Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
1
Nr 72
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalslcattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
in. m. jämte motioner.
Propositionen
I proposition nr 1968: 154 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anta
därvid fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370),
2) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni
1951 (nr 440),
3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 4 § förordningen
den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt,
4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november
1956 (nr 623).
I propositionen föreslås ändrade regler för allmän fastighetstaxering,
som skall ske nästa gång år 1970. De nya reglerna grundar sig på förslag
av 1966 års fastighetstaxeringskommittéer i betänkandet SOU 1968: 32.
Ändringarna är av teknisk natur. De innebär i huvudsak följande.
Delvärdena för jordbruksfastighet, vilka nu är jordbruksvärde, skogsvärde
samt tomt- och industrivärde, ersätts med delvärdena jordbruksvärde,
skogsbruksvärde, värde av övrig mark, värde av särskilda tillgångar samt
exploateringsvärde.
Det införs ett nytt förenklat förfarande för beräkning av skogsvärde på
fastigheter med en skogsmarksareal som understiger 25 hektar, i norrlandslänen
50 hektar.
Ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd befrias från en del administrativt
arbete. Detta läggs i stället, i överensstämmelse med vad som gäller
vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen, på lokal skattemyndighet.
Författningsförslagen har följande lydelse. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 72
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
l:o) Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, dels att punkt 7 av anvisningarna till 9 § och punkt
8 av anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen den 28 september 19281
skall upphöra att gälla, dels att 6 § 2 mom., 7-—10 §§, 22 § 1 mom., 24 §
1 mom., punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 9 §, punkterna 2—4 av anvisningarna
till 10 § samt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § lagen skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att till anvisningarna till
10 § lagen skall fogas två nya punkter, 4 a och 4 b, av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
6 §•
2 mom. Taxering skall ej ske av 2 m o m. Taxering skall ej ske av
fastighet, som avses i 5 § 2 och 4 fastighet, som avses i 5 § 1 mom. c),
mom. 2 och 4 mom.
7 §•
Fastighet taxeras-------annat ändamål.
Användes fastighet —-----annan fastighet.
Ligger fastighet-------eller skogsbruk.
Under jordbruk-------till jordbruk.
Frälseränta och i jord- eller fas- I jord- eller fastighetsregistret särtighetsregistret
särskilt upptaget fis- skilt upptaget fiskeri taxeras såsom
keri taxeras såsom annan fastighet, annan fastighet.
(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)
8 §•
Varje taxeringsenhet---— särskilt taxeringsvärde.
Taxeringsenhet är-------i övrigt;
b) frälseränta och i jord- eller fas- b) i jord- eller fastighetsregistret
tighetsregistret särskilt upptaget fis- särskilt upptaget fiskeri;
keri;
c) byggnad eller — ------tillförlitligen bedömas.
Tillhöra delar — —----av taxeringsenheten.
Ingå i — — — — — — eller fastighetsdelen.
(Se vidare anvisningarna.) 1
1 Senaste lydelse av 9 § och punkt 4 av anvisningarna till 9 § se 1951: 438, av 10 § se 1963:
682, av 22 § 1 mom. och punkt 2 a av anvisningarna till 22 § se 1962:163, av 24 § 1 mom. se
1954: 51 samt av punkterna 5 och] 7 av anvisningarna till 9 § och av punkterna 2—-4 av anvisningarna
till 10 § se 1932: 291.
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
3
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
9 §.
Taxeringsvärde skall,---(allmänna saluvärdet).
Område, som---—- —- •—• --allmänna saluvärdet.
Frälseränta uppskattas till tjugu
gånger det belopp, varmed räntan beräknas
utgå.
(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)
10 §.
Vid taxering — — —----redovisas, nämligen:
för jordbruksfastighet:
a) jordbruksvärde, varmed
förstås fastighetens värde, utom värdet
av växande skog, under förutsättning
att fastigheten användes för
jordbruk med binäringar eller skogsbruk,
skolande därvid särskilt angivas
vad av jordbruksvärdet som belöper
å skogsmark (skogsmarksvärde);
b) skogsvärde, varmed förstås
värdet av växande skog; samt
c) tomt- och industrivärd
e, varmed förstås värde, som fastigheten
eller del därav äger utöver
jordbruksvärdet och skogsvärdet på
grund därav, att till fastigheten hörande
mark kan tillgodogöras för annat
ändamål än jordbruk med binäringar
eller skogsbruk;
för jordbruksfastighet:
a) jordbruksvärde;
b) skogsbruksvärd e;
c) värde av övrig mark;
d) värde av särskilda
tillgångar;
e) exploateringsvärde;
för annan fastighet: för annan fastighet:
a) markvärde eller---- — (särskilt maskinvärde).
(Se vidare anvisningarna.)
22 §.
1 m o m. Från bruttointäkten — —--å fastigheten;
arrende, som fastighetens brukare arrende, som fastighetens brukare
haft att därför utgöra, samt frälse- haft att därför utgöra, samt annan
ränta eller annan avgäld, som skolat avgäld, som skolat utgå av fastighe
-
utgå av fastigheten; ten;
ränta å---• —----—tillhörande fördelningsledningar.
Har skog — —---— — tidigare medgivits.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Har växande------av upplåtelsen.
Hemmavarande barn, — — — tillhöra arbetspersonalen.
Har sambruksförening —----nämnda gottgörelse.
24 §.
1 mom. Till intäkt--— eller naturtillgångar;
avgäld med mera dylikt, som in- avgäld med mera dylikt, som influtit
från fastigheten; flutit från fastigheten.
frälseränta.
Har fastighet-----— 30 §2 mom.
Förmån av--------- särskilt redovisas.
Anvisningar
till 9 §.
4. För jordbruksfastighet--— fastighet (skogsvärderings
instruktion).
Dylik fastighet------— ås
Såsom skogsmark skall, på
sätt närmare utvecklas i skogsvärderingsinstruktionen,
upptagas all icke
odlad mark som, vare sig den vid
tillfället är skogbärande eller ej, är
lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark räknas icke
s. k. impediment; sådan marks värde
skall medräknas vid värdesättning
av fastigheten i övrigt.
Särskild förmån å skogsmarken,
såsom skog sbete, möjlighet
till jakt, byggnad å skogen, i den mån
densamma ej bör anses inbegripen i
sådant normalt byggnadsbestånd å
taxeringsenheten, som inräknas i de
för inägorna tillämpade enhetsvärden,
servitutsrätt eller dylikt, skall
uppskattas för sig med särskilt belopp,
och värdet av dylik förmån
skall sålunda ej inräknas i det skogsmarksvärde,
som enligt 10 § skall
särskilt angivas. Vid dylik uppskattning
skall alltid iakttagas, att uppskattning
sker till det värde förmånen
har för den taxeringsenhet, varom
fråga är. Om rationellt skogsbruk
bedrives å skogsmarken, må betesvärde
åsättas endast såframt betet
plägar utnyttjas. Därest å skogsmark,
varå rationellt skogsbruk ej
Såsom skogsmark skall, på
sätt närmare utvecklas i skogsvärderingsinstruktionen,
upptagas all icke
odlad mark som, vare sig den vid
tillfället är skogbärande eller ej, är
lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark räknas icke
s. k. impediment; sådan marks värde
skall medräknas vid uppskattning
av värde av övrig mark.
Särskild förmån på skogsmarken,
såsom möjlighet till jakt,
byggnad på skogen, servitutsrätt eller
dylikt, skall uppskattas för sig
med särskilt belopp och ingå i värde
av särskilda tillgångar. Värdet av dylik
förmån skall sålunda ej inräknas
i det skogsmarksvärde, som enligt
punkt 3 av anvisningarna till 10 §
skall särskilt angivas. Vid dylik uppskattning
skall alltid iakttagas, att
uppskattning sker till det värde förmånen
har för den taxeringsenhet,
varom fråga är. Sådan byggnad som
är behövlig för skogsbruksdrift åsättes
intet särskilt värde. Dennas värde
anses ingå i skogsvärdet. Skogskojor
och liknande mera tillfälliga
byggnader åsättas intet särskilt värde,
utan anses deras värde ingå i
skogsmarkens värde.
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
bedrives, bete ej plägar utnyttjas,
torde detta i regel visa, att betet för
ifrågavarande fastighet har så obetydligt
värde, att anledning att särskilt
uppskatta detsamma saknas.
Skogskojor och liknande mera tillfälliga
byggnader åsättas intet särskilt
värde, utan anses deras värde
ingå i skogsmarkens värde.
Har på--— —- —---till 10 §.
5. Jordbruksfastighet eller —■ --likartat ändamål.
Ett dylikt högre värde förefinnes
i allmänhet blott å sådan jordbruksfastighet,
å vilken finnes vattenfall,
brytvärdig fyndighet, torvmosse
c. dyl. eller som är belägen i närheten
av större stad eller i tillväxt varande
industri-, järnvägs- eller annat
tätare bebyggt samhälle. Men
även närbelägenhet till gruv- eller
vattenkraftsanläggning, badortsanläggning
eller annat sådant företag
kan medföra, att i fastighetens allmänna
saluvärde ingår ett mervärde
av ifrågavarande art; i den mån utvecklingen
å en dylik ort fortskrider,
behöver närbelägen därför lämpad
mark tagas i anspråk för nya bostäder,
industriella anläggningar m. m.
Vid uppskattning------exploatering in. in.
Beträffande i----- —---här ovan.
Ett dylikt högre värde förefinnes i
allmänhet blott på sådan jordbruksfastighet,
som är belägen i närheten
av större stad eller i tillväxt varande
industri-, järnvägs- eller annat
tätare bebyggt samhälle. Men även
närbelägenhet till gruv- eller vattenkraftsanläggning,
badortsanläggning
eller annat sådant företag kan medföra,
att i fastighetens allmänna saluvärde
ingår ett mervärde av ifrågavarande
art; i den mån utvecklingen
å en dylik ort fortskrider, behöver
närbelägen därför lämpad mark tagas
i anspråk för nya bostäder, industriella
anläggningar m. m.
till 10 §.
2. Vid angivande av j ordbruksvärd
e har man att utgå ifrån att
fastigheten i fråga användes till jordbruk
med binäringar eller skogsbruk.
Med denna förutsättning skall
såsom jordbruksvärde upptagas värdet
av fastighetens hela ägoområde
i åker, tomt- och trädgårdsmark,
äng, skogsmark — dock utan att värdet
av därå växande skog medräknas
— övrig mark såsom vägar, mossar,
myrar, kärr, m. m., samt till fastigheten
hörande vattentäckt område,
ävensom värdet av jordägaren
tillhöriga mangårds- och driftbygg
-
2. Med j ordbruksvärde förstås
fastighetens värde av annan produktiv
mark än skogsmark med de
byggnader och andra anläggningar,
som äro behövliga för jordbruksdrift.
Vid angivande av jordbruksvärde
har man att utgå ifrån att fastigheten
i fråga användes till jordbruk
med binäringar. I jordbruksvärdet
skall ingå värdet av fastighetens
hela ägoområde i åker, tomtoch
trädgårdsmark och ängs- och betesmark
samt byggnad som tillhör
jordägaren och är behövlig för jordbruksdriften,
såsom mangårds- och
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
nader, såsom bostadsbyggnad för driftbyggnad samt byggnader, av.
ägare eller brukare med tillhörande sedda för jordbrukets binäringar.
s. k. ekonomibyggnader, samt byggnader
uppförda för ägares eller brukares
bekvämlighet och trevnad, såsom
lusthus, bad- och båthus, stall
för lyxhästar, jaktstuga o. dyl., förvaltar-
eller inspektorsbyggnad,
drängstuga, statare- eller stattorpsbyggnader,
stall, ladugård, ladu- och
logbyggnader, smedja o. dyl., bostäder
för skogsförvaltare, skogvaktare
eller annan skogspersonal samt för
skogsarbetare, ävensom byggnader,
avsedda för sådan verksamhet, som
är att hänföra till jordbrukets binäringar.
Om dylika —--såsom jordbruksvärde.
Vid jordbruksvärdes bestämmande
skall ur totalvärdet urskiljas och
särskilt angivas skogsmarkens avkastning
svärde för all i taxeringsenheten
ingående dylik mark, beräknat
enligt de i punkt 4 av anvisningarna
till 9 § angivna grunder. I vederbörande
taxering slängd skall särskilt
antecknas dels värde å bete på skogsmark,
beräknat enligt de i punkt 4
av anvisningarna till 9 § angivna
grunder, dels värde å övriga i jordbruksvärde
ingående särskilda förmåner,
såsom byggnader, i den mån
ej hänsyn till desamma tagits vid tilllämpning
av enhetsvärden eller eljest
gällande allmänna taxeringsgrunder,
eller särskilda naturtillgångar,
vartill särskild hänsyn tagits
vid taxeringen, m. m.
3. Såsom skogsvärde utföres
värdet av den växande skogen å all
i fastigheten ingående skogsmark,
uppskattat enligt de grunder, som
angivas i punkt 4 av anvisningarna
till 9 §.
3. Med skogsbruksvärde
förstås fastighetens värde av växande
skog med de byggnader och anläggningar,
som äro behövliga för
skogsbruksdrift, samt värde av
skogsmark. Såsom skogsbruksvärde
upptages värdet av den växande skogen
på all i fastigheten ingående
skogsmark (skogsvärdet) och värdet
av skogsmarken (skogsmarksvärdet).
I skogsvärdet ingår värdet av
de byggnader och andra anläggning
-
7
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
4.Tomt- och industrivärd
e redovisas i fall, då på grund av
att jordbruksfastighet kan tillgodogöras
för annat ändamål än jordbruk
med binäringar eller skogsbruk
ett särskilt värde tillkommer densamma
utöver jordbruks- och skogsvärde,
och utföres med det belopp,
som utgör skillnaden mellan å ena
sidan det enligt 9 § åsatta totala
taxeringsvärdet och å andra sidan
jordbruks- och skogsvärde.
Därest tomt- och industrivärde belöper
allenast å viss del eller vissa
delar av en fastighet, iakttages, att
sådan del eller sådana delar till läge
och storlek angivas i vederbörande
taxeringslängd.Befinnes fastighet till
särskilda områden hava olika tomtoch
industrivärden, skall likaledes
sådant i längden angivas.
(Föreslagen lydelse)
ar, som äro behövliga för skogsbruksdrift.
Skogsvärde och skogsmarksvärde
skola uppskattas enligt
de grunder, som angivas i punkt 4 av
anvisningarna till 9 §. Vid bestämmandet
av skogsbruksvärdet skall
skogsmarksvärdet urskiljas ur totalvärdet
och särskilt angivas.
4. Med värde av övrig
mark förstås fastighetens värde
av icke produktiv mark samt värde
av vattentäckt område som hör till
fastigheten. Med icke produktiv
mark avses sådan mark som på
grund av sin beskaffenhet ej kan
ekonomiskt utnyttjas för jordbruk
eller skogsbruk.
4. a. Med värde av särskilda
tillgångar förstås fastighetens
värde av sådana särskilda förmåner
eller naturtillgångar o. d.,
som skulle verka höjande på köpeskillingen
vid en överlåtelse. Häri inräknas
exempelvis värdet av sådana
byggnader och anläggningar, som ej
kunna anses behövliga för jordbruks-
eller skogsbruksdrift, värdet
av grusfyndigheter, jakt och fiske
samt servitutsrätt.
4. b. Med exploateringsvärd
e förstås det värde, som fastigheten
eller del därav äger utöver
jordbruksvärde, skogsbruksvärde,
värde av övrig mark samt värde av
särskilda tillgångar på grund av att
mark som hör till fastigheten kan
tillgodogöras för bebyggelse.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Om exploateringsvärde belöper endast
på viss del eller vissa delar av
en fastighet, skall sådan del eller sådana
delar till läge och storlek angivas
i fastighetslängden. Ha särskilda
områden på en fastighet olika
exploateringsvärden, skola dessa
likaledes angivas i längden.
till 22 §.
2. a. Avdrag medgives för sådan
värdeminskning å till jordbruket eller
till dess binäringar eller till
skogsbruket hörande driftbyggnader,
därunder inbegripna för driften nödiga
bostadsbyggnader, som dessa
även med normalt underhåll och aktsam
vård äro underkastade. Avdraget
bör bestämmas till viss procent
av byggnadens värde. Detta skall anses
vara lika med anskaffningskostnaden.
Kan denna icke visas, skall
såsom byggnads värde anses två
tredjedelar av det under beskattningsåret
gällande taxerade jordbruksvärdet,
minskat med däri ingående
skogsmarksvärde, i den mån
det överstiger 25 000 kronor, samt
med skäligt värde å mera betydande
naturtillgångar och särskilda förmåner.
Dessa anses såsom mera betydande,
om värdet därå överstiger en
tiondedel av det taxerade jordbruksvärdet.
Procenttalet bör bestämmas
olika allt efter den tid en byggnad
av ifrågavarande art anses kunna
för sitt ändamål utnyttjas. Vid bestämmande
av denna tid skall vederbörlig
hänsyn tagas exempelvis därtill,
att en av arrendator uppförd
byggnad enligt arrendeavtalet icke
skall vid arrenderättens upphörande
lösas av jordägaren (jfr punkt 7 av
anvisningarna till 29 §).
2. a. Avdrag medgives för sådan
värdeminskning å till jordbruket
eller till dess binäringar eller till
skogsbruket hörande driftbyggnader,
därunder inbegripna för driften nödiga
bostadsbyggnader, som dessa
även med normalt underhåll och aktsam
vård äro underkastade. Avdraget
bör bestämmas till viss procent
av byggnadens värde. Detta skall anses
vara lika med anskaffningskostnaden.
Kan denna icke visas, skall
såsom byggnads värde anses två
tredjedelar av summan av under beskattningsåret
gällande taxerat jordbruksvärde,
skogsmarksvärde, värde
av övrig mark och värde av särskilda
tillgångar, minskat med skäligt
värde av mera betydande naturtillgångar
och särskilda förmåner.
Skogsmarksvärdet inräknas dock
med högst 25 000 kronor. Naturtillgångar
och särskilda förmåner anses
såsom mera betydande, om värdet
därav överstiger en tiondedel av
ovannämnda summa. Procenttalet
bör bestämmas olika allt efter den
tid en byggnad av ifrågavarande art
anses kunna för sitt ändamål utnyttjas.
Vid bestämmande av denna tid
skall vederbörlig hänsyn tagas exempelvis
därtill, att en av arrendator
uppförd byggnad enligt arrendeavtalet
icke skall vid arrenderättens
upphörande lösas av jordägaren (jfr
punkt 7 av anvisningarna till 29 §).
Såsom för —- -——----— nödig bostadsbyggnad.
Fasta maskiner -—---—----—--första stycket.
Därest inkomst-------om jordbruksfastighet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
9
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första gången
vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Äldre bestämmelser om frälseränta
gäller alltjämt beträffande frälseränta som finns vid utgången av
år 1968.
2t Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 samt. Nr 72
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
2:o) Förslag
till
Förordning
om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440)
Härigenom förordnas, dels att avdelning A, avdelning B punkterna 1, 5
och 10 samt avdelningarna F och G skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni
19511 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
A. Allmänna värderingsgrunder
Skogsmark med------där bedrivas.
Skogens avkastning------skogen hänförts.
Eftersom det -—— ----framtida avverkningar.
Om det —------—----att utröna
För taxeringen —------följande sätt.
Uppskattning sker ----—---f<
Särskilda värden —-— — —--det
1 viss nedan angiven ordning beaktas
onormal förekomst av kalmark.
Att särskilda förmåner å skogsmark
— såsom skogsbete, möjlighet
till jakt, andra byggnader å skogen
ån skogskojor och liknande mera
tillfälliga byggnader, servitutsrätt
o. dyl. — skola beaktas i annan ordning
än i denna instruktion angives,
framgår av punkt 4 av anvisningarna
till 9 § och punkt 2 av anvisningarna
till 10 § kommunalskattelagen.
ir skogsbruket,
avverkas.
Att särskilda förmåner på skogsmark
—- såsom möjlighet till jakt,
sådan byggnad på skogen, som ej är
behövlig för skogsbruksdrift, servitutsrätt
o. dyl. — skola beaktas i annan
ordning än i denna instruktion
angives, framgår av punkt 4 av anvisningarna
till 9 § och punkt 4 a av
anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen.
B. Bestämmelser rörande uppskattningen
1. Vad som förstås med skogsmark.
Såsom skogsmark skall upptagas---för skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall däremot---frösådd m. m.
Till skogsmark--—---kan påräknas.
Värdet av mark som icke skall Värdet av mark som icke skall
upptagas såsom skogsmark även- upptagas såsom skogsmark skall, på
som, i förekommande fall, av bete å sätt framgår av punkt 4 av anvis
1
Senaste lydelse av avdelning A och avdelning B punkt 5 se 1956: 179 samt av avdelning F
se 1964:116.
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
11
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
skogsmark skall, på sätt framgår av ningarna till 9 § kommunal skattelapunkt
4 av anvisningarna till 9 § gen, inräknas i värde av övrig mark.
kommunalskattelagen, inräknas i
värdet av fastigheten i övrigt.
5. Virkesförrådets uppskattning.
a) Det å------ädel lövskog).
b) Virkesförrådet skall------medtagas ej.
c) Därest det -------därigenom äventyras.
Sådan summarisk uppskattning
som ovan sagts må ej ske, där tillfredsställande
uppgifter för en fullständig
uppskattning är o för handen.
d) För taxeringsenhet i Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län
med mindre än 50 hektar skogsmark
samt för taxeringsenhet i övriga delar
av landet med mindre än 25 hektar
skogsmark får i stället för den
summariska uppskattning som anvisas
under c) virkesförrådet uppskattas
såsom hänförligt till en av tre
eller fyra virkesförrådsklasser och
det förråd av grov barrskog som ingår
i virkesförrådet bedömas som i
procent uttryckt hänförligt till en av
tre eller fyra grovleksklasser. Lövskogens
andel anses därvid ingå i
skogsvärdet med genomsnittlig procentandel.
e) Sådan summarisk uppskattning
som sagts under c) eller d) får
ej ske, om tillfredsställande uppgifter
för en fullständig uppskattning
äro för handen.
10. Skogsmarksvärdet. 10. Skogsmarksvärdet.
Skogsmarksvärdet beräknas--— — antagna sammansättningen.
Å skogsmark-----— ovan sagts.
Det med —----- — — -----— — — å skogen.
Utgöres skogsmark till större eller
mindre del av sammanhängande kalmarksområden,
vilka av ålder ligga
skoglösa och ej kunna göras skogbärande
utan kulturåtgärder, må värdet
av dessa områden nedsättas till
lägst hälften av det enligt ovan angivna
bestämmelser uppskattade
värdet. Därest det kan antagas att av
den skogsmark å en taxeringsenhet,
som återstår sedan dylika sammanhängande
lcalmarksområden undantagits,
mer än fem procent utgöres
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
av kalmark, må värdet å so stor del
av den återstående kalmarken, som
överskjuter fem procent, reduceras
med en tredjedel.
Därest skogsmarken---en tredjedel.
Genom nedsättning som i de bada
föregående styckena sagts må dock
värdet å den skogsmark nedsättningen
avser ej nedbringas under
det värde som skulle tillkomma marken
vid användning för annat ändamål
än skogsbruk, häri ej inbegripet
värdet av sådan förmån å skogsmarken
som enligt punkt 4 av anvisningarna
till 9 § kommunalskattelagen
ej skall inräknas i skogsmarkens
värde.
För sådana ---—---där s
Genom nedsättning som i föregående
stycke sagts må dock värdet av
den skogsmark nedsättningen avser
ej nedbringas under det värde som
skulle tillkomma marken vid användning
för annat ändamål än
skogsbruk, häri ej inbegripet värdet
av sådan förmån på skogsmarken
som enligt punkt 4 av anvisningarna
till 9 § kommunalskattelagen ej
skall inräknas i skogsmarkens värde.
F. Lokala skogstaxeringsanvisningar
Före varje--- -—• — — — å markvärdet.
I de — — —------växande skog.
De lokala skogstaxeringsanvisningarna
skola ock innefatta hjälptabeller
för taxering av skogsmark
och växande skog, så uppställda att
därur för vanligen förekommande
fall direkt kunna för olika ifrågakommande
omkostnadsklasser utfinnas
skogsvärde per kubikmeter
samt skogsmarksvärde per hektar.
Hjälptabellerna böra innehålla upplysningar
för beräkning av motsvarande
värden även i andra fall än de
normalt förekommande, såsom då
särskild reduktion av värdet skall
ske på grund av tekniska fel eller
onormalt höga allmänna kostnader
för skogsbruket eller då särskilt avdrag
varom ovan sagts skall ske vid
markvärdets bestämmande. Särskilda
hjälptabeller skola upprättas för
taxeringen vid sådan summarisk
uppdelning av virkesförrådet som
omförmäles under B. i punkt 5 c).
Den omständigheten---finnas
De lokala skogstaxeringsanvisningarna
skola ock innefatta hjälptabeller
för taxering av skogsmark
och växande skog, så uppställda att
därur för vanligen förekommande
fall direkt kunna för olika ifrågakommande
omkostnadsklasser utfinnas
skogsvärde per kubikmeter
och skogsvärde per hektar samt
skogsmarksvärde per hektar. Hjälptabellerna
böra innehålla upplysningar
för beräkning av motsvarande
värden även i andra fall än de
normalt förekommande, såsom då
särskild reduktion av värdet skall
ske på grund av tekniska fel eller
onormalt höga allmänna kostnader
för skogsbruket eller då särskilt avdrag
varom ovan sagts skall ske vid
markvärdets bestämmande. Särskilda
hjälptabeller skola upprättas för
taxeringen vid sådan summarisk
uppdelning av virkesförrådet som
omförmäles under B. i punkterna 5
c) och d).
ändamålsenligt.
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
13
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
G. Uppgifter som ankomma på beskattningsnämnd
Vid taxeringen uppskattar beskattningsnämnd
skogsmarkens
areal och virkesförrådet, fördelat på
trädslag och förrådsgrupper, i förekommande
fall enligt de mera summariska
grunder som angivas under
B. i punkt 5 c), och bedömer markens
godhetsgrad samt skogens avsättningsläge
(omkostnadsklass).
Uppskattningen kontrolleras såvitt
möjligt mot tillgängliga uppgifter
från riksskogstaxer ingen eller eljest
rörande virkesförråd m. m. I hjälptahell
utfinner nämnden de skogsvärden
per kubikmeter växande skog
och de skogsmarksvärden per hektar
skogsmark, som skola tillämpas
i varje särskilt fall. Taxeringen
verkställes med ledning därav, med
de avvikelser som föranledas av bestämmelserna
under B. här ovan
samt de lokala skogstaxeringsanvisningarna.
Vid taxeringen uppskattar beskattningsnämnd
skogsmarkens
areal och virkesförrådet, fördelat på
trädslag och förrådsgrupper, i förekommande
fall enligt de mera summariska
grunder som angivas under
B. i punkterna 5 c) och d), och bedömer
markens godhetsgrad samt
skogens avsättningsläge (omkostnadsklass).
Uppskattningen kontrolleras
såvitt möjligt mot tillgängliga
uppgifter från riksskogstaxeringen
eller eljest rörande virkesförråd
m. m. I hjälptabell utfinner nämnden
de skogsvärden per kubikmeter
växande skog eller de skogsvärden
per hektar samt de skogsmarksvärden
per hektar skogsmark, som skola
tillämpas i varje särskilt fall.
Taxeringen verkställes med ledning
därav, med de avvikelser som föranledas
av bestämmelserna under B.
här ovan samt de lokala skogstaxeringsanvisningarna.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första
gången vid 1970 års allmänna fastighetstaxering.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
3:o) Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom. och 4 § förordningen den 26 juli
1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. och 4 § förordningen den 26 juli 1947
om statlig förmögenhetsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3 §.
1 mom. Vid förmögenhetsberäkningen---tillgångar upptagas:
a) fastighet, frälseränta inbegri- a) fastighet;
pen;
b) tomträtt, vattenfallsrätt;---berättigades livstid eller för tid, som
icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.
4 §•
Värdesättning av---meddelade bestämmelser.
Fastighet, frälseränta inbegripen,
upptages till det taxeringsvärde, som
vid nämnda tidpunkt var för densamma
gällande. Var sådant värde
då ej åsatt eller har under beskattningsåret
omständighet inträffat,
som kan under taxeringsperioden
påkalla förändrad värdering, upptages
fastigheten till det taxeringsvärde,
som för taxeringsåret bliver den
-
Fastighet upptages till det taxeringsvärde,
som vid nämnda tidpunkt
var för densamma gällande.
Var sådant värde då ej åsatt eller har
under beskattningsåret omständighet
inträffat, som kan under taxeringsperioden
påkalla förändrad värdering,
upptages fastigheten till det
taxeringsvärde, som för taxeringsåret
bliver densamma åsatt.
samma åsatt.
Tomträtt eller--- —- normala förhållanden.
Lös egendom,-----—-— är nedlagd.
Fordran, som löper -— — ---——- förfallen ränta.
Fordran, som ej —--—--- upptages icke.
Värdepapper, som-----normala förhållanden.
Annan för -—• —----under beskattningsåret.
Kapitalvärdet av------och IV.
Rättighet, som------år motsvarat.
Är rättighet — —----yngstes ålder.
Andel i-------i likvidation.
Övrig lös------normala förhållanden.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första
gången vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Äldre bestämmelser om
frälseränta gäller alltjämt beträffande frälseränta som finns vid utgången av
år 1968.
1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom. se 1986: 726.
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
15
4:o) Förslag
till
Förordning
om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)
Härigenom förordnas, dels att 144 § 2 mom., 150 § 3 mom. och 159 §
taxeringsförordningen den 23 november 19561 skall upphöra att gälla, dels
att 131 § 1 mom., 133 § 1 mom., 135 § 1 och 2 mom,, 136 § 1 mom., 139 § 1
och 2 mom., 143 § 2 mom., 144 § 1 mom., 145 och 147 §§, 148 § 3 mom., 149
och 151—153 §§, 154 § 2 och 3 mom., 160 § 1 mom., 163 § 1 mom., 172 §
samt 173 § 1 och 2 mom. liksom rubriken omedelbart före 147 § förordningen
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att till förordningen
skall fogas två nya paragrafer, 135 a och 155 §§, av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
131 §.
1 mom. För allmän---finnas fastighetstaxeringsnämn
d
e r.
Fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsområde är fastig hetstax eringsdistrikt.
Fastighetstaxeringsdistrikt skall--— ett fastighetstaxeringsdistrikt.
Indelning i distrikt verkställes av Indelning i distrikt verkställes av
länsstyrelsen senast den 30 april länsstyrelsen senast den 1 mars
året näst före taxeringsåret. året näst före taxeringsåret.
133 §.
1 mom. Fastighetstaxeringsnämnd består —■ — sju ledamöter.
Ordföranden och -—-----
I övrigt--— —-------- —
Därest med — — — — •—---
Består fastighetstaxeringsdistrikt -Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
jämte suppleanter, en
för varje ledamot, skall förrättas senast
den 30 juni året näst före taxeringsåret.
I samband med valet må
av kommunalfullmäktige en av ledamöterna
utses att på kommunens bekostnad
deltaga uti de i 144 § 1 mom.
och 145 § omförmälda sammanträdena.
Om utgången---------
1 Senaste lydelse av 131 § 1 mom., 135 f
3 mom., 151—153 §§, 154 § 2 och 3 mom.,
omedelbart före 147 § se 1963:683, av 133 i
148 § 3 mom. och 159 § se 1965:753.
— i fastighetstaxeringsdistrikt.
valda ledamöter.
— vara fem.
---olika kommunerna.
Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
jämte suppleanter, en
för varje ledamot, skall förrättas senast
den 30 juni året näst före taxeringsåret.
I samband med valet må
fullmäktige utse en av ledamöterna
att på kommunens bekostnad deltaga
uti de i 144 § 1 mom. och 145 § omförmälda
sammanträdena.
— de valda.
i 2 mom., 144 § 1 mom., 147 och 149 §§, 150 §
160 § 1 mom., 172 §, 173 § 1 mom. och rubriken
j 1 mom. se 1964:53 samt av 135 § 1 mom., 145 §,
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
135
1 m o m. Länsstyrelsen förordnar
senast den 30 april året näst före det
år, då allmän fastighetstaxering äger
rum, erforderligt antal personer
inom länet, som genom sin verksamhet
kunna antagas besitta sakkunskap
i fråga om fastighetsvärdering,
(fastighetstaxeringsombud)
att inom områden, som länsstyrelsen
bestämmer, samordna arbetet
i fastighetstaxeringsnämnderna.
Fastighetstaxeringsombuds verksamhetsområde
skall vara så stort, som
omständigheterna lämpligen medgiva,
och omfatta flera fastighetstaxeringsdistrikt.
Ett fastighetstaxeringsdistrikt
må ej uppdelas mellan
olika fastighetstaxeringsombud. Fastighetstaxeringsombud
må icke vara
ledamot av fastighetstaxeringsnämnd
i länet.
1 m o in. Länsstyrelsen förordnar
senast den 1 mars året näst före det
år, då allmän fastighetstaxering äger
rum, erforderligt antal personer
inom länet, som genom sin verksamhet
kunna antagas besitta sakkunskap
i fråga om fastighetsvärdering,
(fastighetstaxeringsombud)
att inom områden, som länsstyrelsen
bestämmer, samordna arbetet
i fastighetstaxeringsnämnderna.
Fastighetstaxeringsombuds verksamhetsområde
skall vara så stort, som
omständigheterna lämpligen medgiva,
och omfatta flera fastighetstaxeringsdistrikt.
Ett fastighetstaxeringsdistrikt
må ej uppdelas mellan olika
fastighetstaxeringsombud. Fastighetstaxeringsombud
må icke vara ledamot
av fastighetstaxeringsnämnd i
länet.
Det åligger -
arbetets fortskridande.
2 mom. I län, där länsstyrelsen
så finner erforderligt, förordnar
länsstyrelsen senast den 30 april året
näst före år, då allmän fastighetstaxering
äger rum, två personer
(konsulenter för taxering
av vattenfallsfastighet)
att vid nämnda taxering biträda
nämnderna, såvitt angår taxering av
outbyggda vattenfall, kraftverk och
regleringsdammar. Av konsulenterna
skall den ene företräda taxeringsteknisk
och den andre vattenkraftteknisk
sakkunskap.
Konsulenterna skola------
Konsulent äger,-------
2 mom. I län, där länsstyrelsen
så finner erforderligt, förordnar
länsstyrelsen senast den 1 mars året
näst före år, då allmän fastighetstaxering
äger rum, två personer
(konsulenter för taxering
av vattenfallsfastighet)
att vid nämnda taxering biträda
nämnderna, såvitt angår taxering av
outbyggda vattenfall, kraftverk och
regleringsdammar. Av konsulenterna
skall den ene företräda taxeringsteknisk
och den andre vattenkraftteknisk
sakkunskap,
vid taxeringen.
---i beslut.
135 a §.
Det åligger lokal skattemyndighet
att
1) ombesörja sortering av inkomna
deklarationer och andra uppgifter,
2) svara för längdföring av fastighetstaxeringsnämnds
beslut och i
fastighetslängden anteckna skiljaktig
mening av ordföranden,
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
3) ombesörja att anmäld eller på
annat sätt känd förändring i äganderätten
till fastighet, som skall upptagas
i fastighet slängd, införes i denna
längd,
4) översända deklarationer samt
utdrag av protokoll och övriga handlingar
som inkommit från fastighetstaxering
snämnd till länsstyrelsen senast
den 31 mars under taxeringsåret
samt fastighetslängderna på den
tid och i den ordning Kungl. Maj:t
föreskriver,
5) i den omfattning Kungl. Maj:t
eller länsstyrelsen föreskriver, i övrigt
medverka vid taxering sarbetet.
136
1 m o in. Till ledning vid allmän
fastighetstaxering skall för varje fastighet,
med undantag för sådan, som
avses i 5 § 2 mom. eller 5 § 4 mom.
kommunalskattelagen, av fastighetens
ägare utan anmaning avgivas
deklaration (allmän fastighetsdeklaration).
Därest fastighet
innehaves av någon, som enligt
47 § kommunalskattelagen är att
anse såsom ägare eller är i ägares
ställe skyldig att erlägga skatt för
garantibelopp för fastigheten, skall
vad nu sagts om ägare i stället gälla
sådan innehavare.
Allmän fastighetsdeklaration skall
Allmän fastighetsdeklaration skall
1 m o in. Till ledning vid allmän
fastighetstaxering skall för varje fastighet,
med undantag för sådan, som
avses i 5 § 1 mom. c), 2 mom. eller
4 mom. kommunalskattelagen, av
fastighetens ägare utan anmaning
avgivas deklaration (allmän
fastighetsdeklaration).
Därest fastighet innehaves av någon,
som enligt 47 § kommunalskattelagen
är att anse såsom ägare eller är
i ägares ställe skyldig att erlägga
skatt för garantibelopp för fastigheten,
skall vad nu sagts om ägare i
stället gälla sådan innehavare.
ivfattas---— fastställt formulär.
innehålla —---och anskaffnings -
kostnader.
Är jordbruksfastighet —-----eller innehavaren.
Kungl. Maj :t--------statistiskt ändamål.
139
1 m o in. Till ledning vid allmän
fastighetstaxering skall lokal skattemyndighet
avlämna de till myndigheten,
enligt vad därom är särskilt
stadgat, överlämnade lagfartsförteckningarna
för tiden från och med
den 1 juli året näst före det, då allmän
fastighetstaxering senast ägde
rum, till och med den 30 juni det år,
då uppgiften skall avlämnas.
Hypoteksinrättning skall----
1 m o in. Till ledning vid allmän
fastighetstaxering skall lokal skattemyndighet
avlämna de till myndigheten,
enligt vad därom är särskilt
stadgat, överlämnade avskrifterna av
lagfartsbevis för tiden från och med
den 1 juli året näst före det, då allmän
fastighetstaxering senast ägde
rum, till och med den 30 juni det år,
då uppgiften skall avlämnas.
— skall avlämnas.
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Byggnadsnämnd skall underrätta
lokal skattemyndighet om beviljat
byggnadslov inom myndighetens
verksamhetsområde senast en må
-
2 m o in. Uppgifter enligt 1 mom.
skola avlämnas senast den 20 juli
året näst före det, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, samt ingivas
till länsstyrelsen i det län, där
fastigheten är belägen.
nåd efter det att beslutet om byggnadslov
meddelades.
Uppgifterna skola
2 mom. Uppgifter enligt 1 mom.
första och andra styckena skola avlämnas
senast den 20 juli året näst
före det, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, samt ingivas till länsstyrelsen
i det län, där fastigheten
är belägen,
uppgifter avser.
143
2 m o m. Före sammanträde, varom
i 144 § 1 mom. förmäles, har
landskamreraren att på grundval av
de uppgifter, som jämlikt 139 § avlämnats,
och de upplysningar, som
eljest kunna vinnas, verkställa undersökning
rörande fastigheternas
allmänna saluvärde å länets landsbygd.
Länsstyrelsen äger kalla lämpligt
antal personer med ingående
kännedom om fastighetsvärdena att
därvid tillhandagå landskamreraren
med upplysningar.
144
1 mom. Senast den 15 augusti
året näst före det, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, skola
efter kallelse av länsstyrelsen
ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna
å länets landsbygd, de
ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd,
som av kommunalfullmäktige
därtill utsetts enligt 133 § 1
mom. sjätte stycket, de ledamöter
i sådan nämnd, som utsetts av
landstingskommunens förvaltningsutskott,
ävensom fastighetstaxeringsombuden
sammanträda inför
landskamreraren å en eller flera
lämpliga orter för förberedande
överläggningar rörande tillämpningen
av de allmänna grunderna vid
den förestående allmänna fastighetstaxeringen;
och äger länsstyrelsen
§•
2 m o m. Före sammanträde, varom
i 144 § 1 mom. förmäles, har
landskamreraren att på grundval av
de uppgifter, som jämlikt 139 § avlämnats,
och de upplysningar, som
eljest kunna vinnas, verkställa undersökning
rörande fastigheternas
allmänna saluvärde. Länsstyrelsen
äger kalla lämpligt antal personer
med ingående kännedom om fastighetsvärdena
att därvid tillhandagå
landskamreraren med upplysningar.
§•
1 in o m. Senast den 20 september
året näst före det, då allmän
fastighetstaxering skall äga rum,
skola efter kallelse av länsstyrelsen
ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna,
de ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd,
som utsetts enligt
133 § 1 mom. sjätte stycket, de
ledamöter i sådan nämnd, som utsetts
av landstingskommunens förvaltningsutskott,
samt fastighetstaxeringsombuden
sammanträda inför
landskamreraren på lämplig ort
för förberedande överläggningar om
tillämpningen av de allmänna grunderna
vid den förestående allmänna
fastighetstaxeringen. Länsstyrelsen
kan till dessa sammanträden
kalla även andra personer, som på
grund av sin verksamhet eller av
19
Bevillningsutskottets
(Nuvarande lydelse)
till dessa sammanträden kalla jäm
väl andra personer, vilka på grund
av sin verksamhet eller eljest kunna
antagas äga sakkunskap rörande
fastighetsvärdena inom länet eller
delar därav eller ock särskilt rörande
värdering av skogsmark och skog.
Vid sådant sammanträde redogör
landskamreraren för priserna vid
försäljning av fastigheter inom länet
under tiden efter senaste allmänna
fastighetstaxering och för de
slutsatser beträffande fastigheternas
allmänna saluvärde, som enligt
hans mening kunna dragas av dessa
priser, så ock för övriga av honom
kända förhållanden av beskaffenhet
att inverka på nämnda värde. Därjämte
skall landskamreraren framlägga
jämlikt 143 § 1 mom. andra
stycket upprättat förslag till lokala
skogstaxeringsanvisningar ävensom,
i den mån så finnes erforderligt, förslag
till särskilda anvisningar jämväl
i andra hänseenden, såsom angående
redovisningen av olika ägoslag,
värdesättning av övrig mark
och bete å skogsmark samt enhetliga
grunder för taxeringen av annan
fastighet med mera. Avser sammanträdet
överläggning angående
taxeringen inom allenast viss del av
länet, skola redogörelserna och förslagen
därefter lämpas.
För sådana--------
145
Sedan de av fastighetsprövningsnämnden
fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna
och övriga
anvisningar för fastighetstaxeringen
kommit fastighetstaxeringsombudet
och ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna
tillhanda och innan
nämnderna börja det egentliga
arbetet, skall fastighetstaxeringsombudet,
efter samråd med förste taxeringsintendenten
angående tid och
plats, sammankalla ordförandena
och de av länsstyrelsen och landstingskommunens
förvaltningsutskott
kande nr 72 år 1968
(Föreslagen lydelse)
annan anledning kunna antagas äga
sakkunskap om fastighetsvärdena
inom länet eller om värdering av
fastigheter.
Vid sådant sammanträde redogör
landskamreraren för priserna vid
försäljning av fastigheter inom länet
under tiden efter senaste allmänna
fastighetstaxering och för de
slutsatser om fastigheternas allmänna
saluvärde, som enligt hans mening
kunna dragas av dessa priser,
samt för övriga förhållanden av beskaffenhet
att inverka på nämnda
värde. Därjämte skall landskamreraren
framlägga det förslag till lokala
skogstaxeringsanvisningar som
upprättats enligt 143 § 1 mom. andra
stycket samt i behövlig utsträckning
förslag till särskilda anvisningar
i andra hänseenden, såsom angående
förfarandet vid bestämmande
av olika delvärden samt enhetliga
grunder för taxeringen av jordbruksfastighet
och fastighet med mera.
Avser sammanträdet överläggning
angående taxeringen inom endast
viss del av länet, skola redogörelserna
och förslagen därefter
lämpas.
för taxeringen.
§•
Sedan de av fastighetsprövningsnämnden
fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna
och övriga
anvisningar för fastighetstaxeringen
kommit fastighetstaxeringsombudet
och ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna
tillhanda och innan
nämnderna börja det egentliga
arbetet, skall fastighetstaxeringsombudet,
efter samråd med förste taxeringsintendenten
angående tid och
plats, sammankalla ordförandena
och de av länsstyrelsen och landstingskommunens
förvaltningsutskott
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna
inom sitt verksamhetsområde
ävensom de ledamöter i
dessa fastighetstaxeringsnämnder,
som enligt 133 § 1 mom. sjätte stycket
utsetts att deltaga i sådant sammanträde,
till överläggningar rörande
det förestående taxeringsarbetet.
Vid överläggningarna bör uppmärksamhet
ägnas åt åtgärder för befordrande
av likformig taxering
samt åt spörsmål, som kunna förväntas
vålla fastighetstaxeringsnämnderna
svårigheter.
(Föreslagen lydelse)
utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna
inom sitt verksamhetsområde
ävensom de ledamöter i
dessa fastighetstaxeringsnämnder,
som enligt 133 § 1 mom. sjätte stycket
utsetts att deltaga i sådant sammanträde,
till överläggningar rörande
det förestående taxeringsarbetet.
Även andra ledamöter i nämnderna
få kallas om särskilda skäl föreligga.
Vid överläggningarna skola förenämnda
anvisningar, särskilt de däri
angivna värderingsgrunderna, genomgås.
Uppmärksamhet bör ägnas
åt åtgärder för befordrande av likformighet
och rättvisa i taxeringen
samt åt spörsmål, som kunna förväntas
vålla fastighetstaxeringsnämnderna
svårigheter.
IV. Om fastighetstaxeringsnämnder- IV. Om fastighetstaxeringsnämnder -nas verksamhet nas verksamhet m. m.
147 §.
Länsstyrelsen har att vaka över
att fastighetstaxeringsarbetet inom
länet ordnas och bedrives ändamålsenligt.
Det åligger förste taxering sintendenten
att övervaka fastighetstaxering
snämndernas och fastighetstaxeringsombudens
arbete samt att vid
behov lämna råd, upplysningar och
annat bistånd.
Fastighetstaxeringsnämndens ordförande--- — dess fullgörande,
2) mottaga, ordna och granska 2) mottaga och granska deklara
deklarationer,
uppgifter och andra tioner, uppgifter och andra handhandlingar,
lingar,
3) vidtaga åtgärder---uppgifters införskaffande,
4) tillse att anmälda eller eljest
kända förändringar i avseende å
äganderättsförhållandena bliva iakttagna
och införda i fastighetslängden,
5) kalla nämndens ledamöter till
sammanträde, leda nämndens arbete
samt vid sammanträdena föra ordet
och vara föredragande,
6) ombesörja förandet av nämn -
4) kalla nämndens ledamöter till
sammanträde, leda nämndens arbete
samt vid sammanträdena föra ordet
och vara föredragande,
5) ombesörja förandet av nämn -
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
dens protokoll och längder samt öv- dens protokoll samt övriga göromål
riga göromål av expeditionell art, av expeditionell art,
samt
7) avgiva yttranden i besvärsmål. 6) avgiva yttranden i besvärsmål.
Vid fullgörande--------kan anvisas.
148 §.
3 mom. Förste taxeringsintendenten
eller av honom beordrad
tjänsteman äger närvara vid sammanträde
med fastighetstaxeringsnämnd
till fullgörande av vad honom
åligger enligt 172 §, jämförd med
59 §.
Fastighetstaxeringsombud äger--
3 m o m. Förste taxeringsintendenten
eller av honom beordrad
tjänsteman äger närvara vid sammanträde
med fastighetstaxeringsnämnd
till fullgörande av vad honom
åligger enligt 1V7 § andra stycket.
— -— i besluten.
149 S.
Vid fastighetstaxeringsnämndens
första sammanträde skall ordföranden,
innan taxeringsarbetet tager sin
början, avgiva noggrann redogörelse
ej mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden
fastställda enhetsvärden
och övriga värderingsgrunder,
såvitt distriktet berör, än även rörande
de köp av jordbruksfastighet
inom distriktet, som förekommit under
tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering,
samt de slutsatser
beträffande fastigheternas allmänna
saluvärde i orten, som enligt ordförandens
mening kunna dragas av de
vid dessa köp tillämpade priser. Finnas
inom distriktet fastigheter med
skog, bör i redogörelsen tillika lämnas
upplysning rörande det virkesförråd,
som i medeltal per hektar
finnes inom länet eller vederbörlig
del därav, och dess fördelning på
trädslagsklasser och förrådsgrupper
samt, i förekommande fall, trädslag
ävensom rörande innehållet i övrigt
av de lokala skogstaxeringsanvisningarna.
Vid fastighetstaxeringsnämndens
första sammanträde skall ordföranden,
innan taxeringsarbetet tager sin
början och i närvaro av fastighetstaxeringsombudet,
avgiva noggrann
redogörelse för värderingsgrunder
och andra anvisningar, som fastiglietsprövningsnämnden
fastställt och
som berör distriktet samt de slutsatser
om fastigheternas allmänna
saluvärde i orten, som enligt ordförandens
mening kunna dragas av
priser som tillämpats vid fastighetsköp
under tiden efter senaste allmänna
fastighetstaxering. Finnas inom
distriktet fastigheter med skog,
skall i redogörelsen även ingå upplysning
om det virkesförråd, som i
medeltal per hektar finnes inom det
område av länet, vari distriktet är
beläget, samt virkesförrådets fördelning
på trädslagsklasser, förrådsgrupper
och om det har betydelse
trädslag inom samma område.
151 §.
Vad i — —---------- beträffande fastighetstaxeringsnämnd.
Beslut må------------— — ifrågavarande taxering.
Ordföranden har att i fastighets- Anser ordföranden att värde bort
längden angiva det värde, han ansett åsättas annorlunda än fastighets
-
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
böra föreslås, i de fält, då fastighets- taxeringsnämnden beslutat, skall
taxeringsnämndens beslut utfallit på han på deklaration eller därvid foannat
sätt. gad handling angiva det värde, han
ansett böra åsättas, samt i protokollet
anteckna de fall, i vilka detta
skett. Utdrag av protokollet i detta
hänseende skall därefter tillställas
den lokala skattemyndigheten så
snart det kan ske.
Annan ledamot, —----— — —---av protokollet.
Av nämnden — —------------till protokollet.
152 8.
Fastighetstaxeringsnämndens arbete
bör taga sin början senast den
5 oktober året näst före taxeringsåret,
dock att vad nu sagts icke har
avseende å Stockholm. Arbetet skall
vara avslutat i länen senast den 25
mars och i Stockholm senast den 15
juni under taxeringsåret.
Fastighetstaxeringsnämndens preliminära
beslut om taxeringsvärden
skall föreligga färdigt senast den 25
januari under taxeringsåret.
Fastighetstaxeringsnämndens ordförande
skall senast den 31 sistnämnda
månad med allmänna posten tillsända
ägare eller därmed likställd
innehavare av skattepliktig fastighet
underrättelse om det för fastigheten
preliminärt upptagna taxeringsvärdet.
Underrättelsen skall även innehålla
upplysning, att ägaren eller innehavaren
av fastigheten äger senast
den 25 påföljande februari till fastighetstaxeringsnämndens
ordförande
avgiva skriftliga erinringar mot förslaget
ävensom att särskild underrättelse
om det slutliga beslutet icke
kommer att utsändas, därest erinringar
icke avgivas eller det prelimi
-
Fastighetstaxeringsnämndens arbete
bör taga sin början senast den 5
oktober året näst före taxeringsåret.
Arbetet skall vara avslutat senast den
25 mars under taxeringsåret.
Fastighetstaxeringsnämndens preliminära
beslut om taxeringsvärden
skall föreligga färdigt senast den 25
januari under taxeringsåret. Senast
påföljande dag skall nämndens ordförande
ha tillställt lokal skattemyndighet
samtliga fastighetsdeklarationer.
Sedan lokal skattemyndighet infört
fastighetstaxeringsnämndens
preliminära beslut till taxering i fastighetslängden
skall myndigheten så
snart det kan ske återsända deklarationerna
till ordföranden.
Lokal skattemyndighet skall senast
den 31 januari under taxeringsåret
underrätta ägare eller därmed
likställd innehavare av skattepliktig
fastighet om det taxeringsvärde för
fastigheten som preliminärt upptagits.
Underrättelsen skall även innehålla
upplysning, att ägaren eller
innehavaren av fastigheten äger senast
den 25 påföljande februari till
fastighetstaxeringsnämndens ordförande
avgiva skriftliga erinringar
mot förslaget samt att särskild underrättelse
om det slutliga beslutet
icke kommer att utsändas, om erinringar
icke avgivas eller det preliminärt
upptagna taxeringsvärdet
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
23
(Nuvarande lydelse)
närt upptagna taxeringsvärdet oförändrat
fastställes. Därjämte skall underrättelsen
innehålla upplysning om
vad som skall iakttagas vid anförande
av besvär över fastighetstaxeringsnämndens
beslut rörande taxeringen.
Sedan fastighetstaxeringsnämnden
preliminärt åsatt fastigheterna i distriktet
taxeringsvärden, skall fastighetslängden
under tio dagar viss angiven
tid på dagen hållas tillgänglig
inom kommunen å lämplig kommunal
expedition, med rätt för ägare
eller därmed likställd innehavare av
fastighet inom distriktet att på sätt
och inom tid, som i nästföregående
stycke stadgas, avgiva erinringar,
åliggande det ordföranden att sådant
i vederbörlig ordning kungöra.
(Föreslagen lydelse)
oförändrat fastställes. Därjämte
skall underrättelsen innehålla upplysning
om vad som skall iakttagas
vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens
beslut om
taxeringen.
Sedan de preliminärt åsatta taxeringsvärdena
blivit upptagna i fastighetslängden
skall längden under
tio dagar viss angiven tid på dagen
hållas tillgänglig inom kommunen
på lämplig kommunal expedition,
med rätt för ägare eller därmed likställd
innehavare av fastighet inom
distriktet att på sätt och inom tid
som angives i föregående stycke avgiva
erinringar. Lokal skattemyndighet
skall efter samråd med ordförande
i fastighetstaxeringsnämnd senast
den 10 februari under taxeringsåret
utfärda kungörelse härom.
Lokal skattemyndighet skall så
snart det kan ske efter den 25 februari
översända fastiglietslängden
till fastighetstaxeringsnämndens
ordförande.
153 §.
Sedan tiden------— — besluta härom.
Nämndens beslut skola, där de
skilja sig från de preliminära besluten,
antecknas i fastighetslängderna.
Fastighetslängden underskrives,
sedan taxeringarna slutligt fastställts,
av fastighetstaxeringsnämndens
ordförande och de ledamöter,
som utsetts att justera nämndens
protokoll.
Nämndens beslut skall, om det
skiljer sig från det preliminära beslutet,
antecknas och meddelas till
lokal skattemyndighet i den ordning
som föreskrives av Kungl. Maj:t eller
myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.
När taxeringarna slutligt fastställts,
skall fastighetstaxeringsnämndens
ordförande ofördröjligen
meddela detta till den lokala skattemyndigheten
samt återsända fastighetslängden
och fastighetsdeklarationerna.
Lokal skattemyndighet antecknar
i längden slutligt beslut som
skiljer sig från preliminärt beslut
och underskriver därefter längden.
154 §.
2 mom. Senast den 31 mars eller 2 mom. Senast den 31 mars skall
vad angår Stockholm den 21 juni fastighetstaxeringsnämndens ordföskall
fastighetstaxeringsnämndens rande till länsstyrelsen insända fas
-
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
ordförande till länsstyrelsen insända
fastighetsdeklarationerna och övriga
handlingar ävensom fastighetstaxeringsnämndens
protokoll. Fastighetslängderna
skola avlämnas å den tid
och i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver.
3 in o ni. Fastighetslängderna i
huvudskrift eller bestyrkt avskrift,
skola vara att tillgå för landskamreraren,
taxeringsintendent och fastighets
pr övning snämnden samt i den
ordning, Kungl. Maj :t föreskriver,
utom vad angår Stockholm, offentligen
framläggas inom vederbörande
kommun under minst 14 dagar före
den 15 maj under taxeringsåret.
(Föreslagen lydelse)
tighetstaxeringsnämndens protokoll
och övriga handlingar.
3 mom. Fastighetslångd i huvudskrift
eller bestyrkt avskrift skall
i den ordning Ivungl. Maj :t föreskriver
offentligen framläggas inom
kommunen under minst 14 dagar före
den 15 maj under taxeringsåret.
155 §.
Kungl. Maj:t meddelar de närmare
föreskrifter om fas tighet staxeringsnämnds
och fastighetstaxeringsombuds
arbete som behövas utöver
bestämmelserna i denna förordning.
160 §.
1 mom. Fastighetsprövnings- 1 mom. Fastighetsprövningsnämnds
arbete skall vara avslutat se- nämnds arbete skall vara avslutat senast
den 31 oktober under taxerings- nast den 31 oktober under taxeringsåret,
i Stockholm den 30 november, året.
163 §.
1 m o m. Över beslut------vederbörande kommun.
Besvären skola----- •— — prövningsnämndens kansli.
Besvären skola vara inkomna Besvären skola vara inkomna se
i
länen senast den 15 maj un- nast den 15 maj under taxeringsåret,
der taxeringsåret och
i Stockholm senast den 10
augusti under taxeringsåret.
172 §.
Utöver vad-------—- allmän fastighetstaxering:
1) 13—15 §§, 16 § 1 mom. å) samt
2 och 3 mom. ävensom 17—19 §§
med för taxeringsnämnder och prövningsnämnder
gemensamma bestämmelser
samt med föreskrifter om
riksskattenämnden m. m.,
2) 46 § angående-------
1) 13—15 §§, 16 § 2 och 3 mom.
liksom 17—19 §§ med för taxeringsnämnder
och prövningsnämnder gemensamma
bestämmelser samt med
föreskrifter om riksskattenämnden
in. in.,
—- myndighet m. in.,
25
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
(Nuvarande lydelse)
3) 47—50 §§ angående gemensamma
bestämmelser rörande deklarationer
och andra uppgifter, dock att
samtliga ledamöter av vederbörande
beskattningsnämnd, så ock konsulent
för taxering av vattenfallsfastighet
äga deltaga i granskningen av deklarationer
och uppgifter, som avlämnats
till ledning vid allmän fastighetstaxering,
i) 59 och 72 §§ angående taxeringsnämndernas
verksamhet,
5) 123—125 §§ angående viten,
samt
6) 126—128 §§ med särskilda föreskrifter.
(Föreslagen lydelse)
3) 47—50 §§ angående gemensamma
bestämmelser rörande deklarationer
och andra uppgifter, dock att
samtliga ledamöter av fastighetstaxeringsnämnd,
så ock konsulent för
taxering av vattenfallsfastighet äga
deltaga i granskningen av deklarationer
och uppgifter, som avlämnats
till ledning vid allmän fastighetstaxering,
4) 123—125 §§ angående viten,
samt
5) 126—128 §§ med särskilda föreskrifter.
173 §.
1 mom. Bestämmelserna i---
1) Vad i 129 § 1 mom.------
2) Vad i 129 § 5 mom.-----
de personer, som till sammanträde
enligt 144 § 1 eller 2 mom. särskilt
inkallats av länsstyrelsen eller
till sammanträde enligt 145 § inkallats
efter länsstyrelsens medgivande,
de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd,
som på vederbörlig kallelse
inställt sig till sådant sammanträde,
varom förmäles i 144 § 1 eller
2 mom. eller 145 §, samt
de personer, —-----andra
3) Vadi---------i
2 mom. I 165 § -------av
Angående goltgörelse av statsmedel
för verkställande av undersökning,
varom i 159 § förmäles, förordnar
Kungl. Maj:t.
----skall iakttagas.
--av vattenfallsfastighet.
-----av upplysningar,
de personer, som till sammanträde
enligt 144 § 1 mom. särskilt inkallats
av länsstyrelsen eller till sammanträde
enligt 145 § inkallats efter
länsstyrelsens medgivande,
de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd,
som på vederbörlig kallelse
inställt sig till sådant sammanträde,
som angives i 144 § 1 mom.
eller 145 §, samt
stycket.
fastighetsprövningsnämnd.
Kungl. Maj :t.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.
Motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen återfinns under
följande rubriker på nedan angivna sidor i propositionen.
Inledning, s. 27—28
Allmänna synpunkter m. in., s. 28—66
Frågor som rör grunderna för taxering av fastighet, s. 67—104
Frågor som rör särskild fastighetstaxering m. m., s. 104—112
Taxeringsförfarandet vid allmän fastighetstaxering, s. 112—136
Taxeringsorganisationen vid allmän fastighetstaxering m. in., s. 137—141
Kursverksamhet, s. 142—145.
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
Motionerna
Med anledning av propositionen har väckts de likalydande motionerna
I: 1028 av herr Lundberg och 11:1301 av herr Lothigius, vari hemställts,
att riksdagen måtte antaga de i proposition nr 154 framlagda förslagen med
den ändringen att punkt 2 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 erhåller ändrad lydelse på sätt nedan sägs.
Anvisningar
till 22 §.
2. a. Avdrag medgives för sådan värdeminskning å till jordbruket eller
till dess binäringar eller till skogsbruket hörande driftbyggnader, därunder
inbegripna för driften nödiga bostadsbyggnader, som dessa även med normalt
underhåll och aktsam vård äro underkastade. Avdraget bör bestämmas
till viss procent av byggnadens värde. Detta skall anses vara lika med
anskaffningskostnaden. Kan denna icke visas, skall såsom byggnadsvärde
anses två tredjedelar av summan av under beskattningsåret gällande taxerat
jordbruksvärde, skogsvärde, värde av övrig mark och värde av särskilda
tillgångar, minskat med skäligt värde, av mera betydande naturtillgångar
och särskilda förmåner. Skogsvärdet inräknas dock med högst 25 000 kronor.
Naturtillgångar och särskilda förmåner anses såom mera betydande,
om värdet därav överstiger en tiondedel av ovannämnda summa. Procenttalet
bör bestämmas olika allt efter den tid en byggnad av ifrågavarande
art anses kunna för sitt ändamål utnyttjas. Vid bestämmande av denna tid
skall vederbörlig hänsyn tagas exempelvis därtill, att en av arrendator uppförd
byggnad enligt arrendeavtalet icke skall vid arrenderättens upphörande
lösas av jordägaren (jfr punkt 7 av anvisningarna till 29 §).
Såsom för---nödig bostadsbyggnad.
Fasta maskiner ---första stycket.
Därest inkomst — --om jordbruksfastighet.
Till stöd för yrkandet i motionerna anförs i huvudsak följande.
Genom de föreslagna nya reglerna för taxering av jordbruksfastighet,
måste en ändring ske av bestämmelserna om rätt till avdrag för värdeminskning
av byggnad i jord- och skogsbruk, i de fall anskaffningskostnaden
för byggnad inte kan visas. Enligt nu gällande lydelse skall såsom
byggnads värde anses två tredjedelar av det under beskattningsåret gällande
taxerade jordbruksvärdet, minskat med däri ingående skogsmarksvärde,
i den mån det överstiger 25 000 kr., samt med skäligt värde å mera betydande
naturtillgångar och särskilda förmåner. I propositionen föreslås att
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968 27
dessa regler skall ändras så att såsom byggnads värde skall anses två tredjedelar
av summan av under beskattningsåret gällande taxerat jordbruksvärde,
skogsmarksvärde, värde av övrig mark och värde av särskilda tillgångar,
minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar och
särskilda förmåner. Skogsmarksvärdet skall dock inräknas med högst
25 000 kr. Kommittéförslaget har enligt propositionen i denna del som enda
syfte att inte åstadkomma någon rubbning av effekten i inkomstskattehänseende.
Motionärerna anser dock att en rubbning inträder i de fall man i
värdeminskningsunderlaget inräknar sådana värden som uppenbarligen
inte till någon del representerar värde av byggnad och som inte tidigare
ingått i underlaget. Ett sådant värde är skogsmarksvärdet som enbart skall
avse värdet av skogsmarken. Å andra sidan ingår ej i avskrivningsunderlaget
någon del av skogsvärdet, vari dock enligt propositionen värdet av
byggnad och andra anläggningar, som är behövliga för skogsbruksdrift,
skall ingå. Även i värdet av övrig mark ingår ej några byggnader. Detta
värde kan dock sägas ha tidigare ingått i värdeminskningsunderlaget såsom
en del av det taxerade jordbruksvärdet.
Utskottet
På grundval av 1966 års fastighetstaxeringskommittéers betänkande »Fastighetstaxeringens
regler och organisation» (SOU 1968: 32) framläggs i propositionen
förslag till ändrade regler för allmän fastighetstaxering. Ändringarna
är i huvudsak av teknisk natur och syftar till att åstadkomma ökad
rättvisa och likformighet samt vissa förenklingar vid fastighetstaxeringen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1969, så att de kan tilllämpas
vid nästa allmänna fastighetstaxering år 1970.
I propositionen lämnas inledningsvis i informativt syfte en redogörelse
för fastighetstaxeringskommittéernas rekommendationer mot bakgrunden
av erfarenheterna från 1965 års allmänna fastighetstaxering rörande värderingen
av olika typer av fastigheter samt utformningen av längder och
deklarationsblanketter. Dessa rekommendationer, som i allt väsentligt biträds
av departementschefen, är avsedda att ligga till grund för de anvisningar,
som i administrativ väg skall utfärdas till 1970 års allmänna fastighetstaxering.
Utskottet har inte funnit anledning att i vidare mån än som framgår av
det följande framföra speciella synpunkter på de i detta avsnitt av propositionen
redovisade frågorna. I fortsättningen behandlar utskottet mera ingående
endast de förslag till ändringar i skatte- och taxeringsförfattningarna,
som är av allmänt intresse eller som föranlett förslag till ändringar eller
särskilda uttalanden från utskottets sida.
Enligt nuvarande bestämmelser i kommunalskattelagen (KL) skall det
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
totala taxeringsvärdet för jordbruksfastighet uppdelas i delvärdena jordbruksvärde,
skogsvärde samt tomt- och industrivärde. De delar av en jordbruksfastighet,
som är att hänföra till jordbruksdriften, skall vid fastighetstaxeringen
åsättas ett värde motsvarande det allmänna saluvärdet. Värderingen
av skogsmark och växande skog skall däremot ske enligt tämligen
komplicerade regler i skogsvärderingsinstruktionen med utgångspunkt från
det avkastningsvärde, som kan erhållas vid ett genomsnittligt bedrivet rationellt
och uthålligt skogsbruk.
Förslaget i propositionen innebär i huvudsak att jordbruksfastighets taxeringsvärde
skall uppdelas i följande fem delvärden, nämligen jordbruksvärde,
skogsbruksvärde, värde av övrig mark, värde av särskilda tillgångar
samt exploateringsvärde, och att ett förenklat förfarande skall införas för
beräkning av skogsvärde på jordbruksfastighet med en skogsmarksareal
understigande, i norrlandslänen 50 och i landet i övrigt 25 hektar.
Såvitt utskottet kunnat finna kommer den föreslagna uppdelningen av
jordbruksfastighets taxeringsvärde att underlätta värderingen och bidra till
större enhetlighet och likformighet vid taxeringen. Det summariska förfarandet
för uppskattning av skogsvärde på fastigheter med ringa skogsmarksareal,
vilken uppskattning till huvudsaklig del kan göras med hjälp
av tabeller, är ägnat att i väsentlig mån förenkla taxeringsarbetet i fråga om
flertalet skogsfastigheter och synes leda till ett från beskattningssynpunkt
tillfredsställande resultat. Utskottet vill emellertid särskilt framhålla angelägenheten
av att i fastighetslängden antecknas uppgifter om virkesförrådet
eller genomsnittsvärdet i respektive virkesförrådsklass för att underlätta
möjligheten att vid inkomsttaxeringen beräkna avdrag för värdeminskning
av skog. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.
Enligt nuvarande bestämmelser i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL
skall — om anskaffningsvärdet på byggnader inte kan visas — såsom underlag
för beräkning av värdeminskningsavdrag på byggnader vid den årliga
inkomsttaxeringen anses 2/3 av det taxerade jordbruksvärdet minskat med
däri ingående skogsmarksvärde, i den mån det överstiger 25 000 kr., och
med skäligt värde på mera betydande naturtillgångar och särskilda förmåner.
För att anpassa reglerna om avdrag för värdeminskning av byggnader i
jord- och skogsbruket till de föreslagna bestämmelserna om taxering av
jordbruksfastighet föreslås att den ovannämnda schablonregeln utformas
på så sätt att värdeminskningsunderlaget beräknas till 2/3 av summan av
taxerat jordbruksvärde, skogsmarksvärde, värde av övrig mark och värde av
särskilda tillgångar minskat med skäligt värde av mera betydande naturtillgångar
och särskilda förmåner. Därvid skall skogsmarksvärdet inräknas
med högst 25 000 kr.
I motionerna I: 1028 och II: 1301 framhålles att skogsmarksvärdet endast
avser värdet av skogsmarken, medan värdet av de byggnader som är be
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968 29
hövliga för skogsbruket ingår i skogsvärdet. Motionärerna hemställer därför
att i det schablonmässigt bestämda värdeminskningsunderlaget för byggnader
i stället för skogsmarksvärdet skall inräknas skogsvärdet med högst
25 000 kr.
För närvarande tas i praxis vid fastighetstaxeringen hänsyn till förekomsten
av bostadsbyggnader för skogspersonalen och andra byggnader för
skogsbruksdriften vid fastställandet av värdet av den växande skogen
(skogsvärdet). I den mån byggnaderna representerar ett övervärde för taxeringsenheten
i fråga redovisas övervärdet som ett särskilt förmånsvärde, vilket
ingår i det taxerade jordbruksvärdet. Ett sådant värde på överbyggnad
kommer enligt förslaget i propositionen att ingå i värdet av särskilda tillgångar.
Ett bifall till motionärernas förslag skulle därför leda till ett från
rättvisesynpunkt otillfredsställande resultat i alla de fall då byggnaderna
på en jordbruksfastighet inte alls eller till mycket obetydlig del används för
skogsbruksdriften. Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till motionerna.
Liksom departementschefen och flertalet remissmyndigheter är utskottet
av den uppfattningen att man genom den föreslagna schablonregeln i allt
väsentligt bibehåller effekten i inkomstskattehänseende av nuvarande regler
om värdeminskningsavdrag för byggnader på jordbruksfastighet. En förutsättning
för att regeln inte skall medföra oenhetliga värden som underlag
för värdeminskningsavdragen vid inkomsttaxeringen är emellertid att riksskattenämnden
i sina rekommendationer inför 1970 års allmänna fastighetstaxering
framlägger mera detaljerade anvisningar än tidigare rörande
värderingen av byggnader på skogen.
De nuvarande metoderna för värdering av byggnader på skogen låter sig
svårligen förena med de principer som gäller vid inkomstbeskattningen för
beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnader. Utskottet är medvetet
om att en samordning av bestämmelserna är komplicerad och kräver ingående
överväganden. Det är emellertid enligt utskottets mening angeläget
att bestämmelserna om taxering av byggnader på skogen och reglerna om
värdeminskningsavdrag för byggnader på jordbruksfastighet blir föremål
för fortsatta överväganden inom fastighetstaxeringskommittéerna. Med hänsyn
härtill bör den i propositionen föreslagna schablonmetoden för beräkning
av värdeminskningsunderlag för byggnader i inkomstkällan jordbruksfastighet
ses som ett provisorium i avvaktan på att frågan får sin slutliga
lösning.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del.
Vid sin granskning av de framlagda författningsförslagen har utskottet
uppmärksammat, att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen den 7
december 1951 (nr 790) om ändring i kommunalskattelagen innehåller en
schablonregel — utformad på samma sätt som regeln i punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § KL — för bestämmande av värdet på byggnader vid övergången
från koniantmässig till bokföringsmässig redovisning av jordbruks
-
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
inkomst. Utskottet föreslår att ifrågavarande bestämmelse ändras så att den
står i överensstämmelse med den föreslagna regeln i punkt 2 a av anvisningarna
till 22 § KL.
Övriga i propositionen framlagda förslag till ändringar i fråga om fastighetstaxeringen
och taxeringsförfarandet har inte föranlett några erinringar
från utskottets sida.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen —- med anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 154 och med avslag på motionerna I: 1028 och
II: 1301 —■ antar
A) de vid propositionen fogade förslagen till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370),
2) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen
den 1 juni 1951 (nr 440),
3) förordning angående ändrad lydelse av 3 § 1 mom.
och 4 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig
förmögenhetsskatt,
4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23
november 1956 (nr 623);
B) följande såsom utskottets förslag betecknade
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen
den 7 december 1951 (nr 790) om ändring i kommunalskattelagen den
28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen
den 7 december 1951 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
3. För skattskyldig, som vid senare
tidpunkt än ovan under 2. sägs
övergår till beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga
grunder, skola bestämmelserna
under 2. äga motsvarande tilllämpning,
dock att, därest den ur
-
( Utskottets förslag)
3. För skattskyldig, som vid senare
tidpunkt än ovan under 2. sägs
övergår till beräkning av inkomst av
jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga
grunder, skola bestämmelserna
under 2. äga motsvarande tilllämpning,
dock att, därest den ur
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 72 år 1968
31
(Nuvarande lydelse)
sprungliga kostnaden för nyuppsättning
av inventarier och djur
samt anskaffningskostnad för byggnad
icke kunna visas, värdet å befintliga
inventarier och djur skall,
där icke särskilda omständigheter
till annat föranleda, upptagas till
belopp, som motsvara de värden,
som av riksskattenämnden fastställts
närmast före det första räkenskapsårets
ingång, samt värdet å byggnader
skall upptagas till belopp, motsvarande
två tredjedelar av det vid
den närmast före sistnämnda tidpunkt
verkställda fastighetstaxeringen
åsatta jordbruksvärdet, minskat
med däri ingående skogsmarksvärde,
i den mån det överstiger
25 000 kronor, samt med skäligt värde
å mera betydande naturtillgångar
och särskilda förmåner. Har riksskattenämnden
icke fastställt värde
å djur, bestämmes värdet till allmänna
saluvärdet, reducerat med
det procenttal, varmed de av nämnden
närmast före nyssnämnda tidpunkt
fastställda värdena å olika
slag av djur understiga motsvarande
genomsnittspriser å dessa djurslag.
(Utskottets förslag)
sprungliga kostnaden för nyuppsättning
av inventarier och djur
samt anskaffningskostnad för byggnad
icke kunna visas, värdet å befintliga
inventarier och djur skall,
där icke särskilda omständigheter
till annat föranleda, upptagas till
belopp, som motsvara de värden,
som av riksskattenämnden fastställts
närmast före det första räkenskapsårets
ingång, samt värdet å byggnader
skall upptagas till belopp, motsvarande
två tredjedelar av summan
av vid den närmast före sistnämnda
tidpunkt verkställda fastighetstaxeringen
åsatta jordbruksvärdet,
skogsmarksvärdet, värdet av övrig
mark och värdet av särskilda tillgångar,
minskat med skäligt värde
av mera betydande naturtillgångar
och särskilda förmåner. Skogsmarksvärdet
inräknas dock med
högst 25 000 kronor. Har riksskattenämnden
icke fastställt värde å djur,
bestämmes värdet till allmänna saluvärdet,
reducerat med det procenttal,
varmed de av nämnden närmast
före nyssnämnda tidpunkt fastställda
värdena å olika slag av djur understiga
motsvarande genomsnittspriser
å dessa djurslag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1969 och tillämpas första gången
beträffande räkenskapsår som börjar den 1 januari 1970.
Stockholm den 5 december 1968
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), fröken Ranmark
(s), herrar Yngve Nilsson (h), Sundin (ep), Tage Johansson (s), Gösta Jacobsson
(h), Lundström (fp), Wirmark (s) och Stadling (s); samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås (h), Gustafson i Göteborg*
(fp), Engkvist (s), Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik (s), Eriksson
i Bäckmora (ep), fru Holmqvist (s), herrar Enskog (fp), Carlstein (s) och
Hammarsten (s).
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680028