Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

5

Nr 56

Utlåtande i anledning av motioner angående turistnäringen.

I de likalydande motionerna I: 669 av herr Strandberg och II: 852 av herr
Nordgren m. fl. yrkas att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte enligt i motionerna angivna riktlinjer låta
utreda den svenska turistnäringens förutsättningar.

Yttrande över motionen har av utskottet inhämtats från Svenska turisttrafikförbundet.

Motionerna

I 1968 års finansplan framhålles att det är en viktig uppgift för den ekonomiska
politiken att bevara jämvikten i bytesbalansen. Mot bakgrund
härav fäster motionärerna uppmärksamheten på turistnettot, som under
1960-talet fortlöpande utvecklats i negativ riktning. De rekommenderar
åtgärder dels för att söka få svenskarna att i ökad utsträckning tillbringa
sin semester inom landet, dels för att söka få en ökad ström av utländska
turister till Sverige. Utöver lokaliseringsstöd och garantilån till turistanläggningar
rekommenderas sälj främjande åtgärder, såsom turistkampanjer
och turistinformation. En utvidgad samverkan mellan de skandinaviska
länderna på turismens område förordas även.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Turistnettot

Bytesbalansen, som årligen redovisas för riksdagen i finansplanen och
den reviderade finansplanen, innefattar ett turistnetto, utgörande saldot
av svenska turisters utgifter utomlands och utländska turisters utgifter i
Sverige. Turistnettot —- som beräknas av riksbanken på grundval av handeln
med resevaluta, en beräkning som givetvis är behäftad med en viss
osäkerhet — har under 1960-talet utvecklats på följande sätt:

År 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968

(prognos)

Turistnetto (milj. kr.) —192 —272 —368 —416 —587 —741 —920 —1100

Uppgifterna för åren 1967 och 1968 är hämtade ur den reviderade finansplanen
för år 1968 och skiljer sig därför från de i motionerna lämnade upp -

6

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

gifterna. Det för år 1967 angivna underskottet har framkommit genom att
de svenska turistutgifterna beräknats till 1 480 milj. kr., medan de utländska
turisternas utgifter i Sverige beräknats till 560 milj. kr.

Statligt stöd till turistnäringen

Under tionde huvudtiteln anvisas årligen medel till Svenska turisttrafilcförbundet
och till Sveriges andel i utgifterna för en av Danmark, Norge
och Sverige gemensamt finansierad turistkampanj i Amerikas förenta stater.
För viss försöksverksamhet i frågor som rör den inrikes turisttrafiken
uppbär Turisttrafikförbundet sedan budgetåret 1965/1966 medel från tionde
huvudtitelns kommittéanslag. Totalt har i riksstaten för budgetåret 1968/69
för de här angivna ändamålen beräknats icke fullt 4 milj. kr. Till turisthotellverksamheten
lämnar staten stöd i form av kreditgarantier för lån
till anläggningar. Lokaliseringsstöd kan inom stödområdet utgå för ny-,
till- eller ombyggnad av turistanläggning, om stödet kommer glesbygdsområdena
till godo. Ur fonden för friluftslivets främjande, till vilken medel
årligen avsätts ur ett anslag på tionde huvudtiteln, lämnas bidrag till friluftsgårdar,
semesterbyar, vandrarhem in. fl. anläggningar. Därutöver förekommer
utgifter för de anordningar för friluftsliv och turism som domänverket
vidtar på statens marker, för byggande av småbåtshamnar, i vissa
fall för administration av friluftsverksamhet, in. m.

196b års turisttraf^utredning

På hemställan av Svenska turisttrafikförbundet tillkallade chefen för
handelsdepartementet i januari 1964 en sakkunnig för att utreda frågan om
åtgärder för planering och samordning av verksamheten på den inrikes
turisttrafikens område. Denna utredning, benämnd 1964 års turisttrafikutredning,
avlämnade den 14 oktober 1966 betänkandet »Turisttrafiken i
Sverige» (stencil H 1966:2).

I betänkandet redogörs inledningsvis för det svenska turistväsendets organisation.
Därvid belyses Svenska turisttrafikförbundets, Svenska turistföreningens
samt andra centrala, regionala och lokala organisationers verksamhet
och inbördes samarbete. Vidare lämnas en översikt över statens
stöd till turismen. Kommunernas insatser för turismen redovisas på grundval
av en sommaren 1964 företagen enkät bland landets alla kommuner.
Synpunkter på vilka uppgifter som skulle kunna tillkomma en central basorganisation
för turismen har framkommit genom specialundersökningar,
vilka utförts av Svenska turisttrafikförbundet, och genom intervjuer med
olika intressenter. Vissa uppgifter ges om turismens organisation i andra
länder, främst de nordiska länderna. Efter en beskrivning av en central
basorganisations arbetsuppgifter utmynnar betänkandet i ett förslag till
organisation och finansiering. Som arbetsuppgifter anges allmänna samordningsfrågor,
information, rådgivning och konsultation, utbildningsverk -

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

7

samhet, trycksaksplanering och distribution samt utredningar och statistik.
Utredningen betecknar dessa uppgifter som angelägna och anför att de bör
administreras inom ett centralorgan för turismen. Två tänkbara organisatoriska
lösningar diskuteras, nämligen att uppgifterna anförtros åt ett
nytt, självständigt organ och att de inordnas under Svenska turisttrafikförbundet.
Enligt utredningens mening talar övervägande skäl för den senare
lösningen. Kostnaderna för denna beräknas för ett första budgetår till
570 000 kr.

Betänkandet har remissbehandlats. I årets statsverksproposition (prop.
1 bil. 12 s. 48) erinrade chefen för handelsdepartementet om att viss försöksverksamhet
i frågor rörande den inrikes turisttrafiken inletts redan
under utredningens gång. Innan slutlig ställning tas till utredningens förslag
borde enligt departementschefens mening ytterligare erfarenheter vinnas
genom fortsatt försöksverksamhet under budgetåret 1968/69.

Kommittén för semesterspridning

Frågan om spridning av semestrarna över längre tidrymd har utretts av
kommittén för semesterspridning, som i december 1967 avgav betänkandet
»Semesterspridning» (SOU 1967:61). I direktiven betonades olägenheterna
bl. a. för turistnäringen av den rådande koncentrationen av semestrarna
till ett fåtal högsommarveckor.

Kommittén har studerat bl. a. semesterspridningsfrågans behandling i
andra länder, den rådande semesterförläggningen i Sverige, semesterförläggningens
betydelse för turistnäringen och trafiken samt förekomsten av
intern semesterspridning inom vissa företag och branscher. Den har fört
överläggningar med ett antal arbetsgivar- och fackförbund och med ett antal
företag och statliga affärsverk. Sammanfattningsvis har kommittén ansett
sig kunna konstatera att en viss utveckling, betingad framför allt av företagsekonomiska
faktorer, pågår mot användning av semesterförläggningssystem
som innebär ökad allmän spridning av semestrarna, att emellertid
såväl det allmännas som de centrala organisationernas möjligheter att påverka
denna utveckling praktiskt sett är mycket små samt att de skäl som
i övrigt talar för ökad semesterspridning inte har tillräcklig tyngd för att
motivera att det allmänna vare sig direkt eller genom rekommendationer
till arbetsmarknadens parter försöker åstadkomma styrning av semestrarnas
förläggning.

Betänkandet har utnyttjats i informationssyfte men i övrigt icke föranlett
någon åtgärd från Kungl. Maj :ts sida.

Skrivelser från Svenska turisttrafikförbundet

Remissyttrande över motionerna

Svenska turisttrafikförbundet framhåller att förbundet visserligen inte
vill se turismen som en isolerad företeelse i bytesbalansen men har sökt att

8

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

på olika sätt medverka till åtgärder som resulterar i större turistinkomster.
Förbundet har under de båda senaste åren inriktat sig på en starkt kommersialiserad
verksamhet i syfte att tillsammans med olika intressenter
inom turistnäringen genom samordnade turistaktioner på några få marknader
åstadkomma ett ökat utländskt resande till vårt land.

Det har därvid lyckats förbundet att åstadkomma en promotionsbudget
på totalt ca 1 milj. kr. Av detta belopp har förbundet av statsmedel satsat
400 000 kr., medan resten satsats av ett 60-tal kommersiella intressenter.

Att döma av de siffror som redovisats för 1967 och de tendenser som kommit
till synes i 1968 års utländska resande verkar det, säger förbundet, som
om dessa samordnade turistaktioner, vilka i Europa koncentrerats till Danmark,
Finland, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland, haft en
viss effekt. Förbundet kommer därför att öka ansträngningarna att samordna
den svenska turistaktiviteten på de marknader som de kommersiella
intressenterna bedömer möjliga att med framgång bearbeta.

Vad gäller möjligheterna till skandinaviskt samarbete i fråga om turismen
pekar förbundet på den samverkan som nu äger rum inom Nordiska
turisttrafikkommitténs ram. Denna samverkan har lett till att gemensamma
skandinaviska turistkontor upprättats i Schweiz och Italien samt i New York
och Los Angeles. Sedan lång tid har, påpekas det, för den gemensamma nordiska
turistinformationen i USA speciella medel anvisats av de nordiska
regeringarna. Beloppet har hittills uppgått till sammanlagt 70 000 dollar.
Genom en ökning av bidragen under budgetåret 1967/68 beräknas den summa
som fortsättningsvis kommer att stå till förfogande uppgå till cirka
100 000 dollar.

Förbundet meddelar även att det har ägnat betydande uppmärksamhet
åt frågan om åtgärder för att söka förmå svenskarna att i större utsträckning
förlägga sin semester inom landet. En kommitté inom förbundet har
lagt fram ett principförslag till inrikesaktion, och ett marknadsföretag har
senare på förbundets uppdrag utarbetat en helt färdig plan. En sådan aktion
skulle enligt det föreliggande förslaget avse en satsning på minst 1 milj. kr.
per år och omfatta en tidsperiod av minst tre år. Även i detta fall har en
kombination av statliga och privata insatser bedömts utgöra en förutsättning
för att aktionen skall komma till stånd.

Turisttrafikförbundet säger sig dela den i motionerna uttryckta uppfattningen
att åtgärder måste vidtas för att i den rådande situationen aktivera
svensk turistnäring både inom och utom landet. En del åtgärder har, framhålles
det, redan vidtagits, men en rad problem återstår att lösa. Förbundet
uttalar avslutningsvis att det med tillfredsställelse hälsar motionärernas
tankegångar om en allmän utredning av den svenska turistnäringens förutsättningar.

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

9

Skrivelser till chefen för handelsdepartementet

I två skrivelser den 9 oktober 1968 till chefen för handelsdepartementet
har Svenska turisttrafikförbundet upptagit frågor om vissa anslag till förbundet
för budgetåret 1969/70.

I den ena skrivelsen anhålles om medel till en inrikesavdelning vid förbundets
kansli med centrala uppgifter inom det inrike sturistiska marknadsföringsområdet.
Den försöksverksamhet på området som förbundet
med hjälp av särskilda anslag bedrivit alltsedan budgetåret 1965/66 har,
framhålles det, undan för undan fått en alltmer konkret inriktning och består
i dag till väsentlig del av direkt rådgivning till de med kommunala medel
och landstingsmedel arbetande lokala och regionala turistorganisationerna.
Med anledning av de ökade befogenheter inom turistväsendet som
kommunerna enligt särskild lag fått fr. o. m. den 1 juli 1968 har, meddelas
det, Svenska kommunförbundet beslutat anställa expertis som kan svara
för rådgivning till kommunerna i frågor som avser investeringar i turistanläggningar,
lönsamhetskalkyler o. d. I skrivelsen redovisas olika utredningar
och marknadsföringsåtgärder avseende svenska turistobjekt. Förbundets
styrelse har i september 1968 beslutat att omorganisera förbundet
helt efter marknadsmässiga principer. Härigenom anses det bli möjligt att
på ett rationellt sätt inplacera inrikesuppgifterna i organisationens allmänna
verksamhet. Den utbyggnad för vilken anslag begäres är avsedd att tillgodose
syften som angivits av 1964 års turisttraf^utredning. Förbundet understryker
att en rad organisationer som verkar på inrikesturismens område —
bl. a. också Svenska kommunförbundet — är representerade inom förbundet
och därigenom skapar en bred bas för dess agerande.

I den andra skrivelsen begärs ett bidrag för att skapa förutsättningar för
en samordnad inrikeslcampanj under år 1970. Denna planeras ske med förebild
i de utländska kampanjer som i förbundets regi genomförts inför sommarsäsongen
1968. Det framhålles att de svenska turistanläggningarna till
mer än 80 procent är beroende av svenska gäster och att de har en stor outnyttjad
kapacitet under låg- och mellansäsong.

Utskottet

En av utgångspunkterna för motionärernas önskemål om en utredning
av den svenska turistnäringens förutsättningar är den under 1960-talet
år för år fortskridande negativa utvecklingen av bytesbalansens turistnetto.
Denna utveckling bär i främsta rummet betingats av en kraftig ökning av
svenska turisters utgifter utomlands, vilken icke motsvarats av en likartad
ökning av utländska turisters utgifter i Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang
understryka att — såsom Svenska turisttrafikförbundet också
framhåller i sitt remissyttrande — turistnettot inte bör bedömas isolerat.
Att vissa länders bytesbalans kan uppvisa ett stort positivt eller negativt

10

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

turistnetto har ett naturligt samband med det växande internationella utbytet
av varor och tjänster, baserat bl. a. på en specialisering med hänsyn
till de olika ländernas produktionsförutsättningar. Att söka åstadkomma
en förändring av turistnettot i positiv riktning framstår alltså icke som
något självständigt mål men kan vara ett naturligt och i vissa lägen kanske
ofrånkomligt inslag i strävan efter jämvikt i bytesbalansen.

Oavsett vad nu sagts kan givetvis, såsom motionärerna också påpekar,
goda skäl av både ekonomisk och annan natur anföras för åtgärder i syfte
att öka omsättningen inom den svenska turistnäringen och allmänt förbättra
förutsättningarna för turism inom Sverige. Särskilt betydelsefullt torde
vara att försöka förlänga de säsonger under vilka de svenska turistanläggningarna
utnyttjas, detta såväl för att öka avkastningen av det investerade
kapitalet som för att få till stånd en jämnare sysselsättning inom turistnäringen.
Utskottet kan alltså i väsentliga avseenden ansluta sig till de synpunkter
som motionärerna anfört.

Av den redogörelse som lämnats ovan framgår att ett statligt intresse för
turistnäringens utveckling kommit till uttryck på flera sätt. Ekonomiskt
stöd lämnas i olika former till skilda ändamål inom turistväsendet. En särskild
sakkunnig har utrett frågan om åtgärder för planering och samordning
av verksamheten på den inrikes turisttrafikens område och framlagt betänkande
i detta ämne år 1966. I avvaktan på slutligt ställningstagande
till utredningens förslag har medel ställts till förfogande för viss försöksverksamhet
i Svenska turisttrafikförbundets regi. Frågan om spridning av
semestrarna över längre tidrymd har varit föremål för speciell utredning.

Svenska turisttrafikförbundet, som på olika sätt verkar för utveckling
av landets turistväsen och vari såväl landsting och primärkommuner som
privata organisationer och enskilda personer är medlemmar, har — såsom
framgår av ovan redovisade skrivelser från förbundet — på senare tid utvidgat
sin aktivitet både vad gäller turistaktioner utomlands och vad gäller
befrämjande av inrikesturismen. I nyligen ingivna anslagsframställningar
har förbundet anhållit om medel för inrättande av en inrikesavdelning
vid förbundets kansli och för en samordnad inrikeskampanj under
år 1970. Det ökade intresse som på kommunalt håll visas för turistväsendet
har bl. a. tagit sig uttryck i att Svenska kommunförbundet beslutat anställa
expertis för rådgivning till kommunerna i frågor på turismens område.

Enligt det ovannämnda år 1966 framlagda utredningsförslaget skulle en
av staten finansierad central basorganisation för turismen inrättas och få
till uppgift att svara för allmän samordning, information, rådgivning, utbildning
m. m. samt utredningar och statistik. Uppgiften skulle anförtros
antingen åt Svenska turisttrafikförbundet eller åt ett nytt, självständigt
organ. Utredningens förslag såväl som Turisttrafikförbundets senaste anslagsframställningar
prövas vid den nu pågående budgetbehandlingen inom

Bankoutskottets utlåtande nr 56 år 1968

11

statsdepartementen. Kungl. Maj :ts ställningstagande till de framlagda förslagen
kan således väntas bli presenterat för riksdagen i början av år 1969.

Vad nu sagts ger enligt utskottets uppfattning vid handen att frågan
om den svenska turistnäringens förutsättningar är föremål för ett betydande
intresse från både statligt och kommunalt håll. Frågan om en organisatorisk
reform, innebärande ett ökat statligt engagemang, är för närvarande under
prövning. Temporära åtgärder för att befrämja den inrikes turisttrafiken
har vidtagits, och nya projekt på detta område har aktualiserats från Turisttrafikförbundets
sida. Med hänsyn till det läge vari frågan sålunda befinner
sig anser utskottet det för närvarande icke aktuellt att påkalla en
särskild utredning rörande den svenska turistnäringens förutsättningar.
Utredningsarbete på detta område framstår redan nu som en väsentlig uppgift
för existerande samordningsorgan, och detta förhållande kan bli än
mer markerat efter en eventuell organisatorisk reform.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet,

att riksdagen avslår motionerna I: 669 och II: 842.

Stockholm den 29 oktober 1968

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle (s), Åke Larsson (s), Lundin
(s), Enarsson (h), Larfors (s)*, Lundberg (h)*, Österdahl (fp) och Wikberg
(ep);

från andra kammaren: herr Regnéll (h), fru Renström-Ingenäs (s),
herrar Berglund (fp)*, Franzén i Motala (s), Börjesson i Glömminge (ep),
Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Umeå (fp) och fru Hörnlund (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.