Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av motioner angående änkepensionen inom den
allmänna försäkringen.

Andra lagutskottet har behandlat fyra till lagutskott hänvisade motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna I: 678 av herr Bengtson samt II: 867 av herrar
Gomér och Börjesson i Falköping,

dels de likalydande motionerna I: 694 av herr Österdahl och fru Nilsson samt
II: 868 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Elmstedt.

I motionerna I: 678 och II: 867 har yrkats »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte anhålla om en snabb översyn av reglerna för erhållande av änkepension
i syfte att eliminera de orättvisor som gällande bestämmelser innebär i de fall då
makens död inträffat före den 1 juli 1960».

I motionerna I: 694 och II: 868 har hemställts »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte anhålla om skyndsam utredning i syfte att avskaffa nuvarande
inkomstprövning å änkepension efter man som avlidit före den 1 juli 1960».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,
i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till motionerna
II: 867 och II: 868.

Gällande bestämmelser m. m.

En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning att
hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom minst
fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn under
16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos
änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av
hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit, då barnet
upphörde att påverka rätten till pension, och äktenskapet varat t. o. in. nämnda
tidpunkt.

Änkepension utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed jämställda
tidpunkten fyllt 50 år, eller som har barn under 16 år i hemmet samma belopp som
ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar
pensionen med 1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den
tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Änkepension indrages, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo utgå,
om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen utan inkomstprövning.
För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är pensionen

1 —. Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 sand. 2 avd. Nr 59

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

däremot inkomstprövad. Pensionen minskas med en tredjedel av inkomsten i vad
den överstiger 1 700 kronor. Vid beräkning av inkomsten medför förmögenhet
överstigande 20 000 kronor höjning av årsinkomsten med 10 procent av det belopp
varmed förmögenheten överstiger 20 000 kronor. Om dödsfallet inträffat under
tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det
s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet
inträffat under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni 1959 en tredjedel och, om
dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960, två tredjedelar
av det belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning.

Antalet utbetalda änkepensioner i de s. k. övergångsfallen var i juni 1968 omkring
28 000. Av dessa var uppskattningsvis något mindre än hälften nedsatta till
följd av reglerna om inkomstprövning. År 1963 var motsvarande antal omkring
44 000 resp. omkring 23 000. Antalet änkor som på grund av inkomstprövningsreglema
ej erhöll pension angavs år 1964 av socialministern till uppskattningsvis
20 000, varav dock åtskilliga kunde vara sådana som hade rätt till pension men
som av olika anledningar underlåtit att ansöka därom.

Historik

Före den 1 juli 1960 utgick änkepension till änka, som fyllt 55 år, under förutsättning
att hon uppnått denna ålder senast det kalenderår under vilket mannen
avlidit och att hon varit gift med honom minst fem år. Till änka, som fyllt 55 år,
kunde dock — om särskilda skäl föranledde därtill — änkepension utgå, även om
nysnämnda förutsättningar inte var uppfyllda. Änkepensionen var inkomstprövad.
Dess maximibelopp var lika med ålderspensionen till den ena av äkta makar, som
båda hade sådan pension. Detta belopp utgjorde i juni 1960 2 000 kronor.

Inkomsiprövningsreglerna innebar att en årsinkomst upp till 1 000 kronor ej
medförde reduktion av pensionen. För inkomster mellan 1 000 och 1 400 kronor
skedde avdrag med en tredjedel och för inkomster överstigande 1 400 kronor med
två tredjedelar. Enligt en s. k. skärpningsregel skulle vid uppskattning av förmögenhets
avkastning denna höjas med 20 procent av det belopp varmed förmögenheten
översteg 20 000 kronor.

Änka, som under sin vårdnad hade barn i äktenskapet med sin avlidne man eller
annat barn, vilket vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem, kunde
före den 1 juli 1960 erhålla s. k. änkebidrag enligt lagen om bidrag till änkor och
änklingar med barn. Förutsättning för bidrag var dock, att barnet inte fyllt 12 år,
att änkan stadigvarande bodde tillsammans med barnet samt att hon ej själv åtnjöt
folkpension. Änkebidraget var inkomstprövat på samma sätt som änkepensionen.
Bidragets maximibelopp var detsamma som änkepensionens.

Vid behandling av pensionsfrågan uttalade sig 1958 års A-riksdag om huvuddragen
i änkepensioneringen (prop. nr 55, särskilda utskottets utlåtande nr 1,
rskr. nr 272). De principer som därvid fastlades har i stort sett genomförts i den
nu gällande lagstiftningen. Riksdagen förordade bl. a., att kvinnor, som blivit än -

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

3

kor före den 1 juli 1960, skulle få änkepension med samma maximibelopp och enligt
samma villkor beträffande änke- och barnaålder som skulle gälla för dem som
blivit änkor efter den 30 juni 1960. Med hänsyn till de betydande avvägningssvårigheter
och samordningsproblem som eljest uppkomme ville riksdagen dock
förorda, att rätten till änkepension i övergångsfallen gjordes beroende av inkomstprövning.
Riksdagen förklarade sig emellertid vara medveten om att det även vid
inkomstprövning kunde uppkomma svårigheter vid gränsdragningen mellan änkor
i övergångsfallen och änkor, som skulle bli berättigade till pension utan inkomstprövning,
och pekade på möjligheten att ge kvinnor, som blivit änkor under tiden
före den nya lagstiftningens ikraftträdande, ett garantibelopp i änkepension. Detta
syntes kunna utformas så att beloppet blev högre ju kortare den tid var, som vid
ikraftträdandet förflutit från mannens död.

Den närmare utformningen av de nya reglerna om änkepensioneringen anförtroddes
åt 1958 års socialförsäkringskommitté, som år 1959 framlade förslag i
ämnet (SOU 1959: 32). De nya reglerna genomfördes vid 1960 års riksdag (prop.
nr 75, andra lagutskottets utlåtande nr 20, rskr. nr 175). Därvid följdes helt socialförsäkringskommitténs
förslag i här aktuella delar.

Reglerna innebar att inkomstprövning slopades för dem som blivit änkor efter
den 30 juni 1960. För övriga änkor skulle inkomstprövning bestå. Beträffande
dem som blivit ankor den 1 juli 1958—den 30 juni 1960 infördes de ännu gällande
garantibeloppen.

Frågan om förmånerna i allmänhet i övergångsfallen aktualiserades vid sistnämnda
riksdagsbehandling. I två likalydande motioner (I: 579 och II: 715) hemställdes,
»att full änkepension utan behovsprövning skall utgå till den, som blivit
änka före den 1 juli 1960, från det år hon uppnått 60 års ålder». I sitt därutinnan
av riksdagen godkända utlåtande anförde andra lagutskottet såsom skäl mot motionsförslaget,
att detta innebar full änkepension till alla änkor, som fyllt 60 år,
därest mannen avlidit före den 1 juli 1960. De kvinnor som blivit änkor därefter
kunde däremot i åtskilliga fall inte få full änkepension vid 60 års ålder, vilket berodde
på att för full änkepension fordrades att mannen avlidit eller det yngsta barnet
uppnått 16 års ålder tidigast då kvinnan fyllt 50 år. Motionsförslaget innebar
alltså gynnsammare regler för dem som blivit änkor före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande än för dem som blivit änkor därefter. Utskottet framhöll vidare, att
det skulle innebära en djupgående omläggning av systemet för änkepensioneringen,
om den i motionerna föreslagna regeln skulle utsträckas jämväl till huvudfallen,
något som utskottet inte ville biträda. På de nu anförda skälen avstyrkte utskottet
motionerna.

Vid 1961 års riksdag väcktes ånyo motioner med samma syfte som motionerna
I: 579 och II: 715 vid 1960 års riksdag. Andra lagutskottet avstyrkte motionerna
i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 3.

I sitt betänkande Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. (SOU
1961: 29) föreslog 1958 års socialförsäkringskommitté vissa lättnader för övergångsänkorna.
Kommittén anförde:

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

Vad angår övergångsänkorna bör deras pensionsrätt ses i relation till att de
kvinnor, som blir änkor efter den 30 juni 1960, får sin änkepension helt utan inkomstprövning.
Därest man åsyftar att minska skillnaden mellan de båda änkekategoriernas
pensionsrätt är det uppenbart, att en uppmjukning av inkomstprövningen
blir nödvändig i fråga om pensionen till övergångsänkorna. 1960 års riksdag
har också uttalat sig för att så bör ske. Det har emellertid under kommitténs utredningsarbete
framkommit att uppmjukningen måste begränsas till själva änkepensionen.
Skulle den avse även det kommunala bostadstillägget kunde nämligen
resultatet bli att många övergångs änkor skulle komma i bättre läge än de kvinnor,
som blivit änkor efter den 30 juni 1960. Det blir alltså nödvändigt att åtminstone
i något avseende ha olika avdragsregler i fråga om de båda inkomstprövade delarna
av övergångsänkomas folkpension.

Vill man undvika att beräkningen av denna pension blir alltför invecklad, synes
det knappast låta sig göra att tillämpa olika stor avdragsfri inkomst för de båda
pensionsdelarna. Uppmjukningen bör således avse avdragsfaktorn. Denna är nu
J/3 i lägre inkomstlägen över det avdragsfria beloppet och % i högre inkomstlägen.
Kommittén förordar att beträffande själva änkepensionen tillämpas endast den lägre
avdragsfaktorn.

Kommittén föreslog dessutom att den vid inkomstberäkningen tillämpade skärpningsprocenten
för förmögenhet överstigande 20 000 kronor skulle sänkas från
20 till 10.

Vid införandet av lagen om allmän försäkring genomfördes de av socialförsäkringskommittén
förordade reglerna beträffande övergångsänkorna.

I proposition nr 12 till 1963 års riksdag föreslogs den ändringen beträffande
änkepensionerna, att änkepension i anledning av dödsfall före den 1 juli 1960 skulle
minskas med en tredjedel av inkomsten i vad den översteg 1 700 kronor. Propositionen,
som behandlades av andra lagutskottet i dess utlåtande nr 3, bifölls av riksdagen.

I motioner vid 1964 års riksdag begärdes en översyn av reglerna om änkepension
inom folkpensioneringen, innefattande jämväl utredning om kostnaderna för ett
fullständigt avskaffande av inkomstprövningen. Andra lagutskottet uttalade i sitt
av riksdagen godkända utlåtande nr 21 år 1964, att de i motionerna upptagna
problemen syntes falla inom ramen för vad pensionsförsäkringskommittén kunde
behandla. Utskottet ansåg därför att motionerna borde överlämnas till kommittén.

Även vid 1965 års riksdag förekom motioner med yrkande om översyn av reglerna
om änkepension till övergångsänkorna. Mot bakgrund av att motioner i samma
spörsmål föregående år överlämnats till pensionsförsäkringskommittén ansågs
inte någon åtgärd från riksdagens sida påkallad. (2LU 1965: 16).

Pensionsförsäkringskommitténs förslag

Pensionsförsäkringskommittén lade i maj innevarande år fram ett betänkande
kallat »Pensionstillskott m. m.» (SOU 1968: 21). I betänkandet tar kommittén
ställning till pensionsutvecklingen för folkpensionärer under tio år framåt eller
för åren 1969—1978. Tillgängliga resurser bör enligt kommittén i första hand

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

koncentreras på de pensionärsgrupper, som i huvudsak inte har några inkomster
vid sidan av folkpensionen. En ökning av folkpensionerna för nämnda grupper upp
till en viss garantinivå föreslås ske genom ett pensionstillskott, som höjes varje år.
Pensionstillskottet skall enligt förslaget öka med tre procent av basbeloppet varje
år under tioårsperioden. Vid periodens slut har alla en garantinivå, som motsvarar
30 procent av basbeloppet. Denna garantinivå läggs ovanpå nuvarande folkpension,
som från och med den 1 juli i år är nittio procent av basbeloppet för ensamstående
och 70 procent av basbeloppet för gift eller därmed jämställd pensionär, vars make
uppbär folkpension. Från pensionstillskottet skall ATP-pension avräknas i den mån
den tillsammans med tillskottet överstiger garantinivån.

Kommittén lägger vidare fram förslag till ändringar i reglerna angående de inkomstprövade
förmånerna inom folkpensioneringen. Ändringarna berör således
— förutom hustrutillägg och kommunala bostadstillägg — änkepensioner i anledning
av dödsfall före den 1 juli 1960. Förslaget har till syfte att mildra marginaleffekterna
av inkomstprövningen och att göra det mera lönsamt för folkpensionärer
att ha sidoinkomster. I fråga om samtliga inkomstprövade förmåner föreslås att det
avdragsfria beloppet höjes från 1 700 till 2 000 kronor för ensamstående pensionär
och från 2 400 till 3 000 kronor för två gifta pensionärer tillsammans. Såvitt
gäller hustrutillägg och kommunala bostadstillägg skall reduktionen för inkomster
utöver det avdragsfria beloppet ske med 50 procent.

Betänkandet innehåller inte slutligt ställningstagande till vissa frågor av familjepensionskaraktär,
som har nära samband med det åt kommittén genom tilläggsdirektiv
den 20 oktober 1967 erhållna uppdraget att utreda frågor som rör jämställande
av män och kvinnor inom den allmänna pensioneringen.

Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats.

Utskottet

Fn änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning att
hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom i
minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med barn
under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller
hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet
av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit, då
barnet upphörde att påverka rätten till pension, och äktenskapet varat t. o. m.
nämnda tidpunkt. Änkepensionen utgör för änka, som vid mannens död eller den
därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år eller som har barn under 16 år i hemmet,
samma belopp som ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär.
För annan änka minskar pensionen med en femtondedel för varje år, varmed änkans
ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år
i hemmet understeg 50 år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960 utgår änkepension utan inkomstprövning.
För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är pensionen

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968

däremot inkomstprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—
30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från
inkomstprövning. Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden
den 1 juli 1958-—30 juni 1959, en tredjedel och, om dödsfallet inträffat under tiden
den 1 juli 1959—30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp som skulle ha utgått
utan inkomstprövning.

Inkomstprövningsreglerna innebär, att pensionsförmånen minskas med en tredjedel
av änkans inkomster vid sidan av folkpensionen. Årsinkomster under 1 700
kronor medför dock ej någon reduktion.

I förevarande motioner hävdas att den åtskillnad som i bestämmelserna görs mellan
dem som blivit änkor före respektive efter den 1 juli 1960 inte är tillfredsställande
ur rättvisesynpunkt. I motionsparet I: 678 och II: 867 begärs en översyn av
reglerna för att avhjälpa denna brist. I motionsparet I: 694 och II: 868 hemställs
om en utredning i syfte att avskaffa inkomstprövningen.

I pensionsförsäkringskommitténs uppdrag ingår att pröva olika frågor rörande
familjepensionen inom folkpensioneringen, däribland spörsmålet om inkomstprövningen
av änkepensioner för dem som blivit änkor före den 1 juli 1960. Kommittén
har i ett i år framlagt betänkande föreslagit viss ändring i de aktuella inkomstprövningsreglerna,
innefattande en höjning av det avdragsfria inkomstbeloppet från
1 700 kronor till 2 000 kronor. Några överväganden rörande den grundläggande
frågan om inkomstprövningens bibehållande har inte redovisats. Däremot anför
kommittén — som den 20 oktober 1967 fick tilläggsdirektiv att utreda frågor
rörande jämställande av män och kvinnor inom den allmänna pensioneringen —
att den ännu inte tagit ställning till vissa frågor av familjepensionskaraktär, som
har nära samband med det under fjolåret erhållna uppdraget. Utskottet utgår från
att de i motionerna berörda frågorna kommer att prövas av kommittén i detta
sammanhang. I avvaktan härpå ger det framlagda förslaget om förhöjt avdragsfritt
inkomstbelopp, därest det genomförs, vissa förbättringar för den grupp änkor
motionärerna åsyftar.

På grund av det anförda finns enligt utskottets mening inte skäl till något initiativ
från riksdagens sida i anledning av motionsyrkandena. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, nämligen

1) motionerna I: 678 och II: 867, samt

2) motionerna I: 694 och II: 868,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 november 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1968 7

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herr Lars Larsson (s), fru HamrinThorell
(fp), herrar Dahlberg (s), Högström (s)*, Blomquist (h), fru Elvy Olsson
(ep)* och herr Blom (fp)*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp), fru
Ekendahl (s), fröken Wetterström (h), fröken Sandell (s), herrar Johansson i Södertälje
(s), Fredriksson (s) och Gomér (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

I. av fröken Wetterström (h), som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med orden »Utskottet
utgår från» och slutar med orden »i anledning av motionsyrkandena» bort ersättas
med text av följande lydelse:

»Det finns anledning antaga, att de i motionerna berörda frågorna kommer att
prövas av kommittén i nämnda sammanhang. Uppenbarligen kommer emellertid
det utredningsarbete, som nu kvarstår för kommittén, att bli långvarigt. Utskottet
anser det angeläget att den rättvisefråga, som behandlas i motionerna och som gäller
en begränsad grupp pensionärer under begränsad tid, löses medan frågan är
aktuell, dvs. innan alla eller de flesta av ifrågavarande pensionärer uppnår ordinarie
pensionsålder. Det i motionerna behandlade problemet bör därför enligt utskottets
mening utredas av pensionsförsäkringskommittén med förtur. Det bör vara
möjligt att förelägga 1970 års riksdag förslag om avveckling av inkomstprövningen
av änkepensionerna i övergångsfallen.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till förevarande motioner, nämligen

1) motionerna I: 678 och II: 867, samt

2) motionerna I: 694 och II: 868,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
i syfte att avskaffa inkomstprövningen beträffande änkepension
för dem, vars män avlidit före den 1 juli 1960.»

II. av herr Gomér (ep).