9

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr h8 år 1968

Nr 48

Utlåtande i anledning av motioner angående knlturpolitiken.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:203 av herr Thorsten Larsson m. fl. och 11:265 av frn Gärde Widemar
in. fl. hemställes, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om utredning och förslag beträffande

1) de konstnärliga yrkesutövarnas arbets- och levnadsvillkor och den
framtida utformningen av det statliga stödet till denna grupp samt

2) hur en ökad spridning av kulturutbudet skall kunna åstadkommas så
att en större del av befolkningen får möjlighet att komma i kontakt med
detta utbud. Härvid bör särskilt frågan om inrättandet av kommunala kulturcentra
belysas.

Motionärerna anför att reformarbetet inom kulturpolitiken måste fortgå
med oförminskad och på vissa punkter ökad intensitet. En mycket stor
del av yrkesutövarna på kulturområdet lever ännu under villkor som är
klart otillfredsställande och arbetet på att göra olika kulturprodukter tillgängliga
för alla delar av befolkningen är ännu bara i ett inledningsskede.

Enligt motionärernas mening bör i det fortsatta långsiktiga reformarbetet
en viss prioritering ske av följande två huvudområden:

1) förbättring av konstnärernas arbets- och levnadsvillkor

2) en ökad spridning av kulturutbudet så att en större andel av befolkningen
får möjlighet att komma i kontakt med detta.

Motionärerna föreslår att en statlig utredning tillsättes för att dra upp
de långsiktiga riktlinjerna för detta arbete.

I frågan om konstnärernas arbets- och levnadsvillkor anför motionärerna,
att upprustningen av det direkta stödet till yrkesutövarna inom konstområdet
varit så angelägen att det inte varit möjligt eller lämpligt att avvakta
utredningar. Formerna för detta stöd har emellertid enligt motionärerna
i sina stycken karaktär av improvisationer, och motionärerna ifrågasätter
om de nuvarande formerna är de för framtiden mest lämpliga. Därför bör
genom en utredning belysas bl. a. följande problemställningar:

Under vilka betingelser arbetar i dag olika kategorier av konstnärer?

I vilka former bör det fortsatta statliga stödet till denna grupp utgå? (Avvägningen
mellan direkt statligt stöd till konstnärerna och åtgärder som
syftar till att stärka efterfrågan på olika kulturprodukter bör belysas liksom
de framtida formerna för det direkta stödet.)

Vilka grupper av konstnärer har kommit i åtnjutande av det statliga

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1968 3

stöd som f. n. utgår? I vilken utsträckning går detta stöd till yngre resp.
äldre konstnärer och nås de yrkesverksamma konstnärerna inom ett visst
område av detta stöd m. m.?

1 motionerna framföres vidare principiella synpunkter på det direkta
konstnärsstöd som nu utgår.

Motionärerna uttalar att konstnärsbelöningarna har en ganska liten betydelse
som stöd åt de aktiva konstnärerna. Medelåldern bland innehavarna
är förhållandevis hög, och många av de personer som innehar konstnärsbelöningar
får inget ekonomiskt utbyte av dem. Konstnärsbelöningarna
bör tas upp till förnyad prövning och man bör pröva möjligheten att tillgodose
behovet av en heder sbevisning till förtjänta konstnärer i andra former
och att med andra metoder ge ett fullgott stöd åt konstnärliga yrkesutövare
under deras mest aktiva period. Även pensionsfrågan måste lösas
också för alla de kulturella yrkesutövare som inte kommer i åtnjutande
av konstnärsbelöningar.

Motionärerna anför vidare, att de yngre konstnärerna har haft svårt att
hävda sig i konkurrensen om konstnärsstipendierna. I takt med att de sammanlagda
stipendiebeloppen ökat har emellertid de yngre konstnärernas
ställning förbättrats relativt sett. Motionärerna fäster särskild vikt vid att
konstnärsstipendierna och deras framtida motsvarighet i fortsättningen i
ökad utsträckning kan komma yngre, ännu icke etablerade konstnärer till
del. För yngre konstnärer inom måleri, skulptur m. m. bör man överväga
att införa ett särskilt etableringsstöd.

Det nuvarande systemet med koncentration av utdelningen av stipendierna
åt en viss konstnärsgrupp till ett enda utdelande organ innebär
enligt motionärerna risker för att nya strömningar har svårigheter att komma
i åtnjutande av något stöd och att konstnärer utanför storstadsområdena
får svårt att hävda sig i konkurrensen om stipendierna.

Biblioteksersättningen bör betraktas som ersättning till författarna för
ett arbete som de utfört och som medborgarna genom biblioteken kommer i
åtnjutande av. Betraktade som betalning för utfört arbete är dessa ersättningar
— anför motionärerna — alldeles för låga. Den bakomliggande arbetsinsatsen
från författarnas sida och det inkomstbortfall i form av minskad
bokförsäljning som biblioteken ger upphov till motiverar en kraftig
ökning av denna ersättning.

Den andra huvudlinjen i reformarbetet på kulturpolitikens område bör
enligt motionärerna vara att intensifiera insatserna för att nå en ökad geografisk
och social spridning av kulturutbudet.

Motionärerna anför, att hittills gjorda kultursociologiska undersökningar
har varit värdefulla och belyst de metodproblem som är förknippade med
genomförandet av en större undersökning. För att nå ökad spridning av
kulturutbudet skulle ett vidgat grundmaterial av kultursociologisk karaktär
vara av stort värde.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 samt. Nr 47—49

4

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr ''18 år 1968

Motionärerna finner det vara av särskilt stor betydelse att kommunala
kulturcentra inrättas med t. ex. bibliotek, diskotek, lokaler för utställningar
och för studieförbund samt samlingssal för musikframföranden, teaterföreställningar
och visning av konstnärligt kvalificerad film.

För att centra av denna typ skall kunna komma till stånd fordras enligt
motionärerna att staten stimulerar deras inrättanden. Den anknytning som
de bör ha till skolans verksamhet nödvändiggör också en sådan statlig medverkan.

En utredning om bl. a. en ökad kulturspridning bör särskilt ägna sig åt
att penetrera frågan om vilken utformning ett statligt stöd för inrättandet
av kommunala kulturcentra bör få. Utredningen bör också diskutera och
väcka förslag beträffande deras arbetsformer och verksamhet.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion II: 265.

Utskottet

I motionerna hemställes om utredning och förslag dels beträffande de
konstnärliga yrkesutövarnas arbets- och levnadsvillkor och den framtida
utformningen av det statliga stödet till denna grupp, dels ock i frågan om
hur en ökad spridning av kulturutbudet skall komma till stånd.

Statsmakterna har under senare år bedrivit ett mycket betydande reformarbete
inom olika sektorer av kulturpolitiken, vilket kommit till uttryck
bl. a. i en omfattande utredningsverksamhet, vidgade statliga åtaganden och
i samband därmed en markant höjning av anslag till allmänna kultur- och
bildningsändamål. Sålunda har anslagen under rubriken Konst, litteratur,
musik m. in. höjts från 46 mkr. för budgetåret 1963/64 till 102 mkr. för innevarande
budgetår.

Ett huvudsyfte med de statliga åtgärderna är — såsom framhållits i årets
statsverksproposition (bil. 10, s. 3) — att vidga möjligheterna för skilda
befolkningsgrupper att oberoende av bostadsort och ekonomiska förutsättningar
få del av konst, musik, teater och andra kulturyttringar. Detta syfte
tjänas bl. a. av riksutställningarna, rikskonsertverksamheten och turnéteaterverksamheten.

Spridningen av kulturutbudet utgör en huvudfråga också för nu pågående
utredningar. Utskottet vill erinra om att den efter motionernas framläggande
tillkallade utredningen rörande litteraturstöd m. m. enligt sina direktiv
bl. a., som ett led i arbetet med att utveckla konsumtionsfrämjande åtgärder,
bör försöksvis pröva om den verksamhet för att etablera kontakter
mellan författare och publik, som redan har påbörjats genom Författarcentrum
och biblioteken, ytterligare kan stödjas och utvecklas. Möjligheter
till samarbete med verksamheterna för riksteater, rikskonserter och riksutställningar
liksom med folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå
och studieförbunden bör därvid uppmärksammas. Initiativen bör särskilt

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1968 5

inriktas på orter och befolkningsgrupper som annars inte nås. Utredningen
skall även behandla frågan om förmedling av noter genom försäljning och
biblioteksverksamhet.

Som utskottet framhöll i utlåtande nr 57/1967 behandlar 1965 års museioch
utställningssakkunniga frågor om lokala förutsättningar för samordning
av kulturella aktiviteter och om eventuella stimulansåtgärder. Det bör
vidare framhållas, att samordningsfrågorna i ökad grad uppmärksammas
på kommunalt håll. Enligt en av Svenska stadsförbundet detta år redovisad
enkät utreder eller planerar ett tjugotal kommuner någon form av kulturellt
centrum. På många håll fyller även kommunbiblioteken en liknande funktion.

Med hänsyn till att frågan om ökad spridning av kulturutbudet redan
uppmärksammas som ett centralt spörsmål inom kulturpolitiken — vilket
kommit till uttryck både i vidtagna åtgärder och i utredningsuppdrag —
finner utskottet att motionärernas önskemål i denna del får anses vara tillgodosedda.
Pågående planering och utredningar belyser även frågan om inrättande
av kommunala kulturcentra.

I det fortsatta reformarbetet bör — såsom motionärerna framhållit —
en förbättring av de konstnärliga yrkesutövarnas arbets- och levnadsvillkor
vara en huvudpunkt. Olika organisationer har framlagt vissa undersökningsresultat.
Utskottet vill särskilt nämna, att Konstnärernas riksorganisation
i samråd med låginkomstutredningen låtit utföra en undersökning av konstnärernas
sociala och ekonomiska förhållanden, vilken nyligen redovisats
under titeln »Konstnär i Sverige».

Det direkta stödet till yrkesutövarna inom konstområdet utgår i form
av konstnärsstipendier, konstnärsbelöningar och författarersättningar. Stipendierna
fördelas på fyra huvudgrupper avseende författare och översättare,
konstnärer inom måleri m. m., tonsättare samt konstnärer i övrigt.
Till innehavare av konstnärsbelöning kan utses den som genom konstnärlig
verksamhet, såsom skapande av litterära eller andra konstnärliga verk,
uppträdande som utövande konstnär eller i annan form gjort mycket betydande
insatser inom svenskt kulturliv.

Härtill må nämnas, att särskilt de större kommunerna i många fall anvisar
medel för kulturstipendier.

I direktiven till den ovan nämnda utredningen rörande litteraturstöd
in. in. har anförts, att de sakkunniga även skall göra en genomgång av de
nuvarande statliga insatserna för direkt författar stöd. Utskottet vill för
egen del framhålla, att även frågan om ersättning åt tonkonstnärer för utlåning
av deras verk t. ex. i diskotek i anslutning till biblioteken för beaktas.

Utskottet vill vidare nämna, att Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (KLYS) i oktober detta år framfört synpunkter i anslutning
till petitaframställningar inom nämndens intresseområde för budgetåret
1969/70 och därvid — utan kritik i huvudsak mot de nuvarande stöd -

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 48 år 1968

formerna — understrukit behovet av vidgat ekonomiskt utrymme för de avsedda
ändamålen.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t uppmärksammar de betydelsefulla
frågorna om de konstnärliga yrkesutövarnas arbets- och levnadsvillkor och
även den framtida utformningen av det statliga stödet.

Utskottet finner således ej skäl tillstyrka motionerna utan hemställer,
att de likalydande motionerna 1: 203 och II: 265 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 november 1968

På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Eric
Gustaf Peterson (fp), Axel Kristiansson (ep)*, Yngve Persson (s), Helge
Karlsson (s), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h), herrar Kilsmo (fp), Ernst
Olsson (ep), Torsten Hansson (s)* och fru Diesen (h);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herr Skoglösa
(ep)*, fru Jäderberg (s), herrar Svensson i Kungälv (s), Dickson (h), Lundmark
(s), Haglund (s), Rimås (fp)*, Wikner (s), Nordgren (h), Andersson
i Örebro (fp) och Johansson i Skärstad (ep).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.