Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968
1
Nr 50
Utlåtande i anledning av motioner om särskilda naturcentra vid
Vindelälven för forskning och turism, om vissa stödåtgärder
inom vindelälvsområdet samt om en plan för
vindelälvsområdets användning för friluftsliv och rekreation.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats
1) de likalydande motionerna 1:20i av herr Nyman m.fl. och 11:262
av herrar Ngberg och Nilsson i Agnäs, vari anhålles, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa om prövning av förutsättningarna för en
samverkan mellan forskning och turism i särskilda naturcentra vid Vindelälven
i sysselsättningsbefrämjande syfte;
2) de likalydande motionerna 1: 598 av herrar Per Jacobsson och NilsEric
Gustafsson samt II: 627 av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. vari anhålles,
att riksdagen måtte besluta att hemställa hos Kungl. Maj :t att, exempelvis
genom arbetsmarknadsstyrelsens försorg och i samråd med vederbörande
länsorgan, pröva vissa i motionerna i fem punkter preciserade förslag
samt att så snabbt som möjligt vidtaga de åtgärder som befinnes erforderliga
och möjliga; samt
3) de likalydande motionerna 1: 751 av fröken Stenberg m. fl. och II: 944
av herr Norrby m. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla att en utredning bestående av representanter från
naturvårdsverket, Umeå universitet och Svenska turisttrafikförbundet tillsättes
med uppgift att framlägga förslag till en plan för vindelälvsregionens
användning som naturområde för friluftsliv och rekreation i enlighet med
motionernas syften.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig handläggning.
Utskottet har inhämtat yttranden över de likalydande motionerna 1:498
och II: 627 från arbetsmarknadsstyrelsen, över de likalydande motionerna
I: 741 och 11:944 från statens naturvårdsverk samt över samtliga här behandlade
motioner från länsstyrelsen i Västerbottens län och rektorsämbetet
vid universitetet i Umeå. Utskottet har vidare berett Västerbottens läns
landsting och Västerbottens turisttrafikförbund tillfälle att yttra sig och
likaså vissa organisationer, vilka sistnämnda dock ej inkommit med yttrande.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 50
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968
Motionerna
I de likalydande motionerna 1: 204 och II: 262 erinras om att frågan om
sysselsättningsläget i kommunerna kring Vindelälven aktualiserades under
höstriksdagen 1067 vid behandlingen av motioner rörande älvens utbyggnad.
Enligt en länsprognos 1967 behövs ca 2 300 nya arbetstillfällen fram till år
1980, d. v. s. ca 180 om året i berörda kommuner. Det är angeläget att statsmakterna
vidtager snabba åtgärder för att hjälpa befolkningen i nämnda
kommuner till ökad sysselsättning om en utbyggnad med dess tillfälligt
ökade sysselsättningsmöjligheter ej kommer till stånd.
Motionärerna nämner att naturvårdsområden eller naturcentra anlagda
för turism, forskning och undervisning planeras eller redan genomförts
i USA. Sådana projekt kan ge uppslag till att undersöka möjligheterna att
vid Vindelälven skapa liknande samarbete mellan forskning och turism.
I de likalydande motionerna 1:498 och 11:627 framhålles likaledes sysselsättningssvårigheterna
inom Vindelälvens flodområde. Motionärerna
erinrar om att allmänna beredningsutskottet i utlåtande nr 55 år 1967 angående
Vindelälven uttalat att älvens bevarande kunde betecknas som en
riksangelägenhet och att bestående lokaliseringspolitiska åtgärder borde
vidtagas. Det synes enligt motionärerna befogat att ställa frågan om inte
de kommuner, som måste avstå från de betydande ekonomiska fördelar
som en utbyggnad skulle ha inneburit, på något sätt bör kompenseras för
de fördelar ur det allmännas, ur vetenskapliga och andra synpunkter som
älvens bevarande anses innebära. Utskottets av riksdagen godtagna motivering
ger stöd för en sådan uppfattning. Motionärerna förordar att arbetsmarknadsstyrelsen
får i uppdrag att förbereda och samordna sådana lokaliseringspolitiska
åtgärder.
Motionärerna lämnar följande förslag:
1. En snabb och effektiv upprustning av huvudvägen efter Vindelälvens
ådal genomföres, för vilket ändamål särskilda medel utöver det ordinarie
väganslaget anvisas, eventuellt utföres arbetet som beredskapsarbete. Genom
en sådan åtgärd åstadkommes en betydande sysselsättning samtidigt
som förutsättningar skapas för sysselsättningsfrämjande åtgärder av mera
permanent karaktär.
2. Jordbrukets transport- och avsättningsfrågor ägnas ökad uppmärksamhet
— speciellt mjölktransporterna — en organiserad uppsökande upplysnings-
och rådgivningsverksamhet, eventuellt i kommunal regi, ges ekonomiskt
stöd, möjligheter öppnas att på ekonomiskt godtagbara villkor överföra
skog till enskilda brukare framför allt i de områden där skogsbruk i
statlig regi bedömes som mindre lönsamt.
3. En snabb och sakkunnig inventering av turismens förutsättningar och
utvecklingsmöjligheter från havet till fjällen verkställes för att läggas som
grund för verksamma stödåtgärder åt turistnäringen, varvid även mellanområdets
speciella förutsättningar beaktas.
4. En undersökning verkställes i samarbete mellan Umeå universitet,
berörda forskningsinstitutioner i övrigt och Svenska turistföreningen om
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968 3
tillskapande av ett naturlaboratorium efter Vindelälven, varvid liknande
experiment i USA (»Naturealm») skulle kunna tjäna som föredöme.
5. T de huvudorter som finns vid Vindelälvens flodsystem, i första hand
Vindeln, Sorsele och Arjeplog, undersökes möjligheterna att förlägga lämpliga
industrier, utläggning av statliga eller andra industribeställningar hos
redan befintliga företag o. s. v. Arbetsmarknadsstyrelsen bör få i uppdrag
att undersöka vilka tillverkningar som med fördel kan utläggas till företag
som redan finns ävensom vilka nyetableringar som kan vara möjliga att
åstadkomma inom vindelälvsområdet.
Även i de likalydande motionerna 1: 741 och II: 944 hänvisas till de uttalanden
allmänna beredningsutskottet i sitt utlåtande nr 55 år 1967 gjorde
rörande lokaliseringspolitiska åtgärder kring Vindelälven. Liksom i motionsparet
I: 204 — II: 262 åberopas projekt i USA, där man i vissa avfolkningsbygder
sökt koncentrera turism och forskning i ett och samma område
för att bryta en arbetslöshetstrend. Förutsättningar för en sådan kombination
synes föreligga för vindelälvsområdet, främst genom Umeå universitets
engagemang men också på grund av det ökade intresset från turisternas
sida.
Motionärerna anför vidare, att Västerbottens läns turisttrafikförbund
redovisat en undersökning enligt vilken länets kommuner är angelägna om
en väsentlig utbyggnad av turistnäringen. Umeå universitet har också i
ett flertal uttalanden påpekat hur intressant vindelälvsområdet med den
sista orörda sydnorrländska fjällälven är från forskarsynpunkt. Internationella
forskare har anfört liknande synpunkter. De expanderande vetenskaperna
ekologisk zoologi och ekologisk botanik som främst är inriktade
på miljöforskning är ytterst beroende av forskningsobjekt i form av orörda
vattenområden. Vindelälven utgör ett mycket gynnsamt objekt för fortsatta
studier. Vidare kunde internationella forskningsseminarier i vattenvård
förläggas till regionen under det europeiska vattenvård såret 1970.
Motionärerna förordar en utbyggnad av vindelälvsområdet för turistoch
fritidsändamål i kombination med forskning och framhåller marknadsföringsfrågans
betydelse i sammanhanget och behovet av förbättrade kommunikationer.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
I: 204, I: 498 och I: 741.
Yttrandena
Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen och
vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärder behandlas
av arbetsmarknadsstyrelsen, som anför:
Enligt folkräkningen 1965 uppgick befolkningen inom vindelälvsområdet
- kommunblocken Vännäs, Vindeln, Lycksele, Sorsele och Arjeplog —
till 46 253. Minskningen från 1960 var totalt 9,6 %, minst för Vännäs
1* —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 50
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968
(—7,5%) och störst för Vindeln (—13,5%). Antalet förvärvsarbetande
var 1965 17 262 (1960 19 592). Då 1960 års folkräkning delvis exkluderade
och 1965 helt inkluderade medhjälpande gifta kvinnor i jordbruk är en jämförelse
mellan 1960 och 1965 ej direkt möjlig. Den faktiska minskningen av
antalet förvärvsarbetande kan dock uppskattas till ca 15 %. Av kommunblocken
uppvisar Vännäs den minsta och Sorsele den största relativa minskningen.
Den största relativa minskningen av antalet förvärvsarbetande inom olika
näringsgrenar mellan 1960 och 1965 har skett inom byggnads- och anläggningsverksamhet
samt jord- och skogsbruk. Även inom industrin och
handeln har sysselsättningen minskat något under 1960-talets första hälft.
Åldersgrupperna från 35 år och uppåt omfattade i vindelälvsområdet 1965
66,6 % av samtliga förvärvsarbetande medan riksmedeltalet utgjorde
63,1 %. Motsvarande andel var i kommunblocket Vindeln 70,1, Vännäs
69,0, Sorsele 68,7, Arjeplog 63,8 och Lycksele 62,9.
Befolknings- och sysselsättningsminskning har under perioden 1960—
1965 inträffat även inom andra delar av Västerbottens län. Detta har resulterat
i flyttningar såväl inom som ut ur länet. Nettoutflyttningen från länet
uppgick i genomsnitt per år till ca 2 560 under perioden 1961—1965 mot
1 230 för femårsperioden 1956—1960. Även om de totala omflyttningarna inom
länet legat på en fortsatt relativt hög nivå under senare år, har en större
andel avsett flyttningar inom länet eller till angränsande skogslän. Denna
förändring kan bl. a. förklaras med att nya arbetstillfällen tillförts skogslänen
genom lokaliseringspolitiska insatser, framför allt i de större tätorterna
utefter norrlandskusten. Den högre andelen flyttande inom länet
kan bl. a. belysas med uppgifter över antalet personer, som erhållit starthjälp,
1963 2 500, varav 12 % avsåg flyttningar inom länet och 1966 2 050,
varav 33 % avsåg flyttningar inom länet.
Förutom erforderliga rörlighetsunderlättande åtgärder i form av flyttningshjälp
och arbetsmarknadsutbildning har givetvis olika former av sysselsättningsskapande
åtgärder satts in i vindelälvsområdet. De lokaliseringspolitiska
insatserna (stöd via statskommunala beredskapsarbeten och statligt
lokaliseringsstöd) omfattade under tiden 1.1.1963—31.12.1967 15 arbetställen
i vindelälvsområdet. Den sammanlagda investeringskostnaden var
8,81 milj. kronor. Sysselsättningstillskottet kan uppskattas till ca 180 personer.
Vidare har under denna tid 4 företag getts tillstånd att utnyttja sina
investeringsfonder för en beräknad investeringskostnad av 6,8 milj. kronor,
innebärande ett tämligen litet sysselsättningstillskott om ca 80 personer.
Beredskapsarbetenas omfattning och fördelning inom vindelälvsområdet
under budgetåret 1966/67 resp. 1967/68 beräknas bli:
Nedlagda
kostnader AMS-bidrag Dagsverken
1966/67 milj. kr. milj. kr. 1 000-tal
Vägar........................ 16,4 15,0 48
Skogsvård .................. 1,9 1,6 17
Andra arbeten................ 10,6 4,0 22
Summa
28,9
20,6
87
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968 5
Nedlagda kostnader |
AMS-bidrag |
Dagsverken |
|
1967/68 (prognos) |
milj. kr. |
milj. kr. |
1 000-tal |
Vägar............... |
......... 18,7 |
17,6 |
53 |
Skogsvård ......... |
......... 2,0 |
1,7 |
17 |
Andra arbeten ..... |
......... 13.0 |
5,4 |
25 |
Summa 33,7 |
24,7 |
95 |
Dagsverksvolymen 1966/67 motsvarar 360—380 årsarbetare vilket i antal
under ett år sysselsatta personer kan uppskattas motsvara 7—800.
Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare i yttrande till Kungl. Maj :t i fråga
om Vindelälvens utbyggnad uttalat följande: »Styrelsen finner det vanskligt
att bedöma den sysselsättningsmässiga effekten av en eventuell vattenutbyggnad
för de primärt berörda områdenas egna befolkning. Bl. a. ovissheten
om vilken andel av den totala sysselsättningen under anläggningstiden
som skulle komma att reserveras för vattenfallsverkets fasta arbetskraft
bidrar till denna svårighet.»
Den lokaliseringspolitiska målsättningen för Västerbottens
län har behandlats i ett inom länsstyrelsens planeringsgrupp utarbetat
reviderat förslag. I en promemoria den 1 mars 1968, upprättad i anledning av
motionsparet 1:498 och 11:627 och åberopad av länsstyrelsen även i dess
yttrande över motionsparet 1:741 och 11:944, anför planeringsgruppen i
denna fråga bl. a. följande:
Länsstyrelsen har i ett inom planeringsgruppen utarbetat »Reviderat förslag
till lokaliseringspolitisk målsättning för Västerbottens län» anfört,
att den väntade sysselsättningsminskningen och därmed sammanhängande
folkminskningen i Västerbottens inland icke bör försiggå i sådan takt
eller i sådana former att samhällets funktionsduglighet nedsättes. I kommunblockscentra
bör bibehållas en god servicekapacitet. Detta är nödvändigt
bl. a. med hänsyn till skogsbruket, vars framtid kan äventyras om ej
arbetskraftens lokalisering löses på ett tillfredsställande sätt. Planeringsgruppen
anser att den nuvarande utvecklingen inger farhågor, men finner att
en viss befolkningsminskning är oundviklig i inlandet på grund av näringslivets
strukturomvandling.
De i »Länsprognos 67» publicerade näringslivsprognoserna för Vindeins,
Lycksele och Sorsele kommunblock anger följande folkmängdstal år 1980:
5 596, 11 867 resp. 3 023 personer mot 8 240, 15 230 resp. 4 760 vid senaste
årsskiftet.
Planeringsrådets förslag till målsättning (befolkningsramvärden) innebär
att dessa block före 1980 bör tillföras 193, 628 resp. 196 sysselsättningstillfällen
i basnäringar utöver den s. a. s. normala ökningen. Detta skulle
skapa folkmängder på 6 300 invånare i Vindeins, 15 000 invånare i Lycksele
och 3 800 invånare i Sorsele kommunblock år 1980.---
Planeringsgruppen önskar att samhället i handling klart dokumenterar
sin beslutsamhet att bygga upp centralorterna till på lång sikt livskraftiga
enheter. Detta kan endast ske genom konkreta handlingsprogram. En effektiv
beslutsprocess är därvid nödvändig för att möjliggöra programmets
förverkligande. För varje utvecklingsort bör inrättas en statskommunal pro
-
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968
jektledning, som med beslutanderätt disponerar de resurser som erfordras
för programmets genomförande.
Planeringsgruppen tillstyrker de i motionerna 1:498 och 11:627 framlagda
förslagen och understryker vikten av att samråd med vederbörande
länsorgan upptas på ett tidigt stadium.
I ett av arbetsmarknadsstyrelsen bifogat yttrande över länsstyrelsens
ovannämnda förslag till lokaliseringspolitisk målsättning har länsarbetsnämnden
i Västerbottens län berört den inverkan en utbyggnad av Vindelälven
skulle ha i fråga om sysselsättning, sekundäreffekter inom näringslivet
samt skatteintäkter och inkomster i form av regleringsmedel och särskilda
villkorsmedel. Bl. a. anföres:
Om Kungl. Maj :t icke framlägger proposition i ärendet, innebär detta,
såsom framhållits vid riksdagsbehandlingen, att andra åtgärder skyndsamt
måste vidtagas för att ernå erforderlig sysselsättning och påverkar således
den lokaliseringspolitiska målsättningen.
Länsstyrelsen i Västerbottens län understryker vidare behovet av samlade
statliga stödåtgärder inom vindelälvsområdet.
Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott anför:
Ifall älven icke kommer att utbyggas vill förvaltningsutskottet hänvisa till
uttalandet i riksdagsbeslutet 1967 angående Vindelälvens utbyggnad. Som
sysselsättningsobjekt vore upprustning av huvudvägen efter Vindelälvens
ådal en angelägen åtgärd. Även om älven byggs ut torde en sådan upprustning
vara nödvändig.
Med detta uttalande vill förvaltningsutskottet framhålla angelägenheten
av skyndsamma åtgärder för att tillförsäkra befolkningen i berörda område
erforderliga försörjningsmöjligheter så att den kan bo kvar.
I frågor om naturvård, forskning och turism har gjorts i
huvudsak följande uttalanden.
Naturvårdsverket anför (I: 741 och II: 944):
Starka skäl talar för en planering med syfte att åstadkomma den på lång
sikt bästa användningen av älven och de marker som hör till dess nederbördsområde.
Naturvårdsverket har för sin del startat en förberedande utredning för
att dokumentera de naturvårdsvärden som finns inom fjällregionen —
Tärnasjö—Laisälvsområdet. Avsikten är att härigenom få underlag för en
bedömning av lämpligheten att ev. bilda en nationalpark eller ett naturreservat
i dessa trakter.
Naturvårdsverket finner det emellertid angeläget att den i motionerna
föreslagna planeringen kommer till stånd för Vindelälven i dess helhet.
Verket syns däremot ej böra åläggas detta utredningsarbete. Det förefaller
nödvändigt att i arbetet främst deltar representanter för regionala och lokala
instanser. Bland i motionerna ej angivna instanser kan nämnas länsstyrelser,
kommuner, domänverket, lappväsendet och fiskerinäringen.
I länsstyrelsens reviderade förslag till lokaliseringspolitisk målsättning
har anförts:
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968 7
Länsstyrelsen finner det angeläget att Vindelälven verkligen utnyttjas
för de ändamål som främst motiverade beslutet att ej bygga ut vattenkraften.
Detta innebär enligt länsstyrelsens mening dels en upprustning av huvudvägen
i Vindelälvsdalen, dels nya impulser och stöd till turistnäringen
i området, dels en utbyggnad av stationer i Vindelälvsdalen för naturgeografisk
och biologisk forskning.
Länsstyrelsen anför:
Vindelälven med dess dalgång har många och rikt varierande naturvärden.
Att dessa på ett framsynt och för samhället ändamålsenligt sätt utnyttjas
är av synnerlig vikt. Ur naturvårdssynpunkt är Vindelälven unik och
därmed ett objekt av högsta dignitet. Den är numera den enda naturligt
framrinnande fjällälven i södra Lappland. Älven med forsar och omväxlande
långsamt och snabbt framrinnande avsnitt ger i kombination med det
omkringliggande landskapet en attraktiv och ur turistisk synpunkt värdefull
landskapsbild. Forsar och vattenfall i större älvar är numera genom utbyggnad
av vattenkraften i de norrländska älvarna ovanliga. Kvarvarande
forsar är därför attraktiva och livligt frekventerade turistmål.
Studier av naturen med dess former och levande organismer, deras miljö
och livsbetingelser ingår numera som attraktiva led i fritidsplaneringen
för en snabbt växande grupp människor. Därmed är reserverandet av naturområden
för detta ändamål inte bara en vetenskaplig utan också en social
angelägenhet.
Efterfrågan på fiskemöjligheter i kvarvarande strömsträckor är stor.
Sportfisket synes med höjd levnadsstandard och ökad fritid få allt större
betydelse. Med den omfattande förorening av naturmiljön, som ägt rum
inom de mera tätbefolkade delarna av landet, blir betydelsen ur bl. a. fiskesynpunkt
av vatten med kvarvarande strömsträckor i Norrlands inland
än mer markerad.
Vindelälven erbjuder rika möjligheter till fiskeribiologisk forskning.
Med hänsyn till sportfiskets förväntade stora betydelse bör sådan forskning
delvis vara praktiskt inriktad.
Umeå universitet har framhållit Vindelälvens stora betydelse för forskning
och undervisning. Vidare har zoologiska institutionen vid Lunds universitet
bedrivit forskning över strömfaunan i övre Vindelälven samt zoologiska
institutionen vid Göteborgs universitet forskning över ornitologisk
populationsekologi i övre Vindelälvsdalen.
Diskussionen om möjligheten av att ge fjällområden i anslutning till
Vindelälvens övre lopp i Västerbottens län och i anslutning till Laisälven
i Norrbottens län en med stöd av naturvårdslagstiftningen kvalificerad
skyddsform har under senare tid intensifierats.
Vikten av ökad forskning inom nationalparker och naturreservat har ofta
framhållits.
Vid studier av vattenregleringarnas inverkan på naturmiljön, bl. a. huruvida
negativa verkningar kan elimineras, krävs jämförelser med naturligt
framrinnande vattensystem. I detta sammanhang är värt framhålla hur
man efter flottningens nedläggande inom vissa vattensystem nu prövar
i vad mån dessa kan återställas.
Med lämplig planering och avvägning kan vetenskapligt-kulturella naturvårdsintressen
väl kombineras med sociala naturvårdsintressen som rörligt
friluftsliv, turism och sportfiske.
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968
Med hänvisning till vad som ovan anförts är det angeläget att frågan om
möjligheten att inrätta särskilda naturcentra för forskning, turism, rörligt
friluftsliv och sportfiske i Vindelälvsdalen utredes. I verksamheten bör ingå
en aktiv informationsverksamhet i form av visningar, korta kurser och exkursioner
i vilka den av natur och friluftsliv intresserade allmänheten beredes
möjlighet att deltaga.
Rektorsämbetet vid Umeå universitet anför:
Ett samfällt utnyttjande av älvdalen för forskning och undervisning är
möjligt och rationellt, om turismen kanaliseras och koncentreras till ur tui
istisk och rekreationsmässig synpunkt lämpliga områden med anläggningar,
som kan begagnas av forskningen för vetenskapligt arbete och undervisning.
Forskningens önskemål är att undersökningar kommer till stånd längs
hela älven; särskilt viktigt är det att i begynnelseskedet få en allsidig inventering
utförd till komplettering av vad som redan gjorts i detta avseende
och som grund för fortsatt forskningsverksamhet. Forskningen skulle härvid
vara i hög grad betjänt av en lämpligt belägen centralpunkt och några
spridda replipunkter.
Turismens intressen synes kunna sammanfalla härmed. En central anläggning
med goda kommunikationer och flera smärre anläggningar utefter
älvdalen med ändamålsenligt fördelade möjligheter till övernattningsstugor,
husvagnsuppställning och camping. Vid samtliga anläggningar kan älvdalens
geo-vetenskapliga och biologiska förhållanden demonstreras på ett populärt
sätt genom smärre utställningar. En anknytning till odlingslandskapet
och dess liv bör också eftersträvas, t. ex. fform av någon vacker
västerbottensgård eller redan förefintlig hembygdsgård. Fiskemöjligheter
bör kunna erbjudas.
En central anläggning, ett naturcentrum, gemensamt för turism och
forskning skulle kunna utformas mycket attraktivt och belysa livet i en
älvdal, grundat på naturförutsättningarna för åkerbruk, skogsbruk och
fiske. Med lämplig planering skulle här kunna inrättas ett strömakvarium
med älvens fiskfauna och övriga djurliv visade i naturlig miljö, en säker
turistattraktion och en förutsättning för viktiga forskningsprojekt. Hit
borde förläggas vetenskaplig personal för att svara för totalprojektets pedagogiskt-vetenskapliga
sida i samarbete med Umeå universitet.
Ett naturcentrum i trakten Gargnäs—Vindelgransele och smärre anläggningar
i de kommuner dit detta centrum icke förlägges synes vara lämpligt.
— — —
Vid Umeå universitet kommer inom närmaste tiden att startas ett flertal
forskningsprojekt som berör Vindelälven, nämligen dels naturinventeringar
i den mån medel kan ställas till förfogande, dels ekologisk-botanisk
del av forskningsprojekt rörande tidig bosättning i Norrland (finansierat
av Riksbankens Jubileumsfond). Det kan sannolikt bli aktuellt att samordna
dessa under ett gemensamt program, en vindelälvsundersökning, som självfallet
bör anknytas till det föreslagna projektet.
Rektorsämbetet tillstyrker det med motionerna åsyftade projektet och är
berett att deltaga i vidare diskussioner i frågan och att medverka vid utformningen
av projektets vetenskapliga och utställningspedagogiska delar.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968 9
Frågor om turismen har mer allmänt berörts också i länsarbetsnämndens
ovan nämnda yttrande till länsstyrelsen. Länsarbetsnämnden framhåller
att turismen är en betydelsefull inkomstkälla för befolkningen i fjälltrakterna
och anser att en utökning kan och bör ske i länets fyra fjällområden
-— Ammarnäs, Tärna, Vilhelmina och Borgaområdet — med inriktning
främst på Tärna (Hemavan), som har de största förutsättningarna att utvecklas
till ett differentierat turistcentrum.
Nämnden framhåller att kommunikationsfrågan måste få en snabb lösning
och att försäljningsorganisationen måste förstärkas.
Västerbottens turisttrafikförbund har anfört bl. a.: En uppslutning av de
värden som anses representerade i Vindelälven särskilt från naturvårdsoch
forskningsintressenter gör att förbundet är berett att betrakta regionen
som ett särskilt projekt. Förhåller det sig så, att den vetenskapliga
sektorn vill undanta Vindelälven för forsknings- och studieändamål är
detta av betydande intresse för turistnäringen. Investeringar i laboratorier
och serviceanläggningar har naturligtvis följder på den allmänna servicen.
Följer också de allmänna naturvårdsintressena upp med en liknande verksamhet
kommer detta att ytterligare stimulera till ekonomisk trafik i området.
Förbundet anser att vad som i de i motionerna angivna exemplen utgör
det faktiska underlaget för turism inte omedelbart kan överföras till
förhållandena längs Vindelälven.
Mera realistiskt är möjligen att tro att Vindelälven, just genom de åtgärder
som forsknings- och naturvårdsintressenterna önskar genomföra, blir
ett eftertraktat mål för den publik som i Sverige och i utlandet har ett levande
och aktivt naturintresse. Det är detta samlande intresse för älven,
denna intressefokusering av älven, som måhända kan åstadkomma en viss
breddning av resande till de naturmiljöer som älvdalen har.
Förbundet vill i princip uttala sig för en turistisk investeringsverksamhet
i älvdalen. Det är inte osannolikt att en sådan verksamhet kunnat vara
i gång redan tidigare, om inte utbyggnadsalternativet lagt hinder i vägen
för planeringen av älvområdet för turism och friluftsliv. Förbundet anser
emellertid att det i dagens läge saknas faktiskt underlag för en omfattande
turistisk investeringsverksamhet i Vindelådalen. Särskilda investeringar
kring Vindelälven måste sättas i samband med de mycket specifika förutsättningar
som motionärerna avser tillföra älvdalen. Dessa förutsättningar
måste enligt förbundets mening uppfyllas innan investeringen företas. Då
är det möjligt att gå ut på specialmarknaden och arrangera läger, kurser
och andra grupparrangemang där intressegemenskapen är det viktigaste
sammanbindande ledet.
De vetenskapliga intressena till vilka även bör räknas goda tillfällen till
kulturforskning genom utgrävningar m. m. och naturvårdsintressena för
älven blir av verklig betydelse för turistnäringen i området om en helhjärtad
satsning sker.
10 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968
Intresset för fritidsfiske är utomordentligt stort. Åtgärder i motionernas
syfte maste för att god effekt skall erhållas för turismen kombineras med
en allmän upprustning av fritidsfisket genom fiskevård och andra fiskefrämjande
åtgärder. Förbundet vill även betona vikten av att älvdalens vägsystem
förbättras och att denna angelägenhet prioriteras i sammanhang
med resursfördelningsfrågorna. Även flygtransportfrågorna bör få komma
med i bilden, dock i samband med länets övriga utbud av turism och friluftsliv.
Turismen bär i dag små möjligheter att försörja de människor som i
vindelälvsregionen har sviktande utkomstmöjligheter till följd av jordbrukets
och skogsnäringens tillbakagång m. m. Igångsattes en planmässig
turistisk utbyggnad åstadkommer detta liksom andra investeringar under
byggnadstiden ett antal dagsverken, men vad som därefter återstår är underhåll
och service. Även begränsade stimulanser medför dock att underlaget
för samhällsservicen kommer att förbättras.
Förbundet vill således stödja motionärerna men samtidigt framhålla, att
en önskad utredning måste utföras skyndsamt och lämna förslag som har
mycket snar effekt för samhällena i dalgången.
Utskottet
I motionerna upptas frågor om åtgärder i sysselsättningsfrämjande syfte
inom vindelälvsområdet och om en plan för vindelälvsregionens användning
för friluftsliv och rekreation.
I sitt av höstriksdagen 1967 godkända utlåtande (nr 55/1967) i anledning
av motioner om Vindelälvens utbyggnad framhöll utskottet att med
tanke på att Vindelälvens bevarande kan betraktas som en riksangelägenhet
önskvärda och bestående lokaliseringspolitiska åtgärder borde vidtagas.
Statens vattenfallsverks ansökan om tillstånd till reglering av Gautojaure
i Laisälvsgrenen av Vindelälven har därefter genom beslut den 24 april
1968 av Nedre Norrbygdens vattendomstol underställts Kungl. Maj :ts prövning
i enlighet med Kungl. Maj :ts tidigare beslut. Vattendomstolen, som
haft att göra en bedömning av regleringsföretagets tillåtlighet enligt vattenlagen,
hade funnit företaget tillåtligt.
Kungl. Maj :t har infordrat yttranden över vattendomstolens beslut från
berörda kommuner, länsorgan och centrala statliga myndigheter. Vissa förslag
till sysselsättningsskapande åtgärder inom vindelälvsområdet har därvid
framlagts i remissyttrandena. Bl. a. har domänstyrelsen föreslagit åtgärder
i form av siktröjningar, vandringsleder, rastplatser och fritidsanläggningar
på kronoparker efter Vindelälven för sammanlagt 2 962 000 kronor
med ett beräknat antal dagsverken av 12 350. Fiskeriintendenten i Nedre
Norra distriktet har föreslagit investeringar till utveckling av turistfiske i
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968 11
Vindelälven på sammanlagt 7,2 miljoner kronor, vilket beräknats ge sysselsättning
åt cirka 200 personer såväl under ett uppbyggnadsår som i fortsättningen
under en stor del av året.
Av det av utskottet inhämtade yttrandet från arbetsmarknadsstyrelsen
framgår att dagsverksvolymen 1966/67 av beredskapsarbeten inom vindelälvsområdet
— kommunblocken Vännäs, Vindeln, Lycksele, Sorsele och
Arjeplog — motsvarar 360—380 årsarbetare, vilket i antal under ett år
sysselsatta personer kan uppskattas motsvara 700—800. Länsstyrelsens i
Västerbottens län planeringsgrupps förslag till målsättning innebär, att
Vindelns, Lycksele och Sorsele kommunblock före 1980 bör tillföras 193,
628 resp. 196 sysselsättningstillfällen i basnäringar utöver den normala
ökningen. Även länsarbetsnämnden har framhållit att åtgärder skyndsamt
måste vidtagas för att ernå erforderlig sysselsättning. Landstinget i Västerbottens
län har ansett att som sysselsättningsobjekt vore upprustning av
huvudvägen efter Vindelälvens ådal en angelägen åtgärd. Utskottet delar
uppfattningen att det är angeläget att tillföra vindelälvsomradet nya sysselsättningsmöjligheter.
Mot bakgrunden bl. a. av minskade sysselsättningstillfällen främst inom
skogslänen genom strukturrationaliseringen inom jordbruk och skogsbruk
har vidgade statliga åtgärder vidtagits inom lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken.
I statsrådsprotokoll den 18 oktober 1968 i ärende angående
tillkallande av en delegation för statlig industrietablering har framhållits
att det på flera sätt — bl. a. genom utbyggnad av de befintliga statliga företagen
eller genom nya företagsbildningar, både helstatliga och sådana som
tillkommer i samarbete med det enskilda näringslivet och kooperationen —
kan skapas nya och trygga arbetstillfällen. Förutom den tidigare i år tillkallade
företagsdelegationen har tillkallats den särskilda delegationen för industrietablering
i syfte att genom statligt företagande skapa nya sysselsättningstillfällen
framför allt inom skogslänen såväl genom utbyggnad av
befintliga företag som genom startande av nya. Delegationen avses bedriva
sitt arbete i arbetsgrupper.
Utskottet finner, att motionärernas önskemål i den del de syftar till att
skapa arbetstillfällen genom statliga åtgärder bäst skulle kunna tillgodoses
genom något redan verkande organ med vida befogenheter. Detta synes
kunna ske genom att inom den nyligen tillsatta delegationen för industrietablering
särskilt beaktas vindelälvsområdets speciella förutsättningar.
Naturvårdsverket har i sitt yttrande över vattendomstolens beslut anfört
att starka skäl talar för en planering med syfte att åstadkomma den på lång
sikt bästa användningen av älven och de marker som hör till dess nederbördsområde.
Verket anser dock att i första hand representanter för regionala
och lokala instanser bör delta i detta utredningsarbete. Även länsstyrelsen
i Västerbottens län har ansett det angeläget att utreda frågan om
vindelälvsdalens användning för forskning, turism och rörligt friluftsliv.
12 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 50 år 1968
Umeå universitet har förklarat sig berett att delta i vidare diskussioner.
Västerbottens turisttrafikförbund har velat stödja motionärerna samt framhållit
att en önskad utredning måste utföras skyndsamt och lämna förslag
som har mycket snar effekt för samhällena i dalgången.
De framställda yrkandena om utredning för att upprätta en plan för
vindelälvsregionens användning för friluftsliv och rekreation synes syfta
till att bevara unika naturvärden och är på lång sikt ägnade att skapa sysselsättningsmöjligheter
t. ex. inom turistnäringen för inom området bosatt
befolkning. Utskottet finner angeläget att även sådana möjligheter att
skapa arbetstillfällen som ej sker genom direkt statlig företagsamhet tillvaratas.
Utskottet vill därför förorda att snara åtgärder kommer till stånd
genom den statliga etableringsdelegationen eller på annat lämpligt sätt i
samverkan mellan regionala och lokala statliga organ för att tillvarata
naturvärden och trygga sysselsättning i vindelälvsområdet.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges Kungl. Maj :t till känna. Utskottet
får därför hemställa,
att riksdagen i anledning av de sinsemellan likalydande
motionerna I: 204 och II: 262, I: 498 och II: 627 samt I: 741
och II: 944 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna
vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 14 november 1968
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s)*, Hedlund (s), Eric
Gustaf Peterson (fp), Helge Karlsson (s), Karl Pettersson (s), Kilsmo (fp),
Ernst Olsson (ep), Wååg (s), Torsten Hansson (s), fru Diesen (h)*, fröken
Stenberg (h) och herr Johan Olsson (ep);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner
(s), Nilsson i Bästekille (h), Andersson i Örebro (fp), Hugosson (s), Johansson
i Skärstad (ep)* och Josefson i Arrie (ep).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Hedlund (s), Lundmark (s) och Wikner (s).
ESSELTE AB. STHLM 68
814535