Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1968
1
Nr 63
Utlåtande i anledning av framställning från styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor angående vissa inredningsoch
anslagsfrågor avseende provisoriska lokaler för
riksdagen.
I bifogade skrivelse till riksdagen den 23 oktober 1968 har styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor upptagit vissa inrednings- och anslagsfrågor
rörande de provisoriska lokaler som riksdagen fr. o. in. år 1971 avses disponera
vid Sergels torg i Stockholm (se BaU 1968:47). Styrelsen hemställer
att riksdagen skall
1) besluta att riksdagens lokaler vid Sergels torg skall omfatta ett arbetsrum
för varje riksdagsledamot,
2) besluta att ca 145 av ledamotsrummen i den hotellbyggnad som ingår
i projektet skall vara bostadsinredda,
3) besluta att riksdagens plenisal skall inredas i huvudsaklig överensstämmelse
med det i framställningen redovisade, av styrelsen förordade
alternativet 1 (det radiella systemet),
4) besluta att följande i framställningen anmälda utrustning skall
anskaffas för riksdagens lokaler, nämligen ny rikstelefonväxel, anläggning
för försök med trådlös personsökning, anläggning för bildprojektion och
intern TV, anläggning för mekanisk upptagning genom mikrofoner av anföranden
från ledamots- och statsrådsplatser i riksdagens plenisal jämte
replikmarkeringsanläggning, anläggning för trådlös simultantolkning samt
rörpostanläggning,
5) godkänna projektering av inredning och utrustning i övrigt enligt i
huvudsak de riktlinjer som styrelsen angivit i framställningen, samt
6) på tilläggsstat till riksstaten för hudgetåret 1968/69 för projektering
m. m. anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.
Utskottet
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor påkallar i den föreliggande
framställningen dels vissa principbeslut rörande de planerade provisoriska
riksdagslolcalerna vid Sergels torg, dels i anslutning därtill beslut om anslag
för projektering in. m. under innevarande budgetår. Principbesluten
gäller främst ledamotsrummens antal och beskaffenhet, plenisalens inredning
samt anskaffandet av olika slags teleteknisk utrustning.
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr 63
2
Bankoutskottets utlåtande nr 63 år 1968
Mot bakgrund av resultatet av den enkät som förvaltningskontoret verkställt
bland riksdagens ledamöter ter sig det nu framlagda förslaget att
varje riksdagsledamot skall kunna få disponera ett eget arbetsrum välmotiverat.
Utskottet tillstyrker att ett sålunda reviderat lokalprogram läggs
till grund för den fortsatta projekteringen. Med tillfredsställelse noterar utskottet
att förutsättningar finns för att anordna en del av ledamotsrummen
som kombinerade bostads- och arbetsrum. Den i framställningen föreslagna
andelen bostadsinredda rum synes, såvitt nu kan bedömas, vara lämpligt
avvägd. I likhet med förvaltningskontorets styrelse finner utskottet det
i kamrarnas nuvarande plenisalar använda radiella inredningssystemet äga
sådana fördelar att det bör bibehållas i den nya plenisalen för enkammarriksdagen.
I övrigt föranleder förslagen ingen särskild kommentar från
utskottets sida.
Det begärda anslaget, som i huvudsak är avsett för projekteringskostnader,
torde lämpligen kunna benämnas Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader
för provisoriska lokaler.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen med bifall till förevarande framställning från
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
1) godkänner att projekteringen av de planerade provisoriska
riksdagslokalerna genomförs enligt i huvudsak de
riktlinjer som styrelsen angivit,
2) på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1968/69
anvisar till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för
provisoriska lokaler ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.
Stockholm den 26 november 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Åkerlund
(h), Lundin (s), Lundberg (h)*, Mattsson (ep), fru Lundblad (s)* och Österdahl
(fp);
från andra kammaren: herr Regnéll (h), Hagnell (s)*, Berglund (fp),
Franzén i Motala (s), Rask (s), herrar Fridolfsson i Rödeby (s), Börjesson
i Falköping (ep) och Ullsten (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Hagnell (s).
ESSELTE AB, STHLM 68
814537
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR
23. 10.1968
Dnr 1:356/68
Till Riksdagen
Vissa inrednings- och anslagsfrågor avseende RIKSDAGEN—SERGELS TORG
m. in.
Inledning
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anmäler i denna framställning
vissa inrednings- och anslagsfrågor in. in. avseende de provisoriska
lokalerna för riksdagen vid Sergels torg, i fortsättningen kallade RIKSDAGEN
— SERGELS TORG.
1968 års riksdag beslöt under vårsessionen att med bifall till en framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor anta Stockholms
stads erbjudande om provisorisk förläggning av riksdagen till lokaler vid
Sergels torg fr. o. in. år 1971 samt att uppdra åt styrelsen att i enlighet med
vad bankoutskottet anfört svara för förhandlingar och andra åtgärder för
provisoriets genomförande, att i anledning av motionerna I: 937 och II: 1194
uppdra åt förvaltningskontoret att enligt de riktlinjer som utskottet angett
utreda förutsättningarna för en utökning av antalet ledamotsrum och planera
service i anslutning till dessa samt att ge Kungl. Maj :t till känna att
riksdagen avstod från att utnyttja lokaler i den planerade förvaltningsbyggnaden
i kvarteret Garnisonen (BaU 1968: 47, rskr 315).
Projekteringen av de för bl. a. riksdagen avsedda byggnaderna, ett kulturhus
längst i norr mot Sergels torg, en teaterbyggnad söder därom och en
hotellbyggnad längst i söder, hade påbörjats av Stockholms stad redan före
riksdagens beslut i förläggningsfrågan.
I och med riksdagens beslut intensifierades projekteringsarbetet som
numera bedrivs i nära samverkan mellan riksdagen och Stockholms stad.
Arbetet har nätverksplanerats och påkallar med hänsyn till tidplanen osedvanliga
insatser från både förvaltningskontorets och Stockholms stads sida
för att riksdagens lokaler skall kunna stå färdiga till 1.1.1971, då enkammarriksdagen
enligt riksdagens beslut skall avlösa den nuvarande tvåkammarriksdagen.
Styrelsen begagnar tillfället att för riksdagen anmäla, att arbetena
hittills bedrivits i den takt tidplanen förutsätter och att de i september
1968 låg något före denna.
Projekteringen av byggnaderna ankommer på Stockholms stad, projekteringen
av inredning och utrustning i riksdagens lokaler i princip på riksdagen.
För sistnämnda syfte har efter riksdagens beslut ett omfattande
programarbete bedrivits inom förvaltningskontoret under medverkan i
1—814485
2
vissa delar av kungl. byggnadsstyrelsen och konsulter. Arbetet, som ännu
ej är avslutat, avser program för möblering och annan inredning, för
riksdagens el- och teletekniska anläggningar och för säkerhetstjänsten
såvitt gäller sekretesskydd och tillträdesskydd. Under sommaruppehållet
har en fullständig genomgång skett av riksdagens nuvarande möbelbestånd
och en uppskattning gjorts av hur stor del av detta som med hänsyn till
funktionell standard och övriga förhållanden lämpligen kan och bör medföras
till Sergels torg. I samband med här avsett programarbete har vissa
frågor om gränsdragningen mellan vad som är att hänföra till byggnaden
och skall bekostas av staden, å ena sidan, och vad som är att hänföra till
inredning och utrustning och skall bekostas av riksdagen, å andra sidan,
uppkommit. Förvaltningskontorets styrelse har genom beslut 20.9.1968 stannat
för att lägga kungl. byggnadsstyrelsens anvisningar till principiell grund
för denna gränsdragning. Vid förhandlingar mellan företrädare för förvaltningskontoret
och staden har principiell enighet uppnåtts om lösningen
av sådana gränsdragningsproblem, för vilka byggnadsstyrelsens anvisningar
inte ger tillräcklig ledning eller avviker från praxis inom stadens byggnadsverksamhet.
Riksdagens organ, gruppkanslier, personalorganisationer och företrädare
för massmedia har vid av förvaltningskontoret anordnade föredragningar
samt genom remiss av ritningar och annat material fortlöpande
beretts tillfälle att framföra synpunkter på lokaldisposition, behovet av
tekniska hjälpmedel och inredningsfrågor m. m.
Antalet ledamotsrum
I förvaltningskontorets lokalprogram för provisorietiden hade eget arbetsrum
programmerats för — utöver talmän, statsråd och ordförande i utskott
— vice ordförande i utskott, ordförande i utskottsavdelning, partiordförande,
gruppledare och ordförandena i vissa riksdagens organ, tillhopa ca 60
rum, samt därutöver 145 tvåmansrum för övriga 290 ledamöter.
I samband med riksdagens beslut om antagande av Stockholms stads erbjudande
av lokalerna vid Sergels torg uppdrog riksdagen åt förvaltningskontoret
att utreda förutsättningarna för en utökning av antalet ledamotsrum
från planerade 145 tvåmansrum samt att förhandla med Stockholms
stad om möjligheterna att anordna önskat antal av ledamotsrummen såsom
bostadsrum.
Båda dessa frågor blev aktuella under riksdagens sessionsuppehåll sommaren
1968 bl. a. med hänsyn till stadens behov av att utan tidsutdräkt
kunna planera för hotellverksamheten i hotellbyggnaden, där de flesta ledamotsrummen
blir förlagda.
För att i avvaktan på styrelsens och riksdagens ställningstagande få underlag
för en arbetshypotes genomförde förvaltningskontoret därför under
juli månad en enkät bland riksdagens samtliga ledamöter rörande önske
-
3
mål i fråga om arbets- och bostadsrum vid Sergels torg. Per 11.9.1968
hade 327 svar inkommit, motsvarande en svarsprocent av 85,2. Senare
har ytterligare några svar inkommit. De inkomna svaren har inom förvaltningskontoret
bearbetats utifrån olika variabler, såsom kön, ålder, hemort
och uppgiven eller eljest känd avsikt att lämna riksdagen före enkammarreformen,
allt i syfte att utröna om några särskilda faktorer påverkar bedömningen
av enkätutfallet. Bearbetningen har dock inte gett anledning
till något sådant antagande. En närmare redovisning av enkäten lämnas i
bilagda inom förvaltningskontoret upprättade PM (bilaga 1).
Enkätresultatet ger vid handen att de flesta av riksdagens ledamöter
önskar eget arbetsrum och att f. n. ej mindre än ca 100 önskar kombinerat
arbets- och bostadsrum. Sammanfattningsvis utvisar resultatet följande.
42 ledamöter eller 12,8 % av 327 svarande föreslår delat arbetsrum, ej tillika bostad
234 » » 71,6 % » » » » eget rum
28 » » 8,6 % » » » anser sig inte behöva egen arbetsplats
23 » » 7,0 % » » » har lämnat blankt svar
327 100,0 %
Av de 234 ledamöter som begärt eget rum har 140 eller 42,8 % av de medverkande
föreslagit eget arbetsrum, medan 94 eller 28,8 % önskar kombinerat
arbets- och bostadsrum.
Förvaltningskontorets styrelse anser att enkätutfallet visar att önskemål
om eget rum omfattas av en så stor majoritet bland riksdagens ledamöter
att samtliga ledamöter bör beredas den förbättring av arbetsvillkoren
som följer härmed. Även provisorietidens längd ca 10 år talar för
denna lösning. Efter samråd med Stockholms stads vederbörande myndighet
föreslår styrelsen för riksdagens förvaltningskontor därför att principen
en ledamot — ett rum läggs till grund för den fortsatta projekteringen.
Vad därefter angår frågan om möjligheterna att anordna erforderligt antal
ledamotsrum som bostadsrum vill styrelsen, efter samråd med stadens
fastighetskontor, anmäla att sådana möjligheter föreligger. För att möta
eventuella framtida variationer i fråga om önskemål om kombinerat arbetsoch
bostadsrum bör ett större antal ledamotsrum projekteras som kombinerade
arbets- och bostadsrum än som svarar mot de just nu kända önskemålen.
Denna synpunkt sammanfaller delvis med ett av staden framfört
önskemål om att bostadsrummen måtte dels förläggas till de översta
av riksdagen disponerade våningsplanen i hotellbyggnaden, där de för egentlig
hotelldrift avsedda rummen ligger högst upp, dels förläggas så att endast
bostadsinredda ledamotsrum förläggs till ett och samma våningsplan,
detta för att rummen, om så överenskommes mellan staden och riksdagen
och i övrigt befinnes lämpligt, skall kunna användas för hotelldriften under
sessionsuppehåll.
Om ledamotsrum i byggnadstekniskt hänseende inreds som bostadsrum,
ökar årshyran till staden med ca 500 kr. per rum enligt den promemoria från
4
Stockholms stads fastighetskontors saneringsavdelning av 11.3.1968, benämnd
»Lokaler för Riksdagen vid Sergels torg, årskostnader», till vilken
stadens offert till riksdagen hänvisar. Den byggnadstekniska inredningen
avser då permanent hotellrumsstandard, d. v. s. med badrum, medan badrumsutrymmet
i icke-bostadsinredda ledamotsrum utrustas med toalett,
tvättställ och garderob.
Ett ianspråktagande av 290 ledamotsrum i hotellbyggnaden leder till att
endast 66 rum återstår för egentlig hotelldrift. Med beaktande av riksdagens
behov av en reserv av bostadsinredda ledamotsrum och stadens önskemål
i fråga om dessa rums förläggning i hotellbyggnaden föreslår förvaltningskontorets
styrelse att 145 av de 290 ledamotsrummen i hotellbyggnaden
anordnas som bostadsrum.
Styrelsen vill i detta sammanhang anmäla att ett tillgodoseende av riksdagsledamöternas
bostadsbehov i här antagen omfattning i riksdagshusprovisoriet
vid Sergels torg kan komma att påverka den bostadsförmedlingsverksamhet,
som fullmäktige i riksgäldskontoret bedriver jämlikt riksdagens
uppdrag (BaU 1963:29). Förvaltningskontoret har därför berett riksgäldskontoret
tillfälle atl ta del av enkätmaterialet. Härvid har framkommit att
ett antal sådana ledamöter, som antingen bebor av riksgäldskontoret anskaffad
lägenhet eller står på riksgäldskontorets väntelista för erhållande av
lägenhet, önskat bostadsinredda ledamotsrum i riksdagshusprovisoriet.
Frågan om konsekvenserna för riksgäldskontorets förmedlingsverksamhet
torde komma att prövas av fullmäktige i riksgäldskontoret i särskild ordning.
Plenisalens inredning
Den nuvarande bänkinredningen i kamrarnas plenisalar är i allt väsentligt
den ursprungliga. Styrelsen bedömer det av bl. a. funktionella, lönsamhetsmässiga
och arkitektoniska skäl såsom mindre lämpligt att överflytta
denna inredning till riksdagens plenisal vid Sergels torg.
Styrelsen har uppdragit åt professor Peter Celsing, som är Stockholms
stads inredningsarkitekt för stadens lokaler vid Sergels torg, att även projektera
möblering och annan inredning i de lokaler i kultur- och teaterbyggnaderna
vid Sergels torg som riksdagen skall disponera.
Celsing har utarbetat två alternativ till den nya plenisalens möblering.
Det ena, alternativ 1, motsvarar i princip nuvarande pulpetsystem. Det andra,
alternativ 2, innebär möblering med koncentriskt mot talmanspodiet svängda
bord och lösa stolar (»FN-modellen»). Möbleringsalternativen redovisas i
en promemoria från Celsing 17.9.1968 jämte tillhörande ritningar och modellfotografier
(bilaga 2). Vid föredragning och modelldemonstrationer inför
styrelsen har Celsing närmare utvecklat innehållet i promemorian.
Förvaltningskontorets styrelse vill för egen del anföra följande synpunkter.
Enligt styrelsens mening kan knappast några andra möbleringsalternativ
ifrågakomma än ett radiellt och ett koncentriskt i den till plenisal
5
provisoriskt inredda teatersalongen vid Sergels torg. Av akustiska skäl
torde snedställda paneler bli erforderliga, eftersom raka väggar torde försvåra
akustiken.
Om man för en såvitt möjligt objektiv bedömning av de båda möbleringsalternativen
bortser från den hävd, som kan tala för alt. 1, torde till förmån
för detta kunna anföras att ledamöterna i ett radiellt system lättare
och snabbare kan nå sina platser från foajén utanför plenisalen samt vid
förflyttning till och från talarstolen. Eftersom rörelsen sker radiellt, blir
förflyttningarna även mindre störande för övriga ledamöter i plenisalen
än i alt. 2. Oavsett avståndet mellan ledamotens plats och talmanspodiet
skänker alt. 1 en känsla av att platserna har samma kvalitet, vare sig ledamoten
har sin plats i någon av de främre eller bakre bänkarna. Till förmån
för alt. 1 har även anförts att grupperingen ger intryck av att det är
färre platser än i verkligheten och att det inte är osannolikt att inredningen
vid tillfällen, då plenisalen är mindre välbesatt, reducerar intrycket av tomhet.
Även alt. 2 har flera fördelar. Det uppvisar en enkel möbeluppbyggnad i
ett fast möbelarrangemang med fasta bord och lösa stolar. Vidare ger delta
alternativ eu något bredare arbetsyta (bordsbredd) än alt. 1, nämligen ca
75 cm mot nuvarande ca 65. Avståndet mellan de fasta borden har beräknats
till 1,30 m, varav för stolen beräknats 55 cm och för gången mellan denna
och bakomvarande bord 75 cm. Alt. 2 torde även medge rätt hög flexibilitet.
För detta alternativ har även anförts att riksdagen genom att bestämma
sig för detta fick möjlighet att för en begränsad tid, provisorietiden, pröva
ett nytt bänksystem, som förekommer i vissa andra parlament. Mot alt. 2
kan emellertid anföras att trängsel och svårframkomlighet kan uppkomma,
när ett stort antal ledamöter samtidigt exempelvis vid votering skall uppsöka
sina platser, att samtal i de koncentriska gångarna kan bli mera störande
än nu och att identifieringen av ledamöterna från talmanspodiet
torde bli svårare i alt. 2 än i alt. 1. Om distributionen av riksdagstryck alltjämt
skall ske vid ledamöternas platser, torde den bli mera störande, om
den skall ske i de koncentriska gångarna i alt. 2 än som hittills radiellt i
alt. 1.
Styrelsen anser att den nuvarande formen för normal distribution av
riksdagstryck direkt vid ledamöternas platser i plenisalen bör omprövas
och har uppdragit åt konsult att projektera fack för riksdagstryck för varje
ledamot i insidan av plenisalens bakre vägg. Då denna utväg synes framkomlig,
bör distributionen av riksdagstryck inte tillmätas avgörande betydelse
vid bedömningen av de båda möbleringsalternativen. Oaktat alt. 2
kan uppvisa flera fördelar och måhända som helhet ger ett vackrare intryck,
anser styrelsen att de med alt. 1, det radiella systemet, förenade
funktionella fördelarna är så påtagliga att styrelsen ger sistnämnda alternativ
sitt förord. Modeller av båda alternativen kommer under ärendets
behandling i riksdagen att vara tillgängliga för ledamöterna i riksdagshuset.
6
Styrelsen föreslår att riksdagen måtte besluta att den provisoriska plenisalen
vid Sergels torg skall möbleras enligt alt. 1.
Vissa inrednings-, utrustnings- och anslagsfrågor
Riksdagens beslut om provisorisk förläggning till Sergels torg fattades
på vårsessionens näst sista dag. Medel har därför hittills inte anvisats för
projektering av den inredning ocli utrustning, för vilken riksdagen såsom
hyresgäst har att svara. Förvaltningskontorets styrelse anmäler i detta avsnitt
dels vissa ställningstaganden i fråga om inredning och utrustning, i
något fall av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning, dels
behovet av anslag på tilläggsstat under innevarande budgetår.
Inledningsvis har styrelsen redovisat de principer som lagts till grund
för gränsdragningen mellan riksdagen och Stockholms stad i fråga om det
ekonomiska ansvaret för projektering och anskaffning av inredning och
utrustning i riksdagens lokaler. Sådana gränsdragningsproblem är ofrånkomliga,
i synnerhet vid ett projekt av denna ovanliga art, och torde återkomma
framdeles. Med tillämpning av nyss angivna principer har styrelsen
igångsatt projektering av bl. a. följande inredning och utrustning. Inredningsarkitekt
för riksdagens lokaler i hotellbyggnaden har ännu ej utsetts.
Inredning
Projekteringen av möbler och annan inredning i riksdagens lokaler ankommer
på förvaltningskontoret. Om möbler och annan inredning, såsom
önskvärt är, skall vara på plats i oktober 1970, förutsätter detta att upphandlingen
sker ungefär ett år tidigare. Det huvudsakliga projekteringsarbetet
koncentreras därför till den tid som står till buds fram till oktober
1969.
Projekteringen under denna tid avser i huvudsak i plenisalen talmanspodiets
möbelkomponenter i förekommande fall med svagströmsteknisk utrustning,
ledamotsplatserna med modern svagströmsteknisk installation,
intern TV och projektionsskärm, fack för riksdagstryck samt läktarinredning,
i plenisalens foajé, entréer med reception och allmänna kommunikationsutrymmen
diskar för reception och vaktmästeri med bl. a. svagströmsteknisk
utrustning, inredning i postanstalt, resebyrå m. fl. utrymmen
samt anslagstavlor, skyltar, text och uppmärkning, i riksdagsrestaurangen
med klubbrumshylla möblering och viss annan inredning, i riksdagsbiblioteket
samt arkiv, tryckeriexpedition, förråd och verkstäder erforderlig
specialinredning samt i övriga ram, bl. a. utskottens pleni- och sessionssalar,
partilokaler, lektionssal, klubbrum och pressrum, erforderlig specialinredning
och i ledamots- och tjänsterum inredning i åtminstone två standardutföranden.
7
El- och teleteknisk utrustning
På basis av ett inom förvaltningskontoret utarbetat program för den eloch
teletekniska utrustningen i RIKSDAGEN — SERGELS TORG pågår
f. n. projekteringen av denna med anlitande av samma konsultföretag, som
för Stockholms stads räkning projekterar den utrustning för vilken staden
svarar. Lokaler bär projekterats för en särskild TV-anläggning, ägd och
underhållen av Sveriges Radio-TV, sedan byggnadstekniska och andra sakskäl
ansetts motivera en särskild sådan anläggning i riksdagens lokaler
i stället för nuvarande arrangemang med sändning via speciella TV-bussar.
För projekteringen av själva TV-utrustningen svarar Sveriges Radio-TV.
Projekteringen av den el- och teletekniska utrustningen för riksdagens behov
är ännu inte avslutad. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
bär emellertid för sin del, på basis av utredningspromemorior, föredragningar
och demonstrationer, i väsentliga avsnitt tagit ställning till frågan
om vilken utrustning som bör finnas samt i fall, då en lång leveranstid
motiverat det, även utlagt beställning på utrustning. Detta gäller i första
hand en ny telefonväxel, för vilken leveranstiden är drygt två år. I andra
fält har styrelsen föranstaltat om kompletterande utredning.
Styrelsen anmäler i detta avsnitt dels översiktligt den el- och teletekniska
utrustning, som enligt styrelsens mening bör anskaffas och för vars
projektering anslag begäres i det följande, dels så långt f. n. är möjligt den
del därav, vars anskaffande ansetts böra underställas riksdagens prövning.
Sammanfattningsvis förordar styrelsen att följande el- och teletekniska
utrustning anskaffas.
En ny rikstelefonväxel erfordras, eftersom den nuvarande växelns kapacitet
blir för liten med hänsyn till bl. a. det ökade antalet rum vid Sergels
torg. Inträdesavgiften för den nya automatiska telefonväxeln med 750 öppna
anknytningar in. m. belöper sig i 1968 års priser till ca 663 000 kr. och kvartalsavgiften
till drygt 20 000 kr. Inträdesavgiften reduceras dock med av
televerket erbjuden likvid för återlösen av den nuvarande växeln i riksdagshuset,
ca 97 000 kr. För att tillgodose behovet av extern telefontrafik under
en övergångstid från 1.10.1970, då successiv inflyttning planeras ske i de
nya lokalerna, erfordras en provisorisk telefonanläggning vid Sergels torg
under sista kvartalet 1970. Båda växlarna har beställts.
I det nuvarande riksdagshuset är endast vissa ur anslutna till centralur,
medan övriga ur uppdrages manuellt. Önskemål har framförts om fullständiga
anordningar för enhetlig tidsangivning, men styrelsen har av bl. a. kostnadsskäl
funnit en utbyggnad av centralursystemet i nuvarande riksdagshus
böra anstå i avvaktan på flyttningen till nya lokaler. I dessa bör de flesta
ur vara anslutna till ett centralursystem. Vidare erfordras eu snabbtelefonanläggning
med större kapacitet än den nuvarande.
Personsökningen i det nuvarande riksdagshuset vid ankommande telefonsamtal
till ledamöter engagerar ett betydande antal vaktmästare. I den
8
nya riksdagen med 350 ledamöter framstår det som angeläget att personsökningen
rationaliseras. En anläggning för trådlös personsökning förtjänar
härvid att prövas. Genom en sådan kan personal i telefonväxeln vid ankommande
telefonsamtal till ledamot utlösa en summersignal i en fickmottagare,
som ledamoten bär på sig. Den sökte kan därefter via valfri rikstelefonförbindelse
i riksdagens lokaler kontakta telefonväxeln för besked.
Då kostnaderna är betydande för en anläggning, som medger att fickmottagare
utdelas till varje ledamot, och anläggningen förutsätter att fickmottagarna
hämtas resp. lämnas på helst ett enda ställe för in- och utpassering
där mottagarna förvaras för laddning, anser styrelsen att till en början
endast ett mindre antal mottagare bör anskaffas på försök. Ledamot som
väntar samtal men kommer att befinna sig på rörlig fot inom riksdagens
lokaler kan då låna en sådan mottagare och efter rapportering av en kod
till telefonväxeln nås av denna via personsökaren var ledamoten än befinner
sig inom lokalerna. Anordningar för trådlös personsökning övervägs f. n.
även i norska Stortinget. Styrelsen utreder härjämte frågan om eu söknings
anlägg ning i riksdagens plenisal, avsedd som komplement till den
trådlösa personsökningen och bestående av en lampmarkering vid ledamots
plats i salen.
För extern radio- och TV-mottagning i riksdagens lokaler förbereds en
centralantennanläggning vid Sergels torg. Dessutom skall anordningar finnas
för intern TV-sändning och -mottagning (1TV). ITV-utrustningen i
plenisalen är avsedd för återgivning av bild av den som talar och av voteringsresultat
in. m. Härför erfordras liksom nu fasta kameror. Eftersom
avstånden i den nya plenisalen blir större än i de nuvarande kamrarnas
plenisalar, torde nuvarande system med TV-monitorer i plenisalens väggar
inte medge tillräckligt god läsbarhet på grund av för stort synavstånd för
vissa ledamöter. Förvaltningskontorets styrelse undersöker därför två andra
alternativ för ITV, det ena avseende bildåtergivning genom s. k. storbildsprojektion
på en filmduk och det andra avseende mini-TV-mottagare, gemensam
för två ledamöter, vid ledamotsplatserna i plenisalen. Sistnämnda
alternativ är förenat med vissa utrymmestekniska och arkitektoniska problem
samt inte minst vissa felkällor. Enligt styrelsens mening bör anordningar
för bildprojektion (stillbilder och 16 mm ljudfilm) finnas i den nya
plenisalen liksom, fastän i ett något enklare utförande, i partilokalerna och
lektionssalen. Med hänsyn till dessa omständigheter har styrelsen funnit
övervägande skäl tala för att samma duk, som användes för stillbilds- och
ljudfilmframställning, användes för ITV-bildframställningen, varigenom
svårigheterna att tydligt kunna ta del av sådant bildmaterial undanröjes.
Styrelsen bar därför prioriterat detta alternativ vid projekteringen.
I detta sammanhang vill styrelsen anmäla sitt förslag beträffande en
annan anläggning, som förutsätter även rörliga TV-kameror, nämligen frågan
om mekanisk upptagning genom mikrofoner vid ledamotsplatserna i
9
plenisalen av anföranden från dessa och därmed sammanhängande replikmarkeringsanläggningar
vid ledamots plats erna. Enligt till förvaltningskontoret
inkommet protokoll från talmanskonferensen för 29.11.1967 (§ 3)
hade riksdagens bandupptagningskommitté uttalat sig för att anordningar
för mekanisk upptagning av anföranden, som hålles från bänkplatserna i
kamrarnas plenisalar, ej borde installeras i nuvarande plenisalar men däremot
i den planerade provisoriska plenisalen för enkammariksdagen liksom
i riksdagens blivande permanenta plenisal. Enligt protokollet hade det av
diskussion inom talmanskonferensen, efter hörande av teknisk expertis,
framgått att installation av mikrofoner i bänkarna i den provisoriska plenisalen
allvarligt borde övervägas. Förvaltningskontorets styrelse, som bordläde
frågan om mikrofon i bänkarna vid sitt sammanträde 1.2.1968, har
nu ånyo övervägt frågan och därvid kommit till att mikrofoner och replikmarkeringsanläggningar
bör installeras vid ledamotsplatserna i plenisalen
vid Sergels torg. Projekteringen härför pågår. Styrelsen undersöker f. n.
om antalet mikrofoner, med bibehållen säkerhet för anförandenas upptagande
på band, kan begränsas till halva antalet ledamotsplatser jämte statsrådsplatserna.
Replikmarkeringsanläggningen innebär att samtliga mikrofonplatser
förses med lampsignalmarkering att mikrofonen är inkopplad
resp. att viss del av repliktiden återstår. Styrelsen föreslår att riksdagen
beslutar att mikrofoner och replikmarkeringsanläggning skall installeras
vid ledamots- och statsrådsplatserna i den nya plenisalen. Härutöver skall
givetvis finnas mikrofon hos talman, sekreterare och kanslist samt i talarstol.
För Ijaddistributionen i riksdagens lokaler har styrelsen låtit projektera
dels högtalare vid ledamotsplatserna i plenisalen, dels pelarhögtalare på
plenisalens läktare för pressen och allmänheten, dels högtalare i samtliga
ledamots- och vissa tjänsterum, dels högtalare i vissa gemensamma lokaler.
Samtliga högtalare utom de i plenisalen och allmänna utrymmen utrustas
med programväljare och volymkontroll för så''7äl riksdagens interna distribution
som Sveriges Radios tre program. Till anläggningen anslutes även
stenograf bands pelaranläggning.
Den nuvarande voteringsanläggningen är konstruktivt förberedd för enkammarriksdagen.
Projektering av flyttningen pågår. Med hänsyn till de
tekniska komplikationer som är förenade med en flyttning av en anläggning
av denna art och den synnerligen knappa tid som på grund av höstsessionen
1970 kommer att stå till buds härför samt kostnaderna för flyttningen
har styrelsen uppdragit åt vederbörande konsultföretag att även
undersöka möjligheterna och kostnaderna för en nyanskaffning mot att
nuvarande anläggning avyttras. Kallelse till votering avses skola ske genom
voteringssignal, bestående av dels optisk signal, dels tonsignal. I ledamotsrummen
förutses den sistnämnda komma att avges via högtalarna och bryter
då all annan ljuddistribution, t. ex. radiomotttagning, i dessa.
En reservkraftanläggning projekteras av Stockholms stad för teaterbygg -
1*—814485
10
nådens behov. Inom förvaltningskontoret och vederbörande konsultföretag
undersökes f. n. om denna anläggnings kapacitet är tillräcklig även för
riksdagens behov.
Manövreringen av de i det föregående angivna och vissa andra el- och
teletekniska anläggningar torde i den nya riksdagen böra ankomma på en
särskild tekniker. Talmannen och sekreteraren bör så långt det är möjligt
och lämpligt befrias från rent tekniska åtgärder. Ett särskilt teknikerrum
(regirum) med insyn över plenisalen och ljudförbindelse med
talmanspodiet har därför projekterats.
I den nuvarande riksdagen har försök gjorts med simultantolkning av
debatter till ett främmande språk. Det av förvaltningskontoret uppgjorda
lokalprogrammet för provisorietiden upptar bl. a. ett antal pressreferentrum
i plenisalens läktarplan, så anordnade att de genom glasväggar ger insyn
över plenisalen och samtidigt medger att pressreferenten utan att störa förhandlingarna
kan telefonera, skriva maskin etc. Pressreferentrummen har
även anordnats för att kunna tjänstgöra som simultantolkhytter vid debatter,
kongresser och liknande tillfällen. Enligt till förvaltningskontoret inkommet
protokoll från talmanskonferensen för 24.4.1968 har konferensen
beslutat att försöken med tolkning av kammardebatter skall fortsätta. Det
finns enligt styrelsens mening anledning anta att denna verksamhet kommer
att utvecklas under den långa provisorietid varom här är fråga. Styrelsen
projekterar därför en trådlös simultantolkanläggning för fem språk
med 60 hörgarnityr. Styrelsen föreslår att riksdagen beslutar att en sådan
anläggning skall anskaffas för RIKSDAGEN — SERGELS TORG.
Det är enligt styrelsens mening angeläget att de nuvarande tungrodda
formerna för distribution och försändning av handlingar och tryck m. in.
och kommunikationerna över huvud inom riksdagen rationaliseras. Efter en
undersökning inom förvaltningskontoret under medverkan av expertis från
statskontoret genomfördes år 1967 vissa åtgärder i denna riktning inom
riksdagshuset, men möjligheterna är här begränsade. Vid Sergels torg, där
tre byggnader skall nyttjas av riksdagen, projekteras i personal- och kostnadsbesparande
samt effektivitetssyfte dels en transportanordning (conveyer)
för vertikala transporter mellan ett vaktmästeri i varje våningsplan
i teaterbyggnaden, dels en bokhiss för riksdagsbibliotekets försändelser mellan
bokmagasinen, handbiblioteket och bibliotekets expedition i samma
byggnad, dels en rörpostförbindelse mellan hotellbyggnaden, där de flesta
ledamotsrum och partikanslierna är förlagda, och budcentralen i teaterbyggnaden.
Rörpostförbindelsen är betingad av riksdagens behov, varför
kostnaden för projektering och anskaffning bör bestridas av riksdagen.
Den närmast föregående framställningen under förevarande avsnitt om
vissa inrednings- och utrustningsfrågor har främst syftat till att informera
riksdagen om de olika anläggningar och faciliteter som styrelsen projekterar,
11
att i vissa fall underställa riksdagens prövning frågan om anläggning skall
anskaffas samt att ge underlag för bedömning av det anslagsbehov för projektering
in. m. som nu anmäles. Åtskilligt projekterings- och utredningsarbete
återstår inom den knappa tid som står till förfogande. En detalj redovisning
av alla el- och teletekniska anordningar torde knappast vara erforderlig
och är för dagen ej heller möjlig. Utöver de i det föregående angivna
större el- och teletekniska anläggningarna behövs diverse andra sådana, som
också projekteras, t. ex. anläggning för hörselskadade i plenisalen och optiska
markeringar och anslag för olika ändamål. En kostnadsmässigt betydande
post är vidare belysningsarmaturen.
Anslagsbehov
På basis av den i det föregående lämnade redovisningen för projektering
av inredning och utrustning för riksdagens lokaler vid Sergels torg anmäler
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor följande anslagsbehov för innevarande
budgetår för projektering in. m. Däremot begäres nu inte några
medel för själva anskaffningen. Medelsförbrukning för denna torde bli aktuell
först under budgetåret 1969/70.
Kungl. byggnadsstyrelsen biträder förvaltningskontoret vid förberedelserna
för genomförandet av riksdagens beslut om flyttning till Sergels torg. För
byggnadsstyrelsens härav föranledda personal- och administrationskostnader
beräknar förvaltningskontorets styrelse ett medelsbehov för innevarande
budgetår av 20 000 kr.
Styrelsen har som huvudkonsult för riksdagens lokaler antagit samma
företag som Stockholms stad anlitar som huvudkonsult för byggnaderna
vid Sergels torg, Byggledare AB, samt tecknat konsultavtal med företaget.
Avtalet, som granskats av byggnadsstyrelsen, bygger på »Allmänna bestämmelser
för konsidtuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet
(ABIv 1966)», vid vilkas utarbetande bl. a. byggnadsstyrelsen deltagit. För
konsultarvode under innevarande budgetår beräknar förvaltningskontorets
styrelse 25 000 kr. I detta sammanhang vill styrelsen anmäla att styrelsen
med stöd av nyssnämnda bestämmelser beslutat uppdra åt auktoriserad
revisor att granska de handlingar som kommer att ligga till grund för konsulternas
faktureringar.
Med hänsyn till den korta tid som står till buds och projektets omfattning
erfordras en avsevärd arbetsinsats från specialkonsulternas sida för projektering
av inredning och utrustning. Såsom framhållits i det föregående
(s. 4) har styrelsen uppdragit åt professor Peter Celsing att som inredningsarkitekt
svara för projektering av möblering och annan inredning
i riksdagens lokaler i kulturhuset och teaterbyggnaderna. Celsing har i
PM 18.9.1968 till förvaltningskontorets styrelse för det närmaste årets ar
-
12
bete (oktober 1968—oktober 1969) räknat med en insats av nio man till
en kostnad av 700 000 kr., varav 585 000 kr. beräknats belöpa på innevarande
budgetår. Totalt har inredningsarkitektarvodena avseende riksdagens
lokaler i nyssnämnda två byggnader fram till inflyttningen av chefsarkitekten
beräknats till 1,1 milj. kr. Det är för tillfället inte möjligt att
exakt ange, om hela det av Celsing för innevarande budgetår beräknade arvodet
skall bestridas av riksdagen. Denna fråga sammanhänger nämligen med
den slutliga gränsdragningen mellan riksdagen och Stockholms stad i fråga
om det ekonomiska ansvaret för projektering och anskaffning av viss i
Celsings beräkningsunderlag medtagen inredning. Tills vidare beräknar förvaltningskontorets
styrelse medelsbehovet för innevarande budgetår till
inredningsarkitekter för riksdagens lokaler i kulturhuset och teaterbyggnaden
till 585 000 kr. För riksdagens lokaler i hotellbyggnaden har styrelsen
ännn ej utsett inredningsarkitekt. Styrelsen beräknar medelsbehovet
härför nnder innevarande budgetår till 75 000 kr., vilken kostnad byggnadsstyrelsen
i avgivet utlåtande bedömt rimlig.
För projektering av sådana el- och teletekniska anläggningar, som i huvudsakliga
delar redovisats i det föregående under avsnittet om utrustning,
har vederbörande konsultföretag beräknat ett totalarvode fram till inflyttningen
av ca 600 000 kr. Härav bar efter viss justering ca 265 000 kr. och
en insats av ca 4 500 arbetstimmar beräknats belöpa på innevarande budgetår.
Även när det gäller dessa anläggningar kan precisering av konsultarvodet
ske först sedan den slutliga gränsdragningen mellan riksdagens
och stadens ekonomiska ansvar för projektering och anskaffning skett.
Styrelsen anser att det för innevarande budgetår av konsultföretaget beräknade
beloppet härvid bör kunna justeras nedåt men upptar tills vidare
medelsbehovet för innevarande budgetår till 265 000 kr.
I syfte att för riksdagens ledamöter och tjänstemän m. fl. kunna visa olika
möbeltyper och möbleringsalternativ in. m. har överenskommelse träffats
mellan förvaltningskontoret och stadens fastighetskontor om anordnande
av ett provrum i ett av riksdagen disponerat valvsutrymme i kv. Vinstocken
(f. d. Skandinaviska Banken) vid Gustav Adolfs torg. Kostnaden för anordningarna
i provrummet bar för innevarande budgetår beräknats till 37 000
kr., varav riksdagen och staden förutsatts skola svara för hälften var. Styrelsen
upptar sålunda för detta ändamål ett belopp av 18 500 kr.
Sammanfattningsvis medför de nu redovisade ändamålen ett medelsbehov
för innevarande budgetår av (20 000 + 25 000 + 585 000 + 75 000 + 265 000 +
18 500) 988 500 kr. Behov av ytterligare expertis för riksdagens räkning kan
emellertid förutses, varjämte med hänsyn till det pressade tidsprogrammet
medel måste stå till förfogande för oförutsedda ändamål. Styrelsen upptar
därför ett medelsbehov för oförutsedda utgifter av 111 500 kr. och anmäler
sålunda för innevarande budgetår ett anslagsbehov av 1,1 milj. kr. för
projektering in. in. Styrelsen föreslår att anslaget upptages som reservations
-
13
anslag, förslagsvis under benämningen RIKSDAGEN — SERGELS TORG.
Slutligen vill styrelsen framhålla följande. Såsom angetts i det föregående
(s. 6) kommer anskaffningen av erforderlig ny inredning och utrustning
för RIKSDAGEN — SERGELS TORG att föregås av ett upphandlingsförfarande,
som kan förutses bli mycket omfattande och med hänsyn till tidsprogrammet
delvis böra samordnas med upphandlingen för stadens lokaler.
Med hänsyn lill att anbudsförfarande kommer att tillämpas har förvaltningskontorets
styrelse ansett sig inte böra i denna skrivelse ange några
beräknade belopp för anskaffningen av inredning och utrustning. Vissa
preliminära beräkningar torde få delgivas riksdagens vederbörande utskott.
Hemställan
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor hemställer under hänvisning
till vad i det föregående anförts att riksdagen måtte besluta
1. att riksdagens lokaler vid Sergels torg skall omfatta ett arbetsrum
för varje riksdagsledamot
2. att ca 145 av ledamotsrummen i hotellbyggnaden skall vara bostadsinredda
3.
att riksdagens plenisal skall inredas i huvudsaklig överensstämmelse
med det i det föregående redovisade, av styrelsen förordade alternativet
1 (det radiella systemet)
4. att följande i det föregående anmälda utrustning skall anskaffas för
riksdagens lokaler, nämligen ny rikstelefonväxel, anläggning för försök
med trådlös personsökning, anläggning för bildprojektion och intern TV,
anläggning för mekanisk upptagning (mikrofoner) av anföranden från
ledamots- och statsrådsplatser i riksdagens plenisal jämte replikmarkeringsanläggning,
anläggning för trådlös simultantolkning samt rörpostanläggning
5. alt godkänna projektering av inredning och utrustning i övrigt enligt
i huvudsak de riktlinjer som styrelsen angett i det föregående samt
6. att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1968/69 för projektering
m. in. anvisa ett reservationsanslag, förslagsvis benämnt RIKSDAGEN —
SERGELS TORG, å 1 100 000 kr.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,
herrar Wärnberg, Augustsson, Sterne, Thor sten Larsson och Tistad,
fru Kristensson, herr Eskilsson samt fröken Sandell.
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:
SIGURD LINDHOLM
/Sture Lannefjord
14
11.9.68
Bilaga 1
PM ang. enkäten bland riksdagens ledamöter sommaren 1968 rörande önskemål
om arbetsrum in. m. i riksdagshusprovisoriet vid Sergels torg
För att utröna vilka önskemål riksdagens ledamöter har i fråga om arbetsrum
och bostadsrum i riksdagshusprovisoriet vid Sergels torg har förvaltningskontoret
gjort en enkät bland ledamöterna. Dessa har ombetts
att på ett översänt formulär (bil. 1) med vissa specificerade alternativ markera
vilket av dessa de föredrar samt därefter återsända formuläret. Till
den 11 september 1968 har 327 svar inkommit, vilket innebär en svarsprocent
på 85,2.
Resultatet av enkäten framgår kortfattat av nedanstående tablå. Mera
detaljerade uppgifter återfinnes i tab. 1—2 (bil. 2—3).
Beträffande de procentsiffror som anges kan nämnas att dessa i tablån
nedan endast grundas på de avgivna svaren, medan vid procentberäkningarna
i tab. 1—2 hänsyn även tagits till det s. k. bortfallet, dvs. antalet
icke avlämnade svar.
Svarsalternativ |
FK |
AK |
S:a |
Summan i procent |
||
Delat arbetsrum, ej tillika |
||||||
bostad: |
||||||
12,5 m2............... |
10 |
7 |
17 |
5,2] |
12,8 |
|
18,5 m2............... |
13 |
12 |
25 |
7,6J |
||
Eget arbetsrum, ej tillika |
||||||
bostad: |
||||||
12,5 m2............... |
43 |
75 |
118 |
36,1] |
||
18,5 m2............... |
7 |
15 |
22 |
6,7 J |
||
Kombinerat arbets- och |
■71,6 |
|||||
bostidsrum: |
||||||
12,5 m2............... |
17 |
33 |
50 |
15,3] |
||
18,5 m2............... |
17 |
27 |
44 |
13,51 |
||
Arbetsplats ej behövlig.. .. |
14 |
14 |
28 |
8,6 |
||
Blankt svar.............. |
8 |
15 |
23 |
7,0 |
||
Summa |
129 |
198 |
327 |
100,0 |
Som framgår av tablån har 28 ledamöter uppgivit att de inte behöver
arbetsplats.
Av dessa 28 ledamöter är
3 statsråd
6 ordförande eller vice ordförande i utskott eller annat riksdagens
organ samt
1 vice talman.
Av de övriga 18 ledamöterna har 10 förklarat att de lämnar riksdagen
under perioden 1968—1970.
I några fall har på de insända svarsblanketterna, förutom angivanden
av önskemål i fråga om ledamotsrum, framförts vissa andra synpunkter
eller förslag t. ex. beträffande önskemål om sekreterarservice, förvaringsutrymme
under sommaren eller hela året och garageplats.
15
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSKONTOR
Underbilaga 1
Tillhör RF K skr. 12.7.1968 dnr 1:238/68
Återställes besvarad till förvaltningskontoret
före den 20 augusti
Önskemål i fråga om ledamotsrummen i riksdagshusprovisoriet vid Sergels Torg.
<V. g. sätt kryss i ruta)
Undertecknad 12,5 m2 18,5 m2
1. föreslår delat arbetsrum, ej tillika bostad □ □
2. föreslår eget arbetsrum, ej tillika bostad □ □
3. önskar kombinerat arbets- och bostadsrum (ledamotsmerkostnad
för bostaden kan för dagen ej anges) □ □
4. behöver inte arbetsplats — — □
5. Den som önskar kombinerat arbets- och bostadsrum ombedes be
svara
följande fråga: Önskar Ni disponera rummet även under sommaruppehållet?
Ja/Nej
6. Andra önskemål eller synpunkter:
den
1968
Underskrift
Kammare/nr
Tabell 1. De inkomna svaren fördelade efter svarsalternativ, kammare samt olika variabler. Absoluta tal
03
Variabler |
Delat arbetsrum, |
ej |
Eget arbetsrum, ej |
Kombinerat arbets-och bostadsrum1 |
Uppger sig |
Blankt svar |
Ej svar |
Summa |
||||||||||||||||||||||
12,5 m2 |
18,5 m2 |
12,5 in2 |
18,5 in2 |
12,5 m2 |
18,5 m2 |
|||||||||||||||||||||||||
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FK AK S:a |
FI< AK S:a |
|||||||||||||||||||||
Kön: |
||||||||||||||||||||||||||||||
Män.............. |
9 |
7 |
16 |
10 |
8 |
18 |
40 |
62 |
102 |
7 |
14 |
21 |
16 |
31 |
47 |
15 |
27 |
42 |
11 |
9 |
20 |
7 |
10 |
17 |
20 |
30 |
50 |
135 |
198 |
333 |
Kvinnor........... |
1 |
— |
1 |
3 |
4 |
7 |
3 |
13 |
16 |
— |
1 |
1 |
1 |
2 |
3 |
2 |
— |
2 |
3 |
5 |
8 |
1 |
5 |
6 |
2 |
5 |
7 |
16 |
35 |
51 |
Summa |
10 |
7 |
17 |
13 |
12 |
25 |
43 |
75 |
118 |
7 |
15 |
22 |
17 |
33 |
50 |
17 |
27 |
44 |
14 |
14 |
28 |
8 |
15 |
23 |
22 |
35 |
57 |
151 |
233 |
384 |
Ålder: |
||||||||||||||||||||||||||||||
25—39 år.......... |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
3 |
3 |
1 |
1 |
2 |
1 |
1 |
2 |
1 |
4 |
5 |
_ |
1 |
1 |
2 |
4 |
10 |
14 |
|||||
40—49 år.......... |
1 |
2 |
3 |
2 |
3 |
5 |
10 |
19 |
29 |
— |
6 |
6 |
3 |
8 |
11 |
4 |
4 |
8 |
__ |
4 |
5 |
9 |
24 |
47 |
71 |
|||||
50—59 år.......... |
5 |
3 |
8 |
7 |
6 |
13 |
21 |
35 |
56 |
4 |
7 |
11 |
8 |
15 |
23 |
11 |
13 |
24 |
6 |
3 |
9 |
1 |
1 |
2 |
9 |
8 |
17 |
72 |
91 |
163 |
60— år.......... |
4 |
2 |
6 |
4 |
3 |
7 |
12 |
18 |
30 |
2 |
1 |
3 |
5 |
9 |
14 |
1 |
6 |
7 |
8 |
11 |
19 |
7 |
14 |
21 |
8 |
21 |
29 |
51 |
85 |
136 |
Summa |
10 |
7 |
17 |
13 |
12 |
25 |
43 |
75 |
118 |
7 |
15 |
22 |
17 |
33 |
50 |
17 |
27 |
44 |
14 |
14 |
28 |
8 |
15 |
23 |
22 |
35 |
57 |
151 |
233 |
384 |
Hemort: |
||||||||||||||||||||||||||||||
Storstockholm..... |
2 |
2 |
4 |
2 |
2 |
4 |
10 |
9 |
19 |
3 |
6 |
9 |
_ |
-_ |
— |
_ |
3 |
3 |
7 |
2 |
9 |
3 |
4 |
7 |
8 |
7 |
15 |
35 |
35 |
70 |
Utanför Storstock- |
| |
|||||||||||||||||||||||||||||
holm |
||||||||||||||||||||||||||||||
a) utan särskild |
i |
|||||||||||||||||||||||||||||
adress i Stock- |
1 |
|||||||||||||||||||||||||||||
holm........... |
2 |
— |
2 |
1 |
2 |
3 |
2 |
4 |
6 |
— |
1 |
1 |
— |
5 |
5 |
1 |
2 |
3 |
_ |
2 |
2 |
1 |
_ |
1 |
_ |
3 |
3 |
7 |
19 |
26 |
b) med särskild |
||||||||||||||||||||||||||||||
| adress i Stock- |
||||||||||||||||||||||||||||||
holm........... |
6 |
5 |
11 |
10 |
8 |
18 |
31 |
62 |
93 |
4 |
8 |
12 |
17 |
28 |
45 |
16 |
22 |
38 |
7 |
10 |
17 |
4 |
11 |
15 |
14 |
25 |
39 |
109 |
179 |
288 |
w Summa |
10 |
7 |
17 |
13 |
12 |
25 |
43 |
75 |
118 |
7 |
15 |
22 |
17 |
33 |
50 |
17 |
27 |
44 |
14 |
14 |
28 |
8 |
15 |
23 |
22 |
35 |
57 |
151 |
233 |
384 |
Ledamöter vilka tro- |
||||||||||||||||||||||||||||||
ligen lämnar riks- |
||||||||||||||||||||||||||||||
dagen 1968........ |
3 |
- |
3 |
1 |
— |
1 |
4 |
6 |
10 |
2 |
— |
2 |
— |
1 |
fl |
— |
3 |
3 |
2 |
8 |
10 |
6 |
14 |
20 |
1 |
10 |
11 |
19 |
42 |
61 |
Övriga ledamöter..... |
7 |
7 |
14 |
12 |
12 |
24 |
39 |
69 |
108 |
5 |
15 |
20 |
17 |
32 |
49 |
17 |
24 |
41 |
12 |
6 |
18 |
2 |
1 |
3 |
21 |
25 |
46 |
132 |
191 |
323 |
Summa |
10 |
7 |
17 |
13 |
12 |
25 |
43 |
75 |
118 |
7 |
15 |
22 |
17 |
33 |
50 |
17 |
27 |
44 |
14 |
14 |
28 |
8 |
15 |
23 |
22 |
35 |
57 |
151 |
233 |
384 |
1 Av de 94 ledamöter som föredrar kombinerat arbets- och bostadsrum önskar 10 i första och 21 i andra kammaren disponera rummet även under
sommaruppehållet.
Underbilaga 2
Tabell 2. De inkomna svaren fördelade efter svarsalternativ samt olika variabler. Absoluta tal och procentuell fördelning.
Delat arbetsrum ej |
Eget arbetsrum ej |
Kombinerat arbets-och bostadsrum1 |
Behöver |
Blankt . |
Ej svar |
Summa |
||||||||||||||
V ariabler |
12,5 in2 |
18,5 in2 |
12,5 m2 |
18,5 |
m2 |
12,5 m2 |
18,5 m2 |
plats |
||||||||||||
Antal % |
Antal |
0/ /o |
Antal % |
Antal |
0/ /o |
Antal % |
Antal % |
Antal % |
Antal % |
Antal % |
Antal % |
|||||||||
Kön Män........... |
16 |
4,8 |
18 |
5,4 |
102 |
30,7 |
21 |
6,3 |
47 |
14,1 |
42 |
12,6 |
20 |
6,0 |
17 |
5,1 |
50 |
15,0 |
333 |
100,0 |
Kvinnor........ |
1 |
2,0 |
7 |
13,7 |
16 |
31,4 |
1 |
2,0 |
3 |
5,9 |
2 |
3,9 |
8 |
15,7 |
6 |
11,8 |
7 |
13,7 |
51 |
100,0 |
Summa |
17 |
4,4 |
25 |
6,5 |
118 |
30,7 |
22 |
5,7 |
50 |
13,0 |
44 |
11,5 |
28 |
7,3 |
23 |
6,0 |
57 |
14,8 |
384 |
100,0 |
Ålder 25—39 år....... |
3 |
21,4 |
2 |
14,3 |
2 |
14,3 |
5 |
35,7 |
_ |
. |
_ |
_ |
2 |
14,3 |
14 |
100,0 |
||||
40—49 år....... |
3 |
4,2 |
5 |
7,0 |
29 |
40,8 |
6 |
8,5 |
11 |
15,5 |
8 |
11,3 |
— |
■- |
— |
''- |
9 |
12,7 |
71 |
100,0 |
50—59 år....... |
8 |
4,9 |
13 |
8,0 |
56 |
34,4 |
11 |
6,7 |
23 |
14,1 |
24 |
14,7 |
9 |
5,5 |
2 |
1,2 |
17 |
10,4 |
163 |
100,0 |
60— år....... |
6 |
4,4 |
7 |
5,1 |
30 |
22,1 |
3 |
2,2 |
14 |
10,3 |
7 |
5,1 |
19 |
14,0 |
21 |
15,4 |
29 |
21,3 |
136 |
100,0 |
Summa |
17 |
4,4 |
25 |
6,5 |
118 |
30,7 |
22 |
5,7 |
50 |
13,0 |
44 |
11,5 |
28 |
7,3 |
23 |
6,0 |
57 |
14,8 |
384 |
100,0 |
Hemort Storstockholm . . |
4 |
5,7 |
4 |
5,7 |
19 |
27,1 |
9 |
12,9 |
_ |
_ |
3 |
4,3 |
9 |
12,9 |
7 |
10,0 |
15 |
21,4 |
70 |
100,0 |
Utanför Stor-stockholm |
2 |
7,7 |
3 |
11,5 |
6 |
23,1 |
1 |
3,9 |
5 |
19,2 |
3 |
11,5 |
2 |
7,7 |
1 |
3,9 |
3 |
11,5 |
26 |
100,0 |
b) med särskild |
11 |
3,8 |
18 |
6,3 |
93 |
32,3 |
12 |
4,2 |
45 |
15,6 |
38 |
13,2 |
17 |
5,9 |
15 |
5,2 |
39 |
13,5 |
288 |
100,0 |
Summa |
17 |
4,4 |
25 |
6,5 |
118 |
30,7 |
22 |
5,7 |
50 |
13,0 |
44 |
11,5 |
28 |
7,3 |
23 |
6,0 |
57 |
14,8 |
384 |
100,0 |
Ledamöter vilka |
3 |
4,9 |
1 |
1,6 |
10 |
16,4 |
2 |
3,3 |
1 |
1,6 |
3 |
4,9 |
10 |
16,4 |
20 |
32,8 |
11 |
18,0 |
61 |
100,0 |
Övriga ledamöter.. |
14 |
4,3 |
24 |
7,4 |
108 |
33,4 |
20 |
6,2 |
49 |
15,2 |
41 |
12,7 |
18 |
5,6 |
3 |
0,9 |
46 |
14,2 |
323 |
100,0 |
Summa |
17 |
4,4 |
25 |
6,5 |
118 |
30,7 |
22 |
5,7 |
50 |
13,0 |
44 |
11,5 |
28 |
7,3 |
23 |
6,0 |
57 |
14,8 |
384 |
100,0 |
1 Av de 94 ledamöter som föredrar kombinerat arbets- och bostadsrum önskar 10 i första och 21 i andra kammaren disponera rummet även under
sommaruppehållet.
Underbilaga 3
18
Bilaga 2
PETER CELSING
ARKITEKTKONTOR
Angående plenisalens möblering
Vid jämförelse mellan här framlagda alternativ till kammarens möblering
kan konstateras att sammanlagda gångvägarna från närmaste dörr från
foajé till resp. ledamotsplatser är i alternativ I (möblering i princip lika
nuvarande kammares) ca 15 % kortare än i alternativ II (möblering med
koncentrisk bänkuppställning). Detta torde sannolikt innebära motsvarande
tidsvinst i alternativ I då plenisalen skall besättas vid votering jämfört med
alternativ II.
Alternativ I innebär att rörelsen i salen sker i huvudsak radiellt vilket
torde medföra mindre störning av kammaren än vid rörelse i sidled, en
påtaglig fördel bl. a. vid vaktmästarens distribution av tryck och papper till
ledamotsbänkarna.
För att i en plenisal för 350 ledamöter åstadkomma goda siktförhållanden
måste en starkare golvlutning arrangeras än den som finns i nuvarande
kamrar. Sannolikt kommer bänkarna även att utrustas med utökade teletekniska
arrangemang. Detta innebär att befintliga bänkar ej rimligen kan
användas.
Talmännens entré sker från podiets bakre del med front mot herrar ledamöter.
Talmanspodiet är 5 steg dvs. 75 cm över främre del av kammargolvet.
Talarstolgolv är 3 steg dvs. 45 cm över främre del av kammargolv.
Riksdagsstenografernas entré till kammaren sker direkt via en för dem
avsedd spiraltrappa bakom deras bord i plenisalen.
Stockholm den 17.9.1968
Peter Celsing
19
TALMAN
rVICE TALMAN
r- SEKRETERARE
r- V I CE TALMAN
r KANSLIST
_ p KANSLIST
UT SKOT TSSEKR
Dna
VAKTMÄSTARE
VICE TALMAN
♦ 17.00
TRAPPA FÖR -STENOGRAFER
STENOGRAFER
+ 18 45
VÄNTPLATS
STATSSEKR -
□
□
□
□
□
□
□
RIKSDAGEN SERGELS TORG
PLENISALSPODIUM SKALA 1:100
PETER CELSING ARK KONTOR
FOAJÉ +20.00
RIKSDAGEN SERGELS TORG
HUS T PLENISAL ALT. 1
PLAN 6 SKALA 1:200
PETER CELSING ARK.KONTOR
21
RIKSDAGEN-SERGELS TORG
HUS T
PLAN S SKALA: 1: 200
PETER CELSING ARK KONTOR
22
RIKSDAGEN SERGELS TORG
HUS T PLENISAL ALT. 1
SEKTION A-A. SKALA 1:200
PETER CELSING ARK KONTOR
jÉjjjH
’mr~~ " miijtéii :-
Itc®
I
IHHi
mm
mmmmmm
L'' i.'' |
% maz
m~ZZ
.
25
- TALMAN
rVICE TALMAN
SEKRETERARE
-VICE TALMAN
r KANSLIST
JTSKOT TSSEKR.
r-KANSLIST
VAKTMASTARE
V CE TALMAN
♦ 17.00
TRAPPA FOR
STENOGRAFER
STENOGRAFER
TA larstol
VÄNTPLATS
+ 18 00
STATSSEKR -
□
□
□
□
□
□
□
RIKSDAGEN SERGELS TORG
PLENISALSPODIUM SKALA 1:100
PETER CELSING ARK KONTOR
26
rB
PLENISAL
Euulhxt
FOAJÉ +20.00
RIKSDAGEN SERGELS TORG
HUS T PLENISAL ALT 2
PLAN 6 SKALA 1 200
PETER CELSING ARK KONTOR
27
RIKSDAGEN SERGELS TORG
HUS T PLENISAL ALT 2
SEKTION B-B SKALA 1:200
PETER CELSING ARK.KONTOR
lilll
:.ydSi &■■■■...■■■■■■*?&
lilll
< «8B& bss® ■&&.
^aCTjparBpiir^w^rT^r»
Äias
säjTilirik
SraKriirBfi v
~ Jffr^ ”””” ”3888?: < gggJ WOrna, jg|§|| ;
Ä 1 SI
OT"®sgs * sä»»??»'' g
S®£lö_c
ärbuéalf
-fcjqjj, •¥y
"^TrTijö, ;•
SgsSK
ti ^rrfcnTzcair
csn
ri3£zx
jaci,,,, ol
acxa
-D-a.........r-u—i.........rrnr5!.........r-i
aa
i
...........E3EZI.........pa n r3trr~r^ir^ r-^
, r^r-i nn............iin r^r-t
ÖP
29
.....
■ ''"""Jywwiw
" " n