Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

1

Nr 30

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
angående kommunal- och landstingsrådens ställning i
kommunalrättsligt hänseende m. m.

Ärendet

I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 304 och II: 382.
Texten är tryckt i första kammaren.

Motionärer är i första kammaren herr Lundberg (h) och i andra kammaren
fru Sundberg (h).

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Ma:jt måtte anhålla
om utredning av kommunal- och landstingsrådens kommunalrättsliga
ställning liksom möjligheten att vid tillsättande av dessa befattningar tilllämpa
metoden med proportionella val».

Gällande ordning

Särskilda föreskrifter om heltidsengagerade förtroendemän finns endast
i kommunallagen för Stockholm. Borgarrådsinstitutionen inrättades och
lagfästes 1920. Borgarråden är föredragande i stadskollegiet och ordförande
i vissa av stadens nämnder. De bildar sedan 1940 gemensamt borgarrådsberedningen.
Lagen innehåller även regler om borgarråds tillsättande, kvalifikationer,
mandatperiod, allmänna tjänsteåligganden, förpliktelser och
rättigheter i förhållande till fullmäktige och stadskollegiet samt ersättning.
Härom må nämnas att någon rätt att få till stånd proportionellt val av borgarråd
inte föreligger och att borgarråden intill 1940 var ledamöter av stadskollegiet
men sedan nämnda år endast är föredragande där.

I landet i övrigt finns i växande utsträckning heltidssysselsatta eller eljest
särskilt engagerade kommunala förtroendemän. Dessa återfinns i såväl
borgerliga primärkommuner som landsting och benämnes vanligen
kommunalråd resp. landstingsråd. Utom beträffande ersättning innehåller
kommunallagen (KL) och landstingslagen (LtL) inga särskilda bestämmelser
om sådana förtroendemän. De för förtroendeuppdragen gällande
allmänna reglerna blir sålunda i övrigt tillämpliga vare sig uppdraget innehas
som heltidsarbete eller som vanlig förtroendesyssla vid sidan av annan
verksamhet.

Förtroendemannaersättning enligt reglerna i KL och LtL får endast tillerkännas
fullmäktige, landstingsmän, ledamöter och suppleanter i komBihang
till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 30

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

munala nämnder och beredningar samt revisorer av kommunal förvaltning.
De särskilda ersättningsreglerna avseende heltidsengagerade förtroendemän
innebär, att fullmäktige resp. landstinget må — utöver vad eljest
gäller — tillförsäkra dem pension och tillägga dem ekonomiska förmåner
enligt vad som är skäligt.

I kommunallagarna finns bestämmelser om att det beslutande organet
vid val skall tillämpa proportionellt valsätt i vissa särskilt angivna fall.
Förutsättning härför är att det begärs av visst antal ledamöter. Val får inte
förrättas proportionellt om författningsföreskrift om sådant val saknas.
Sådan föreskrift ges bl. a. i 22 § fjärde stycket KL vad gäller ledamöter
i kommunala nämnder, som utses med stöd av KL, samt revisorer och beredningsutskott.
Bestämmelse av motsvarande innebörd finns i 32 § fjärde
stycket LtL.

Bakgrund och vissa tidigare uttalanden m.m.

Frågor om heltidsengagerade kommunala förtroendemän har — utom vad
gäller Stockholm — huvudsakligen aktualiserats först efter tillkomsten av
de nuvarande kommunallagarna. Ersättningsbestämmelser som i och för
sig möjliggjorde en sådan anordning i de borgerliga primärkommunerna
infördes dock redan 1950.

Ur förarbetena till KL och LtL skall bär endast antecknas följande.

Kommunallagskommittén diskuterade varken i sitt förslag till kommunallag
eller till landstingslag (SOU 1952: 14 resp. 48) frågan om inrättande
av borgarrådsbefattningar eller motsvarande. Anledningen till att kommittén
ej gick in på detta i betänkandet med förslag till kommunallag torde enligt
propositionen i detta ämne (1953: 210) ha varit att kommittén ansett möjligheter
att inrätta sådana befattningar föreligga inom den förordade kommunallagens
ram och att det alltså skulle tillkomma kommunen att i detta
avseende välja den organisation den fann lämplig. I uttalat syfte att öka
möjligheterna att ge ledamot av kommunens styrelse en ställning påminnande
om borgarråd föreslogs i propositionen att ersättning till kommunala
förtroendemän fick bestämmas för högst fyra år i sänder mot högst ett
år enligt förslaget. Detta godtogs av riksdagen (KU 1953: 22, rskr 1953: 419).
Någon motsvarande föreskrift infördes inte i LtL, när denna antogs 1954
(prop. 119, KU 12, rskr 203).

Genom ändring i kommunallagarna år 1962 (SOU 1961: 54, prop. 1962: 71,
KU 15, rskr 159) ökades möjligheterna väsentligt för kommun och landstingskommun
att besluta om ersättning till kommunala förtroendemän. I sitt
utlåtande i frågan behandlade konstitutionsutskottet även motioner, vari
begärdes utredning i syfte bl. a. att klarlägga den heltidsanställde drätselkammar-
eller kommunalnämndsordförandens kommunalrättsliga ställning.
Bakgrunden till motionerna var närmast ett regeringsrättsavgörande 1961
rörande ersättningsfrågans inverkan på gränsdragningen mellan förtroen -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

3

deman och tjänsteman och därmed också på behörigheten att vara förtroendeman.
Med hänsyn till rådande möjligheter att reglera ersättningsfrågan
till heltidssysselsatt förtroendeman strikt enligt reglerna i KL, varvid någon
risk i behörighetshänsende inte ansågs föreligga, och till kommunförbundens
uttalade avsikt att medverka härtill fann utskottet den i motionerna
yrkade utredningen inte vara påkallad. Två reservanter ansåg yrkandet
befogat. Riksdagen följde utskottet.

Utredningsyrkandet återkom i motioner till 196k års riksdag. I motionerna
underströks vikten av en klar gränsdragning mellan förtroendemän
och tjänstemän. Samtidigt framhölls att det erfordrades särskilda bestämmelser
om heltidsengagerade förtroendemäns ersättning. Konstitutionsutskottet
(nr 36) avstyrkte motionerna. Utskottet hänvisade därvid till att
en av de tre kommunförbunden den 9 april 1964 gemensamt gjord framställning
till Kungl. Maj :t i ämnet var föremål för Kungl. Maj :t övervägande.

Frågor angående heltidsengagerade förtroendemän i landsting var aktuella
i samband med förarbetena till 1965 års ändringar i landstingslagen
(prop. 61, KU 20, rskr 210). Därom må antecknas följande.

I sitt betänkande om landstingens organisation och arbetsformer m. m.
(SOU 1963:64) konstaterade landsting sutredning en att landsting hade
möjlighet att mot arvode anlita heltidstjänstgörande förtroendemän. Det
knnde, uttalade utredningen, tänkas lämpligt att landstingen i större omfattning
nnyttjade denna möjlighet. Omfattningen och behovet av heltidstjänstgörande
förtroendemän — landstingsråd — måste emellertid bedömas
av varje enskilt landsting. Utredningen ansåg inte att det fanns
anledning att i landstigslagen införa bestämmelser härom utöver de gällande
ersättningsbestämmelserna. Däremot var det enligt utredningens uppfattning
nödvändigt att i förekommande fall landstingsrådens ställning och
uppgifter specificerades i särskilda instruktioner. I den på utredningens
förslag grundade propositionen ställde sig departementschefen positiv till
systemet med heltidsengagerade förtroendemän. Något förslag till särskilda
lagregler därom framlades inte. Departementschefen uttalade, att en avgränsning
av förtroendemännens uppgifter erhölls genom att tjänstemännens
uppgifter angavs uttömmande i instruktion eller liknande. Det låg i
sakens natur att förtroendemännen inte skulle ingripa på det därigenom
till tjänstemannahandläggning överlämnade området. Det torde inte möta
betänkligheter att i övrigt lämna området för heltidstjänstgörande förtroendemans
uppgifter oreglerat. I sitt utlåtande berörde konstitutionsutskottet
inte särskilt frågan om heltidsengagerade förtroendemän men uttalade
allmänt att utskottet fann de närmare förslagen och rekommendationerna
i propositionen väl grundade och avvägda.

De nu gällande särskilda ersättningsreglerna beträffande heltidssgsselsatta
förtroendemän, som i första hand syftar till att möjliggöra att dessas

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

behov av socialt skydd tillgodoses, tillkom 1967 (prop. 114, KU 33, rskr 286).
Ur förarbetena må antecknas följande.

Med anledning av den ovan berörda gemensamma framställningen 1964
till Kungl. Maj :t från Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet
och Svenska landstingsförbundet fick kommunalrättskommittén 1965
i uppdrag att se över ersättningsbestämmelserna. Uppdraget redovisades i
ett betänkande »Ekonomiska förmåner till kommunala förtroendemän med
heltidstjänstgöring» (SOU 1966: 72). Kommitténs förslag lades med vissa
jämkningar till grund för propositionen i ämnet.

I propositionen upptogs inte en av kommittén föreslagen bestämmelse innehållande
förbud för den som beviljats förmåner enligt de särskilda reglerna
för heltidssysselsatta förtroendemän att utan kommunens särskilda
medgivande med uppdraget förena annan verksamhet. Föredragande statsrådet
uttalade, att han visserligen i sak delade den uppfattning, som låg
till grund för förslaget, men att han inte ansåg det nödvändigt med en
lagbestämmelse därom. Skyldighet att underkasta sig sådan inskränkning
i rätten till bisysslor torde i stället i allmänhet föreskrivas i samband med
beslutet om ekonomiska förmåner. Föredraganden anslöt sig till kommitténs
uppfattning att den föreslagna ordningen inte kom att medföra att gränsen
mellan förtroendemän och tjänstemän kom att raderas ut. Han framhöll,
att så länge förmåner utgick med stöd av lagbestämmelser därom och alltså
tillkom förtroendemannen i denna hans egenskap risk inte torde föreligga
för förtroendemannen att på grund av gällande regler om valbarhetshinder
för vissa tjänstemän bli obehörig att utöva sitt uppdrag. Föredraganden
var inte beredd att vidga den krets som kunde tillerkännas förmåner.

Konstitutionsutskottet anslöt sig i allt väsentligt till de i propositionen
redovisade övervägandena och tillstyrkte ändringsförslagen. I anledning av
följ dmotioner med yrkanden av innebörd att de särskilda reglerna även
skulle omfatta förtroendemän som ägnade »huvuddelen av» sin arbetstid
åt kommunala uppdrag uttalade utskottet, att det inte var lämpligt att
företa en så djupgående ändring i de framlagda lagförslagen utan närmare
utredning. Utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet
följde utvecklingen på området och tog de initiativ som därav måtte påkallas.

Pågående utredning m.m.

I anledning av motioner beslöt riksdagen 1966 (rskr 101) att anhålla hos
Kungl. Maj :t om uppdrag åt länsdemokratiutredningen att verkställa en
förutsättningslös utredning av frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas
styrelser och därmed sammanhängande spörsmål. I sitt utlåtande
(nr 20) anförde konstitutionsutskottet bl. a., att övergången till allt

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968 5

större kommuner liksom en sådan utbyggnad av demokratin på länsplanet,
som övervägs av nämnda utredning, kan komma att medföra en förändrad
situation, där det proportionella valsättets bibehållande vid val till
kommunernas styrelser inte längre framstår som önskvärt utan i stället
ett närmande till riksstyrelsens parlamentariska principer ter sig befogat.
I en reservation hade tio ledamöter hemställt om avslag på ifrågavarande
motioner.

Uppdraget lämnades åt utredningen genom tilläggsdirektiv den 27 maj
1966. I dessa anförs bl. a.:

Ett av de spörsmål som hänger samman med minoritetsrepresentationen
i kommunernas styrelser är frågan om de heltidsengagerade förtroendemännens
ställning i kommuner där mer än en sådan förtroendeman utses. Frågan
härom bör därför särskilt övervägas i detta sammanhang.

Utredningsarbetet är ännu inte avslutat.

Slutligen skall här antecknas att det av en särskilt tillkallad utredningsman
i år framlagda förslaget till författningsbestämmelser för ett storlandsting
i Stockholms län (SOU 1968:35) innehåller bestämmelser om
landstingsråd, som avser att ge dem en fast inplacering i organisationen.
Vad gäller val av landstingsråd föreslås efter förebild av kommunallagen
för Stockholm, att någon rätt att få till stånd proportionellt val av landstingsråd
inte skall finnas. Till skillnad mot borgarråden skall emellertid
landstingsråden kunna inväljas i styrelsen, dock endast som en minoritet
i denna.

Motionerna

Motionärerna erinrar om den utveckling som lett till inrättande av kommunalråds-
och landstingsrådsbefattningar. De konstaterar, att det med
hänsyn till lokala förhållanden förekommit stora olikheter i kompetens och
i sättet att knyta de nya befattningarna till organisationen. Enligt motionärerna
har detta ofta inneburit en fördel då det medgett en fri och naturlig
utveckling. De räknar med att antalet befattningar av denna art kommer
att öka i takt med förverkligandet av den nya kommunala indelningen.
De uttalar att ifrågavarande befattningar enligt gällande kommunallagar
saknar kommunalrättslig förankring och att detta kan vara en brist i olika
sammanhang. Ansvarsfrågan är oklar och även ställningen gentemot de kommunala
nämnderna, kommunens styrelse och fullmäktigeförsamlingen, anför
motionärerna. De hävdar även, att bestämmelser om val nu också borde
fastställas och att därvid den i 22 § KL angivna proportionella valmetoden
borde kunna tillämpas.

6 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

Utskottet

Av den föregående redogörelsen har framgått, att riksdagen under senare
tid i skilda sammanhang tagit ställning till frågor rörande heltidsengagerade
kommunala förtroendemän. Det har vidare nämnts att länsdemokratiutredningen
skall verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om minoritetsrepresentation
i kommunernas styrelser med särskilt beaktande
av de heltidsengagerade förtroendemännens ställning i kommuner där mer
än en sådan utses. Utskottet vill även erinra om att riksdagen i samband
med årets beslut om partiell författningsreform föreslagit, att regeringen
skall tillsätta en arbetsgrupp med företrädare för de stora politiska partierna
och de kommunala förbunden för att kartlägga arbetsuppgifterna och
dra upp riktlinjerna för en samlad översyn av den kommunala demokratin.
De frågor som sammanhänger med det ökande heltidsengagemanget av förtroendemän
kan inte förbigås i detta sammanhang.

På grund av nämnda förhållanden kan utskottet inte tillstyrka någon
riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner. Utskottet hemställer,
att riksdagen avslår motionerna 1: 304 och II: 382.

Stockholm den 5 november 1968

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Erik Olsson (s),
Sveningsson (h), Sörlin (s), Sörenson (fp), fröken Stenberg (h), herrar
Tistad (fp), Harald Pettersson (ep), Nyquist (s) och Ivar Andersson (s);
samt

från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s),
Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp) Larsson i Luttra* (ep), Andersson
i Billingsfors* (s), Wennerfors (h), Mossberg (s), Norrby (fp) och
Lindberg (ep).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Sveningsson, fröken Stenberg och herr Wennerfors (alla h), vilka
anfört:

Om betydelsen av de frågor, som upptagits i förevarande motioner, torde
inga delade meningar råda. Utvecklingen går mot ett alltmer utbrett hel -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1968

7

tidsengagemang av kommunala förtroendemän, och det är ofrånkomligt
att vissa problem uppkommer då kommunallagarna — utom den särskilda
för Stockholm —■ saknar närmare bestämmelser om sådana anordningar.
Enligt vår mening är det angeläget att en utredning kommer till stånd
om de heltidsengagerade förtroendemännens ställning, med sikte på en
lagreglering i ämnet. Att avvakta den allmänna översyn av den kommunala
demokratin, som riksdagen uttalade sig för tidigare i år, skulle innebära
att uppskjuta frågan på obestämd tid. Ett särskilt initiativ bör i stället
tas av riksdagen. Därvid bör även beaktas den av motionärerna väckta frågan
om val till dessa heltidsposter. Starka skäl talar för att införa den regel
om proportionella val som gäller för flertalet andra förtroendeuppdrag.
Länsdemokratiutredningen har endast i uppdrag att utreda om den nuvarande
proportionalitetsregeln skall behållas eller inte med avseende på
kommunernas styrelser. Vi anser sålunda att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 304 och II: 382
anhåller hos Kungl. Maj :t om utredning av kommunal- och
landstingsrådens kommunalrättsliga ställning och av möjligheten
att vid tillsättande av dessa befattningar tillämpa
proportionella val.