Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968
1
Nr 52
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
rätten till avdrag vid beskattningen för forskningskostnad.
Bevillningsutskottet upptar till behandling i ett sammanhang följande motioner
1)
de likalydande motionerna 1: 377 (jfr I: 393) av lierr Holmberg m. fl.
och II: 466 av herr Bohman in. fl., i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär att motionerna, i vad de avser frågan om beskattning
av företagens 1''orskningskostnader och om avsättningar av medel till
forskningsfonder, överlämnas till företagsskatteutredningen för beaktande;
2) de likalydande motionerna 1:859 av herr Dahlén m. fl. och 11:1116
(jfr II: 1115) av herr Wedén in. fl., i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t begär översyn av reglerna om avdrag för kostnader för
forskning och utvecklingsarbete samt utredning och förslag till regler om
skattefri avsättning till forskningsfonder.
I enlighet med utskottets hemställan i memorial nr 35 har riksdagen vid
vårsessionen beslutat uppskjuta behandlingen av ifrågavarande motioner
till innevarande års höstsession.
Gällande rätt m. m.
Enligt 20 § kommunalskattelagen skall vid beräkningen av inkomsten
från särskild förvärvskälla avräknas alla omkostnader under beskattningsåret
för intäkternas förvärvande och bibehållande. Avdrag får däremot icke
ske för den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter.
Något uttryckligt stadgande om rätt till avdrag för försöks- och forskningskostnader
finns inte i gällande skatteförfattningar. Frågan om avdrag
skall medges vid inkomsttaxeringen för dylika bidrag blir därför att
bedöma enligt kommunalskattelagens allmänna regler om vad som är att
hänföra till driftkostnad. I enlighet härmed medges i praxis avdrag för
bidrag till vetenskaplig forskning under förutsättning att bidraget kan
anses som en omkostnad för intäkternas förvärvande och bibehållande.
Hittills har praxis varit tämligen restriktiv, och i huvudsak har avdrag
medgivits endast om den vetenskapliga forskningen haft karaktär av s. k.
målforskning eller eljest haft en mera direkt eller påtaglig betydelse för
Bihang till riksdagens protokoll 1968. 7 saml. Nr 52
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968
bidragsgivarens intäktsförvärv. Eu förutsättning för avdragsrätten synes
vara, att mottagaren driver verksamhet av sådan art, att kostnaderna för
verksamheten skulle varit avdragsgilla för bidragsgivaren, därest denne
själv utövat verksamheten. Mottagarens verksamhet får således inte vara
av alltför allmän natur. Sålunda bär pappersfabrik ansetts berättigad till
avdrag för bidrag till Svenska pappersbruksföreningens forskningsinstitut
(RÅ 1947 not. 1166), ett boktryckeri- och förlagsbolag för bidrag till Grafiska
forskningslaboratoriet (RÅ 1947 not. 245), ett företag med behov av
ryska korrespondenter för bidrag till Ryska institutet vid handelshögskolan
att användas för utbildning av dylika korrespondenter (RÅ 1947 not. 1595),
ett försäkringsbolag för bidrag till Stockholms högskolas försäkringsmatematiska
institut (RÅ 1949 not. 1157), ett väveribolag för bidrag till
Chalmers tekniska högskola för ett laboratorium för teknisk forskning
in. m. (RÅ 1946 ref. 8) och en revisionsbyrå för bidrag till forskningsstiftelsen
Oskar Silléns fond (RÅ 1959 not. 297).
Genom beslut av årets riksdag har den 1 juli i år inrättats ett centralt
organ i syfte att samordna och effektivisera det statliga stöd som f. n. i olika
former utgår till teknisk forskning. Detta organ, benämnt styrelsen för teknisk
utveckling, har övertagit de uppgifter som f. n. handhas av statens
tekniska forskningsråd, Malmfonden, institutet för nyttiggörande av forskningsresultat
(INFOR), styrelsen för exploatering av forskningsresultat
(EFOR) och Svenska uppfinnarkontoret.
För budgetåret 1968/69 har den nya styrelsen för stöd till tekniska forskningsprojekt
erhållit ett anslag av 31 milj. kr. För stöd till teknisk kollektiv
forskning m. in. har styrelsen för samma budgetår tilldelats ett anslag av
18 milj. kr. Härutöver får styrelsen förfoga över Malmfondens och INFOR:s
medel, väsentligen för stöd till industriellt utvecklingsarbete.
Vid sidan av finansieringsverksamheten skall styrelsen bedriva viss serviceverksamhet,
bl. a. i fråga om rådgivning åt uppfinnare och forskare
samt förmedling av forskningsresultat. I fråga om internationellt tekniskt
samarbete, teknisk information och dokumentation samt vissa forskningsstationer
skall styrelsen ha en planerande och samordnande funktion.
Årets riksdagsbeslut innebär vidare bildandet av ett statligt utvecklingsbolag
med uppgift att främja framtagandet av innovationer, särskilt sådana
som tillgodoser angelägna samhällsbehov, och att skapa bättre förutsättningar
för utveckling och exploatering av nya produkter, särskilt inom den
statliga sektorn.
Frågans tidigare behandling
Ett yrkande av i huvudsak samma innehåll som det i motionerna I: 377
och 11:491 framförda tillstyrktes av bevillningsutskottet förra året (BeU
1967: 24). Utskottet framhöll därvid bl. a. att den moderna tekniska forsk
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968 3
nings- och uppfinnarverksamheten var upplagd efter helt andra riktlinjer
än tidigare. Forskningen inriktades från början på att nå ett bestämt mål
och hade ofta en stor bredd. Härigenom tvingades företagen stödja vetenskaplig
forskning som inte hade direkt samband med deras aktuella verksamhet
men som kunde bli till gagn för denna i framtiden. I flertalet moderna
industriländer gynnades denna utveckling av liberalt utformade reglei
i fråga om avdrag för gåvor och bidrag till vetenskaplig forskning. De
svenska företagen saknade däremot möjlighet att med avdrag vid beskattningen
stödja allmän forskningsverksamhet och hade därigenom allt svårare
att hålla jämna steg med den internationella forskningen. Detta i sin tur
minskade deras möjligheter att konkurrera på den utländska marknaden.
Utskottet erinrade också om att riksdagen redan 1959 på förslag av bevillningsutskottet
(BeU 1959: 59) begärt utredning av frågan om rätt till avdrag
för bidrag till forskningsverksamhet utan att någon särskild sådan utredning
ännu kommit till stånd.
Riksdagen ogillade dock motionsyrkandet och följde därvid en vid betänkandet
fogad reservation av herr John Ericsson in. fl. Reservanterna
underströk i likhet med utskottsmajoriteten den tekniska forskningens stora
betydelse för den ekonomiska utvecklingen och önskvärdheten av att företagarna
erhöll en vidgad rätt till avdrag för forskningskostnader. Eftersom
frågan om avdrag för sådana kostnader var en företagsskattefråga och därför
borde prövas i samband med översynen av företagsbeskattningen i dess
helhet och då det — med hänsyn till att riksdagen redan 1959 begärt utredning
av frågan om rätt till avdrag för forskningsbidrag — måste antas
att företagsskatteutredningen skulle komma att ta ställning till denna fråga,
ansåg reservanterna det inte motiverat att överlämna motionerna till utredningen.
Motionerna
Motiveringen för yrkandet i motionerna I: 377 och II: 466 återfinns i motionen
1:393. Motionärerna framhåller, att utvecklingen på arbetsmarknaden
inger oro. Det enskilda näringslivets investeringar minskade under år
1967 med 1,4 procent, och denna utveckling beräknas enligt årets finansplan
komma att fortsätta under 1968. Den allt långsammare tillväxttakten
i vårt lands ekonomi anser motionärerna utgöra ett allvarligt problem. Möjligheterna
att genomföra angelägna reformer beror framför allt på den ekonomiska
framstegstakten. De aktuella internationella hetalningsbalansbekymren
kan medföra att några av våra viktigaste handelspartners fortsätter
den nuvarande åtstramnings- och restriktionspolitiken med negativa återverkningar
för oss. Konjunkturbilden är för närvarande mycket oenhetlig.
En uppgång synes vara på väg i Västtyskland och Norge, men på andra
viktiga marknader kan man inte skönja någon omedelbar förbättring. Hu
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968
vudorsaken till den sjunkande lönsamheten i Sverige är den ogynnsamma
inhemska kostnadsutvecklingen. Inflationen har urholkat vår konkurrensförmåga
och detta kan ha till följd att Sverige, när den internationella konjunkturen
förbättras, kanske inte har möjlighet påräkna att fullt ut få del
av uppgången.
För att komma till rätta med dessa problem framlägger motionärerna olika
förslag till åtgärder inom den ekonomiska politikens och näringspolitikens
område, vilka enligt deras mening är ägnade att på sikt förbättra näringslivets
arbetsvillkor. Bl. a. föreslår motionärerna en skyndsam utredning om
lindring i beskattningen av företagens forskningskostnader och om skattefria
avsättningar till forskningsfonder inom företagen. Som specialmotivering
härför framhåller motionärerna att en förhållandevis snabb strukturrationalisering
i dag är ett normalt inslag i näringslivets utveckling. Det svenska näringslivet
är inte felaktigt inriktat men de höga produktionskostnaderna har
medfört svårigheter, som man inte kan övervinna genom att med statliga direktiv
ändra på vårt näringslivs struktur. I stället måste man enligt motionärernas
mening satsa på produktutveckling och forskning.
Motiveringen för yrkandet i motionerna 1:859 och 11:1116 återfinns i
motionen II: 1115. I denna motion, som väckts med anledning av den av
vårriksdagen antagna propositionen 1968:68 angående ökat statligt stöd
till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, framhåller motionärerna
bl. a. att statsmakterna har ett självklart ansvar för att understödja
och stimulera såväl offentlig som privat forskning därför att den
tekniska utvecklingen har en avgörande betydelse för den ekonomiska
framstegstakten.
Staten har intresse av att nya teknologier utvecklas på områden som svarar
mot offentliga behov. Lagstiftning mot olika slags miljöföroreningar,
trafikfarliga anordningar på bilar etc. kan i många fall inte komma till
stånd därför att de tekniska möjligheterna att uppfylla en sådan lagstiftnings
krav inte skapats. Staten måste se till alt lagstiftningen går hand i
hand med en teknisk utveckling. Också på andra områden exempelvis
inom sjukvård och undervisningsväsende måste statsmakterna känna en
viss del av ansvaret för att en innovationsverksamhet kommer till stånd.
Detta innebär dock inte att staten själv skall eller bör utföra allt forsknings-
och utvecklingsarbete på områden där det offentliga är konsument.
Den i varje enskilt fall bäst lämpade forsknings- och utvecklingsorganisationen
bör givetvis anlitas, oavsett om den är privat eller statlig.
U-länderna behöver vetenskaplig och teknisk hjälp i stigande omfattning.
På mer än kanske något annat område måste den rika världen tillgodose
detta behov. Här föreligger ett gigantiskt teknologiskt problem: modern
teknik måste snabbt kunna omsättas för tjänst i socialt efterblivna och
kapitalfattiga länder. Vad som erfordras är en transferering av den väster
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968 5
ländska tekniken — men också innovationer, särskilt kanske på livsmedelsteknikens
område. Även här har statsmakterna ansvaret att initiera och beställa
forskning och utveckling.
Motionärerna understryker betydelsen av generösa skatteregler när det
gäller att skapa ett innovationsvänligt klimat. Beskattningen bör enligt deras
mening utformas så att avdrag alltid får göras för kostnader för forskning
och utveckling som sker inom det område där företaget har sin verksamhet.
Speciella skattereformer som motionärerna anser böra övervägas är införande
av rätt till avdrag med t. ex. 110 % av kostnaderna för sådant forsknings-
och utvecklingsarbete och en rätt till skattefri avsättning till forskningsfonder,
utformad på samma sätt som gäller i fråga om investeringsfonderna.
Utskottet
I gällande skatteförfattningar saknas uttryckligt stadgande om rätt till
avdrag för forskningskostnader. Bidrag till teknisk-vetenskaplig forskning
brukar dock i praxis bedömas som avdragsgill omkostnad om forskningen
har en mera direkt eller påtaglig betydelse för bidragsgivarens intäktsförvärv.
Motionerna syftar till en lindring i beskattningen av företagens forskningskostnader
och till införande av rätt till avdrag för avsättning till forskningsfonder.
Allmän enighet torde råda om den tekniska forskningens stora betydelse
för den ekonomiska utvecklingen. Den allt snabbare tekniska utvecklingen
understryker behovet av att avsevärda resurser skapas för teknisk forskning.
Särskilt för en industri som likt den svenska måste inriktas på specialiserade
produkter av hög kvalitet är tekniskt utvecklingsarbete av den största
betydelse. Detta arbete bedrivs i Sverige till övervägande del i enskilda företag.
Dessa ansvarar alltså i första hand för att tillräckliga resurser anslås
för teknisk utveckling. Företagens vilja att satsa på teknisk forskning påverkas
givetvis i mycket hög grad av de bestämmelser som reglerar frågan
om forskningskostnaders behandling i skattehänseende. Det måste enligt
utskottets mening därför anses vara en brist att den svenska skattelagstiftningen
saknar uttryckliga sådana bestämmelser.
År 1959 väcktes en motion av innebörd att bidrag till vetenskaplig verksamhet
skulle betraktas som avdragsgill omkostnad i förvärvskälla, om verksamheten
inte uppenbarligen saknade betydelse för förvärvande och bibehållande
av den skattskyldiges intäkter. Vid remissbehandling av denna motion
rådde enighet om önskvärdheten av en utökad rätt till avdrag för forskningskostnader.
Utskottet begärde därför en utredning av frågan om rätten till
avdrag för sådana kostnader. Efter 1959 har utskottet vid flera tillfällen med
anledning av senare väckta motioner i samma ämne hänvisat till denna
begäran. Utskottet finner det anmärkningsvärt att trots detta något förslag
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968
till bestämmelser om avdrag för forskningskostnader ännu inte förelagts
riksdagen. De åtgärder i syfte att samordna och effektivisera det statliga
stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som på förslag
i prop. 1968: 68 beslutats av årets riksdag kan komma att bli av betydelse
för den tekniska utvecklingen också inom näringslivet. Enligt utskottets
mening borde förslag om den skattemässiga behandlingen av forskningskostnader
lämpligen ha lagts fram i nämnda proposition. I stället skjuter
departementschefen den viktiga frågan om avdrag för forskningskostnader
på framtiden under hänvisning till en utredning, vars uppdrag inte kan
väntas vara slutfört ännu på flera år. Utskottet vill erinra om att departementschefen
i fråga om innovationsverksamheten i svenska företag understrukit
väsentligheten av att företagen både satsar på utvecklingsprojekt
mom det egna företaget och effektivt utnyttjar externa källor till teknisk
förnyelse. En förutsättning för att företagen skall kunna göra det är enligt
utskottets mening att de far vidgade möjligheter till avdrag för forskningskostnader
och för avsättning till forskningsfonder.
Utskottet vill med det anförda tillstyrka att en utredning omedelbart kommer
till stånd.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen — med bifall till motionerna 1: 859 och
II: 1116 och med anledning av motionerna I: 377 och II: 466
- i skrivelse till Kung], Maj :t begär översyn av reglerna om
avdrag för kostnader för forskning och utvecklingsarbete
samt utredning och förslag till regler om skattefri avsättning
till forskningsfonder.
Stockholm den 23 oktober 1968
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s),
fröken Ranmark* (s), herrar Stefanson* (fp), Wärnberg* (s), Gösta Jacobsson
(h), Enarsson (h), Tistad (fp) och Fälldin (ep); samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås* (h), Engkvist (s),
Vigelsbo (ep), Andersson i Essvik (s), fru Nettelbrandt* (fp), herrar Forsberg
(s), Enskog (fp), Carlsson i Västerås (s), Carlstein (s) och Franzén i
Träkumla (ep).
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 52 år 1968 7
Reservation
av herrar John Ericsson (s), Einar Eriksson (s), fröken Ranmark (s),
herrar Wärnberg (s), Engkvist (s), Andersson i Essvik (s), Forsberg (s),
Carlsson i Västerås (s) och Carlstein (s), vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som mitt på s. 5 börjar med
»Allmän enighet» och tre rader längre ned slutar med »teknisk forskning»
bort ha följande lydelse:
»Allmän enighet torde råda om den tekniska forskningens stora betydelse
för den ekonomiska utvecklingen. De åtgärder för att samordna och effektivisera
det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
som beslutats av årets riksdag torde otvivelaktigt komma att innebära
ett betydande stöd till den tekniska utvecklingen inom näringslivet.
Den allt snabbare tekniska utvecklingen understryker emellertid behovet av
att ytterligare ökade resurser för teknisk forskning skapas.»
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 5 rad 1 nedifrån
med »Utskottet finner» och slutar på s. 6 med »till stånd» bort ha följande
lydelse:
»Frågan om rätten till avdrag för forskningskostnader är i hög grad en
företagsbeskattningsfråga och bör lämpligen behandlas i samband med översynen
av företagsbeskattningen i dess helhet. Av uttalande i prop. 1968: 68
(s. 26) framgår att frågor om forskningsutgifternas behandling i skattehänseende
inte berörts i nämnda proposition därför att sådana frågor behandlas
av företagsskatteutredningen. På grund av det anförda saknas enligt
utskottets mening anledning att biträda skrivelseyrkandena i motionerna.»
dels ock att utskottet bort hemställa
att riksdagen avslår
1) motionerna I: 377 och II: 466
2) motionerna I: 859 och II: 1116.
ESSELTE AB. STHLH 68
814425