Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

1

Nr 37

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om offentliggörande av handlingarna rörande
utlcimningen av de baltiska flyktingarna år 1946.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 208 och II: 385.
Texten är tryckt i andra kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Hiibinette (h) samt i andra kammaren
herrar Werner (h), Börjesson i Falköping (ep), Rubin (mbs) samt
Dickson, Nordstrandh, Björkman och Bengtson i Solna (alla h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa
att sekretessen av handlingarna kring de baltiska flyktingarnas utlämnande
år 1946 omedelbart bringas att upphöra».

Tillämpliga bestämmelser och frågans tidigare behandling

I 3 § första stycket lagen den 28 maj 1937 om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) föreskrives att handlingar
i ärenden vilka angå rikets förhållande till främmande makt allenast
må i de fall och i den ordning Konungen bestämmer utlämnas tidigare än
femtio år efter handlingens datum.

Frågan om utlämnandet av baltiska flyktingar till Sovjetunionen år 1946
har vid flera tillfällen behandlats i riksdagen. Första gången skedde detta
den 23 november 1945 då framställda interpellationer i båda kamrarna besvarades
av stats- respektive utrikesministrarna. De lämnade därvid vissa
upplysningar om vad som förekommit i saken. (I 1945 nr 36 s. 1 ff; II 1945
nr 38 s. 1 ff).

Den ifrågavarande utlämningen förekom också till diskussion i båda kamrarna
vid 1946 års remissdebatt varvid inlägg gjordes bl. a. av stats- och utrikesministrarna
(se bl. a. I 1946 nr 2 s. 63 ff; II 1946 nr 2 s. 89 ff och nr 3
s. 89 ff). Utrikesministern besvarade vidare den 27 juni 1946 i andra kammaren
en enkel fråga angående behandlingen i Sovjetunionen av de utlämnade
balterna (II 1946 nr 29 s. 1 f).

Vid innevarande riksdags vårsession framställdes i andra kammaren en
interpellation om utgivande av en vitbok rörande baltutlämningen. Interpellationen
besvarades av statsministern den 22 februari 1968 (II 1968
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 37

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

nr 8 s. 29 ff). Han meddelade då att en stor del av de handlingar som berörde
utlämningen av balterna föll under sekretesslagen och alltså inte kunde
utlämnas annat än efter beslut av Kungl. Maj :t förrän efter 50 år från
handlingens datum. Tidigare framställningar om utlämnande av handlingar
och om utgivande av en vitbok hade avslagits. Statsministern fann inte skäl
föreligga för ändring av regeringens inställning i denna fråga. Under den
på svaret följande debatten framhöll statsministern bl. a. att händelseförloppet
i samband med utlämningen offentliggjorts av olika representanter
för den svenska regeringen och blivit föremål för utförliga debatter i riksdagen
åren 1945 och 1946. Allt som berörde de svenska myndigheternas ställningstagande
var publicerat. Vad som till äventyrs kunde finnas därutöver
var resonemang med främmande makter. Enligt statsministerns uppfattning
saknades motiv för att utsätta sig för de eventuella risker för vårt förhållande
till främmande makt som ett brytande av sekretessen kunde medföra
(s. 34).

Vid en av utskottet i anledning av förevarande motioner gjord förfrågan
hos utrikesdepartementet har inhämtats att sträng sekretess fortfarande
upprätthålles för alla handlingar som angår rikets förhållande till främmande
makter under det andra världskriget. Utlämnande av dylika handlingar
för forskningsändamål har sålunda medgivits endast i ett enstaka
fall och bl. a. har en av författaren Per Olov Enquist gjord framställning
om rätt att för en bok rörande baltutlämningen ta del av departementets
handlingar i ärendet avslagits av Kungl. Maj :t. — Det kan i detta sammanhang
nämnas att Enquist i boken (»Legionärerna» Stockholm 1968) redovisar
ett av honom sammanbragt omfattande material rörande förhållanden
som sammanhänger med utlämningen av balterna.

Motionerna

I motionerna framhålles inledningsvis att frågan om den svenska regeringens
utlämnande av de baltiska flyktingarna år 1946 på nytt aktualiserats.
Anledningen härtill är bl. a. att man har kunnat förmärka en liberalisering
vid tillämpningen av asylrätten. Som exempel härpå kan anföras de
amerikanska medborgare som den senaste tiden fått asyl i Sverige efter att
ha lämnat USA:s försvarsmakt. Därtill kommer att en baltisk sammanslutning
i Sverige utgett en bok som söker återge händelserna kring vår dåvarande
regerings vägran att ge de ifrågavarande balterna asylrätt i Sverige.
På en fråga har statsministern under hänvisning till att handlingarna i
ärendet belagts med sekretess under 50 år inte funnit anledning lämna någon
redogörelse för omständigheterna kring händelseförloppet, ej heller att
utge någon »vit bok».

Sekretessbestämmelser har enligt motionärerna givetvis sitt uppenbara
berättigande i vissa krislägen, bl. a. av säkerhetsskäl. När krisen är över -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

3

vunnen bör man dock kunna lätta på hemlighetens slöja. Att sekretessbelägga
det nu anförda ärendet ända fram till 1995 synes från många synpunkter
oklokt, bl. a. eftersom det från vårt folks synpunkt anses värdefullt
att äntligen få en öppen och objektiv belysning av betingelserna kring händelserna
1946. Den kritik mot handläggningen som nu är föremål för olika
bedömanden kan därvid antingen bestyrkas eller bringas ur världen.

Avslutningsvis framhåller motionärerna att det synes dem av stort värde
att sekretessen för handlingarna kring de baltiska flyktingarnas utlämnande
1946 nu efter 22 år kunde bringas att upphöra.

Utskottet

Enligt sekretesslagen, som stiftats av riksdagen och regeringen gemensamt,
tillkommer det regeringen att pröva och avgöra frågan, om de handlingar
som åsyftas i förevarande motioner bör offentliggöras eller inte. På
grund härav kan utskottet inte i anledning av motionerna tillstyrka någon
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet hemställer,

att riksdagen avslår motionerna 1:208 och 11:385.

Stockholm den 5 november 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp),
Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),
Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson
i Billingsfors* (s), Mossberg (s), Norrby (fp), Werner* (h) och Lindberg
(ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Werner (h) som anfört:

Som uttalas i förevarande motioner föreligger ett starkt intresse från både
allmänna och enskilda synpunkter av ökad offentlighet beträffande omständigheterna
kring utlämnandet av de baltiska flyktingarna 1946. Jag
kan visserligen godta utskottets uppfattning, att riksdagen inte bör göra

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 37 år 1968

en framställning hos regeringen i den forin som motionernas hemställan
anger, men jag finner starka skäl för en allmän opinionsyttring i frågan
från riksdagens sida. En sådan kan enligt min mening ske utan otillbörligt
intrång på regeringens kompetensområde. Jag hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna I: 208 och II: 385
anhåller hos Kungl. Maj :t om en prövning i positiv anda av
möjligheterna till ökad offentlighet beträffande omständigheterna
kring utlämnandet av de baltiska flyktingarna 1946.

ESSELTE AB, STHLM 68
814511