Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968
I
Nr 46
Utlåtande i anledning av särskilda motioner angående barn- och
ungdomsfostran samt ungdomsvård.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats dels de likalydande motionerna
I: 731 av herr Holmberg m. fl. och II: 923 av herr Bohman m. fl.,
dels motionen II: 367 av herr Johansson i Skärstad och herr Lindberg.
I motionerna 1:731 och 11:923 hemställes att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte
a) hemställa om åtgärder för att förbättra skolans möjligheter att ge god
fostran i enlighet med gällande målsättning;
b) uttala att samma målsättning skall gälla jämväl för samhällets fostrande
och tillrättaförande verksamhet i övrigt.
I motionen II: 367 hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om en snar utredning i syfte att närmare klarlägga orsakerna
till ungdomars missanpassning och i följd därav ge riktlinjer åt förebyggande
och rehabiliterande åtgärder.
I motionerna I: 731 och II: 923 anförs att diskussionen kring vår levnadsstandard
inte sällan röjer en betänklig övertro på ekonomiska faktorer. En
hög levnadsstandard inrymmer utöver gynnsamma ekonomiska villkor också
sådant som harmoniskt hemliv, trivsel på arbetsplatser, trygghet och
säkerhet samt över huvud taget en god samlevnad människor emellan. I
sådana avseenden finner motionärerna bristerna uppenbara.
Motionärerna framhåller bl. a., att slcilsmässofrekvensen stigit och vidare
att brottsligheten snabbt ökat. Man pekar också på att alkoholmissbruket
är anmärkningsvärt stort och att narkotikamissbruk har blivit ett allt större
problem.
Samhället försöker på skilda sätt reparera den skada som medborgarna
gör sig själva eller andra, men -—■ anför motionärerna — endast effektiva
förebyggande åtgärder kan häva problemen i stort. Främst åligger detta skolan
men också ungdomsvården och fångvården. Det mera allmänt hållna
uttalandet i skolans läroplaner om »demokratins principer om tolerans, samverkan
och likaberättigande mellan kön etc.» röjer en viss ideologisk inriktning,
men den kommer klarare till uttryck i fortsättningen: »Att väcka
respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets
okränkbarhet och därmed rätten till personlig integritet är en huvuduppgift
också för den sociala fostran, som skolan skall omfatta.»
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 11 saml. Nr 16
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968
Motionärerna anser att dessa ord överensstämmer med de normer som
kommer till uttryck i den kristna etiken och motsvarar den etiska grundsynen
i den västerländska kulturkretsen.
Enligt motionärernas mening saknas för närvarande tillräckliga möjligheter
för skolan att meddela den sociala fostran som skolan skall omfatta.
Härvid åsyftas också direkt disciplinfrämjande åtgärder. Motionärerna anser
det dessutom vara en brist att den målsättning som citerats inte klart angivits
skola gälla också för samhällets fostrande och tillrättaförande verksamhet
i andra sammanhang, t. ex. inom barnavården, i ungdomsvårdsskolor
och inom kriminalvården.
Motionärerna anför i motion II: 367 att fostran av ungdom skett efter tämligen
enhetliga normer mot bakgrund av kristen livssyn och människouppfattning.
Genom att enhetligheten i norminnehållet delvis gått förlorad har
en försvagning av ungdomens ansvarsmedvetande börjat spåras. Motionärerna
pekar på ökningen av ungdomsfylleri, narkotikamissbruk, fall av
könssjukdomar och havandeskap bland barn under 15 år liksom det ökade
antalet brott som begås av ungdom.
Motionärerna anför vidare att de som frivilligt arbetar för att ge missanpassad
ungdom möjlighet till rehabilitering och ett meningsfyllt liv frågar
sig varför de påtalade avarterna tilltar i det samhälle där fattigdomen nästan
utrotats och där möjligheter till god utbildning är bättre än någonsin
förut. Samma fråga ställer sig de som arbetar i den förebyggande vården i
kristna och andra ideella ungdomsorganisationer. Mångas erfarenhet tyder
på att miljö som präglas av kristna livsnormer och personligt ansvar ger
den bästa förebyggande vården och de bästa möjligheterna till återanpassning.
Frågan om orsakerna till ungdomars missanpassning har enligt motionärerna
ägnats alltför ringa omsorg från samhällets sida.
Utskottet
I motionerna I: 731 och II: 923 framställes yrkanden om åtgärder att förbättra
skolans möjlighet att ge god fostran i enlighet med gällande målsättning
och om uttalande att denna skall gälla även för samhällets fostran i övrigt
samt i motionen II: 367 om utredning med riktlinjer för förebyggande
åtgärder för missanpassad ungdom.
Skolans undervisning har såsom anges i 1 § skollagen till syfte att meddela
eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med
hemmen främj a elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga
och ansvarskännande samhällsmedlemmar.
I läroplanen för grundskolan, utgiven av skolöverstyrelsen med stöd av
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968 3
Kungl. Maj:ts kungörelse den 6 juni 1962 (nr 480), utvecklas under rubriken
mål och riktlinjer närmare målsättningen för skolans etiska och sociala
fostran. Skolöverstyrelsen har i november 1967 framlagt förslag om översyn
av läroplanen för grundskolan inom ramen för tidigare fastställda mål och
riktlinjer. Skolans trivsel- och arbetsförhållanden behandlas i ett särskilt
avsnitt av förslaget, där några viktiga drag av problematiken kring tonåringarna
och skolan sammanfattats samt riktlinjerna vid övervägandena i fråga
om elevernas funktionella delaktighet i skolarbetet angivits. Man har klart
uttalat att läroplansöversynen vill vara ett led i en strävan att fostra eleverna
till medansvar.
På grundval av skolöverstyrelsens förslag har framlagts proposition (nr
129/1968) om revidering av läroplan för grundskolan. I propositionen, som
avses bli behandlad av höstriksdagen 1968, har departementschefen uttalat
bl. a. att läroplansöversynens allmänna överväganden rörande skolans trivsel-
och arbetsförhållanden äger en central betydelse. Beträffande vissa delfrågor,
såsom anordningar för att förbättra lärarnas arbetssituation, uppbyggandet
av en fungerande elevdemokrati och ökade insatser för elevvård,
har Kungl. Maj :t i beslut den 17 maj 1968, vilket bifogats propositionen,
meddelat riktlinjer för det fortsatta arbetet inom skolöverstyrelsen för främjande
av goda arbetsförhållanden i skolorna. I detta beslut erinras bl. a. om
den utredningsgrupp med representanter för olika organisationer som tillsatts
i februari 1968 för att överlägga om och utarbeta förslag rörande frågor
om samverkan i skolan.
Skolans målsättning gäller även för skolformerna inom samhällets barnavård
och kriminalvård. För dessa områden gäller dessutom särskilda bestämmelser
bl. a. i barnavårdslagen, i stadgan för ungdomsvårdsskolorna, i
brottsbalken samt i lagen om behandling i fångvårdsanstalt. Av dessa är
såväl barnavårdslagen som lagen om behandling i fångvårdsanstalt föremål
för utredning och omarbetning genom särskilt tillkallade parlamentariska
utredningar.
Utskottet har varje år sedan 1964 behandlat motioner med yrkanden om
åtgärder för forskning om ungdomens situation (utskottets utlåtanden nr
57/1964, 5/1965, 26/1966, 17/1967 och 14/1968). Dessa motioner har enligt
utskottets förslag inte föranlett någon riksdagens åtgärd.
Utskottet har vidare vid 1967 års riksdag behandlat motionsyrkanden om
utredningar angående orsakerna till den ökade ungdomskriminaliteten samt
angående en förebyggande ungdomsvård med särskilt beaktande av huruvida
inte ett betonande av de kristna värdena skulle ha en positiv verkan
(utskottets utlåtanden nr 19/1967 och 26/1967). Ej heller dessa motioner
har föranlett någon riksdagens åtgärd. I det sistnämnda utlåtandet framhöll
utskottet att, enligt de begränsade vetenskapliga undersökningar som
gjorts, ett genomtänkt ställningstagande i livsåskådningsfrågor -— med kristen
eller annan betoning — syntes ha ett positivt samband med ansvars- och
pliktmedvetande.
4
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968
Utskottet vill erinra om att årets riksdag behandlat frågor angående vissa
av de delproblem som omnämnts i motionerna, t. ex. i anledning av propositioner
angående riktlinjerna för organisationen av vården av narkotikamissbrukare
(statsutskottets utlåtande nr 37/1968), och med förslag till smittskyddslag
innefattande bestämmelser i syfte att förebygga ytterligare utbredande
av veneriska sjukdomar (andra lagutskottets utlåtande nr 24/1968).
Utskottet finner att de problem som upptagits i motionerna faller inom
området för ett flertal utredningar och särskilt tillsatta arbetsgrupper och
att de kan förutsättas bli beaktade vid behandlingen av dessa frågor.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
1. att de likalydande motionerna I: 731 och 11:923 icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd,
2. att motionen 11:367 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 5 novemher 1968
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande :
från första kammaren: herrar Oscar Carlsson (s), Hedlund (s), Eric
Gustaf Peterson (fp), Karl Pettersson (s), fru Hultell (h), herrar Kilsmo
(fp), Torsten Hansson (s), fru Landberg (s)*, fru Diesen (h) och fru Nilsson
(ep);
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), fru Jäderberg
(s), herrar Dickson (h), Lundmark (s), Haglund (s), Rimås (fp), Wikner
(s), Nilsson i Bästekille (h)*, Andersson i Örebro (fp), Johansson i Växjö
(ep)*, Hugosson (s) och Johansson i Skärstad (ep).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
vid punkten 2)
av fru Nilsson (ep), herrar Nilsson i Rästekille (h), Johansson i Växjö
(ep) samt Johansson i Skärstad (ep), vilka ansett
dels att utskottets utlåtande fr. o. m. det avsnitt som börjar med orden
»Utskottet finner» bort ha följande lydelse:
Allmänna beredning sutskottets utlåtande nr 46 år 1968 5
»Utskottet tillmäter de i motionen II: 367 aktualiserade frågorna stor betydelse.
Det är utskottet angeläget att understryka att den svenska ungdomen
i stort sett är skötsam och ansvarsmedveten. Samtidigt tvingas utskottet
dock konstatera tendenser i utvecklingen som pekar mot mindre gynnsam
utveckling. Bruket av alkohol och nikotin i allt lägre åldrar liksom användandet
av narkotika i allt vidare kretsar inger allvarliga betänkligheter.
Följden blir ej sällan splittrade hem. Den ökande brottsligheten torde i inte
ringa utsträckning ha sitt upphov i de här beskrivna utvecklingstendenserna.
Den verklighetsflykt som eftersträvas med hjälp av nämnda stimulantia
torde i allmänhet bottna i anpassningssvårigheter. Dessa kan djupare sett
bero på sekulariseringen.
Enligt utskottets uppfattning är det samhällets uppgift att avhjälpa de
brister som förorsakar missanpassningen. Innan åtgärder vidtages måste
naturligtvis utredningar göras i syfte att klarlägga orsakerna. Utskottet delar
sålunda motionärernas uppfattning om angelägenheten av att en utredning
om ungdomens missanpassning kommer till stånd och om de åtgärder
som bör vidtagas i förebyggande och rehabiliterande syfte. Bland annat bör
den kristna människouppfattningens betydelse i förevarande sammanhang
utredas.»
dels ock att utskottet under punkten 2) bort hemställa,
att riksdagen med bifall till motionen II: 367 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om en snar utredning i syfte
att närmare klarlägga orsakerna till ungdomars missanpassning
och i följd därav ge riktlinjer åt förebyggande och rehabiliterande
åtgärder.
Särskilt yttrande
av herr Eric Gustaf Peterson (fp), fru Hultell (h), herr Kilsmo (fp), fru
Diesen (h), fru Nilsson (ep), herrar Dickson (h), Rimås (fp), Nilsson i
Bästekille (h), Johansson i Växjö (ep) och Johansson i Skärstad (ep) i anledning
av de likalydande motionerna I: 731 och II: 923.
Utskottet redogör i sitt utlåtande för de anvisningar, som finns angivna i
olika läroplaner och stadgor samt för pågående utredningar.
Däremot uttalar utskottet inte någon egen mening beträffande de allvarliga
problem, som motionärerna pekar på, och berör inte heller angelägenheten av
en lösning.
Vi anser att det problemkomplex som sammanhänger med barn- och ungdomsfostran
och samhällsanpassning är en ytterst väsentlig fråga. Morgondagens
människor kommer att ha fått mer utbildning än äldre generationer,
men kommer de också att vara bättre ägnade att skapa ett rättvisare, mänskligare
samhälle än tidigare? Den frågan hänger nära samman med hur sko
-
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 46 år 1968
lan lyckas i sin uppgift att inte bara meddela kunskaper utan också ge den
sociala fostran, som krävs.
En förbättring av arbetsmiljön framstår för många människor — föräldrar,
lärare och elever -— som något mycket viktigt, och det bekräftas ju
också av att åtskilliga framställningar har riktats till regeringen angående
en lösning av denna fråga.
En god arbetsmiljö kan inte genomföras utan arbetsdisciplin och utan att
alla parter känner sitt ansvar. Det krävs härför vissa normer för att motverka
den osäkerhet hos individen, som lätt uppstår i ett samhälle som förändras
så hastigt som vårt.
Svenska ekumeniska nämnden har i ett utlåtande i annat ärende uttalat:
»Frågan om en gemensam etisk grundval för samlivet i det svenska samhället
borde därför snarare ställas som en fråga om vad man, från skilda utgångspunkter,
kristna såväl som icke kristna, kan enas om och vad som sålunda
kan utgöra en gemensam bas av etiska värderingar, på vilken alla kan
mötas i ömsesidig respekt. Skolan kan svårligen kringgå det faktum, att
livsåskådningsmässig pluralism i stor utsträckning råder i vårt land, men att
samtidigt ett helt block av gemensamma värderingar torde finnas, för vilka
respekt kan krävas för att det demokratiska samlivet skall fungera.»
Med en sådan codex ethicus anser vi att arbetet i samhällets fostrande och
vårdande verksamhet väsentligt skulle underlättas.
MARCU5 BOKTR. STHLM 1968 680034