Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968
1
Nr 64
Utlåtande i anledning av motioner om rätt att för förmån inom
den allmänna försäkringen tillgodoräkna vård av barn
i hemmet.
Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1:686 av fru Olsson, Elvy, och herr Fälldin samt 11:878 av herrar Nilsson
i Tvärålund och Boo.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att pensionsförsäkringskommittén får
i uppdrag att grundligt överväga frågan om att barnavårdande uppgifter i
hemmet skall medföra rätt till ATP-poäng under ett begränsat antal år i enlighet
med vad i motionen anförts».
Motionärerna anför, att de förslagsvis kan tänka sig att ATP-poäng tillgodoräknas
den som i hemmet vårdar barn under tre år, dock för sammanlagt
högst tio år. Beträffande innehållet i övrigt i motionerna får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionen
I: 686.
Gällande bestämmelser m. m.
Försäkringen för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring avser
att bereda ålderspension, förtidspension och familjepension utöver folkpensionen.
Rätten till tilläggspension grundas på inkomsten av det förvärvsarbete,
som den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd
i förhållande till denna inkomst.
Den inkomst som blir pensionsgrundande inom tilläggspensioneringen, är
den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. in. det då han
fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den
försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen
om allmän försäkring är dock ej pensionsgrundande. Förvärvsarbetsinkomsterna
indelas i inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.
Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av anställning
och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger
en viss minimigräns, det vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas
i första hand mot inkomst av anställning. Maximigränsen för beräkning
av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet, dvs. 30 000 kr. i 1957 års penningvärde.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 64
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 dr 1968
För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör
den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.
Ålderspension till svensk medborgare utgår under förutsättning att pensionspoäng
tillgodoräknas honom för minst tre år eller, om den försäkrade
är född år 1896, två år.
Ålderspension utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller
67 år med möjlighet till förtida och uppskjutet pensionsuttag efter samma
regler som inom folkpensioneringen.
Storleken av den ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60
procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pensionen
skall utges, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade
eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år,
medeltalet av de 15 högsta poängtalen (1’emtonårsregeln). Har pensionspoäng
tillgodoräknats honom för mindre än 30 år, skall dock nämnda produkt
minskas med 1/30 för varje år, som antalet poängår understiger 30 (trettioårsregeln).
I pensioneringens inledningsskede har 30-årsregeln ersatts med
en 20-årsregel för dem som är födda åren 1896—1914. För dem som är födda
under något av åren 1915—1923 fordras i stället för 30 år 21 år för dem som
är födda 1915, 22 år för dem som är födda 1916 o. s. v.
Förtidspension utgår till den, vilkens arbetsförmåga på grund av invaliditet
är nedsatt med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgår hel
förtidspension med samma belopp som vederbörande skulle erhålla i ålderspension
från 67 års ålder.
Familjepension utgöres av änkepension och barnpension. Änkepension
utgår förutsatt att äktenskapet ingåtts senast då mannen fyllde 60 år och att
det varat i minst fem år. Har makarna gemensamma barn, utgår dock änkepension
oavsett om dessa förutsättningar föreligger eller ej. Barnpension utgår
då den avlidne efterlämnar barn under 19 år. Tilläggspensioneringens
familjepension motsvarar en viss del av den tilläggspension, som den avlidne
uppbar eller skulle ha erhållit om han blivit invalid, nämligen för en efterlevande
(änka eller barn) 40 %, för två efterlevande (änka och ett barn
eller två barn) 50 % o. s. v. För fem eller flera efterlevande utgår 80 % av
den avlidnes tilläggspension.
I likhet med folkpensioneringen finansieras tilläggspensioneringen enligt
ett fördelningssystem, dock endast med avgifter och således utan tillskott
av skattemedel; inom tilläggspensioneringen uppbygges vidare en betydande
fond, allmänna pensionsfonden. På inkomst av anställning erlägges kollektiv
arbetsgivaravgift. På inkomst av annat förvärvsarbete erlägges egenavgift,
vilken benämnes tilläggspensionsavgift. Samma uttagsprocent tillämpas för
arbetsgivaravgift och tilläggspensionsavgift.
Rätt till tilläggspension bar börjat intjänas och avgifter erlagts från och
med år 1960.
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968
3
Såsom framgår av det sagda grundas rätt till pension på inkomst av förvärvsarbete.
Värdet av en husmoders arbete i hemmet grundar alltså icke
rätt till pension. Pensionsutredningen anförde i denna fråga i sitt år 1950
avgivna betänkande (SOU 1950: 33) bland annat:
Trots att vissa skäl kunna anföras till förmån för en huslrupension av här
angiven art, är utredningen icke beredd att för närvarande förorda införandet
av en dylik pension med hänsyn till den fördyring av försäkringen detta
skulle medföra. Utredningen vill emellertid betona att det i detta fall icke
är fråga om ett principiellt avståndstagande. Här rör det sig endast om en
avvägning på kostnadsplanet utan betydelse för det tekniska systemet som
sådant. Utredningen vill därför sluta behandlingen av frågan om husmödrars
pensionering med en rekommendation till dem, som av olika anledningar
komma att taga ställning till utredningens förslag, att uppmärksamma detta
spörsmål.
I motioner till 1961 års riksdag yrkades att frågan om självständig pensionsrätt
för bemarbetande husmödrar skulle utredas. Motionerna
avslogs i enlighet med vad andra lagutskottet i utlåtande nr 56 hemställt.
Utskottet anförde:
Såsom motionärerna påpekat är frågan svårlöst och inrymmer ett flertal
problem. Först må framhållas svårigheten att såväl i allmänhet som i det
enskilda fallet göra en rättvisande uppskattning i penningar av värdet av
husmödrars arbete i hemmet. Såsom grund för pensionsberäkningen synes
en sådan uppskattning nödvändig. Vidare bör understrykas, att eu eventuell
pension till husmödrar liksom annan ATP-pension i princip måste vafa avsedd
att ersätta inkomstbortfallet när den försäkrade drar sig tillbaka från
arbetslivet. Att inom ett obligatoriskt pensionssystem bestämma generell pensionsålder
för hemarbetande husmödrar, även om variationer inom vissa
gränser skulle kunna tänkas, synes svårligen kunna ske. Härtill kommer
problemet med avgifterna för en sådan pensionering. Dessa skulle komma
att drabba familjens kontantinkomster, d.v.s. regelmässigt makens arbetsförtjänst
bland annat under den tid då i många fall familjens kostnader för
barnens underhåll och uppfostran är stora. Att obligatoriskt ålägga sådan
avgiftshetalning synes varken lämpligt eller genomförbart. För de flesta
familjer, i synnerhet barnfamiljerna, måste det framstå som mera angeläget
att kunna disponera större del av mannens arbetsförtjänster under den aktiva
åldern än att bygga på ålderstryggheten utöver de förmåner som familjen
är tillförsäkrad genom folkpensioneringen och mannens ATP-pension.
Även om skäl kan anföras för motionärernas yrkande finner sig utskottet
på grund av det anförda icke kunna biträda motionsyrkandet. I sammanhanget
vill utskottet erinra om att möjlighet att genom frivillig försäkring
åvägabringa självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar finnes
såväl genom pensionsstyrelsens frivilliga försäkring som genom enskild pensionsförsäkring.
Även 1962 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till
frågan om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Ett av
önskemålen i motionerna var att det måtte beredas möjlighet för husmödrar
att tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid, då de lämnat sitt förvärvsarbete
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968
för att taga vård om sina minderåriga barn. Dessa gratispoäng skulle medföra
rätt till såväl förtidspension som ålderspension.
Andra lagutskottet, som beträffande gratispoäng till dem som bedriver studier
eller annan utbildning eller undergår värnpliktstjänstgöring uttalade att
detta innebar ett avsteg från den inom tilläggspensioneringen grundläggande
principen om förvärvsinkomst såsom förutsättning för pension, anförde i
sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27 angående ovannämnda önskemål:
I stort sett samma betänkligheter som anförts mot förslaget om gratispoäng
för dem som på grund av studier m. m. gått förlustiga pensionspoäng
eller fått låg sådan kan anföras mot en liknande anordning för husmödrar.
Det bör vidare framhållas, att det för rätt till hel ålderspension krävs endast
30 pensionsgrundande år. Tack vare denna regel påverkas i allmänhet inte
pensionens storlek för en husmoder, som något eller några år avhåller sig
från förvärvsarbete. Utskottet finner därför inte skäl biträda förevarande
önskemål.
Ett annat önskemål var att en självständig pensionsrätt inom tilläggspensioneringen
skulle tilläggas hemarbetande husmödrar. I denna del instämde
andra lagutskottet i vad som uttalats i ovannämnda utlåtande nr 56 år 1961.
Även 1963 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till frågan
om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Härvid anslöt
man sig till vad som uttalats vid behandling av frågan åren 1961 och
1962.
Vid 1964 års riksdag väcktes motioner, där det hemställdes om prövning
inom pensionsförsäkringskommittén av möjligheterna att låta kvinna med
minderårigt barn intjäna pensionsår utan att ha någon inkomst. Under hänvisning
till att vad utskottet anfört under åren 1961—1963 angående en självständig
pensionsrätt för hemarbetande husmödrar i stort sett gällde även
förslaget om gratisår, avstyrkte andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 57 år 1964 motionerna.
Även 1965 och 1966 års riksdagar hade att taga ställning till motionsyrkanden
av i huvudsak samma innehåll som det nu aktuella yrkandet. Motionerna
avslogs under hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande
(reservationen i 2LU 1965: 8 samt 2LU 1966: 39).
Vid 1966 års riksdag väcktes motioner med yrkande om utredning av ett
i motionerna skisserat förslag rörande allmän egenpension. Motionärerna
menade bl. a., att självständig pensionsrätt borde kunna tillerkännas hemarbetande
eller deltidsarbetande make. På hemställan av andra lagutskottet
(utlåtande 1966: 53) beslöt riksdagen anhålla hos Kungl. Maj:t att motionerna
måtte överlämnas till pensionsförsäkringskommittén. Sedermera har
Kungl. Maj:t överlämnat motionerna till nämnda kommitté att vara tillgängliga
vid dess behandling av frågorna om änkepension till frånskilda och
om änklingspensioner.
I anledning av motioner till 1967 års riksdag har riksdagen på hemställan
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968
5
av andra lagutskottet i utlåtande nr 38 gjort framställning om att frågan om
jämställdhet mellan män och kvinnor inom socialförsäkringssystemet skall
utredas. Kungi. Maj:t har därefter, den 20 oktober 1967, utfärdat tilläggsdirektiv
till pensionsförsäkringskommittén, som därigenom fått i uppdrag
att göra den begärda översynen.
Slutligen må här hänvisas till allmänna beredningsutskottets utlåtande nr
10 år 1968, som behandlar motioner angående de hemarbetandes situation.
Utskottet
I förevarande motioner tas upp en fråga, som rör reglerna om rätt till
allmän tilläggspension (ATP). I motionerna görs gällande att en förälder,
som under ett antal år avstår från förvärvsarbete för att vårda sina barn,
kan ha svårt att komma upp till pensionsgrundande inkomst under så
många år, som krävs för att full ATP skall utgå. Motionärerna vill därför,
att pensionsförsäkringskommittén skall få i uppdrag att grundligt överväga
frågan om den, som vårdar barn i hemmet, under ett begränsat antal år
bör få rätt att tillgodoräkna sig ATP-poäng, trots att vederbörande inte
ägnar sig åt förvärvsarbete. Förslagsvis tänker sig motionärerna, att sådant
tillgodoräknande skulle få ske för vård av barn som är under tre år, dock
under en sammanlagd tid av högst tio år.
Förslag med i huvudsak samma syfte, som det nu aktuella, har upprepade
gånger under 1960-talet behandlats av riksdagen. I vissa fall har förslagen
avsett tillskapande av en självständig pensionsrätt för hemarbetande kvinnor.
Häremot har invänts, att pensionsavgifterna skulle komma att drabba
familjens kontantinkomster, d. v. s. regelmässigt makens arbetsförtjänst
bland annat under den tid då i många fall familjens kostnader för barnens
underhåll och uppfostran är stora. Andra förslag, som haft stora likheter
med de nu väckta, har inneburit, att husmödrar, som lämnat sitt förvärvsarbete
för att ta vård om sina minderåriga barn, skulle få tillgodoräkna sig
s. k. gratispoäng eller gratisår. Motionerna har i dessa fall avslagits under
hänvisning till att ett genomförande av förslagen skulle innebära ett avsteg
från den inom ATP grundläggande principen om förvärvsinkomst som förutsättning
för pension. Vidare har framhållits, att för rätt till hel ålderspension
krävs endast 30 pensionsgrundande år; tack vare denna regel påverkas i
allmänhet inte pensionens storlek för den, som något eller några år avhåller
sig från förvärvsarbete.
Utskottet vill erinra om att vad sålunda tidigare anförts om trettioårsregeln
har sin giltighet även i fråga om de aktuella motionsförslagen. Det kan tillläggas,
att för beräknande av pensionens storlek medräknas endast de 15
bästa poängåren. Ett genomförande av motionärernas förslag påverkar således
i allmänhet inte rätten till eller storleken av ålderspensionen. Det må
emellertid framhållas, att riksdagen föregående år gjorde en framställning
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 64 år 1968
till Kungl. Maj:t om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor
inom socialförsäkringssystemet skulle utredas. I det utskottsutlåtande som
låg till grund för riksdagens ställningstagande anfördes, att sedan principerna
för sjukförsäkringen och den allmänna pensioneringen fastställts,
hade samhället genomgått åtskilliga förändringar och nu företedde i många
avseenden en ny bild, bl, a. genom att kvinnorna i växande omfattning börjat
ägna sig åt förvärvsarbete. Det framhölls, att en tendens mot större
jämställdhet med männen i försörjningshänseende blev mer och mer markant,
att mannen som den ende försörjaren av familjen inte var en lika given
sak nu som då grunderna för socialförsäkringssystemet tillskapades och att
utvecklingen mot en ökad yrkesverksamhet bland kvinnorna kunde väntas
fortsätta. Utskottet fann det uppenbart, att dessa förhållanden i viktiga
avseenden kunde rubba förutsättningarna för det nuvarande socialförsäkringssystemet
och ville därför ansluta sig till motionärernas uppfattning, att
behov förelåg av en övfersyn av socialförsäkringsförmånerna i de hänseenden,
som påtalats. Kungl. Maj:t har därefter givit pensionsförsäkringskommittén
i uppdrag att företa den begärda översynen, såvitt avser pensioneringen.
Kommittén — som även fått till sig överlämnat motioner om en
allmän egenpension —- har således i uppgift att pröva frågor som uppenbarligen
innefattar problem av den art som aktualiserats av motionärerna.
Något riksdagens initiativ i anledning av motionerna synes därför inte erforderligt.
r: Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motioner, 1:686 och 11:878, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 november 1968
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s), fru Carlqvist (s), herr Lars
Larsson (s), fru Hamrin-Thorell (fp), herrar Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s),
Edström (fp) * och Blomquist (h);
från andra kammaren: herr Rimmerfors (fp), fru Ekendahl (s)*, herrar
Gustavsson i Alvesta (ep), Bengtsson i Varberg (s), Fredriksson (s), Ringaby
(h), fru Svensson (s) och herr Jonsson (fp).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.