Tredje lagutskottets utlåtande nr 55 år 1968

1

Nr 55

Utlåtande i anledning av motion om slopande av vissa bestämmelser
angående jakt med användande av hund.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare
väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 617 av herr Wikner.

I motionen hemställes

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om att jaktstadgans
12 § 4:e mom. i sin helhet tages bort.»

Över motionen har utskottet på sätt föreskrives i § 46 riksdagsordningen
inhämtat utlåtande från statens naturvårdsverk.

I ärendet har inkommit skrift från Jägarnas riksförbund.

Gällande bestämmelser och deras bakgrund

Genom kungörelsen den 8 december 1967 (nr 769) om ändring i jaktstadgan
den 3 juni 1938 har bestämmelserna om hundförbud fått ändrad lydelse
från och med den 1 januari 1968. Bestämmelserna återfinns i 12 §.
1 1 mom. stadgas att i mark där det finns villebråd råder hundförbud under
tiden 1 mars-—20 augusti samt, i den män det behövs till skydd för viss
djurart, under annan tid som länsstyrelsen bestämmer. Under tid då hundförbud
råder till skydd för viss djurart är all jakt efter villebråd av den arten
förbjuden. I 2 mom. säges att under tid då hundförbud ej råder skall
hund hållas under den tillsyn som behövs för att hindra hunden från att
driva eller förfölja villebråd. Enligt 3 mom. är det dock utan hinder av 1
eller 2 mom. tillåtet att i den mån naturvårdsverket bestämmer använda
hund vid viss jakt eller dressyr eller för jaktvårdsändamål. I i mom. stadgas
slutligen att hund ej får användas vid jakt efter hare enligt 18 § 1 mom.
eller för jakt efter hornbärande råbock under tid då särskild sådan jakt är
tillåten. Bestämmelserna i 18 § 1 mom. avser jakt efter hare som bedrives
i trädgård eller annan anläggning för yrkesmässig fruktodling eller i plantskola
för att hindra harskador på träd eller trädplantor. Sådan jakt får ske
utan hinder av fridlysning under tiden 1 januari—15 april, om naturvårdsverket
ej bestämmer annat.

Bestämmelsen i 12 § 4 inom. jaktstadgan om liundförbud vid särskild
bockjakt har tillkommit bl.a. mot bakgrund av förslag som under år 1967
väcktes om allmän tid för jakt efter hornbärande råbock. Sådan jakt hade
sedan jaktåret 1958/59 kunnat hedrivas i norra och mellersta Sverige under

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 3 avd. Nr 55

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 55 år 1968

september månad. Under jaktåret 1966/67 var emellertid den särskilda
bockjakten förbjuden i flertalet av de län, där den varit medgiven. När
Svenska jägareförbundet i skrift den 14 april 1967 till statens naturvårdsnämnd
avgav förslag om jakt- och fridlysningstider under jaktåret 1967/68
fann förbundet därför att det förelåg ett lämpligt tillfälle att lösa de problem
som varit förknippade med denna jakt alltsedan den infördes. Jägareförbundet
förordade att jakten framdeles inte borde få bedrivas med hagelbössa
och drivande hund utan uteslutande som pyrschjakt (smygjakt) med
kulvapen. En uppenbar brist med september jakten på hornbärande råbock
hade, enligt förbundets mening, varit att jakten kunnat bedrivas med drivande
hund. Enligt förbundet var det ogörligt att bedriva urvalsmässig avskjutning
av hornbärande bockar med hjälp av drivande hund. Förbundet
ansåg det också vara felaktigt att bedriva rådjursjakt med drivande hund
under tid då endast bock är lovlig, eftersom svårigheterna att avgöra om det
är en bock eller en get som kommer för drevet i många fall kan vara betydande.
Bedrives jakten som smygjakt följer därav, enligt förbundets uppfattning,
att kulgevär måste användas. De normala skotthållen vid denna
jaktform överskrider nämligen i regel det godtagbara skotthållet för hagelgevär
— 30 m. Jägareförbundet, vilket i fråga om jakt efter rådjur såsom
ram — den från biologiska och andra synpunkter längsta tänkbara jakttiden
för en djurart — föreslagit tiden 16/8—31/12, ansåg att den allmänna
bockjakten borde omfatta tiden 16/8—31/8. I skrivelse den 11 maj 1967 till
Kungl. Maj:t med förslag till jakt- och fridlysningstiden för jaktåret 1967/
68 tillstyrkte statens naturvårdsnämnd vad jägareförbundet föreslagit i
fråga om rådjursjakten. I fråga om råbocksjakten framhöll nämnden att
den föreslagna ordningen skulle tillskapa möjligheter att genomföra jakten
på det sätt som ursprungligen avsågs, nämligen som en urvalsmässig avskjutning
vid smygjakt eller vaktskytte. Förslaget i denna del innebar emellertid
en omläggning av jaktmetoden. Då föreskrifter om jaktmetoder inte
kan meddelas i den årliga fridlysningskungörelsen uppdrog Kungl. Maj :t
den 9 juni 1967 åt statens naturvårdsnämnd att — efter hörande av vissa
angivna myndigheter och organisationer — närmare utreda frågan och
inkomma med de förslag till ändring i jaktstadgan som utredningen kunde
ge anledning till. Med skrivelse till Kungl. Maj :t den 29 september 1967
redovisade statens naturvårdsverk, som den 1 juli 1967 övertagit naturvårdsnämndens
uppgifter om bl.a. jakt och viltvård, ärendet samt föreslog sådana
kompletteringar av jaktstadgan att jägareförbundets förslag om jakt
efter hornbärande råbock skulle kunna möjliggöras.

I hundfrågan anförde naturvårdsverket att jakten efter rådjur i allmänhet
inte börjar förrän den 1 oktober på grund av att jakten med drivande
hund utgör ett visst störningsmoment för förande rådj ursgetter. I och med
att drivande hund har fått användas vid den t.o.m. jaktåret 1966/67 bedrivna

Tredje lagutskottets utlåtande nr 55 år 1968

3

september jakten efter hornbärande bock har emellertid störningar förekommit
även i september, eftersom en hund givetvis inte skiljer på kön eller
ålder hos drevdjuret. Den till den 16 augusti föreslagna begynnelsedagen
för den nya jaktformen var enligt naturvårdsverket gynnsam så till vida
att hundförbud rådde t.o.m. den 21 augusti. Verket ansåg dock att svårigheterna
att kontrollera hundanvändningen måste beaktas och enliget verket
torde det — även av andra skäl — böra övervägas om inte tiden för hundförbud
lämpligen borde utsträckas att gälla intill den 1 september — åtminstone
för vissa delar av landet. Naturvårdsverket avsåg att närmare
undersöka denna fråga.

Genom de ändringar i jaktstadgan som trädde i kraft den 1 januari 1968
finns nu sådana bestämmelser som förutsättes för den av jägareförbundet
föreslagna smygjakten på hornbärande råbock. Sålunda stadgas i 5 § 3
mom. att slätborrat skjutvapen inte får användas vid jakt efter hornbärande
råbock under tid då särskild sådan jakt är tillåten och i 12 § 4 mom. återfinns
alltså förbudet mot att använda hund vid sådan jakt.

Slutligen må framhållas att Kungl. Maj :t — sedan berörda länsstyrelser
hörts över frågan om till vilken tid den särskilda jakten efter hornbärande
råbock borde förläggas — i brev den 28 juni 1968 bemyndigat länsstyrelserna
i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län att för sådan jakt bestämma allmän jakttid i länet till antingen
den 16—31 augusti eller den 1—30 september 1968.

Motionen

I motionen anföres att bestämmelserna i 12 § 4 mom. jaktstadgan kan
leda till att en jägare blir oförvållat åtalad och straffas för överträdelse av
jaktstadgans bestämmelser. Sålunda kan det enligt motionären inträffa
att en jägare vid jakt som avses i stadgandet sitter på ett pass och får se ett
rådjur komma fram på lämpligt skotthåll. Han skjuter rådjuret. Då det
gått fem—tio minuter kommer en hund, som inte jägaren vet om, i rådjurets
spår. Strax därefter kan två personer som hört skotten komma och
se både jägaren, rådjuret och hunden. Hunden försvinner. Följden av händelsen
kan enligt motionären bli att jägaren polisanmälens, blir åtalad och
i värsta fall straffad för överträdelse av jaktstadgan.

Motionären framhåller att en sådan lagbestämmelse, som kan leda till
att en laglydig viltjägare riskerar att oförskyllt bli utsatt för straffpåföljd,
strider mot demokratiska rättsregler och därför bör sättas ur kraft.

Remissyttrandet

Naturvårdsverket framhåller att när särskild jakt efter hornbärande råbock
är tillåten efter 20 augusti har den jagande vid sådan jakt att visa

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 55 år 1968

att den bedrives utan annan hjälp av hund än vad som behövs för att spåra
eventuellt skadat vilt. Om en jägare fäller en hornbärande bock utan att veta
att annans hund drivit djuret — vilket kan inträffa — synes risk för
straffpåföljd vara ringa. Det bör därvid bemärkas att någon avsiktlig jakt
efter rådjur med drivande hund inte får förekomma innan rådjur i allmänhet
är tillåtna. Med hänsyn till det anförda förordar naturvårdsverket att
det i motionen framförda förslaget inte föranleder någon åtgärd.

Utskottet

Från och med den 1 januari 1968 har i jaktstadgan införts bestämmelser
som reglerar formerna för jakt efter hornbärande råbock under tid då
särskild sådan jakt är tillåten. Bestämmelserna innebär att den särskilda
bockjakten endast får utövas med kul vapen och att hund inte får användas
vid jakten. Avsikten är således att jakten skall utövas som s.k. pyrschjakt
(smygjakt). Bestämmelsen om hundförbudet har upptagits i 12 § 4 mom.
jaktstadgan, vilket lagrum också förbjuder användande av hund vid jakt
efter hare som bedrives i fruktodlingar o. d. för att hindra harskador på
träd eller trädplantor.

Motionären hemställer att riksdagen hos Kungl. Maj :t skall anhålla att
12 § 4 mom. jaktstadgan i sin helhet upphävs. Med häsyn till utformningen
av förslagets motivering finner emellertid utskottet att motionären med
sin hemställan endast avser hundförbudet vid den särskilda bockjakten.

Den allmänna jakten efter rådjur börjar inte förrän den 1 oktober. Skälet
härtill är att jakten med drivande hund utgör ett visst störningsmoment för
rådjurskiden som vid denna tid inte nått full utveckling. En stark jägaropinion
har emellertid krävt att allmän jakt efter hornbärande råbock bör
få förekomma redan dessförinnan bl. a. för att möjliggöra avelsmässig utgallring
av bockar. Naturvårdsverket har efter utredning inte funnit hinder
mot att bestämmelser om sådan jakt införes. För att skydda rådjurskiden
bör då jakten utövas utan drivande hundar.

Utskottet anser att vissa erinringar kan framställas mot att den ifrågavarande
jakten får påbörjas redan i augusti månad och vill härvid peka
på riskerna som jakten kan medföra för bärplockare och andra som vistas i
markerna under den aktuella tiden. I den mån viltvårdande synpunkter
talar för en avskjutning av råbockar synes något hinder mot att bedriva en
sådan senare under hösten inte föreligga. De nya bestämmelserna har emellertid
ännu tillämpats under endast en jaktsäsong och några nämnvärda
erfarenheter av deras verkningar har uppenbarligen ännu inte vunnits. Utskottet
anser sig därför inte böra föreslå någon ändring av reglerna.

Utskottet får således hemställa

att motionen 11:617 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Tredje lagutskottets utlåtande nr 55 år 1968

5

Stockholm den 22 oktober 1968

På tredje lagutskottets vägnar:
HANS LEVIN

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Göran Karlsson (s)*, Svante Kristiansson
(s)*, Ebbe Ohlsson (h), Nils-Eric Gustafsson (ep), Åkesson (fp), Hansson
(s), fru Landberg (s) och herr Skårman (fp);

från andra kammaren: herrar Levin (s), Johansson i Torp (s), Nyberg
(fp), fru Torbrink (s), herrar Grebäck (ep)*, Hedin (h), Svenning (s)*
och Hamrin i Kalmar (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Hedin (h)