Bankoutskottets utlåtande nr 59 är J968
1
Nr 59
Utlåtande i anledning av motioner om skärpta regler för svenska
företags utlandsinvesteringar, m. m.
I de likalydande motionerna 1:15 av herr Werner och II: 23 av herr Karlsson
i Huddinge m. fl. hemställes att riksdagen skall besluta
dels att i skrivelse till riksbanksfullmäktige ge till känna de i motionerna
anförda synpunkterna om en skärpning av reglerna beträffande tillståndsgivningen
för svenska företags utlandsinvesteringar; och
dels att i skrivelse till lvungl. Maj :t hemställa om att vid utarbetande av
proposition till förordnande om fortsatt valutareglering för kommande
period de i motionerna anförda synpunkterna beaktas.
Motionerna
På grundval av skriften »Svenska företags investeringar i utlandet» (se
nedan) lämnas inledningsvis vissa faktiska uppgifter i skriftens ämne. Vidare
berörs de inom valutaregleringens ram uppställda reglerna för tillstånd
till direkta investeringar i utlandet.
En klar tendens från storföretagens sida att förlägga tillverkning, särskilt
om den är av arbetskraftsintensiv natur, till utlandet gör det enligt motionärerna
angeläget att närmare granska storföretagens etableringar och investeringsutvidgning
utomlands mot bakgrund av det närings- och arbetsmarknadspolitiska
läget i Sverige. Vid prövning av ansökningar om etablering
och investering utomlands säges därför böra beaktas dels vilka konsekvenser
den avsedda åtgärden för med sig för sysselsättningen inom det
svenska moderföretaget och i den trakt där detta är beläget, dels vilken
effekt den får med hänsyn till situationen på kapitalmarknaden och det
samlade behovet av industriinvesteringar i Sverige. Huruvida ansökningar
om kapitalutförsel kan tillfredsställande prövas från nu angivna utgångspunkt
inom ramen för gällande valutareglering bör enligt motionärernas
mening närmare övervägas.
Gällande bestämmelser och praxis rörande direkta investeringar i utlandet
Den valutareglering som upprätthålles i Sverige grundar sig på 1939 års
valutalag och på valutaförordningen, vilken sistnämnda årligen ges förlängd
giltighet i samband med att riksdagen lämnar Kungl. Maj :t samtycke till
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 sand. Nr 59
2
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968
fortsatt valutareglering. Regleringen administreras av riksbanken, som meddelar
närmare föreskrifter om dess tillämpning. Beslutanderätten på området
utövas inom riksbanken av valutastyrelsen.
I praktiken begränsar valutaregleringen för närvarande främst värdepappershandeln
över gränserna. Ansökningar om s. k. direkta investeringar,
varmed avses investeringar som görs i dotter- eller dotterdotterföretag i
utlandet eller innebär förvärv av minoritetspost i utländskt företag med
vilket investeraren har en väsentlig intressegemenskap, har under senare
år så gott som undantagslöst bifallits. Detta är i överensstämmelse med
Sveriges åtaganden såsom medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD). Enligt konventionen angående OECD (se
prop. 1961:127) skall medlemmarna bl. a. söka bibehålla och utsträcka
liberaliseringen av kapitalrörelser. I OECD:s kapitalliberaliseringsstadga uttrycks
i författningsform vad medlemmarna härvidlag har enats om. Undantag
från den överenskomna liberaliseringen får ske endast i erkända
nödsituationer och enligt preciserade regler. I kapitalliberaliseringsstadgan
anges att direkta investeringar i ovan angiven mening skall vara fria för
så vitt de icke med hänsyn till beloppet eller andra omständigheter i det speciella
fallet skulle ha en exceptionellt skadlig inverkan på medlemsstatens
intressen.
Vissa uppgifter om svenska företags investeringar i utlandet m. m.
I den av motionärerna åberopade skriften »Svenska företags investeringar
i utlandet» av Harald Lund (Stockholm 1967) redovisas resultat av en utredning
som verkställts av en av Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges allmänna exportförening tillsatt arbetsgrupp.
Utredningen, som gällt ifrågavarande investeringar under perioden 1960—
1965, har genomförts bl. a. med hjälp av en omfattande enkät bland samtliga
svenska företag med investeringar utomlands.
De investeringar som avses — också av motionärerna — är s. k. direkta
investeringar. I det följande lämnas en del uppgifter på grundval av utredningen.
Betonas bör att utvecklingen efter 1965 endast undantagsvis kunnat
belysas av denna.
Svenska företags direkta investeringar i utlandet växte under första hälften
av 1960-talet mycket snabbt. Mellan åren 1960 och 1965 steg det i utlandet
investerade svenska kapitalet från 2 505 milj. kr. till 4 550 milj. kr.
eller med drygt 80 procent. Antalet utländska dotterföretag ökade under
perioden från 913 till 1 611. Av dessa var 268 respektive 384 producerande
dotterföretag, medan 645 respektive 1 152 var enbart försäljande dotterföretag.
Antalet anställda i dotterföretagen var de båda angivna åren 128 500
respektive 191 000, varav en knapp femtedel hos de enbart försäljande före
-
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968
3
tagen. Drygt tre fjärdedelar av investeringsvolymen 1965 återfanns i producerande
dotterföretag.
Vad gäller de samhällsekonomiska verkningarna av den svenska industrins
utlandsinvesteringar anföres i utredningen bl. a. följande. Kapitalbalansen
med utlandet visade år 1965 till följd av svenska direktinvesteringar utomlands
ett utflöde på 530 milj. kr. Handelsbalansen belastades i ringa mån,
eftersom de producerande dotterföretagen detta år exporterade till Sverige
för blott 140 milj. kr. På tjänstebalansen redovisade royalty- och licensbetalningar
till Sverige härrörde samma år till en tredjedel — ca 130 milj. kr.
— från utlandsföretagen. Härvidlag påtalas dock en eftersläpning. Undersökningen
säges inte ge generellt stöd för teorin att upptagande av produktion
i utlandet minskar det investerande företagets exportmöjligheter. Till
stor del anses utlandsinvesteringarna ha ersatt en export som till följd av
handelspolitiska hinder m. m. ändå på lång sikt skulle ha fallit bort. Särskilt
betraktas detta »substitutresonemang» som giltigt för u-ländernas del.
På kort sikt kan dock, framhålles det, ett visst bortfall av annars möjlig
export ha förorsakats av att svensk produktion upptagits i utlandet.
De svenska försäljningsföretagen utomlands mottog 1965 från moderföretagen
varor för 2,1 miljarder kr., motsvarande 11 procent av Sveriges
totala export. Denna typ av marknadsföring anses i vissa fall ha varit en
förutsättning för ett framgångsrikt försäljningsresultat utomlands. Till sina
producerande dotterföretag exporterade de svenska moderföretagen 1965
varor till ett värde av 920 milj. kr., huvudsakligen råvaror och halvfabrikat.
I vissa fall har, anses det, på detta sätt kommit till stånd en export från
Sverige av halvfabrikat som icke kunnat exporteras om de ingått i en färdig
produkt. I samband med anläggningsverksamheten utomlands beräknas
en viss export även från andra svenska företag än moderföretagen komma
till stånd. I utredningen dras slutsatsen att svenska företags investeringar
utomlands torde innebära en förstärkning av den svenska betalningsbalansen.
I den mån produktion i utlandet medför ett tillskott till ett internationellt
arbetande företags totala produktionsvolym kan detta tillskott, påpekas
det också, ge upphov till skalekonomiska fördelar inom företagets icke tillverkande
funktioner. I denna mening kan utlandsproduktionen anses stärka
den svenska industrins konkurrenskraft.
Av översikten över svenska företag med investeringar utomlands framgår
att de utlandsinvesterande företagen — vilkas antal 1965 var 445 — till
övervägande delen är storföretag. Nära nog varannan industriarbetare i
Sverige arbetade 1965 vid ett företag som samtidigt hade dotterföretag utomlands.
Inom massa- och pappersindustrin var andelen så hög som 75 procent.
Inom Sverige expanderade de utlandsinvesterande företagen, mätt efter
sysselsättning, i samma takt som den övriga industrin. Dessa företag —
bland vilka ett fåtal koncerner dominerar — är i regel också betydande
exportörer.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968
Av de producerande dotterföretagen utomlands återfinns omkring fyra
femtedelar i industriländerna. I Europa är de stora investeringarna främst
lokaliserade till EEC. Inom detta område bar utvecklingen under femårsperioden
också varit snabbast. Tullhindren anses till stor del ha varit avgörande
härför. EFTA-länderna har mottagit en väsentligt lägre andel av
de svenska utlandsinvesteringarna. Medan den svenska varuförsäljningen
1965 var ungefär lika stor till EFTA som till EEC, baserades den alltså i
betydligt mindre utsträckning inom EFTA än inom EEC på lokal produktion
vid svenska dotterföretag i respektive länder. Anmärkas må att Portugal
t. o. in. år 1965 endast i undantagsfall uppmärksammats som investeringsland.
Här bar efter 1965 flera nya företag tillkommit.
Beträffande de utländska produktionsföretagens branschfördelning kan
nämnas att metall- och verkstadsindustrin dominerar med 75 procent av
de anställda 1965 mot 50 procent inom samma branscli i Sverige. Av alla
branscher bär emellertid massa- och pappersindustrin uppvisat den snabbaste
utvecklingen i fråga om utlandsinvesteringar. Dessa betecknas dock
som obetydliga jämfört med verksamheten i Sverige.
Vad gäller produktionsföretagens struktur torde i detta sammanhang
främst vara av intresse att den svenska investeringsexpansionen i utlandet
i växande utsträckning finansierats med utländskt kapital, ökningen
av produktionsföretagens tillgångar mellan 1960 och 1965 finansierades endast
till eu tredjedel med svenskt kapital. Den svenska finansieringsandelen
sjönk därigenom från 53 till 40 procent.
På grundval av den nämnda enkäten behandlas i utredningen frågan om
motiven för svenska företags etablering av produktionsföretag utomlands.
I vissa fall bär råvaru- och transportkostnaderna varit bestämmande. Huvuddelen
av de svenska utlandsinvesteringarna uppges emellertid ha främst
motiverats med olika handelshinder. Särskilt har de företag som investerat
inom EEC bedömt nyetablering eller utvidgning av tidigare investeringar
där som en nödvändig förutsättning för att bearbeta denna marknad.
1 u-länderna uppges handelshindren ofta vara av rent prohibitiv karaktär.
Etableringar inom EFTA har av vissa företag motiverats med möjligheten
att efter tull avvecklingen till Sverige exportera industrivaror, som på grund
av lägre produktionskostnader kan framställas billigare utomlands, t. ex.
i Portugal.
Bland andra motiv som nämnts är att marknadsföringen utomlands kan,
l. ex. vad gäller läkemedel, enligt lag vara baserad på lokalt tillverkade produkter.
Lokal tillverkning kan också ställas som villkor för offentlig upphandling.
Kostnadsläget, som bl. a. orsakas av löneutvecklingen, anses med
undantag för textil- och konfektionsindustri inte ha varit av avgörande vikt
vid de beslut om lokalisering av ny produktionskapacitet som fattats under
den av utredningen studerade perioden. Ett stort antal företag har emellertid
uppgivit sig numera ompröva sin investeringspolitik, varvid resui
-
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968
5
tatet blivit en ökad benägenhet att till utlandet förlägga främst arbetskraftsintensiv
produktion.
Riksbanken publicerar årligen, främst i sin årsbok för föregående kalenderår,
statistiska uppgifter om tillstånd till direkta investeringar i utlandet
och om realiserade sådana investeringar ävensom motsvarande uppgifter
om utländska investeringar i Sverige. Tillståndsgivningen av förstnämnda
slag under åren 1963—1967 belyses av följande tabell (årsboken
1967, tabell XXIII).
Tillstånd till direkta investeringar i utlandet (milj. kr.)
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
|
EFTA............................. |
175 |
227 |
127 |
163 |
258 |
EEC.............................. |
79 |
278 |
204 |
244 |
274 |
Nordamerika....................... |
10 |
80 |
47 |
145 |
124 |
U-länder........................... |
120 |
157 |
137 |
167 |
189 |
Övriga............................. |
7 |
5 |
23 |
16 |
32 |
Totalt |
391 |
747 |
538 |
735 |
877 |
Anm. Nordamerika: Kanada, USA
U-länder: enligt OECD:s förteckning
Omfattningen av verkställda direkta svenska investeringar i utlandet
och utländska investeringar i Sverige under samma period framgår av följande
tabell (årsböckerna 1965 och 1967, tabell XVI).
Utlandsinvesteringar (milj. kr.)
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
|
Svenska investeringar i utlandet |
|||||
nyinvesteringar................... |
360 |
520 |
637 |
765 |
730 |
desinvesteringar.................. |
22 |
37 |
109 |
153 |
161 |
Utländska investeringar i Sverige |
|||||
nyinvesteringar................... |
491 |
248 |
517 |
778 |
706 |
desinvesteringar.................. |
28 |
45 |
67 |
59 |
97 |
Netto |
125 |
—280 |
—78 |
107 |
40 |
För närmare uppgifter, t. ex. om investeringstillståndens fördelning på
försäljningsföretag och övriga samt på nyetablerade företag och övriga, hänvisas
till riksbankens årsböcker.
Utskottet
Riksbanken har under senare år i betydande utsträckning lämnat svenska
företag tillstånd till direkta investeringar i utlandet, d. v. s. i främsta
rummet etablering eller utvidgning av utländska dotterföretag. År 1967 var
det medgivna totalbeloppet högre än tidigare, 877 milj. kr.
6
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968
Den tendens i svenska storföretags investeringsinriktning som kommit
till uttryck på detta sätt bedömes av motionärerna som olycklig i två hänsenden.
Dels kan utlandsinvesteringarna, hävdar de, leda till minskad sysselsättning
inom de svenska moderföretagen, dels kan kapitalutflödet inverka
menligt på den svenska kapitalmarknaden. Motionärerna förordar åtgärder
för att få till stånd skärpta regler för tillståndsgivningen, innebärande
att de av dem påtalade komplikationerna skall beaktas vid prövningen
av ansökningar om investeringstillstånd.
Av den redogörelse för gällande bestämmelser som lämnats ovan torde
framgå, att restriktioner av det slag som motionärerna tänker sig inte är
förenliga med Sveriges ställning som medlem i OECD. Genom att biträda
denna organisations kapitalliberaliseringsstadga bär vårt land förpliktat
sig att, utom under exceptionella omständigheter som nu inte är för handen,
fritt medgiva utlandsinvesteringar av ifrågavarande typ. Förutsättningar
saknas således för de i motionerna föreslagna åtgärderna.
I anslutning till detta konstaterande vill utskottet ytterligare anföra följande.
Verkningarna på den svenska kapitalmarknaden av kapitalrörelserna
över gränserna torde böra bedömas med hänsynstagande inte endast
till det utflöde av kapital som tillstånden att investera utomlands i sinom
tid framkallar utan också till det inflöde av kapital som kommer till stånd
genom utländska investeringar i Sverige. Som framgår av ovan lämnade
uppgifter har nettot av dessa båda kapitalströmmar på senare år varit omväxlande
positivt och negativt. Någon betydande effekt på det svenska kapitalmarknadsläget
tycks kapitalrörelserna över gränserna icke ha totalt
sett.
Vad åter gäller sysselsättningen finns anledning förmoda, att de
svenska investeringarna i utlandet skapat fler arbetstillfällen på utländsk
botten än de utländska investeringarna gjort i Sverige. Detta är dock inte
liktydigt med att en omfattande produktion som kunnat vidmakthållas i
Sverige i stället blivit förlagd till dotterföretag utomlands. Den utredning
rörande svenska företags investeringar i utlandet varifrån motionärerna
hämtat sitt faktamaterial och som utskottet ovan refererat måste givetvis
bedömas med försiktighet, särskilt när det gäller värderingen av utlandsinvesteringarnas
positiva och negativa verkningar. Den synes dock ge anledning
till en väsentligt mera nyanserad syn på dessa investeringar än
den som motionärerna redovisat.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,
att riksdagen avslår motionerna I: 15 och II: 23.
Stockholm den 12 november 1968
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNELL
Bankoutskottets utlåtande nr 59 år 1968
7
Närvarande:
från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Palm (s),
Åkerlund (h), Lundin (s), Mattsson (ep), Brundin (h) och Österdahl (fp);
från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),
herrar Hagnell (s), Berglund (fp), Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge
(ep)*, Bengtsson i Landskrona (s) och Ullsten (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.