Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968
9
Nr 65
Utlåtande i anledning av motion om förstatligande av gruvindustrin
m. m.
I motionen II: 840 av herr Lorentzon m. fl. föreslås att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t skall hemställa om tillsättandet av en särskild utredning
med uppgiften att snarast framlägga en plan för överförande i
samhällets ägo av landets mineraltillgångar samt gruvindustrin och förädlingsindustri
i anlutning till denna.
Boliden AB har av utskottet beretts tillfälle att yttra sig över motionen,
såvitt denna berör bolaget.
Motionen
Frågan om förstatligande av mineraltillgångarna, gruvhanteringen och
förädlingsverksamheten i anslutning därtill är, framhåller motionärerna,
inte föremål för prövning hos något statligt organ eller någon statlig utredning.
Staten svarar genom LKAB för tre fjärdedelar av gruvornas produktionsvolym
men har ringa andel i stålproduktionen. Nuvarande system, där
en inte obetydlig del av bergshanteringen och huvudparten av malmförädlingen
baseras på privata vinstintressen, tillgodoser enligt motionärernas
mening inte önskemålet att bergsbruket skall bedrivas av rationella produktionsenheter.
Särskilt kritiseras Bolidenbolaget, som uppges år 1965 ha
underlåtit att förverkliga en malmbrytning i Tåsjö-området, för vilken
lokaliseringslån erhållits, och i stället satsat resurser på gruvdrift i Colombia
i Sydamerika. Även mot formerna för bolagets legodrift vid statliga fyndigheter
i Västerbottens län riktas anmärkningar. Förhållandena i det mellansvenska
gruvområdet berörs också.
Det föreslagna förstatligandet säges även vara väsentligt för att en effektiv
och socialt ambitiös arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik skall kunna
realiseras. I detta sammanhang pekas på möjligheterna att genom utbyggnad
av gruv- och malmförädlingsindustrin i Norrland skapa nya arbetstillfällen
där. I alltför hög grad har, anför motionärerna vidare, de berörda
näringsgrenarna inriktats på råvaruutvinning och tillverkning av halvfabrikat.
En starkt utökad förädlingsverksamhet rekommenderas därför.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968
Tidigare behandling av likartade motioner
Motioner med likartat syfte väcktes vid 1964 och 1965 års riksdagar av
medlemmar i kommunisternas riksdagsgrupp och behandlades av bankoutskottet
(uti. 1964: 15, 1965: 18). År 1964 framlades förslag bl. a. om malmletning
i Västerbottens län, utnyttjande av malmfyndigheterna i Stekkenjokk,
Laisvall och Lövstrand samt förändring av relationerna mellan staten
och Bolidenbolaget. År 1965 föreslogs en systematisk inventering av
malmförekomsterna i Västernorrland samt förhandlingar med Bolidenbolaget
om utökad gruvdrift på Lövstrandsfältet och eventuell igångsättning
av förädlingsindustri i anslutning därtill.
Utskottet inhämtade i båda fallen ett flertal remissyttranden över motionerna.
År 1964 yttrade sig kommerskollegium, Svenska gruvföreningen,
Bolidenbolaget, Jernkontoret samt Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare,
år 1965 de tre förstnämnda samt Sveriges geologiska undersökning,
1964 års geologiutredning och Aktiebolaget Atomenergi. Vid båda
tillfällena riktade remissinstanserna åtskillig kritik mot de synpunkter och
förslag som motionärerna framfört. Utskottet avstyrkte motionerna, och
dessa avslogs också av riksdagen.
I utlåtandet i ämnet 1964 påpekades att en betydande malmletning förekom
i Västerbottens län. Att dennas former och omfattning skulle vara
otillfredsställande ansåg utskottet inte styrkt. Utskottet framhöll att en
avsevärd osäkerhet om de totala malmtillgångarnas storlek måste beräknas
bli bestående och att olika malmförekomsters brytvärdhet varierar med
hänsyn till bl. a. marknadsläget. Utskottet fann att motionärerna bedömt
Bolidenbolagets legodrift av statliga gruvor, statens samarbete med bolaget
över huvud taget och bolagets inställning till utvecklandet av förädlingsindustrier
i Västerbotten på ett oriktigt sätt. Frågan om den takt med vilken
anläggningarna skulle byggas ut och nya fyndigheter exploateras måste,
underströk utskottet också, avgöras med hänsyn till resursanvändningen i
stort och till bl. a. sociala verkningar på längre sikt.
År 1965 återgav utskottet bl. a. uppgifter som visade att malmletning
sedan länge — ehuru med ogynnsamt resultat — bedrivits i Västernorrlands
län såväl i statlig regi som av Bolidenbolaget och att planer utarbetats för
viss ny gruvbrytning i länet. Sammanfattningsvis uttalade utskottet att
det inte syntes styrkt att formerna för och omfattningen av inalmletningen
i de områden som motionärerna berört skulle vara otillfredsställande. Ånyo
underströks marknadslägets inverkan på olika malmförekomsters brytvärdhet
och vikten av att avväga omfattningen av prospektering och exploatering
med hänsyn till tillgängliga ekonomiska och personella resurser. I
fråga om statens möjligheter till inflytande på och delaktighet i de berörda
verksamheterna fann utskottet inte anledning att föreslå någon ändring.
Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968
11
Uppgifter i anslutning till motionen
Vissa lagbestämmelser
I 5 kap. gruvlagen stadgas om rätt för kronan till andel i gruvföretag.
Om inmutning av mineralfyndighet sker av annan än kronan, är kronan
berättigad att i gruvföretaget njuta andel med hälften (kronoandel). Om
kronoandelen inte utnyttjas inom viss tid har dock inmutaren ensam rätt
till gruvföretaget.
I lag den 6 december 1963 stadgas om inskränkning i rätten till inmutning
inom Norrbottens län. Utan tillstånd av Kungl. Maj :t får sådan rätt
inte beviljas annan än kronan.
Pågående utredningar
Gruvrättsutredningen är sedan 1964 sysselsatt med en översyn av gruvlagstiftningen.
Enligt sina direktiv skall utredningen, mot bakgrund bl. a.
av den omfattande malmprospektering som äger rum i statlig regi, pröva
förutsättningarna för en övergång från det nuvarande inmutningssystemet
till ett koncessionssystem, som innebär att rätten till gruva förvärvas genom
beslut av vederbörande statliga myndighet. Vunna erfarenheter i fråga
om utnyttjandet av rätten till kronoandel skall bli föremål för viss undersökning.
En våren 1967 tillkallad utredning, 1967 års gruvutredning, har fått i
uppdrag att mot bakgrund av strukturrationaliseringen och därmed sammanhängande
sysselsättningssvårigheter inom gruvindustrin i Mellansverige
i samråd med berörda organisationer undersöka läget och utsikterna
för denna industri samt, i den mån denna undersökning ger anledning till
detta, föreslå åtgärder i syfte att främja industrins rationella utveckling och
därmed sysselsättningens tryggande på längre sikt.
Yttrande av Boliden AB
I det yttrande som Boliden AB med hänsyn till i motionen lämnade uppgifter
om bolaget beretts tillfälle att avge till utskottet hänvisar bolaget
först till sitt i utskottets utlåtande nr 18 år 1965 refererade yttrande över
den motion vari bolagets verksamhet då blev föremål för kritik.
Resultatet av de undersökningar Boliden utfört inom Doroteafältet har,
meddelar bolaget nu, lett till en utförlig geologisk beskrivning, som publicerats
i Sveriges geologiska undersöknings (SGU:s) skriftserier, samt vissa
redovisningar i andra tidskrifter. Boliden har även tillhandahållit underlag
beträffande samma område för SGU :s geologiska karta över Västerbottens
län.
Det avsnitt i den nu förevarande motionen som bär rubriken »I Columbia
men inte i Tåsjö!» kommenterar bolaget på följande sätt:
12
Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968
I 1968 års motion antydes, bl. a. genom rubriksättningen, att Boliden
skulle föredragit att starta gruvdrift i Colombia (Sydamerika) i stället för
i Doroteaområdet eller eljest med negativ effekt för svensk gruvhantering.
För ordningens skull bör kanske därför noteras, att bolaget icke idkat gruvdrift
i Colombia men väl där liksom i andra länder haft viss malmletningsverksamhet.
Arbetena i Colombia avbröts redan år 1964. I sammanhanget
kan betonas att upptagandet av gruvor utomlands eller deltagandet i dylika
projekt icke försämrar möjligheterna att exploatera fyndigheter i Sverige.
Ett deltagande i utländska projekt kan däremot säkerställa långsiktigt nödvändiga
råvaruleveranser till Sverige. Som ett exempel kan erinras att ingående
smältmaterial till Bolidens kopparsmältverk vid Rönnskärsverken
för närvarande endast till 23 % härrör från bolagets egna eller arrenderade
gruvor. Återstoden säkerställes i stor utsträckning genom inköp, huvudsakligen
på den internationella marknaden. Även sedan Bolidens nya koppargruva,
Aitikgruvan i Gällivare kommun, kommer i regelbunden drift
är Boliden i betydande utsträckning hänvisad till inköp utomlands. Anläggningar
av den typ smältverken representerar måste vara konkurrenskraftiga
gentemot motsvarande industrier i utlandet med hög kapacitet.
Då det vid flera tillfällen visat sig förenat med stora svårigheter att genom
inköp på den internationella marknaden kunna skaffa erforderliga kvantiteter
till Rönnskärsverken, har malmletningsverksamhet i utlandet befunnits
vara angelägen. Boliden har därvid eftersträvat att säkerställa önskvärda
leveranser genom att tillförsäkra sig äganderätt eller att i annan ordning
säkra dispositionsrätt till kopparförekomster. Ett deltagande i utländska
projekt kan därför innebära ett främjande av sådan industriell
aktivitet som är av avgörande betydelse för möjligheten att avsätta och
vidarebearbeta de svenska malmerna.
Motionärerna anför, att Boliden icke igångsatt malmbrytning i Tåsjö
trots att bolaget år 1965 erhållit ett lokaliseringslån för detta syfte. Uppgiften
är emellertid felaktig och torde bero på att bolaget år 1965 övervägde
att börja bygga ut en mindre blyfyndighet — Bellviksbergsfyndigheten —
till drift och därvid inlämnade en ansökan om lokaliseringsstöd. Sedan
det efter samtal med departement och myndigheter framkommit att några
utsikter till bifall till bolagets framställan icke kunde anses föreligga, beslöt
Boliden, med beaktande tillika av den på marknaden rådande överproduktionen
av bly, att bordlägga projektet tills vidare. På Bellviksbergsfyndigheten
har hittills lagts ned över 2 milj. kronor.
I anslutning till motionärernas uttalande om gruvhanteringens och malmförädlingens
stora ekonomiska betydelse och behovet av en näringspolitisk
aktivisering i Norrland säger sig bolaget vilja understryka att Bolidens
verksamhet varit särskilt betydelsefull i Norrland och där bl. a. resulterat
i igångsättning av gruvdrift i inte mindre än ett tiotal gruvor under de två
senaste decennierna. I detta sammanhang anför bolaget:
Eftersom någon geologisk kartering inte förekommit, nödgades Boliden
alltifrån början av 1920-talet i egen regi framställa geologiska kartor i den
omfattning som erfordrades för malmletningen och verksamheten i övrigt.
Detta material har överlämnats till SOU och ett antal av SOU :s geologiska
kartblad för Norrland har därför kommit att baseras på de uppgifter Boliden
tillhandahållit.
Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968
13
Bolidens prospekteringsresurser har successivt utvecklats både kvantitativt
och kvalitativt och utgör en för landet betydelsefull tillgång, som även
rönt internationell uppmärksamhet och väl kan mäta sig med utländska
gruvföretags malmletningsresurser. Inom prospekteringen sysselsättes för
närvarande ca 150 personer och arbeten till en kostnad av över 5 milj. kröner
per år utföres (prospektering genom gruvarbeten under jord har därvid
ej medräknats). Det bör understrykas, att vidmakthållandet och vidareutvecklingen
av denna organisation förutsätter att handlingsmöjligheterna
inom Sverige icke begränsas eller försvåras. Härvid bär emellertid, som en
konsekvens av bl. a. lagen om inmutningsförbud, bolagets aktivitet inom
övre Norrland måst begränsas.
Utskottet
Den svenska gruvindustrin är till mycket stor del i statlig ägo. Staten
bär dessutom förbehållit sig rätt till hälftenandel i och, såvitt gäller Norrbottens
län, företrädesrätt till nya mineralfyndigheter. En pågående utredning
prövar förutsättningarna för en reform av gruvlagstiftningen, ägnad
att ytterligare tillgodose de olika samhällsintressen som gör sig gällande
på malmexploateringens område. En annan utredning behandlar de särskilda
problem som uppstått inom gruvindustrin i Mellansverige.
Av motionen framgår att motionärerna är väl medvetna om nu anförda
förhållanden. De anser emellertid att landets mineraltillgångar och gruvindustri
bör i sin helhet övertagas av staten och föreslår en utredning med
sikte därpå. Den privatägda gruvindustrin, särskilt Bolidenbolaget, blir
i motionen föremål för kritik.
Liknande synpunkter på Bolidenbolagets verksamhet har tidigare framförts
i motioner vid 1964 och 1965 års riksdagar. Utskottet har därvid, på
grundval av en omfattande remissbehandling, betecknat motionärernas uppgifter
som missvisande. Vad som anföres om Bolidenbolaget i den nu föreliggande
motionen har bemötts av bolaget i ett yttrande som utskottet redovisat
ovan. Icke heller denna gång finner utskottet att den framförda kritiken
är välgrundad och ger anledning att överväga ett totalt förstatligande
av gruvindustrin. Under åberopande av den nyss lämnade redogörelsen för
statens nuvarande intressen, inflytande och utredningsarbete på området
avstyrker utskottet motionärernas förslag såvitt det gäller förstatligande
av mineraltillgångar och gruvindustri.
Den förädlingsverksamhet som baseras på gruvindustrins produkter sker
till övervägande delen hos privata företag. Av den malm som produceras vid
de statsägda gruvorna i Norrbotten omhändertas dock en del av det statsägda
Norrbottens järnverk AB. En utvidgning av förädlingsverksamheten i
statlig regi är inte utesluten. Såsom utskottet redovisat i sitt föregående utlåtande,
nr 64, har i år tillsatts dels en delegation med uppgift att föreslå
riktlinjer för den långsiktiga utvecklingen av de statliga företagen, dels en
delegation för statlig industrietablering, vilken skall överväga såväl nya
14
Bankoutskottets utlåtande nr 65 år 1968
statliga företagsbildningar som utbyggnad av befintliga statliga företag.
De nämnda delegationerna kan pröva olika konkreta uppslag till insatser
också inom malmförädlingsindustrin. Någon särskild utredning om förstatligande
av denna industri finner utskottet inte motiverad.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen avslår motionen II: 840.
Stockholm den 26 november 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s)„
Åkerlund (h), Lundin (s), Mattsson (ep), Brundin (h)* och Österdahl (fp);
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s)*,
herrar Hagnell (s)*, Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge
(ep)*, Bengtsson i Landskrona (s)* och Ullsten (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
ESSELTE AB. STHLM 68
814636