet för långtidsvård och åldringsvård.
Likartade frågeställningar togs även upp i motioner till 1967 års riksdag
(SU 1967: 154, s. 1—3).
I direktiven för den i år tillsatta utredningen för en översyn av den
sociala vårdlagstiftningen, som i fråga om åldringsvården inte har att
pröva huvudmannaskapsfrågan, har anförts att riktlinjer för den sociala
omsorgen om åldringar och handikappade bör ingå som viktiga moment
i en nya lagstiftning. Ansvarsfördelningen inom denna sektor mellan primärkommuner
och landsting bör närmare preciseras. Vidare bör enligt
direktiven möjligheten till samverkan mellan primärkommunerna inbördes
och mellan dessa och landstingen beaktas. Utredningen har även att
pröva uppgifterna för ålderdomshem och andra inackorderingshem.
Utskottet vill stryka under vikten av att samarbetet mellan huvudmännen
byggs ut såväl i fråga om den institutionella sjuk- och åldringsvården
som inom den öppna åldringsvården. Utskottet förutsätter att denna
lf Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 151—154
4
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968
fråga ägnas fortsatt aktiv uppmärksamhet. Den nämnda vårdlagstiftningsutredningen
torde komma att ytterligare beslysa gränsdragningsfrågorna
vid sin prövning av ålderdomshemmens uppgifter. Utskottet finner
att en riksdagens åtgärd i enlighet med förslaget i motionen nu inte kan
anses lämplig. Motionen avstyrks därför.
En översyn av provinsialläkarväsendet föreslås i motionerna I: 587 och
II: 720. Motionärerna framhåller som väsentligt, att provinsialläkarna tillförsäkras
bättre arbetsförhållanden.
I april 1968 uppehölls 707 av 791 provinsialläkartjänster med ordinarie
innehavare eller vikarie medan i april 1963 på samma sätt uppehölls
522 av 595 tjänster. Av de 84 tjänster som i april 1968 uppehölls med
dubbelförordnande var 41 tjänster vid enläkarstationer.
Underskottet på provinsialläkare har försatt den öppna sjukvården i vissa
områden i ett svårt läge. Flera typer av åtgärder har prövats för att få tjänsterna
besatta. På längre sikt bör läget kunna förbättras genom den föreslagna
allmänläkarutbildningen och den ökande examinationen. Utskottet förutsätter
att berörda myndigheter tar till vara alla möjligheter att bidra till lösningar
även på kortare sikt. Någon föreslagen riksdagens åtgärd är dock
inte erforderlig. Motionerna avstyrks därför.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionerna I: 228 och II: 299 i
vad de avser en parlamentarisk utredning om hälso- och
sjukvårdens struktur och inriktning,
2. att riksdagen avslår motionerna I: 228 och II: 299 i
vad de avser en parlamentarisk utredning om personalsituationen
inom hälso- och sjukvården,
3. att riksdagen avslår motionen II: 404,
4. att riksdagen avslår motionerna I: 587 och II: 720.
Stockholm den 5 november 1968
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Närvarande: se under utlåtandet nr 153.
Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968
5
Reservationer
1. beträffande eu parlamentarisk utredning om hälso- och sjukvårdens
struktur och inriktning av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),
Mundebo (fp) och Westberg (fp) som anser att
dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med »Enligt utskottets»
och på s. 3 slutar med »och inriktning» bort ha följande lydelse:
»Även om huvudmännens och statens insatser för planering inom sjukvårdssektorn
ökat finns dock ett starkt behov av en parlamentarisk utredning
om hälso- och sjukvårdens struktur och inriktning. En sådan utredning
skulle bl. a. ha att söka lösa frågorna om avvägningen mellan öppen vård
och olika former av sluten vård samt om huvudmannaskapet för långtidsvård
och åldringsvård. Detta problemkomplex rymmer många viktiga planerings-,
prioriterings- och samordningsfrågor som lämpligen bör — med utgångspunkt
från av myndigheter in. fl. utarbetat material — beredas inom
parlamentarisk ram. Det är parlamentariska organ— riksdag och landsting
—som har att besluta om hälso- och sjukvårdens inriktning och om huvudmannaskapet
inom olika vårdsektorer. En utredning i den föreslagna formen
skulle kunna initiera och ta till vara ett ökat grundmaterial och även verka
för en bättre samordning av försöken att ge utbyggnaden en mer planmässig
inriktning. Utskottet tillstyrker därför motionerna i denna del.»
dels utskottets hemställan under 1. bort ha följande lydelse:
»1. att riksdagen med bifall till motionerna I: 228 och
II: 299, såvitt nu är i fråga, föreslår Kungi. Maj :t att tillsätta
en parlamentarisk utredning om hälso- och sjukvårdens
struktur och inriktning,»
2. beträffande en parlamentarisk utredning om personalsituationen inom
hälso- och sjukvården av herrar Axel Andersson (fp), Per Jacobsson (fp),
Mundebo (fp) och Westberg (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Den föreslagna»
och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:
»De inom flera områden av sjuk- och hälsovården rådande bristerna kan
til! stor del återföras på personalsituationen. En på längre sikt med klarare
målsättningar förenad utbildningsplanering är därför av primärt intresse.
Desutom bör särskilda åtgärder vidtas för att även på kort sikt och innan en
ofta lång utbildning hunnit få verkan ta till vara redan befintliga resurser
på ett bättre sätt. Det skilda huvudmannaskapet för utbildningen och vikten
av att bereda underlag för beslut inom flera samverkande samhällssektorer
påkallar insatser med bred förankring. En parlamentarisk utredning bör få
i uppgift att på grundval av material insamlat av myndigheter m. fl. utreda
och framlägga förslag rörande personalsituationen inom hälso- och sjuk
-
6 Statsutskottets utlåtande nr 151 år 1968
vården. Utskottet tillstyrker därför motionerna I: 228 och II: 299 i denna
del.»
dels utskottets hemställan under 2. bort ha följande lydelse:
»2. att riksdagen med bifall till motionerna 1:228 och
II: 299, såvitt nu är i fråga, föreslår Kungl. Maj:t att tillsätta
en parlamentarisk utredning om personalsituationen
inom hälso- och sjukvården,»
3. beträffande utredning angående huvudmannaskapet för vården vid
ålderdomshem av herr Nilsson i Tvärålund (ep).