Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968
1
Nr 26
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av motioner
om inrättande av ett skattelagråd.
Ärendet
I detta utlåtande behandlas de likalydande motionerna I: 512 och II: 642.
Texten är tryckt i andra kammaren.
Motionärer är i första kammaren herr Gösta Jacobsson (h) samt i andra kammaren
herrar Magnusson i Borås och Björkman (båda h).
Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om förslag till riksdagen om inrättande av ett skattelagråd».
Gällande bestämmelser in. m.
I 21 § regeringsformen (RF) finns de grundläggande bestämmelserna om lagrådets
uppgifter och organisation. Enligt detta grundlagsstadgande skall lagrådet
avge utlåtande över de förslag till »stiftande, upphävande, ändring eller förklaring
av lagar eller författningar» som Kungl. Maj:t för ändamålet överlämnar till lagrådet.
Lagrådet består av en eller flera avdelningar. Varje avdelning skall enligt
21 § RF vara sammansatt av tre justitieråd och en av regeringsrättens lagfarna ledamöter.
I stället för ett av justitieråden kan Kungl. Maj:t dock förordna annan
»lagfaren, skicklig och oväldig person» som ledamot av lagrådsavdelning.
Beträffande vissa lagförslag är remiss till lagrådet obligatorisk på grund av särskilda
bestämmelser i RF. Detta gäller bl. a. lagstiftning i civil-, straff- och kyrkorättsliga
ämnen (87 §), lagstiftning i vissa andra avgränsade ämnen såsom om
svenskt medborgarskap (33 §) och om monopol (60 §) samt lagstiftning om högsta
domstolens sammansättning och tjänstgöring (17 §), om regeringsrätten (18 §) och
om lagrådet (21 §). Skattelagstiftningen omfattas inte av dessa bestämmelser. I
praxis brukar inte heller lagrådets yttrande inhämtas över förslag till skatteförfattningar.
Bestämmelserna i 21 § RF om lagrådet kompletteras av lagen den 3 juni 1965
(nr 186) om lagrådet. Enligt denna lag med däri i år gjorda ändringar (nr 57) utgörs
lagrådet av en ordinarie och högst två extra avdelningar. Extra avdelning träder
i tjänst efter förordnande av Kungl. Maj:t. Sådant förordnande får meddelas
när arbetsbördan i lagrådet kan antas bli särskilt betungande.
Enligt Kungl. Maj:ts förordnande den 29 mars 1968 består lagrådet fr. o. m.
den 16 april i år av en ordinarie och två extra avdelningar.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 5 saml. 2 avd. Nr 26
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968
Historik och vissa tidigare reformförslag
Lagrådet inrättades år 1909. Den laggranskning, som anförtroddes lagrådet,
hade tidigare ålegat högsta domstolen. Huvudsyftet med lagrådets inrättande var
att åstadkomma lättnad i högsta domstolens arbetsbörda.
Under 1920-talet framfördes i olika motioner förslag både om begränsning av
lagrådets kompetens, om ändring i dess sammansättning och om lagrådets avskaffande.
I en inom justitiedepartementet år 1926 verkställd utredning föreslogs att
laggranskningen skulle återföras till högsta domstolen. Inte något av dessa förslag
ledde till lagstiftning (KU 1920:47, 1923: 13, 1924: 13, 1926: 16, 1927: 16 och
1928: 23).
Vid 1949, 1954 och 1962 års riksdagar väcktes motioner om utvidgning av lagrådets
granskningsområden och vissa därmed sammanhängande spörsmål (KU
1949: 8, 1954: 9 och 1962: 8). Motionerna avstyrktes av konstitutionsutskottet och
avslogs av riksdagen.
I sitt vid 1949 års riksdag avgivna utlåtande uttalade konstitutionsutskottet att
en viss utvidgning av granskningsområdet kunde vara motiverad. Utskottet kunde
dock inte förorda en obligatorisk utsträckning av lagrådsgranskningen utan endast
en fakultativ sådan inom ramen för gällande grundlagsbestämmelser. En viss varsamhet
måste dock iakttagas. Lagrådet kunde med sin föreskrivna sammansättning
inte påläggas en nämnvärd utökning av arbetsbelastningen. En uppdelning
av lagrådet på två avdelningar eller avdelandet av särskild personal med liknande
uppgifter kunde inte heller förordas av utskottet. Tillskapandet av ett nytt organ
för laggranskning skulle i realiteten medföra liknande olägenheter som en ökning
av lagrådsledamöternas antal.
I 1962 års utlåtande framhöll konstitutionsutskottet bl. a. att departementens
tillgång till för lagstiftningsarbete skolade jurister avsevärt förstärkts. En lagstadgad
utvidgning av lagrådets granskningsområde syntes utskottet, med hänsyn till lagrådets
arbetsbelastning, aktualisera frågan om en annan organisation av lagrådet
än den som föreskrevs i regeringsformen. Det betonades att regeringsformens bestämmelser
angående lagrådet var under prövning av författningsutredningen. Utskottet
erinrade avslutningsvis om att författningsförslagen underkastades en granskning
jämväl i riksdagen från såväl materiell som formell synpunkt.
Frågan om laggranskningen togs upp på nytt av författningsutredningen i dess
slutbetänkande »Sveriges statsskick» (SOU 1963: 16—19), som bl. a. innehöll
förslag till ny RF. I detta utvidgades lagrådets arbetsområde till att omfatta bl. a.
grundlagar och kommunallagar. Enligt utredningens mening kunde en ytterligare
utvidgning av det obligatoriska granskningsområdet övervägas. Vissa skäl talade
enligt utredningen för att lagrådsremiss skedde i varje fall av de viktigare skattelagarna.
Utredningen ansåg emellertid att en reform i denna riktning förutsatte
en utvidgning och ändrad sammansättning av lagrådet. Vid granskning av förslag
till skattelag syntes det sålunda utredningen att majoriteten av lagrådets ledamöter
borde hämtas från högsta förvaltningsdomstolen (regeringsrätten). En sådan ut
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968
3
byggnad av lagrådet ansågs dock förutsätta särskild utredning, varför förslag i angiven
riktning inte framlades. Beträffande lagrådets sammansättning föreskrevs i
förslaget till RF endast att i lagrådet skulle tjänstgöra ledamöter av de båda högsta
domstolarna.
Författningsutredningens förslag har inte lagts till grund för lagstiftning. Vid
1964 och 1965 års riksdagar beslöts emellertid på grundval av författningsutredningens
betänkande och visst kompletterande utredningsmaterial en del begränsade
ändringar i gällande grundlagar (prop. 1964: 140, KU 19, KU 1965: 19, rskr
162). Bl. a. ändrades 21 § RF så att lagrådet i fortsättningen kunde arbeta på avdelningar.
Föreskrifterna om lagrådets sammansättning fick en sådan utformning
att det blev möjligt att byta ut ett av justitieråden på lagrådsavdelning mot annan
lagfaren person. Motivet för dessa ändringar var en väntad ökning av lagrådets
arbetsbörda, bl. a. till följd av att det mångåriga arbetet på en ny jordabalk hade
hunnit så långt att ett förslag i frågan kunde beräknas bli föremål för lagrådets
granskning inom en inte avlägsen framtid. I propositionen uttalade departementschefen
att han för det dåvarande inte var beredd att till bedömning uppta författningsutredningens
förslag om en väsentlig utökning av lagrådets kompetensområde.
Förslaget torde lämpligen prövas i anslutning till en större författningsrevision.
Lagändringar 1968
Genom lagändringar innevarande år (prop. 15, 1LU 14, rskr 78) möjliggjordes
inrättande av en tredje lagrådsavdelning.
I lagrådsremissen framhöll departementschefen, att de senaste åren kännetecknats
av stark ökning av lagstiftningsverksamheten och att denna ökning kunde väntas
fortsätta under överblickbar tid. Detta skulle medföra en kraftigt ökad arbetsbörda
för lagrådet. Departementschefen uttalade vidare följande:
I ett långsiktigt perspektiv utgör frågan om lagrådets granskningsverksamhet en
del av den större frågan om de krav man överhuvudtaget bör ställa på lagstiftningsmaskineriet
i det nutida samhället. Vid en sådan bedömning inställer sig en rad
frågor om laggranskningens funktion, vilka lagar granskningen bör avse och vad
den bör ta sikte på, hur lagrådet bör vara sammansatt osv. Inom justitiedepartementet
har påbörjats ett förberedande utredningsarbete i dessa frågor, och därvid
uppmärksammas även vilka grundlagsändringar som kan komma att behövas.
Detta arbete är emellertid tidskrävande, och grundlagsändringar beträffande lagrådet
kan i varje fall inte hinna beslutas förrän tidigast 1970/71.
I sitt yttrande över förslaget anförde lagrådet, att det förutsatte, att frågan om
laggranskningen snarast kom att få en mera långsiktig lösning.
Första lagutskottet framhöll i sitt tillstyrkande utlåtande, att utskottet fann det
angeläget att man så snart som möjligt nådde en lösning av laggranskningsfrågan
som kunde bli bestående och göra det möjligt att bemästra laggranskningsuppgifterna
utan att de högsta rättskipande instansernas ledamöter togs i anspråk i den
utsträckning som nu måste ske.
4 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 år 1968
Motionerna
Motionärerna framhåller som angeläget med hänsyn till de skattskyldigas rättssäkerhet
att en riktig och rättvis beskattning åstadkommes redan i första instans.
De uttalar, att skattelagstiftningen, framför allt under de senaste åren, blivit komplicerad
och svårtolkad samt företer brister i formella hänseenden. Bristerna skulle
enligt motionärerna kunna undanröjas om skatteförfattningarna blev föremål för
granskning av ett skattelagråd.
Utskottet
Förevarande motioner, vari föreslås inrättande av ett skattelagråd, upptar en
delfraga i komplexet om en ändrad ordning för laggranskningen över huvud.
Som framgår av redogörelsen ovan råder numera allmän enighet om att gällande
reglering i detta hänseende inte kan bibehållas pa längre sikt. För närvarande pågår
också inom justitiedepartementet utredningsarbete i ämnet. Härunder kommer
att övervägas bl. a. vilka lagar granskningen bör avse och hur det granskande
organet bör vara sammansatt. Frågan om skattelagstiftningen kan inte förbigås
i detta sammanhang. Med hänsyn till det utredningsarbete, som sålunda påeår och
som enligt vad som upplysts kommer att bedrivas skyndsamt, föreligger enligt utskottets
mening inte skäl för nagon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande
motioner. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen avslår motionerna I: 512 och II: 642.
Stockholm den 29 oktober 1968
På konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG PETTERSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Georg Pettersson (s), Sveningsson (h), fru
Segerstedt Wiberg* (fp), herrar Sörlin (s), Sörenson (fp), Nyquist (s), Ivar Andersson
(s), Svenungsson (h) och Ernst Olsson (ep); samt
från andra kammaren: herrar Adamsson (s), Nilsson i Östersund (s), Henningsson*
(s), Magnusson i Tumhult* (h), fru Thunvall (s), herrar Johansson i
Trollhättan (s), Larsson i Luttra'''' (ep), Norrby (fp), Jonsson (fp) och Lindberg
(ep).
* Ej närvarande vid justeringen.
Tryckeribolaget Ivar Hsggström AB ■ Stockholm 196S