Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av motioner om befrielse för hemvärnsmän
i vissa fall från repetitionsövning.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade motioner,
1: 139 av herr Mossberger m. fl. samt II: 183 av herrar Josefsson i Halmstad
och Johansson i Simrishamn.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
hemställa hos Kungl. Maj :t om en utredning angående möjligheterna för de
hemvärnsmän som är krigsplacerade att få tillgodoräkna frivillig tjänstgöring
inom hemvärnet på sätt som motsvarar deltagande i repetitionsövning».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får
utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen I: 139.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver
inhämtat yttrande från överbefälhavaren.

Gällande bestämmelser

Värnpliktsutbildning

Bestämmelserna om värnpliktsutbildning finns i värnpliktslagen. Värnplikten
varar fr. o. in. det år vederbörande fyller 18 år t. o. m. det år då
han fyller 47 år. Värnpliktsutbildningen omfattar grundutbildning och
repetitionsutbildning. Ben sistnämnda kan utgöras av krigsförbandsövningar,
särskilda övningar och mobiliseringsövningar. Värnpliktig skall fullgöra
högst fem krigsförbandsövningar. Övningens längd varierar i flertalet
fall mellan 15 och 34 dagar beroende på vapenslag och befattning. De särskilda
övningarna, som läggs in vid viktigare förband mellan krigsförbandsövningarna,
genomförs i huvudsak med befäl i officers- och underofficersbefattning
men vid ett mindre antal förband även med vissa värnpliktiga i
befattning för underbefäl eller menig. Dessa övningar — för varje värnpliktig
högst fem till antalet — är av fyra eller elva dagars längd. Mobiliseringsövningarna
kan omfatta antingen viss nyckelpersonal för förbandens mobilisering
eller hela förband med särskilt korta mobiliseringstider. Övningens
längd är i regel ett eller högst två dygn.

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 sand. 2 avd. Nr 52

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968
Hemvärnstjånst

Bestämmelser om hemvärnstjänstgöring återfinns i hemvärnskungörelsen
(SFS 673/1947, omtryckt efter ändringar i SFS 509/1953). Hemvärnet utgör
en del av armén och består av militärt organiserade, på frivillighetens väg
rekryterade förband, vilkas främsta uppgift är att verka för det omedelbara
skyddet av den egna hemorten och arbetsplatsen. Enligt 6 § i kungörelsen
utgörs hemvärnets personal av hemvärnsmän, extra hemvärnsmän, hemvärnsrekryter,
hemvärnsveteraner och musikhemvärnsmän. Hemvärnsmän
kan endast den vara som i värnpliktshänseende är över- eller underårig
eller frikallats från värnpliktens fullgörande eller såsom värnpliktig krigsplacerats
vid hemvärnet eller på grund av krigsplacering i civil befattning,
uppskov eller motsvarande anledning beräknas icke komma att inkallas till
värnpliktstjänstgöring under beredskapstillstånd eller krigstillstånd. Till
extra hemvärnsmän kan antas även den som inte uppfyller nyssnämnda krav.
Extra hemvärnsmän avses för aktiv tjänst i hemvärnet endast under tid
då han icke tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring (§ 7 i kungörelsen).
Extra hemvärnsmän är i fredstid skyldig att i utbildningssyfte årligen fullgöra
högst 50 och lägst 20 timmars tjänstgöring, dock icke under tid då han
tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring. Chefen för armén må befria extra
hemvärnsmän från nyssnämnda tjänstgöringsskyldighet inom hemvärnet
(§ 10 mom. 6 i kungörelsen).

Pågående utredningsverksamhet

Enligt direktiven för 1966 års värnpliktskommitté har kommittén till
uppgift att utreda bl. a. frågor om den närmare utformningen av utbildningen
av värnpliktiga uttagna för utbildning i specialtjänst, samordningen
av hemvärnets och de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning och
verksamhet med ordinarie utbildning av värnpliktspersonal samt samordningen
av utbildningen mellan försvarsmakten och andra delar av totalförsvaret.

Kommittén beräknas att under nästa år avge delbetänkande angående
hemvärnsutbildningen.

Remissyttrande

I sitt remissyttrande konstaterar överbefälhavaren att motionärerna uppenbarligen
åsyftar s. k. extra hemvärnsmän. Han anför vidare följande.

Kategorin extra hemvärnsmän består till stor del av män i värnpliktsålderns
övre skikt. Såsom värnpliktiga avses de bekläda befattningar i krigsorganisationen.
De bibringas under repetitionsutbildningen speciella kunskaper
och färdigheter, vilka är nödvändiga för att de skall kunna lösa
sina uppgifter i krigsbefattningen. Det är därför av vikt att vederbörande i

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968

3

full utsträckning kan deltaga i repetitionsutbildning med sitt krigsförband.
1960 års värnpliktsutredning har särskilt framhållit betydelsen av att hela
krigsförbandet övas och att den värnpliktige under hela sin krigsplaceringstid
vid förbandet har samma övningsrytm som detta.

Avsteg härifrån skulle medföra kvalitetsförsämring inom krigsförbandet
samtidigt som det skulle innebära att grundprincipen i nuvarande repetitionsutbildningssystem
frångås.

De på frivillighetens väg rekryterade extra hemvärnsmännen torde i detta
avseende även kunna jämföras med värnpliktiga som är anslutna till andra
frivilliga försvarsorganisationer —- t. ex. Centralförbundet för befälsutbildning
som bl. a. omfattar den frivilliga befälsutbildningsrörelsen (FBU). Det
värnpliktiga befälet i FBU vidareutbildas för att bättre kunna lösa uppgifterna
i sin krigsbefattning. Eftersom repetitionsutbildningen avser i huvudsak
förbandsutbildning kan den personliga befälsutbildningen ej tas till intäkt
för att detta befäl skulle medgivas att fullgöra en begränsad repetitionsutbildning.

Frivillig tjänstgöring inom hemvärnet bör därför inte medföra möjlighet
till kompensation i form av minskad repetitionsutbildningsskyldighet. Man
kan däremot överväga att hemvärnsmännen, det år denne fullgör repetitionsutbildning,
befrias från tjänstgöringsskyldighet inom hemvärnet. Detta förhållande
kan regleras genom i hemvärnskungörelsen § 10 mom. 6 anvisad
möjlighet.

Överbefälhavaren avstyrker det i motionerna framförda förslaget om en
utredning angående möjligheterna för värnpliktiga hemvärnsmän att få
tillgodoräkna frivillig tjänstgöring inom hemvärnet på sätt som motsvarar
deltagande i repetitionsutbildning (krigsförbandsövning).

Utskottet

Motionärerna yrkar att riksdagen skall begära en utredning rörande
möjligheterna för hemvärnsmän att få tillgodoräkna frivillig tjänstgöring
inom hemvärnet såsom repetitionsutbildning.

Med hemvärnsmän avses enligt hemvärnskungörelsen personal inom hemvärnet
som i regel inte är skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring. En
annan kategori av hemvärnets personal är de extra hemvärnsmännen. Dessa
har att fullgöra värnpliktsutbildning (grundutbildning och repetitionsutbildning)
i normal omfattning. De avses för aktiv tjänst inom hemvärnet
endast under tid då de inte tas i anspråk för värnpliktstjänstgöring. Inom
hemvärnet är de skyldiga att i utbildningssyfte fullgöra högst 50 och lägst
20 timmars tjänstgöring varje år. Chefen för armén kan medge extra hemvärnsman
befrielse från sistnämnda tjänstgöringsskyldighet.

Med hänsyn till innehållet i motionen avser denna uppenbarligen kategorin
extra hemvärnsmän.

Överbefälhavaren har i avgivet remissyttrande över motionen avstyrkt
densamma. I yttrandet framhålles att de extra hemvärnsmännen såsom
värnpliktiga ingår i krigsorganisationen och att det bl. a. ur effektivitetssynpunkt
är av vikt att denna kategori kan deltaga i repetitionsutbildning

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1968

med sitt krigsförband i full utsträckning. Enligt överbefälhavarens mening
bör frivillig tjänstgöring inom hemvärnet inte medföra möjlighet till kompensation
i form av minskad repetitionsutbildningsskyldighet. Däremot anser
överbefälhavaren det kunna övervägas att extra hemvärnsman det år denne
fullgör repetitionsutbildning befrias från tjänstgöringsskyldighet inom hemvärnet.
Detta låter sig emellertid göra inom ramen för nuvarande bestämmelser.

Utskottet ansluter sig till de synpunkter överbefälhavaren anfört och
kan följaktligen inte biträda motionsförslaget. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 139 och II: 183, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 oktober 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),
Hiibinette (h), Eric Carlsson (ep), Dahlberg (s), Högström (s), Erik Filip
Petersson (fp) och Blom (fp);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg
(s), Odhe (s), Rimmerfors (fp), fröken Wetterström (h), fröken Sandell
(s) samt herr Gomér (ep) och fru Svensson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 68
814440