Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

1

Nr 49

Utlåtande i anledning av motioner angående den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Andra lagutskottet har behandlat två till lagutskott hänvisade likalydande
motioner, 1:413 av herr Pettersson, Karl, och herr Johansson, Tage, samt
II: 514 av fru Lindberg och herr Fagerlund.

Motionärerna gör gällande att det finns vissa grupper av medborgare som
inte kan vara sjukpenningförsäkrade men som har behov av ett försäkringsskydd
med tanke på de extra kostnader som uppstår vid sjukdom. Följande
personkategorier borde enligt motionärernas mening kunna teckna frivillig
sjukpenningförsäkring, nämligen 1) kvinnor, som förut omfattats av den
s. k. hemmafruförsäkringen men som ej längre uppfyller villkoren på grund
av makes död eller på grund av att hemmavarande barn uppnått 16 års
ålder; 2) hemmadöttrar eller andra, som vårdat åldriga anhöriga mot fritt
vivre och därför varit obligatoriskt sjulcpenningförsäkrade men som ej
längre har förvärvsinkomst efter de anhörigas frånfälle; samt 3) gifta män,
som på grund av att de sköter hemmet saknar inkomst av förvärvsarbete.

I motionerna har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla om prövning av sådan ändring i lagen om allmän försäkring
att villkoren för tecknande av frivillig sjukpenningförsäkring ändras så
att även de i motionen nämnda grupperna kan bli delaktiga av försäkringen».

Beträffande de skäl som motionärerna i övrigt åberopat till stöd för sin
hemställan får utskottet hänvisa till motionen II: 514.

Gällande bestämmelser m. m.

Grunderna för den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen regleras i 3 kap. lagen om
allmän försäkring. För att kunna omfattas av sjukpenningförsäkringen
måste man vara antingen förvärvsarbetande eller tillhöra den grupp kvinnor,
som betecknas som hemmafruar. För att en försäkrads arbetsinkomst skall
medföra rätt till sjukpenningförsäkring måste arbetsinkomsten uppgå till
minst 1 800 kr. om året. Den som har sådan inkomst skall vara tillförsäkrad
en grundsjukpenning på 6 kr. för dag. Försäkrad som har en arbetsinkomst
på minst 2 600 kr. skall dessutom vara tillförsäkrad en tilläggssjukpenning
på minst en kr. och högst 46 kr. för dag, beroende på årsinkomstens storlek.
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 2 avd. Nr 49

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 4!) år 1968

Sammanlagda sjukpenningen för försäkrad med minst nämnda inkomst är
alltså lägst 7 kr. och högst 52 kr. för dag. Såsom hemmafru räknas sådan
kvinnlig försäkrad under 67 år, som inte har någon arbetsinkomst eller har
så ringa arbetsinkomst att den inte uppgår till 1 800 kr. för år och som (a)
är gift och stadigvarande sammanbor med maken eller i annat fall (b)
stadigvarande sammanbor med barn under 16 år till henne eller hennes
make eller (c) stadigvarande sammanbor med man, med vilken hon varit
gift eller har eller haft barn. Till personer, som tillhör hemmafruförsäkringen,
utgår grundsjukpenning med 6 kr. för dag. Hemmafru kan genom frivillig
försäkring förskaffa sig sjukpenningtillägg (se nedan). Kvinna, som
ej längre uppfyller villkoren för tillhörighet till hemmafruförsäkringen
(och som ej heller har förvärvsinkomst om minst 1 800 kr.) skall ej vidare
omfattas av sjukpenningförsäkringen. Avförandet sker i sådana situationer,
som åsyftas i motionerna, vid månadsskiftet närmast efter det anledning
till ändringen uppkommit eller, i fall av makes död, vid fjärde månadsskiftet
efter dödsfallet.

Frivillig sjukpenningfförsäkring

Vid sidan av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen finns för kvinnor,
som tillhör hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om
inte deras inkomster utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en
frivillig sjukpenningförsäkring. Bestämmelserna härom återfinnes i 21 kap.
lagen om allmän försäkring och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring
hos allmän försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen
gäller, såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen,
i huvudsak följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om
lägst en kr. och högst nio kr. för dag. Den sammanlagda sjukpenningen
på grund av den allmänna och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga
femton kr. om dagen. Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med
3, 18, 33 eller 93 dagars karenstid. Försäkrad som är placerad i sjukpenningklass
nr 1 eller nr 2 äger välja även försäkring utan karenstid. Viss möjlighet
finns till kollektiv anslutning av medlemmar i en sammanslutning.
Avgifterna för den frivilliga försäkringen erlägges direkt till vederbörande
försäkringskassa. Till försäkringen utgår statsbidrag med 20 procent av
kassans utgifter för sjukpenningtillägg.

Historik

Ända sedan år 1954, då sjukförsäkring slag en trädde i kraft, har rätten för
hemmafruar och vissa därmed jämställda kvinnor att teckna frivillig sjukpenningförsäkring
varit beroende av om vederbörande tillhört den obligato -

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

3

riska hemmafruförsäkringen eller varit utesluten från denna endast på
grund av att hennes inkomst varit för hög.

Till en början var av de icke förvärvsarbetande kvinnorna endast sådana
sjukpenningförsäkrade som var gifta och sammanlevde med sin man.

Vid 1955 års riksdag bifölls ett förslag, som innebar bl. a., att sjukpenningförsäkring
för hemmafruar efter hävande av sammanlevnaden mellan
makarna eller äktenskapets upplösning — genom mannens död, äktenskapsskillnad
eller återgång av äktenskapet — skulle bestå så länge hon
sammanlevde med barn under 16 år. Föredragande departementschefen anförde
i prop. nr 114 år 1955 följande.

För hemmafruarna avses sjukpenningförsäkringens funktion vara att
gardera mot bortfall på grund av sjukdom av deras arbetskraft för familjens
räkning. Något barnvillkor har emellertid inte uppsatts. Alldeles samma
funktion som den nyssnämnda torde en sjukpenningförsäkring fullgöra
för en familj bestående av moder och små barn. Behovet av sjukpenning
torde måhända mången gång vara större för en sådan familj. Situationen
torde väl i allmänhet vara densamma, vare sig familjen består av änka och
småbarn eller av frånskild eller hemskild kvinna med småbarn. Det synes
mig därför mindre följ driktigt att — när man nu har tagit in den med mannen
sammanlevande hemmafrun i den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
och detta oberoende av barnvillkor — hustru med hemmavarande barn skall
uteslutas ur denna försäkring, om mannen försvinner ur familjebilden genom
att makarna flyttar isär med eller utan hem- eller äktenskapsskillnad
eller mannen avlider.

I propositionen berördes icke frågan om utsträckning av nämnda förmån
till att gälla även ogifta mödrar. Detta spörsmål behandlades emellertid av
andra lagutskottet (utlåtande nr 28) som i anledning av vid riksdagen avgivna
motioner anförde att situationen torde vara en annan för ogifta mödrar
än för änkor samt hem- och frånskilda kvinnor genom att de förra i regel
antingen kunde antagas snart återta sitt förvärvsarbete eller tillhöra kategorin
icke förvärvsarbetande hemmadöttrar. Utskottet ville likväl icke bestrida,
att behov av hjälp kunde föreligga för de ogifta mödrarna. Emellertid
ansåg sig utskottet icke kunna tillstyrka en sådan utsträckning av förmånen.
Utskottet förklarade sig förutsätta att frågan skulle följas med uppmärksamhet.

År 1960 utvidgades hemmafruförsäkringen — och den därtill anslutande
frivilliga försäkringen — så att ogifta mödrar, som sammanlevde med barn
under 16 år, fick ett försäkringsskydd, motsvarande det som i samma situation
tillkom ensamstående kvinnor, som var eller varit gifta (prop. 1960: 137,
LI 2U 1960:36).

Genom lagen om allmän försäkring, som gäller från den 1 januari 1963,
utvidgades personkretsen för hemmafruförsäkringen och den frivilliga försäkringen
till att omfatta även kvinna som stadigvarande sammanbor med

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

någon med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn (prop. 1962: 90,
L2U 1962: 27). Denna utvidgning stod i samband med ändringar år 1960 i
skattelagstiftningen, vilka innebar att kvinna som nyss sagts i skattehänseende
behandlas som gift.

Krav på ändring av det villkor för tillhörighet till hemmafruförsäkringen
som hänför sig till barnets ålder (sextonårsgränsen) har väckts i motioner
åren 1962 och 1966 (2 LU 1962: 27, 1966: 47). Motionerna föranledde ingen
åtgärd, men sistnämnda år uttalade utskottet att om det blev aktuellt med
en mera allmän omprövning av sextonårsgränsen så förutsatte utskottet
att även den ifrågavarande regeln skulle övervägas.

I samband med reformförslag år 1966 om förbättrad sjukpenningförsäkring
hade riksdagen att ta ställning till motionsyrkande om att den allmänna
sjukförsäkringens regler och tillämpningsföreskrifter skulle överses
i syfte att män skulle bli jämställda med kvinnor i fråga om rätten till de
förmåner som hemmafruförsäkringen innefattar. I sitt av riksdagen godkända
utlåtande 1966: 47 konstaterade andra lagutskottet att problemet ingick
i den större frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom
socialförsäkringen. Utskottet var inte berett att i dåvarande sammanhang
ta ställning till frågor av den arten, men utskottet uttalade att Kungl. Maj :t
borde ta upp problemet i lämpligt sammanhang.

Påföljande år behandlades i riksdagen motioner om översyn av socialförsäkringssystemet
såvitt angår frågan om jämställdhet mellan män och
kvinnor. Andra lagutskottet anslöt sig i sitt utlåtande 1967: 38, vilket godkändes
av riksdagen, till motionärernas uppfattning att det fanns behov
av översyn av socialförsäkringsförmånerna i aktuellt hänseende. Riksdagens
begäran om utredning har i vad den avser översyn av sjukförsäkringsreglerna
av Kungl. Maj :t överlämnats till familjepolitiska kommittén att
övervägas vid kommitténs fortsatta arbete.

Vid fjolårets riksdag väcktes jämväl motioner om vissa sjukförmåner
för hemmadöttrar. Ett av yrkandena innebar att hemmadöttrar skulle beredas
möjlighet att teckna frivillig försäkring för tilläggssjukpenning. I
sitt av riksdagen godkända utlåtande 1967: 36 erinrade andra lagutskottet
om att reglerna om sjukpenning i lagen om allmän försäkring med vissa
undantag byggde på principen att sjukpenning skulle utgå endast då sjukdomen
medförde ett bortfall av förvärvsinkomst. Utskottet ansåg inte att
hemmadöttrarnas situation var så speciell att de i fråga om sjukpenningförmåner
borde bedömas på annat sätt än försäkrade i allmänhet. Utskottet
ville därför inte tillstyrka att undantag från angivna princip skulle göras
för hemmadöttrarna.

Under innevarande år har riksdagen behandlat en motion om utredning
av frågan om en frivillig sjukpenningförsäkring för ålderspensionärer. Motionen
har avslagits i enlighet med vad andra lagutskottet hemställt i utlåtande
1968: 36.

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

5

Utskottet

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring
omfattar varje inskriven försäkrad som har inkomst av förvärvsarbete
uppgående till minst 1 800 kronor om året samt dessutom — på grund
av vad som brukar benämnas hemmafruförsäkringen — kvinnor upp till
67 års ålder vilkas inkomst understiger nämnda belopp men som stadigvarande
sammanbor med make eller därmed jämställd person eller barn under
16 år. Som komplement till den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
finns en frivillig sådan. Denna är avsedd — förutom för vissa studerande
— för dels kvinnor som enligt vad nyss sagts har rätt till grundsjukpenning
trots att deras årsinkomst understiger 1 800 kronor, dels kvinnor som
skulle ha tillhört hemmafruförsäkringen om inte deras inkomster utgjort
hinder därför.

Motionärerna vill att den frivilliga sj nkpenningför säkringen skall utsträckas
till att omfatta vissa ytterligare grupper, nämligen dels kvinnor,
som tidigare inbegripits under hemmafruförsäkringen men som inte längre
uppfyller villkoren på grund av makes död eller på grund av att hemmavarande
barn uppnått 16 års ålder, dels hemmadöttrar eller andra, som
vårdat åldriga anhöriga mot fritt vivre och därför varit obligatoriskt sjukpenningförsäkrade
men som inte längre har någon förvärvsinkomst efter
de anhörigas frånfälle, dels ock gifta män, som saknar inkomst av förvärvsarbete
på grund av att de sköter hemmet. Motionärerna begär översyn av
lagen om allmän försäkring i sådant syfte.

Enligt utskottets mening föreligger ett i nuvarande lagstiftning obeaktat
behov av försäkringsskydd vid sjukdom för de av motionärerna åsyftade
kategorierna. Möjligheten att utsträcka rätten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring
till dessa grupper bör därför övervägas.

Önskemålet om översyn av sjukpenningreglerna torde delvis bli tillgodosett
genom det utredningsarbete som pågår inom familjepolitiska kommittén.
Det finns anledning anta att kommittén, som enligt sina direktiv
har att ägna särskild uppmärksamhet åt de ensamstående barnförsörjarna,
kommer att pröva bl. a. sextonårsgränsens betydelse inom sjukpenningförsäkringen.
Till kommittén har också överlämnats riksdagens framställning
från i fjol om att frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor inom
socialförsäkringssystemet skall utredas. Även spörsmålet i vad mån gifta
män, som sköter hemmet och som saknar förvärvsinkomst, bör vara sjukpenningförsäkrade
torde således tas upp till behandling av kommittén.

Även för övriga i motionerna berörda grupper — kvinnor som ej längre
uppfyller villkoren för hemmafruförsäkring på grund av makes död samt
hemmadöttrar vars åldriga anhöriga avlidit — bör enligt utskottets mening
möjligheten att teckna frivillig sjukpenningförsäkring bli föremål för
utredning.

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
1:413 och 11:514, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
att frågan om vidgad möjlighet att teckna frivillig sjukpenningförsäkring
blir föremål för utredning i enlighet med
vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade
genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 oktober 1968

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s),
Hiibinette (h), Eric Carlsson (ep)*, Dahlberg (s), Högström (s), Erik Filip
Petersson (fp) och Blom (fp);

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg
(s), Rimmerfors (fp), fröken Wetterström (h), fröken Sandell (s), herrar
Fredriksson (s), Gomér (ep) och fru Svensson (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Carlqvist (s), herrar Lars Larsson (s), Dahlberg (s), Högström (s)
samt fröken Sandell (s) och herr Fredriksson (s), vilka ansett,

a) att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med orden
»Enligt utskottets mening» och slutar på samma sida med orden »bli föremål
för utredning» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Sjukpenningförsäkringens funktion avses vara att gardera mot inkomstbortfall
på grund av sjukdom eller, beträffande hemmafruar och
likställda, mot bortfall på grund av sjukdom av arbetskraft för familjens
räkning. Frågan vilka merkostnader som uppstår för den enskilde i samband
med sjukdom tillägges däremot inte någon betydelse för rätten till
sjukpenning. Att utsträcka sjukpenningsystemet på sätt motionärerna föreslår
när det gäller kategorierna änkor utan barn eller ensamstående
kvinnor med barn som fyllt 16 år eller hemmadöttrar är följaktligen inte

Andra lagutskottets utlåtande nr 49 år 1968

7

väl förenligt med grundläggande principer inom sjukpenningförsäkringen.
I vad avser änkor utan barn skulle dessutom motionsförslagets genomförande
innebära att samordningen mellan sjukpenningförmåner och pensionsförmåner
rubbades. Beträffande hemmadöttrarna uttalade utskottet i
anledning av motioner under fjolåret att deras situation inte är så speciell
att de i fråga om sjukpenningförmåner bör bedömas annorlunda än försäkrade
i allmänhet. Utskottet anser inte skäl föreligga att frångå denna
ståndpunkt.

I övrigt vill utskottet erinra om det utredningsarbete som pågår inom
familjepolitiska kommittén. Denna har enligt sina direktiv att ägna särskild
uppmärksamhet åt de ensamstående barnförsörjarna och kommer
att pröva bl. a. sextonårsgränsens betydelse inom sjukförsäkringen. I
framställning till Kungl. Maj :t begärde riksdagen förra året att frågan om
jämställdhet mellan män och kvinnor inom socialförsäkringen skulle utredas.
Beträffande översynen av reglerna inom sjukförsäkringen har uppdraget
överlämnats till familjepolitiska kommittén, som sålunda kommer
att ta upp frågan i vad mån gifta män utan förvärvsinkomst bör vara
sjukpenningförsäkrade.

På grund av det anförda föreligger enligt utskottets mening inte skäl
att vidtaga någon åtgärd i anledning av motionsyrkandet.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att förevarande motioner, 1:413 och 11:514, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.»