Nr 149—150

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

1

Nr 149

Utlåtande i anledning av motioner angående vissa pedagogiska
och undervisningsorganisatoriska frågor m. m.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 538 av herrar Ngman och Wirtén och II:
676 av herr Källstad och fru Frsenkel har hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t

1. föreslå en snabbutredning av möjligheterna att inrätta lärarassistenttj
änster,

2. anmoda Kungl. Maj :t att via normalinstruktioner utfärda närmare bestämmelser
rörande huvudlärarnas arbetsuppgifter,

3. anhålla om riktlinjer för omfattningen av grundskolans elevvårdspersonal
och pedagogiska stödpersonal samt förslag till statsbidragsbestämmelser
för denna personal,

4. hemställa om utredning av den optimala lärartätheten på olika skolstadier,

5. hemställa att Kungl. Maj :t upptar förhandlingar med kommunförbunden
angående ändrat statsbidragssystem inom skolans område enligt i motionerna
anförda riktlinjer,

6. hemställa om utredning och förslag rörande lärarnas befattning med
vakttjänst vid skolskrivningar i syfte att överföra denna tjänstgöring till
andra befattningshavare,

7. anhålla om en översyn och eventuell komplettering av reglerna för den
relativa betygssättningen, samt

8. hemställa om sådana ändringar i skolstadgan att de graderade omdömena
i lärarnas tjänstgöringsbetyg avskaffas.

I de likalydande motionerna I: 307 av herr Bengtson m. fl. och II: 392 av
herr Hedlund m. fl. har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
besluta att uttala att användningen av standardprov i grundskolan må utsträckas
till högstadiets nionde årskurs.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttranden över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I motionerna I: 538 och II: 676 uttalas att försöksverksamheten
med lärarassistenter givit så positiva resultat att man nu bör snabbutreda
möjligheterna att inrätta ett antal sådana tjänster. Häremot står skolöver 1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 149—ISO

2 Statsutskottets utlåtande nr U9 år 1968

styrelsens uppfattning, att det ännu är för tidigt att bedöma huruvida erfarenheterna
av pågående försök är av den art att anordningen med assistenter
mera allmänt kan föras ut i praktisk tillämpning. Utskottet delar givetvis
motionärernas intresse för en ökning av undervisningens effektivitet
men vill också framhalla att införandet av en ny personalkategori inte bör
bedömas enbart med hänsyn till den renodlade undervisningseffektiviteten
utan att man också måste överväga dess inverkan på hela skolsituationen.
Hur relationerna mellan lärare och elever kommer att påverkas, hurudan
lärarassistenternas egen situation kommer att bli och hur de kommer att
uppleva denna är exempel på frågor, som bör övervägas, innan man tar
slutlig ståndpunkt. Utskottet kan för sin del inte tillstyrka motionärernas
förslag om en snabbutredning av möjligheterna att inrätta lärarassistenttjänster.

Vad därnäst angår behovet av normalinstruktioner för huvudlärarna vill
utskottet först konstatera att de uttalanden som gjorts i samband med tjänsternas
inrättande och de föreskrifter och anvisningar som därefter meddelats
torde ge en ganska fyllig bild av huvudlärarnas arbetsuppgifter. Om
man därutöver hade stöd i en normalinstruktion skulle detta möjligen på
vissa håll anses som en fördel, men å andra sidan är det, som skolöverstyrelsen
framhållit, inte bara svårt att precisera huvudlärarnas arbetsuppgifter
i normalinstruktioner utan också tveksamt om man lämpligen bör göra
det. Utskottet finner det värdefullt att utrymme ges åt skolledningarnas initiativ
och frihet att välja olika lösningar i fråga om precisering av huvudlärarnas
arbetsuppgifter. Utskottet avstyrker därför motionerna 1:538 och
II: 676 i denna del.

Med anledning av önskemålet i sistnämnda motioner om en förstärkning
av skolans elevvårdspersonal får utskottet framhålla att utskottet delar den
uppfattning som uppenbarligen ligger bakom motionsyrkandet, nämligen
att en god elevvård i skolan är en viktig förutsättning för framgång i skolans
undervisande och fostrande gärning. Samma uppfattning har kommit
till uttryck i åtgärder från skolöverstyrelsens och Kungi. Maj :ts sida. överstyrelsen
har sålunda i februari i år tillsatt en arbetsgrupp för samverkan i
skolan. Arbetet i denna grupp syftar till konkreta åtgärder bl. a. för utvecklande
av känslan för en god omvårdnad om elever och anställda. Vidare har
Kungl. Maj :t i maj i år angivit riktlinjer för överstyrelsens behandling av
frågor om arbetsförhållandena i skolan. I dessa riktlinjer behandlas även
elevvårdsfrågor och därvid uttalas bland annat att skolans anordningar för
både förebyggande och behandlande elevvård bör analyseras varjämte olika
befattningar och deras funktioner i elevvården bör granskas. Utskottet vill
understryka vikten av energiska åtgärder för främjande av en god elevvård
men anser sig, med hänsyn till det arbete som sålunda pågår, inte böra
föreslå riksdagen att enligt motionärernas önskan nu anhålla om riktlinjer
för omfattningen av skolans elevvårdspersonal.

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

3

Ansvaret för uppbyggnaden och omfattningen av skolornas elevvårdsorganisation
är för närvarande enligt överenskommelse delad mellan staten och
kommunerna. Inrättandet av skolpsykologtjänster och för grundskolans del
kuratorstjänster är enligt denna överenskommelse en kommunal angelägenhet.
Utskottet är inte berett att på grundval av vad som anförts i motionerna
I: 538 och II: 676 föreslå riksdagen att anhålla om förslag om statsbidragsbestämmelser
för elevvårdspersonalen.

Vad angår önskemålen i samma motioner om riktlinjer för omfattningen
av grundskolans stödpersonal samt förslag till statsbidragsbestämmelser för
denna personal får utskottet erinra om den ansvarsfördelning mellan stat
och kommun som tillämpas på detta område. Inte heller på denna punkt
finner utskottet vad som anförts i motionerna utgöra tillräcklig anledning
för utskottet att föreslå riksdagen att göra den föreslagna framställningen
till Kungl. Maj :t.

De initiativ från statsmakternas sida med syfte att minska den s. k. lärartätheten
som berörs i motionerna I: 538 och II: 676 synes, som skolöverstyrelsen
framhållit, avse de i de senaste årens statsverkspropositioner redovisade
åtgärderna. Utskottet vill understryka att dessa åtgärder endast avsett
att åstadkomma en anpassning av de faktiska klassmedeltalen till de tal,
som man vid beslutet om grundskolans genomförande räknat med. Motionärerna
synes vilja antyda att förändringar på andra grunder skulle vara
planerade. Utskottet saknar kännedom om att så — vid oförändrade förutsättningar
i övrigt — skulle vara fallet men anser sig kunna utgå ifrån att
någon förändring i nu gällande principer inte aktualiseras utan ingående
undersökningar och överväganden. Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen
begär den föreslagna utredningen om den optimala lärartätheten.

Det i motionerna 1:538 och II: 676 framförda önskemålet om förhandlingar
mellan statsdepartementen och kommunförbunden med syfte att på
skolväsendets område få ett statsbidragssystem som stimulerar till rationaliseringar
och kostnadsbesparingar torde få anses redan vara tillgodosett,
eftersom kontakt i frågan, enligt vad utskottet har sig bekant, tagits
mellan de båda parterna (jfr prop. 1968: 129, s. 78, och prop. 1968: 140, s.
155). Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka motionerna i denna
del.

Som skolöverstyrelsen framhållit har den pågående utredningen rörande
lärarnas arbetsförhållanden att överväga även frågan om lärarnas befattning
med vakttjänst vid skolskrivningar. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
yrkandet i motionerna I: 538 och II: 676 om en särskild utredning
i denna fråga.

I sitt utlåtande nr 151 vid förra årets riksdag hade utskottet anledning att
understryka vikten av upplysningsverksamhet från skolöverstyrelsens sida
angående innebörden och tillämpningen av systemet med s. k. relativ betygsättning.
Av överstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676

It Bihang till riksdagens protokoll 1968. 6 samt. Nr 149—150

4

Statsutskottets utlåtande nr l''i9 år 1968

framgår att eu omfattande dylik verksamhet pågår och att överstyrelsen
även uppmärksammat bl. a. de i motionerna berörda problemen med betygsättningen
i små undervisningsgrupper. Utskottet vill gärna med anledning
av vad som anförts såväl i nämnda motioner som i motionerna I: 307 och
II: 392 understryka vikten av fortsatt informationsverksamhet.

Vad angår behovet av hjälpmedel för betygsättningen uttalas i sistnämnda
motioner att standardprov bör användas även i grundskolans nionde årskurs.
Även i motionerna I: 538 och II: 676 uttalas att bristen på hjälpmedel
i betygsättningen, t. ex. standardprov, bör beaktas. Utskottet får med anledning
härav erinra om att det framgår av överstyrelsens anvisningar att
standardproven bör kunna utnyttjas som stöd för betygsättningen även i
ämnen och årskurser där dylika prov saknas. En omständighet som bör observeras
beträffande standardprov i årskurs 9 är också, att utarbetandet av
dylika prov med hänsyn till den starka differentieringen i denna årskurs
är en mycket tidskrävande och kostsam uppgift, som det med hänsyn till
föreliggande reformförslag beträffande grundskolans högstadium kan vara
tveksamt om man bör ge sig i kast med. Vidare bör nämnas att lärarhögskolan
i Stockholm sedan länge arbetat med att utveckla kompletterande
metoder till betygsättningen i grundskolans årskurs 9 och för intagningen
i gymnasiet. Resultatet av detta arbete beräknas föreligga relativt snart.
Utskottet, som förutsätter att skolmyndigheterna noga följer utvecklingen
i fråga om betygsättningen, anser sig inte nu böra tillstyrka beslut i enlighet
med ifrågavarande yrkanden i motionerna I: 307 och II: 392 samt I: 538 och
II: 676.

I fråga om avskaffande av de graderade omdömena i lärarnas tjänstgöringsbetyg
torde på sina håll hävdas en annan mening än i motionerna 1: 538
och II: 676. Utskottet anser sig med hänsyn till den utredning i frågan som
planeras av skolöverstyrelsen inte böra tillstyrka det i motionerna framförda
yrkandet beträffande dessa betyg.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionerna 1:538 och 11:676 i vad de avser
snabbutredning om lärarassistenttjänster,

2. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser normalinstruktioner
för huvudlärare,

3. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser omfattningen
av grundskolans elevvårdspersonal,

4. avslår motionerna 1:538 och 11:676 i vad de avser
statsbidragsbestämmelser beträffande grundskolans elevvårdspersonal,

5. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser omfattningen
av grundskolans pedagogiska stödpersonal,

6. avslår motionerna 1:538 och 11:676 i vad de avser

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

5

statsbidragsbestämmelser beträffande grundskolans pedagogiska
stödpersonal,

7. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser utredning
om den optimala lärartätheten på olika skolstadier,

8. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser förhandlingar
om ändrat statsbidragssystem inom skolans område,

9. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser lärarnas
befattning med vakttjänst vid skolskrivningar,

10. avslår motionerna 1:538 och II: 676 i vad de avser
reglerna för den relativa betygsättningen,

11. avslår motionerna I: 307 och II: 392 i vad de avser användningen
av standardprov i grundskolans nionde årskurs,

12. avslår motionerna I: 538 och II: 676 i vad de avser lärarnas
tjänstgöringsbetyg.

Stockholm den 5 november 1968

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 150.

6

Statsutskottets utlåtande nr 1^9 år 1968

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 538 och II: 676 (i vad de behandlas
i förestående utlåtande)

a) Lärarassistenter förekommer för närvarande huvudsakligen endast
i samband med den av SÖ bedrivna försöksverksamheten med flexibla
klasstorlekar. Vanligast förekommande är de vid den försöksverksamhet
med IMU-projektet som bedrivs i en rad kommuner inom Kronobergs län.
Systemet innebär exempelvis att två lärare svarar för undervisningen i tre
klasser med hjälp av eu assistent och med stöd av ett självinstruerande
och svårighetsgraderat material. Försök av detta slag är ett led i de strävanden
till ökad pedagogisk verkningsgrad och till rationalisering som
man alltmer går in för i dagens skola.

I det förslag till översyn av grundskolans läroplan som SÖ framlagt föreslås
ett system med resurstimmar vilket innebär att antalet lärartimmar
överstiger antalet elevtimmar i vissa ämnen. Avsikten är att dessa resurstimmar
får utnyttjas antingen för uppdelning av klassen i två grupper, då
så med hänsyn till arbetsuppgifterna kan anses lämpligt, eller att timmarna
utnyttjas för förstärkning av lärarinsatsen genom utnyttjande av
assistent, expert eller annan lärare. Det skall ankomma på skolledningen
att i samråd med berörda lärare bestämma, på vilket sätt dessa resurstimmar
skall utnyttjas. Vid den försöksverksamhet som bedrivs inom ett par
utvecklingsblock i anslutning till förslagen i läroplansöversynen förekommer
bl. a. försök med utnyttjande av lärarassistenter. Enligt SÖ:s mening
är det ännu för tidigt att uttala sig om huruvida erfarenheterna av assistenternas
insatser är av den art att anordningen mera allmänt kan föras
ut i praktisk tillämpning. Försöksverksamheten har ännu varit alltför begränsad
för att man redan nu skall kunna göra slutliga utvärderingar och
på grundval av dessa fastställa utbildningskrav, tjänstgöringsförhållanden
och underlag för lönesättning. Med hänsyn härtill är SÖ inte för närvarande
beredd att tillstyrka den av motionärerna föreslagna snabbutredningen
rörande möjligheterna att inrätta lärarassistenttjänster.

b) Från och med 1.7.1967 gäller enhetliga bestämmelser för huvudlärarna
inom det allmänna skolväsendet. Dessa bestämmelser innebär

att huvudläraren är biträdande skolledare,

att huvudlärare finns för varje ämne i grundskolan, gymnasiet, fackskolan
och yrkesskolan; på grundskolans låg- och mellanstadier dock under
förutsättning att det inom rektorsområdet finns minst fyra klasser på
stadiet,

att huvudlärare under vissa förutsättningar erhåller särskilt arvode,

att huvudläraren har bestämda arbetsuppgifter (Ss 9 kap. 21 §).

Enligt sagda bestämmelser i skolstadgan skall huvudlärare på det stadium
eller i det ämne för vilket han förordnats närmast under ämneskonferensen
handha den pedagogiska planeringen, lämna övriga lärare råd
och anvisningar, främja lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna
lärare. Utöver dessa bestämmelser i skolstadgan har SÖ i Aktuellt från
skolöverstyrelsen (1967/68 nr 3) lämnat föreskrifter och anvisningar i an -

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1968

7

slutning till de nya stadgebestämmelserna om huvudlärare. På s. 7 i sagda
nummer av Aktuellt har en sammanfattning gjorts av olika uttalanden rörande
arbetsuppgifter för huvudlärare. Vidare har SÖ i ett specialnummer
av Pedagogiska meddelanden i samråd med länsskolnämnden i Härnösand
behandlat frågan om huvudläraren som pedagogisk ledare, att tjäna som
underlag för den kurs- och informationsverksamhet som allmänt bedrivs
bland huvudlärarna både regionalt och lokalt.

Med det anförda har SÖ velat belysa vad som hittills gjorts för att skapa
klarhet kring de arbetsuppgifter som åvilar huvudlärarna. SÖ är emellertid
medveten om att man från olika håll efterlyst mera detaljerade anvisningar,
sammanfattade i en normalinstruktion. SÖ vill emellertid både
framhålla svårigheten och ifrågasätta lämpligheten av att i en normalinstruktion
täcka in arbetsuppgifter som enligt SÖ:s mening måste skifta
väsentligt från skola till skola med hänsyn till bl. a. tätheten av huvudlärare
vid skolan men också med hänsyn till skillnaden mellan olika skolformer
och skolstadier. SÖ har dessutom den uppfattningen, att man bör
lämna skolledningen på de enskilda skolorna viss frihet att själva fördela
och fastställa arbetsuppgifterna inom de i stadgan angivna ramarna. Med
stöd härav avstyrker SÖ bifall till motionen i denna del.

c) SÖ delar motionärernas uppfattning att det är högst angeläget att förstärka
grundskolans elevvård. 1 samband med beslutet om införandet av
grundskola överenskoms om en viss fördelning mellan stat och kommun
av ansvaret för uppbyggnaden och omfattningen av organisationen för elevvården.
Inrättandet av skolpsykologtjänster och för grundskolan kuratorstjänster
är sålunda en kommunal angelägenhet.

SO vill emellertid fästa uppmärksamheten på att möjligheten att utbygga
denna verksamhet är helt avhängig av tillgången på för de olika
uppgifterna väl utbildade befattningshavare. Som exempel på svårigheterna
härvidlag kan nämnas att SÖ ännu inte kunnat besätta alla hittills inrättade
länsskolpsykologtjänster med behöriga innehavare, trots att det
här gällt eu utbyggnad omfattande endast två tjänster per år. En viss förbättring
har emellertid kunnat iakttagas på sista tiden, vilket medfört en
viss utbyggnad av skolpsykologtjänster även på det lokala planet. SÖ har
det bestämda intrycket att i samma mån som tillgången på utbildade skolpsykologer
kommer att öka, kommer en fortsatt utbyggnad av den lokala
skolpsykologverksamheten att ske utan några särskilda åtgärder från statsmaktens
sida.

Detta gäller även kuratorsverksamheten. Även om det inte är föreskrivet
att skolkuratorer skall förekomma i grundskolan har man på många
håll inrättat sådana tjänster, där särskilda behov av sådana tjänster ansetts
föreligga. Antalet kommunala skolpsykolog- och kuratorstjänster 1.7.1967
framgår av sammanställning i ASÖ 1967/68: 42.

När det gäller speciallärare med utbildning för tjänstgöring i observationsundersvisning,
i kliniker eller särskilda klasser, har utbyggnaden a\
utbildningen vid speciallärarlinjerna vid lärarhögskolorna i Stockholm,
Göteborg och Malmö medfört att tillgången på sådana lärare ökat väsentligt
under senare år. Genom den utbildning av yrkesvalslärare som pågått
under en följd av år har också yrkesvalslärartjänsterna kunnat besättas
med för yrkesvägledningsuppgifterna väl utbildade lärare.

Beträffande vad i motionerna vidare anförs om behovet av ytterligare
pedagogisk stödpersonal pågår inom SÖ vissa utredningar med uppgift
att redan under innevarande budgetår avge förslag om inrättande i grund -

8 Statsutskottets utlåtande nr li9 år 1968

skolan av bl. a. tjänster för vård, distribution och handhavande av skolans
läromedel.

Elevvårdsfrågorna bedöms av SÖ som mycket väsentliga, vilket bl. a.
framgar av vad som anförts i den tidigare nämnda översynen av grundskolans
läroplan. SÖ har redan vidtagit åtgärder för att ytterligare penetrera
med elevvården sammanhängande frågor genom tillsättning av eu arbetsgrupp,
sammansatt av representanter för skolans samtliga intressenter.

Med hänsyn till här redovisade förhållanden finner SÖ för sin del att
åtgärder av den art som föreslås i motionen ej är påkallade.

dt I motionen talas om statsmakternas strävanden att minska lärartätheten,
varvid framhålls att sådana strävanden måste var pedgogiskt försvarbara.
SÖ utgår ifrån att man härvid åsyftar de av SÖ under de båda
senaste åren vidtagna åtgärderna. Dessa åtgärder, vilka redovisats i SÖ:s
anslagsäskanden för budgetåret 1968/69 har icke inneburit några förändringar
i gällande delningstal för inrättande av antalet klasser vid de olika
skolenheterna. Delningstalen 25 respektive 30 utgör således alltjämt den
övre gränsen för elevantalet i klassen och som icke får överskridas. Vid
tillämpningen av den sk överskottsmetoden kommer statistiskt sett medeltalet
per klassenhet i regel att ligga väsentligt lägre än de angivna delningstalen.
I förarbetena till grundskolereformen framräknades detta medeltal
för de olika stadierna i grundskolan och angavs för lågstadiet till
20—21, för mellanstadiet till 26—27 och för årskurserna 7—8 till 26—27.
Som SÖ redovisat i ovannämnda anslagsäskanden har SÖ:s åtgärder endast
avsett att bryta den trend som pekat mot väsentligt lägre medeltal
per klass än de i förarbetena angivna. Eftersom SÖ följer denna utveckling
kontinuerligt finner SÖ icke behov föreligga av den föreslagna utredningen.

e) SÖ har i sina anslagsäskanden för 1968/69 hemställt att statsbidragssystemet
blir föremål för överläggningar på departemental nivå för att
göra detta mer rationaliseringsvänligt. Från SÖ:s synpunkt finns intet
mer att tillägga i denna fråga.

f) I fråga om lärarnas befattning med vakttjänst vid skolskrivningar
vill SÖ framhålla, att det inom skolan finns en allmän strävan att så långt
det är möjligt befria lärarna från sådan vakttjänst liksom från en del
andra rutingöromål. Dessa frågor är emellertid föremål för behandling
inom den utredning som arbetar med lärarnas arbetsförhållanden. Motionsyrkandet
avstyrks.

g) På olika vägar har SÖ följt upp hur betygsättningen tillämpas. Huvudsakligen
har detta skett genom insamling av betygsfördelningar för
berörda ämnen och skolformer inom t. ex. representativa urval av klasser
på olika stadier eller genom sammanställningar av lokal och/eller regional
betygsstatistik. Vidare insamlas erfarenheter via konferenser med lärare
och skolledare liksom genom gymnasieinspektörernas verksamhet.
På grundval av sålunda insamlad och sammanställd information om hur
betygsättningen fungerar har SÖ meddelat vissa kompletterande anvisningar
för betygsättningen (t. ex. ASÖ 1965/66:52 om betygsjusterande åtgärder
i åk 9, ASÖ 1967/68:30 om betygsättning i maskinskrivning och stenografi).
Vårterminen 1968 utsänder SÖ dessutom särskilda anvisningar
i form av en folder till samtliga lärare i grundskolan, fackskolan och
gymnasiet. Betygsättningen och tillämpningen därjämte behandlas vid ett

Statsutskottets utlåtande nr l''r9 år 1968

9

stort antal lokala, regionala och centrala konferenser och kurser. I ovannämnda
folder liksom vid de nämnda konferenserna (kurserna) berörs
bl. a. betygsättningen för smågrupper av elever av den typ som anförs i
motionen.

I anvisningarna till standardproven för åk 3, 6 och 8 redovisas vidare
hur normering kan ske även för ämnen som saknar standardprov och ovan
angivna anvisningar i ASÖ 1965/66: 52 redovisar hur betygsekvivalering kan
ske i åk 9. Lärarhögskolan i Stockholm har därjämte på SÖ:s uppdrag under
tre år arbetat med att utveckla kompletterande metoder till betygsättningen
i grundskolans årskurs 9 respektive för intagningen till gymnasiet.
Dessa undersökningar, som förutsätter uppföljning av elevprestationer från
grundskola till gymnasium, fackskola och yrkesskola, befinner sig nu i
sitt avslutningsskede och rapportering av resultat beräknas ske innevarande
år.

Genom ovan redovisade och planerade åtgärder följer SÖ noga utvecklingen
och har, som ovan redovisats, meddelat kompletterande anvisningar,
när erfarenheterna så påkallat.

Avslutningsvis vill SÖ vidare hänvisa till kompetensutredningens arbete
med behörighets- och meritvärderingsbestämmelser. Dessa bestämmelser
är avgörande för hur ett betygssystem, oberoende av hur det i sig självt
är konstruerat, kommer att fungera och hur det kan komma att uppfattas
av berörda elever, målsmän och lärare.

SÖ avstyrker bifall till motionsyrkandet.

h) Vad slutligen beträffar frågan om de graderade omdömena i lärarnas
tjänstgöringsbetyg avser SÖ att företa eu utredning härom och har
redan vidtagit förberedande åtgärder med anledning därav.

Skolöverstyrelsens yttrande över motionerna I: 307 och II: 392 (i vad de avser
standardprov i grundskolans nionde årskurs)

I kompletterande anvisningar till läroplanens för grundskolan anvisningar
för betygsättningen har SÖ meddelat rekommendationer om betygs
justerande hjälpmedel i årskurs 9 (Aktuellt från skolöverstyrelsen, 1965/
66: 52). Utöver dessa anvisningar, som alltså anger hjälpmedel för att underlätta
lärarens betygsättning i åk 9, har SÖ informerat om dessa frågor
vid egna konferenser för länsskolnämnder och lokala skolledare samt medverkat
i ett betydande antal regionala och lokala informationskonferenser
för skolledare, lärare, föräldrar och elever.

Vidare har SÖ uppdragit åt lärarhögskolan i Stockholm och dess psykologisk-pedagogiska
institution att utarbeta kompletterande instrument för
intagningen till gymnasiet och fackskolan. Dessa undersökningar, som förutsätter
uppföljning av elever från grundskolans avslutningsklasser genom
gymnasium och fackskola, har nu förts så långt, att rapport kan beräknas
föreligga under 1968. Skäl, som åberopas i motionen, talar för att
resultaten av nämnda undersökningar kan leda till att ytterligare hjälpmedel
för betygsättningen i åk 9 kan komma att ställas till lärarnas förfogande
redan under läsåret 1968/69. Det är naturligtvis för tidigt att redan
nu ha en mer bestämd uppfattning huruvida dessa prov är jämförbara
med standardprov eller bättre än dessa och det vore därför enligt
SÖ:s mening föga lyckligt att nu föreskriva att standardprov skall användas
i åk 9. SÖ vill för övrigt ifrågasätta lämpligheten av centralt utfär -

10 Statsutskottets utlåtande nr th9 år 1968

dade direktiv i pedagogiska tillämpningsfrågor, underkastade en fortgående
utveckling.

Slutligen vill SÖ redovisa att en broschyr med anvisningar för betygsättningen
i grundskola, fackskola och gymnasium under vårterminen
1968 kommer att distribueras till berörda lärare och lärarutbildningsanstalter.

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker SÖ nu ett uttalande om
tillämpning av standardprov i årskurs 9.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680027