Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968
1
Nr 33
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om rätt för borgerlig primärkommun och landstingskommun
att bevilja anslag till politiskt parti för viss
informationsverksamhet.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 451 och II: 561.
Texten är tryckt i andra kammaren.
Motionärer är i första kammaren herrar Torsten Andersson, Ernst Olsson
och Johan Olsson (alla ep) samt i andra kammaren herrar Boo och Larsson
i Borrby (båda ep).
Hemställan avser: »att riksdagen måtte besluta uttala att beviljande av
anslag till politiskt parti för bedrivande av kommunal information och
opinionsbildning är eu angelägenhet för s. k. borgerlig primärkommun och
landstingskommun».
Gällande regler in. in.
I fråga om primärkommuns kompetens föreskrives i 3 § kommunallagen
att kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda
sina angelägenheter, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar
tillkommer annan. För landstingskommun har en bestämmelse av
motsvarande art intagits i 4 § landstingslagen.
Kommunernas rätt att lämna ekonomiskt stöd till politiska partier har
vid flera tillfällen prövats av regeringsrätten, som funnit att sådan rätt inte
föreligger såvitt bidragen användes för att främja partipolitisk verksamhet.
Ett beslut av stadsfullmäktige i Eskilstuna att tilldela politiska ungdomsorganisationer
i staden kommunala hyresbidrag upphävdes sålunda
av regeringsrätten, som fann att beslutet inte innefattade något hinder mot
att bidragen helt eller till väsentlig del användes till främjande av politisk
verksamhet samt det inte kunde anses som en stadens angelägenhet att
stödja verksamhet av denna art (RÅ 1964 I 42). Till samma resultat kom
regeringsrätten vid sin prövning av ett beslut av kommunalfullmäktige i
Vattholma kommun att ge ett inom kommunen inrättat ungdomsråd befogenhet
att fördela anslag till föreningar med ungdomsverksamhet på sitt
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 33
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968
program utan att undantaga politiska föreningar (RÅ 1964 I 43). Även ett
beslut av ungdomsnämnden i Råda kommun att lämna bidrag till den fritids-
och ungdomsverksamhet, som Mölnlyclce SSU klubb bedrev, upphävdes
av regeringsrätten (RÅ 1964 S 60).
Enligt ett år 1965 antaget tillägg till 3 § barnavårdslagen skall det ingå
i barnavårdsnämnds uppgifter att stödja den personlighetsutvecklande och
samhällsfostrande verksamhet som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar.
I propositionen med förslag till ifrågavarande tillägg (prop.
1965: 69) hänvisades till de nyss nämnda utslag i vilka regeringsrätten förklarat
att kommunalt bidrag inte kunde lämnas till politisk ungdomsorganisation
för främjande av dess politiska verksamhet. Föredragande statsrådet
uttalade att de politiska ungdomsorganisationerna i vårt samhälle fyller
en mycket betydelsefull ungdoms- och samhällsfostrande funktion. I
fråga om statliga organisationsbidrag är de helt likställda med övriga ungdomssammanslutningar.
Om kommunerna är förhindrade att stödja de politiska
ungdomsorganisationerna, innebär detta att statens och kommunernas
stöd åt dessas verksamhet delvis kommer att grunda sig på skilda målsättningar.
Denna brist på överensstämmelse fann statsrådet otillfredsställande
och olycklig. De samhälleliga insatserna från statens och kommunernas
sida måste kännetecknas av en helhetssyn, så att olika stöd- och stimulansåtgärder
syftar till att komplettera varandra. Bristande samstämmighet
i det grundläggande betraktelsesättet kan leda till att verkan förfelas eller
uteblir. De politiska ungdomsorganisationerna bör därför också såvitt angår
kommunalt stöd behandlas på samma sätt som andra ungdomsorganisationer.
Kommunernas stöd åt ungdomsverksamheten kan lämnas på en
rad olika sätt. Det är inte avsikten att kommunerna skall bli bundna att ge
sitt stöd i en viss form, t. ex. genom ekonomiska bidrag, utan kommunerna
skall också i fortsättningen själva få avgöra både omfattningen och formen
för detta stöd. Stödet måste anpassas efter föreliggande behov och resurser.
Frågor som sammanhänger med den primärkommunala och landstingskommunala
kompetensen behandlas för närvarande av kommunalrättskommittén,
som erhållit direktiv i detta hänseende den 5 mars 1965. Direktiven
tar huvudsakligen sikte på frågan om kommunernas rätt att stödja näringsverksamhet
av olika slag. Frågan om stöd till politiska partier berörs inte
i direktiven.
Det bör slutligen erinras om att statligt ekonomiskt stöd utgår till politiska
partier. Beslutet härom fattades av 1965 års riksdag och tillämpas
fr. o. m. kalenderåret 1966 (prop. 1965: 174; KU 1965:44). Bidraget utgår
med 60 000 kronor per riksdagsmandat och kalenderår. Bidrag utgår endast
till partier som i det senaste andrakammarvalet uppnått minst 2 % av de
i hela riket avgivna giltiga rösterna. Någon statlig kontroll av medlens användning
förekommer ej.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968
3
Tidigare behandling av frågan om kommunal information
Inledningsvis kan omnämnas att frågor som sammanhänger med kommunal
information behandlades i ett betänkande som år 1947 avgavs av en
kommitté för kommunal upplysningsverksamhet (SOU 1947: 76). Kommitténs
förslag tog sikte på att förbättra de kommunala förtroendemännens
och tjänstemännens kunskaper i frågor som sammanhängde med den kommunala
förvaltningen. I detta syfte skulle bl. a. korrespondenskurser och
annan kursverksamhet anordnas med stöd av statsbidrag.
Vid 1965 års riksdag hemställdes i motioner om uppdrag åt kommunalrättskommittén
att utreda vilka åtgärder som borde vidtagas för att främja
kommunala fullmäktigeledamöters möjligheter att erhålla fortlöpande informationer
om arbetet inom kommunens styrelse.
Konstitutionsutskottet (KU 1965:23) avstyrkte enhälligt motionerna. I
sitt utlåtande, som godkändes av riksdagen, framhöll utskottet bl. a., att de
i motionerna aktualiserade frågorna var förtjänta av uppmärksamhet samt
att deras betydelse ökade med den fortgående vidgningen av de kommunala
arbetsuppgifterna och utvecklingen mot allt större kommuner. Frågorna
kunde emellertid inte lösas genom lagstiftningsåtgärder, och informationsverksamhetens
bedrivande borde i första hand övervägas på det lokala planet
och inom de kommunala förbunden.
Frågan om förbättrad information om de kommunala förhållandena förekom
även i andra sammanhang till behandling vid 1965 och 1966 års riksdagar.
Sålunda hemställdes i en motion till 1965 års riksdag att den statliga
informationsverksamheten, dess omfattning, inriktning och utformning,
måtte bli föremål för skyndsam utredning. Allmänna beredningsutskottet,
till vilket motionen hänvisades, vitsordade i sitt utlåtande (ABU 1965: 28)
behovet av en mer aktiv statlig information och framhöll också vikten av
att effektiv information även lämnas av kommunala myndigheter. Utskottet
hemställde emellertid om avslag på motionen under hänvisning till en
inom statskontoret pågående utredning angående den statliga publikationsverksamhetens
finansiering. Riksdagen följde utskottet.
Vid 1966 års riksdag berördes frågan om samhällsinformationen i ett flertal
motioner, som hänvisades till konstitutionsutskottet. Motionerna föranleddes
närmast av frågan om möjligheterna att förbättra dagspressens
ekonomiska villkor. Denna fråga hade behandlats av pressutredningen som
föreslagit ett system med de politiska partierna som förmedlare av statliga
bidrag till tidningar. Utredningens förslag lämnades emellertid åt sidan till
förmån för det statliga partistöd som enligt vad ovan nämnts infördes från
och med år 1966. Motionärerna ansåg nu att tillkomsten av statligt partistöd
inte fick medföra, att statsmakterna lämnade tidningarnas särskilda problem
utan vidare beaktande. Konstitutionsutskottet erinrade i sitt utlåtande
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968
över motionerna (KU 1966: 26) om att åtskilliga uppslag till åtgärder från
samhällets sida till förbättrande av tidningarnas ekonomiska situation framkommit
under remissbehandlingen av pressutredningens betänkande och
i den allmänna debatt som under senare år förts om dagspressens villkor.
En sådan möjlighet var ökad statlig och kommunal information genom betald
annonsering i dagspressen. Utskottet framhöll att den sistnämnda frågan
måste betraktas även från andra synpunkter än de pressekonomiska.
Som riksdagen tidigare uttalat, med godkännande av utlåtanden av allmänna
beredningsutskottet, framstod det som angeläget, att både stat och kommun
strävade efter att intensifiera och förbättra sin information gentemot medborgarna
om den samhälleliga verksamheten på skilda fält. En sådan utveckling
aktualiserade ofrånkomligen frågan om kostnadsfördelningen mellan
det allmänna och de informationsförmedlande organen. För närvarande
spred tidningarna i allra största utsträckning den samhälleliga informationen
kostnadsfritt som en serviceåtgärd gentemot allmänheten. Denna ordning
måste framstå som en alltmer oriktig övervältring av det ekonomiska
ansvaret för verksamheten, ju mera denna utvecklades i enlighet med riksdagens
önskemål. Vid sin granskning hade utskottet funnit, att de önskemål
om närmare utredning, som uttryckts både i de förutnämnda remissyttrandena
och i motionerna, borde tillgodoses genom eu allmän och förutsättningslös
utredning rörande de möjligheter, som förelåg att genom generellt
verkande åtgärder från det allmännas sida förbättra dagspressens ekonomiska
villkor. Vid denna utredning borde de nyss berörda frågorna om den samhälleliga
informationen genom pressen särskilt beaktas. Riksdagen biföll utskottets
hemställan.
Den sålunda begärda utredningen tillkallades av justitieministern den
25 maj 1967 (1967 års pressutredning). 1 direktiven till utredningen berörs
frågan om samhällsinformationen inte närmare. Anledningen härtill är att
särskild utredning i detta ämne, informationsutredningen, tillkallats samma
dag. I direktiven för sistnämnda utredning, som dock huvudsakligen
torde ha att syssla med den samhällsinformation vilken kan bedrivas i statlig
regi, uttalas bl. a.
Utredningen bör i första hand pröva behovet av en vidgad information
om samhällets verksamhet. Mot bakgrunden härav bör utredningen ange
vilka mål som skall ställas upp för samhällsinformationen. Samtidigt som
det är önskvärt att få till stånd en effektiv informationsverksamhet, måste
ambitionerna självfallet begränsas så att kostnaderna hålls inom rimliga
gränser. Det är därför av intresse att få fram underlag för en bedömning
vad en vidgad samhällsinformation kommer att kosta det allmänna. Mot
bakgrund av den allmänna målsättning för samhällets informationsverksamhet
som utredningen finner önskvärd bör olika vägar att effektivisera
informationen behandlas närmare. En viktig sådan fråga gäller i vad mån
särskilda organ bör finnas för verksamheten. Frågan om ett centralt serviceorgan
har redan väckts. Detta bör ge utredningen anledning att överväga
vilka behov som föreligger av rådgivning eller annan service från ett centralt
organ.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968
b
Motionerna
Motionärerna framhåller att frågan om formerna för den kommunala informationen
under de senaste åren aktualiserats i olika sammanhang. I
princip har diskussionen begränsats till två områden, nämligen (1) den av
pressen, radion och TV s. a. s. i egen regi och på eget initiativ bedrivna
informationen och (2) kommunernas egen information, som kan avse såväl
fortlöpande information till pressen, radion m. fl. medier som information
till allmänheten i egen regi exempelvis via kommunala publikationer, filmer
och informationsmöten. Motionärerna anser att samtliga dessa former för
information har den allra största betydelse och förtjänar att på allt sätt
främjas och vidareutvecklas. De har emellertid också den uppfattningen att
de politiska partierna har en betydelsefull uppgift när det gäller att sprida
information rörande den kommunala verksamheten. Sådan information
sker också i regi av samtliga politiska partier men måste på grund av
bristande ekonomiska resurser i stort sett begränsas till valtillfällena. De
växande kommunala uppgifterna, de allt större kommunala enheterna m. fl.
skäl talar för att en förbättrad kommunal information måste komma till
stånd, om eu önskvärd förståelse för och kännedom om den kommunala
verksamheten skall kunna befästas och vidareutvecklas. Det är problem
som måste uppmärksammas i den traditionella informationen men som inte
minst de politiska partierna måste beakta.
Utskottet
I förevarande motioner fästs uppmärksamheten på frågan om formerna
för spridning av information om den kommunala verksamheten. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att detta är en fråga av stor betydelse. Den
fortgående utvecklingen mot större kommunala enheter medför att de direkta
kontakterna mellan kommunmedlemmarna och de kommunala förtroendemännen
minskar. Även andra vägar att sprida kännedom om de
kommunala organens verksamhet måste därför övervägas. Som motionärerna
påpekar kan de politiska partierna spela en viktig roll i detta sammanhang.
En ökad informationsverksamhet från partiernas sida i fråga om de
kommunala förhållandena torde emellertid förutsätta att partierna får
ökade ekonomiska resurser. Detta kan ske inom ramen för det statliga
partistödet. En annan väg är att partierna beviljas anslag av kommunerna
för informationsändamål. Gällande lagstiftning medger emellertid i princip
inte att kommunerna lämnar anslag till politiska partier. En uppmjukning
av principen har dock skett så till vida att anslag numera — efter eti tillägg
till barnavårdslagen — kan lämnas till de politiska ungdomsorganisationer
-
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968
na för deras samhällsfostrande verksamhet. En vidgning av kommunernas
rätt att bevilja partierna anslag skulle ligga i linje med den utveckling som
sålunda redan inletts. Frågan om en vidgning av den kommunala kompetensen
i förevarande hänseende bör enligt utskottets mening närmare utredas.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen i anledning av motionerna I: 451 och II: 561
anhåller hos Kungl. Maj :t om utredning av frågan om rätt
för kommun att bevilja anslag till politiskt parti för kommunal
informationsverksamhet.
Stockholm den 5 november 1968
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Sveningsson (h), Sörlin (s), Hernelius (h), Sörenson (fp), Tistad (fp),
Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s); samt
från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),
Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Larsson i Luttra* (ep), Andersson
i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och
Lindberg (ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Sveningsson, Hernelius och Wennerfors (alla h), vilka anfört:
Förevarande motioner åsyftar att kommunerna skall få rätt att ge bidrag
till partierna för bedrivande av kommunal information och opinionsbildning.
Då någon kontroll av användningen av sådana bidrag inte kan åstadkommas
utan att man uppger en av de viktigaste principer som fastlades vid införandet
av det statliga partistödet, är innebörden i motionernas förslag i realiteten
att ett allmänt kommunalt partistöd skall möjliggöras. Någon särskild
utredning härom bör enligt vår mening inte ifrågakomma. Det är visserligen
angeläget att få till stånd ökad kommunal information och debatt, men det
gäller ett stort problemkomplex som kan angripas på många vägar. Det är,
som utskottet framhöll 1965, föremål för uppmärksamhet bl. a. inom de
kommunala förbunden. Utredning pågår också om möjligheterna till ökad
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 33 år 1968
7
kommunal information och opinionsbildning genom pressen. Att bryta ut
frågan om partiernas insatser på detta område till särskild prövning kan
inte vara motiverat. Möjligheten till ett kommunalt partistöd kan också lätt
missbrukas och kan inte utgå efter samma grunder som det statliga partistödet
med hänsyn till de mer skiftande kommunala partibildningarna. Ett
kommunalt partistöd kan dessutom leda till en mycket olika belastning på
skattebetalarna i kommunerna till följd av skilda kommunala beslut. Utskottet
borde sålunda enligt vår mening ha hemställt,
att riksdagen avslår motionerna I: 451 och II: 561.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 630026