Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av motioner om vidgad befogenhet för vigselförrättare
inom annat trossamfund än svenska
kyrkan.

I motionen II: 24 av herrar Fridolfsson i Stockholm och Nilsson i Agnäs
hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om förslag till sådan
ändring av giftermålsbalken att kristet trossamfund skall få förrätta
vigsel under förutsättning att en av de trolovade tillhör något kristet trossamfund
och att båda är svenska medborgare.

Gällande rätt

Bestämmelserna om vigsel återfinns i 4 kap. giftermålsbalken. Äktenskap
kan ingås antingen med kyrklig eller borgerlig vigsel. Valfrihet mellan
de båda formerna föreligger så till vida, att kontrahenterna alltid äger erhålla
borgerlig vigsel, så snart de över huvud taget är berättigade att in»å
äktenskap.

Kyrklig vigsel äger rum inom svenska kyrkan eller inom annat trossamfund.
Vigsel inom svenska kyrkan må äga rum, om de trolovade eller eu
av dem tillhör svenska kyrkan. Kyrklig vigsel inom annat trossamfund än
svenska kyrkan kan ske, om Kungl. Maj :t medgivit att vigsel må förrättas
inom samfundet och de trolovade eller en av dem tillhör samfundet. Sådan
vigselrätt har tillerkänts flertalet av de i Sverige förekommande trossamfunden.
Vidare galler att Kungl. Maj :t äger förordna att medlem av utländskt
evangeliskt-lutherskt trossamfund skall ha samma rätt till kyrklig vigsel
som medlem av svenska kyrkan. Sådant förordnande har meddelats i fråga
om medlemmar av danska folkkyrkan, norska statskyrkan, Finlands
evangelisk-lutherska kyrka och evangelisk-lutherska Augustanasynoden i
Amerika.

Beträffande förrättare av kyrklig vigsel gäller att till vigsel inom svenska
kyrkan äger de trolovade välja vilken präst inom kyrkan de önskar men
att endast präst i församling, av vilken endera är medlem, är skyldig att
viga. Inom annat trossamfund förrättas vigsel av den som är behörig därtiH
ooiigi Kongl. Maj :ts förordnande. Har Kungl. Maj :t medgivit att vigsel
må förrättas inom visst trossamfund av dess prästerskap eller eljest av befattningshavare
i samfundet, må sådan präst eller befattningshavare ej ut 1

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 9 samt. 1 avd. Nr 39

2 Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

öva sin behörighet att viga, innan länsstyrelsen i det län där samfundets
styrelse har sitt säte, på framställning av samfundet meddelat intyg om
att han är behörig att förrätta vigsel inom samfundet. Nu sist berörda bestämmelse
återfinns i kungörelse den 26 oktober 1951.

Beträffande själva vigselceremonin föreskrivs i nämnda kapitel i gittermålsbalken,
att de trolovade, som skall vara samtidigt tillstädes inför vigselförrättaren,
skall inför denne avgiva sitt ja och samtycke till äktenskapet
samt att kontrahenterna därpå skall av vigselförrättaren förklaras för äkta
makar. I övrigt skall lända till efterrättelse, vid vigsel inom svenska kyrkan
föreskrifterna i kyrkohandboken och vid vigsel inom annat trossamfund dess
kyrkobruk samt vid borgerlig vigsel de bestämmelser som Kungl. Maj :t
meddelar.

Genom lagen den 30 juni 1948 om ämbetsansvar för vigselförrättare
i vissa fall är stadgat, att vigselförrättare, som åsidosätter vad honom i sådan
egenskap åligger beträffande annat än rent kyrklig ordning, döms,
även om det ej sker i utövning av befattning varmed ämbetsansvar är förenat,
för tjänstefel till böter eller, om brottet är grovt, fängelse i högst ett
år efter vad i 20 kap. 4 § brottsbalken sägs.

Frågans tidigare behandling

Den av motionärerna väckta frågan har, såsom närmare tramgår a\ utskottets
utlåtande 1967: 13, tidigare vid flera tillfällen behandlats av riksdagen.
Här torde endast böra återges utskottels i nämnda utlåtande intagna
yttrande. Utskottet anförde följande.

I förevarande motion hemställes om förslag till sådan ändring av nyssnämnda
regler att vigsel av svenska medborgare skall få förrättas inom
kristet trossamfund så snart en av de trolovade tillhör något sådant sam fund.

. „

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har utskottet vid 19b2
och 1964 års riksdagar avstyrkt motioner med väsentligen samma yrkande.
Som skäl härför anförde utskottet i sina av riksdagen godkända utlåtanden
att ett begränsat behov av en utvidgning av behörigheten att förrätta kyrklig
vigsel visserligen kunde föreligga men att gällande bestämmelsei ej medförde
sådana olägenheter, att frågan fordrade omedelbar lösning. Utskottet
framhöll vidare,"att problemet ägde samband med vigselskyldigheten för
präst inom svenska kyrkan samt att denna fråga icke syntes kunna lösas
oberoende av den pågående utredningen rörande förhållandet mellan staten
och kyrkan. Vid förra årets riksdag, då motioner med mer långtgående önskemål
i ämnet prövades, vidhöll utskottet i av riksdagen godkänt utlåtande
sina tidigare uttalanden samt erinrade om att riksdagen i anledning av familj
er ätt skommitténs förslag till ändringar i giftermålsbalken torde få ta
ställning till berörda bestämmelser.

Under behandling av förevarande motion har utskottet erfarit att proposition
i anledning av familjerättskommitténs betänkande är under utarbe -

3

Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

tände inom justitiedepartementet samt att utredningen kyrka—stat beräknas
avlamna sitt slutbetänkande omkring årsskiftet 1967—1968 Med hän
syn härtill och då någon omständighet ej förekommit som föranleder utskot sm

tldl§are uppfattning i frågan kan utskottet icke tillstyrka
bitall lill motionen.

Utskottets yttrande utmynnade i eu hemställan att motionen icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Hemställan bifölls.

Motionen

Motionärerna anser att utskottets motivering för sitt ståndpunktstagande
i utlåtandet 1967: 13 är föga övertygande samt anför följande.

För den som känner de kyrkliga och frikyrkliga förhållanden i dagens
Sverige ar det ett klart faktum att de olika religiösa organisationerna står
varandra narmare nu än tidigare i sitt arbete. Detta har medfört att de
personliga kontakterna mellan medlemmarna blivit mera allmänna För
manga synes det därför orimligt att ett par trolovade, som tillhör ett annat
trossamfund an svenska kyrkan, ej kan vigas av en vigselförrättare från
ett annat visst trossamfund.

Kyrka—slatutredningen m. in.

1958 års utredning kyrka—stat har i sitt slutbetänkande (SOU 1968: 11)
rörande den genom motionen aktualiserade frågan anfört följande.

Vigselrätten inom fritt trossamfund är på samma sätt som inom svenska
kyrkan begransad till de fall då åtminstone den ene av de trolovade tillhör
samfundet. För fritt trossamfund kan detta emellertid ha större praktisk
betydelse an för kyrkan. Det torde knappast förekomma att den som utträtt
ur svenska kyrkan önskar vigsel inom kyrkan. Däremot förekommer att personer
som visserligen ej inträtt i ett fritt trossamfund men ändock står i nära
relation till ett sadant önskar vigas inom samfundet. I riksdagen har i mohoner
hemställts om lagändring för att möjliggöra sådan vigsel
Nagra principiella betänkligheter av mera allvarlig art föreligger ei mot eu
sadan ändring, att redan i A-läget vigselförrättare inom annat trossamfund
an svenska kyrkan ges behörighet att viga även då ingen av de trolovade
ar medlem i samfundet. Pa en bedömning av det praktiska behov, som i sådant
hanseende ma gora sig gällande, saknar utredningen anledning ingå
En sadan andrad ordning aktualiserar frågan om ej även präst i svenska
kyrkan bor ges en på samma sätt vidgad vigselbehörighet, oberoende av relationen
kyrka—stat.

Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.

Jämlikt Kung!. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1968 har chefen för ut
bildningsdepartementet tillkallat sakkunniga för fortsatt utredning av frå -

4 Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968

gan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska
kyrkan. Enligt direktiven skall de sakkunniga i första hand söka nå fram till
ett ställningstagande rörande den principiella utformningen av förhållandet.
Med anledning av förevarande motion kan nämnas att frågoi rot ande
enligt direktiven inte bör tas upp av de sakkunniga utan skall behandlas vid
en senare tidpunkt.

Utskottet

Enligt giftermålsbalkens regler må kyrklig vigsel äga rum inom svenska
kyrkan samt inom annat trossamfund, om Kungl. Maj :t medgivit att vigsel
må förrättas inom samfundet. En förutsättning för kyrklig vigsel är att de
trolovade eller en av dem tillhör det samfund, inom vilket vigseln ar avsedd
att förrättas. Präst inom svenska kyrkan är under vissa förutsättningar
skyldig att viga, medan sådan skyldighet ej åvilar vigselförrättare
inom annat samfund.

I förevarande motion hemställs om förslag till sådan ändring av nyssnämnda
regler att vigsel av svenska medborgare skall få förrättas inom kristet
trossamfund så snart en av de trolovade tillhör något sådant samfund.
Motioner med samma eller i huvudsak samma förslag har tidigare på hemställan
av utskottet avslagits av riksdagen, senast förra året. I sina utlåtanden
i ämnet har utskottet anfört att det visserligen kunde föreligga ett begränsat
behov av att utvidga behörigheten att förrätta kyrklig vigsel, men
att gällande bestämmelser inte medförde sådana olägenheter att frågan krävde
omedelbar lösning. Utskottet har också framhållit förslagets samband
med frågan om vigselskyldigheten för präst inom svenska kyrkan, vilken
fråga inte syntes kunna lösas oberoende av utredningen rörande förbållandet
mellan staten och kyrkan.

Kyrka—statutredningen har innevarande år till Kungl. Maj:t avgivit sitt
slutbetänkande. Däri uttalas att några principiella betänkligheter av mera
allvarlig art inte föreligger mot att vigselförrättare inom annat trossamfund
än svenska kyrkan ges behörighet att viga även då ingen av de trolovade ar
medlem i samfundet. En sådan ändrad ordning aktualiserar enligt utredningen
frågan om ej även präst i svenska kyrkan bör ges en på samma sätt
vidgad vigselbehörighet. Utredningens betänkande är f. n. föremål för remissbehandling.

Enligt utskottets mening är det icke påkallat att nu ta upp den genom förevarande
motion väckta frågan till mera ingående behandling. Avgörandet
torde nämligen med fördel böra anstå i avbidan på slutförandet av remissbehandlingen
utav kyrka—statutredningens slutbetänkande och Kungl.
Maj :ts ställningstagande med anledning därav. Det bör också framhållas att
lösningen av frågan och vad därmed äger samband kan bli beroende av ut -

Första lagutskottets utlåtande nr 39 år 1968 5

formningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan, något som
övervägs av en nyligen tillsatt utredning. Utskottet kan således icke tillstyrka
bifall till motionen.

Utskottet hemställer,

att förevarande motion, 11:24, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 oktober 1968

På första lagutskottets vägnar:

ERIK SVEDBERG

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Erik Svedberg (s), Hjorth (s), Arvidson
(h), Ernulf (fp), Svanström (ep)*, Helge Karlsson (s), fru Lilly Ohlsson
(s) och herr Lidgard (h);

från andra kammaren: fru Löfqvist (s), herrar Svensson i Vä (ep),
Gustafsson i Borås (fp), Jönsson i Malmö (s), Wiklund i Stockholm (fp)*,
Fiidolfsson i Stockholm (h), Hansson i Piteå (s)* och Zetterström (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Arvidson (h), Ernulf (fp), Lidgard (h), Gustafsson i Borås
(fp), Wiklund i Stockholm (fp) och Fridolfsson i Stockholm (h), vilka ansett dels

att fjärde stycket i utskottets yttrande bort erhålla följande lydelse.

Som motionärerna anfört står de religiösa organisationerna varandra närmare
i sitt arbete nu än tidigare. Den gällande begränsningen i vigselrätten
ter sig därför för många som helt orimlig. Härtill kommer, som kyrka—statutredningen
anfört i sitt betänkande, att det förekommer att personer som
visserligen ej inträtt i ett fritt trossamfund men ändock står i nära relation
till detta önskar vigas inom samfundet. Enligt utskottets mening saknas bärande
skäl att förvägra dem detta, särskilt som den nuvarande ordningen
även är förenad med praktiska olägenheter. Utskottet anser således att vigselförrättare
inom annat kristet trossamfund än svenska kyrkan bör ges behörighet
att viga svenska medborgare även då ingen av de trolovade är medlem
i samfundet, under förutsättning att en av de trolovade tillhör något
kristet trossamfund. Lagförslag härom bör föreläggas 1969 års riksdag.

dels ock atl utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motion, 11:24,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom sin mening giva till
känna vad utskottet ovan anfört.

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680030