Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
1
Nr 175
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändrat huvudmannaskap
för serafimerlasarettet m. m.; given Stockholms
slott den 10 november 1967.
__ Kun§1- Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
/Sven Aspling
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen föreslås bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna dels två avtal
med Stockholms stad om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning
vid serafimerlasarettet samt om omdaning av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus,
m. in., dels ett avtal med Kronprinsessan Lovisas förening
för barnasjukvård, Stockholms stad och Stockholms läns landsting om överflyttning
av sjukvårdsverksamhet, läkarutbildning och forskning från Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus till S:t Görans sjukhus.
1 - Dihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 175
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10 november
1967.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Kling, Johansson,
Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer,
Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrat huvudmannaskap
för serafimerlasarettet m. m. och anför.
Inledning
Kungl. Maj :t godkände den 28 maj 1948 med Stockholms stad träffade
avtal dels angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs
sjukhus (sabbatsbergsavtalet), dels om försäljning till staden
av serafimerlasarettets fastigheter (försäljningsavtalet). Enligt § 8 i detta
senare avtal behöll staten äganderätten till den lösa egendomen vid försäljningen
av lasarettet.
Genom sabbatsbergsavtalet tillförsäkrades staten rätt att utnyttja vissa
kliniker vid Sabbatsbergs sjukhus och de för sjukhuset gemensamma inrättningarna
för forskning och läkarutbildning. Vid sjukhuset skulle finnas
bl. a. medicinska och kirurgiska kliniker såsom ersättning för motsvarande
kliniker vid serafimerlasarettet, pediatrisk klinik, som avsågs ersätta numera
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, kvinnoklinik, ögonklinik och
en psykiatrisk klinik. Serafimerlasarettets neurologiska och neurokirurgiska
kliniker skulle däremot förläggas till karolinska sjukhuset.
Stockholms stad förband sig enligt avtalet att snarast möjligt och senast
före den 1 januari 1961 färdigställa de delar av Sabbatsbergs sjukhus, som
var avsedda att motta den vid serafimerlasarettet bedrivna undervisningen,
under förutsättning att det ej uppstod hindrande omständigheter över vilka
staden inte kunde råda. Staden satte vidare som villkor för upplåtelse av
Sabbatsbergs sjukhus för läkarutbildning och forskning att staden fick
förvärva serafimerlasarettets fastigheter.
Staten garanterades att under vissa förutsättningar ha undervisningen
förlagd till serafimerlasarettet även efter den 31 december 1960. Staden skul
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
le därvid som huvudman uppehålla driften vid lasarettet i oförändrad omfattning.
Sedan lärarkollegiet vid karolinska institutet framhållit nödvändigheten
av att de svårt eftersatta behoven för den till serafimerlasarettet förlagda
undervisningen, forskningen och sjukvården skyndsamt tillgodosågs uppdrog
Kungl. Maj :t den 29 mars 1957 åt kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att ta upp förhandlingar
med staden angående de förhållanden som påtalats av lärarkollegiet.
Det stod vid denna tidpunkt klart, att sabbatsbergsprojektet inte skulle
kunna realiseras inom överenskommen tid. Det var därför ofrånkomligt att
en viss upprustning av serafimerlasarettet skedde.
Som en följd härav godkände Kungl. Majrt den 28 juli 1958 ett avtal
mellan staten och Stockholms stad rörande ändringar av och tillägg till
för sal j ningsavtalet av den 1 december 1947 samt fördelning av kostnaderna
för upprustning av serafimerlasarettet (prop. 1958: A 87 och B 1 bil. 13,
SU B 40, rskr B 60). Staten skulle enligt avtalet äga rätt att intill budgetarsskiftet
närmast efter den tidpunkt då de nya neurologiska och neurokirurgiska
klinikerna på karolinska sjukhuset tagits i bruk disponera över
den enligt för säljningsavtalet överlåtna egendomen på de däri angivna villkoren.
Vidare åtog sig staten att upprusta lasarettet i den omfattning som
föreslagits av en för ändamålet tillsatt utredning. Staden skulle bidraga med
60 % av kostnaderna för byggnadsarbeten och installationer m. m„ medan
kostnaderna för föreslagen anskaffning av inventarier och annan utrustning
helt skulle bestridas av staten.
I detta sammanhang aktualiserades frågan om den s. k. klarabergsleden
som enligt förslag från stadens stadsbyggnadskontor skulle dras fram över
serafimerlasarettets område. En sådan åtgärd skulle bl. a. innebära att
vissa byggnader inom lasarettet - däribland den neurokirurgiska kliniken
maste rivas. Staden förband sig emellertid enligt 1958 års avtal att inte
bedriva några gatuarbeten inom sjukhusområdet, innan den neurokirurgiska
kliniken överflyttats till karolinska sjukhuset.
Föredragande departementschefen framhöll i prop. 1958: A 87 (s. 85),
att han räknade med att staden utan ytterligare dröjsmål skulle fullfölja
små ataganden enligt sabbatsbergsavtalet eller vad som kunde komma att
trada i stallet och sade sig med hänsyn till att serafimerlasarettet var mindre
lämpligt som undervisningssjukhus utgå från, att staden bedrev planeringen
oc i upp orandet av överenskomna undervisningskliniker så snabbt som
möjligt.
1 januari 1961 hemställde finans- och sjukvårdsborgarråden i Stockholm
att förhandlingar skulle tas upp om sabbatsbergsavtalets tillämpning på
ett av staden planerat sjukhus i Enskede-Dalen vid en förläggning dit av
det nya undervisningssjukhuset. Med anledning härav beslöt Kungl Maj -t
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
att tillsätta en särskild expertdelegation inom inrikesdepartementet med
uppgift att skyndsamt göra en förutsättningslös undersökning av olika mojligheter
att tillgodose karolinska mediko-kirurgiska institutets behov av
ytterligare sjukhusplatser m. m. för medicinsk undervisning och forskning.
Expertdelegationen föreslog efter gjord undersökning, att det nya undervisningssjukhuset
skulle förläggas till S:t Görans sjukhus. Denna förläggning
ansågs lämpligast vid en sammanvägning av ekonomiska, mvesteringsmässiga
och byggnadstekniska aspekter samt med hänsyn till tidsfaktorn.
,
På grundval av detta förslag upptogs mellan representanter för staten och
staden förhandlingar om de närmare villkoren för en förläggning av det nya
undervisningssjukhuset till S:t Görans sjukhus. Förhandlingarna resulterade
i en av Kungl. Maj :t den 29 december 1961 godkänd överenskommelse
angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m. (prop.
1961: 198, SU 192, rskr 400).
Överenskommelsen innebar i stora drag
att det nya undervisningssjukhuset i Stockholm skulle förläggas till
Görans sjukhus,
att den i S:t Görans sjukhus ingående pediatriska kliniken skulle uppföras
omedelbart,
att huvudgrunderna i sabbatsbergsavtalet skulle tillämpas vid fordelningen
av byggnads-, utrustnings- och driftkostnaderna vid S:t Görans
sjukhus, . ,
att ett på sabbatsbergsavtalets grunder byggt avtal om S:t Görans sjukhus
skulle gälla t. o. in. den 31 december 1976 med rätt för part att under
löpande avtalstid påkalla förhandlingar om jämkning av avtalet,
att det av staden planerade sjukhuset i Enskede-Dalen skulle omedelbart
påbörjas och utformas som ett kommunalt sjukhus enbart for sjukvårdens
att staten på oförändrade villkor skulle behålla huvudmannaskapet över
serafimerlasarettet t. o. in. den 30 juni 1968 och att för tiden därefter undervisning
och forskning skulle bedrivas vid lasarettet i oförändrad omfattning,
till dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans sjukhus
kunde tas i bruk,
att, sedan nervklinikerna vid lasarettet flyttats till karolinska sjukhuset,
de friställda lokalerna skulle byggas om och ställas i ordning for vårdavdel
-
ningar, laboratorier m. m.,
att till dessa och Övriga byggnadsåtgärder, varom överenskommelse skulle
träffas mellan parterna, skulle staden bidraga med 60 %,
att kostnaderna för den utrustning som anskaffades i samband med dessa
byggnadsåtgärder skulle bestridas av staten,
att klarabergsleden skulle få en provisorisk dragning i enli0het me
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967 5
en av Stockholms stadsbyggnadskontor den 16 mars 1961 upprättad skissritning
samt
att frånsett de byggnader som måste rivas för klarabergsledens provisoriska
dragning skall lasarettets tomt och byggnader hållas intakta, så
länge undervisning bedrivs vid lasarettet.
Kungl. Maj :t uppdrog den 29 december 1961 åt dåvarande kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att ta
upp förhandlingar med Stockholms stad om att träffa de avtal som föranleddes
av den träffade överenskommelsen med staden angående nytt undervisningssjukhus
i Stockholm m. m. Uppdraget har övertagits av statens
förhandlingsnämnd.
Det bör nämnas, att överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning
av serafimerlasarettet år 1963 träffats med Stockholms stad
(prop. 1963:190, SU 216, rskr 409). Den sålunda överenskomna upprustningen
förutsätts vara genomförd före den 1 juli 1968.
Statens förhandlingsnämnds förslag
Statens förhandlingsnämnd föreslår godkännande av följande
avtal, som träffats under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t,
Stockholms stad samt — i viss utsträckning — Stockholms läns landsting
och H. K. H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård, nämligen
1. Avtal om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimerlasarettet.
2. Avtal angående omdaning av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus,
m. m.
3. Avtal om överflyttning av sjukvårdsverksamhet, läkarutbildning och
forskning från Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus till S:t Görans sjukhus.
De båda förstnämnda avtalen har träffats med delegerade för Stockholms
stad och det tredje avtalet med H. K. H. Kronprinsessan Lovisas förening
för barnasjukvård samt delegerade för Stockholms stad och Stockholms
läns landsting. Med hänsyn till en kommande samordning av Stockholms
stads och läns sjukvårdsresurser har Stockholms läns landstings förhandlingsdelegerade
biträtt avtalen om serafimerlasarettet och S:t Görans sjukhus.
Dessa avtal skall således godkännas även av landstinget.
I anslutning till avtalen har överenskommelse nåtts även i frågan om
kostnaderna för s. k. evalveringsersättningar till professor (laborator,
motsvarande) — överläkare vid vissa kliniker och avdelningar vid Stockholms
stads sjukhus. Vidare redovisar nämnden ett uppdrag om anskaffande
av lokaler för en socialmedicisk institution, avsedd för en professur i socialmedicin
vid karolinska institutet.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
Förhandlingsnämnden framhåller särskilt att parterna enats om att betrakta
avtalen som ett sammanhängande förhandlingsresultat, vilket skall
i sin helhet godkännas eller förkastas av respektive huvudmän.
1. Avtal om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimerlasarettet
1961 års överenskommelse stadgar som nämnts beträffande serafimerlasarettet
bl. a., att för tiden efter den 30 juni 1968 undervisning och forskning
skall bedrivas vid lasarettet i oförändrad omfattning, till dess nya
medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans sjukhus kan tas i bruk.
Enligt § 2 1947 års för sälj ningsavtal skall — för den tid och i den mån
undervisning bedrivs vid lasarettet, sedan det övergått i stadens ägo —
staten bidraga till bestridande av kostnaderna för löner och pensioner samt
till lasarettets övriga driftkostnader i enlighet med sabbatsbergsavtalets
grunder. Parterna har enats om att låta dessa grunder, kompletterade
med bestämmelserna i § 6 sabbatsbergsavtalet om statligt investeringsbidrag
samt i en av Kungl. Maj :t den 28 juli 1958 godkänd överenskommelse mellan
staten och Stockholms stad om pensionskostnadernas storlek vid beräkning
av driftkostnader in. m. vid Sahbatsbergs sjukhus (prop. 1958: A 87 s. 76),
tillämpas i avseende på serafimerlasarettet.
Detta innebär, att staten skall lämna dels ett bidrag med 25 % av investeringskostnaderna
— dock ej för ny klinik, avdelning m. m. som inte tas i
anspråk för utbildning och forskning — dels ett bidrag med 10 % till driftkostnaderna,
vilka skall beräknas på särskilt angivet sätt.
Avtalet skall i bl. a. de delar som behandlar storleken av de statliga bidragen
gälla t. o. m. den 31 december 1976 och bygger därvid på 1961 års
överenskommelse, enligt vilken S:t Görans sjukhus skall vara färdigställt
senast vid den tidpunkten.
År 1960 träffades överenskommelse mellan företrädare för staten och
vissa huvudmän, å ena sidan, samt Sveriges läkarförbund, å andra sidan,
om att professors (laborators, motsvarande) ■— överläkares inkomster från
patienter på enskilda och halvenskilda rum fr. o. m. den 1 juli 1960 skulle
slopas och ersättas med särskilt angivna avlöningsförstärkningar per år
fprop. 1960: 151, SU 143, rskr 323). Dessa s. k. evalveringsersättningar inkluderade
dittills utgående överläkararvoden och skulle utgå till samtliga
berörda överläkare. Dessutom skulle till dåvarande överläkare, som
kunde styrka ett större inkomstbortfall än vad som täcktes av evalveringsersättningen,
utgå personligt lönetillägg. Vid dessa förhandlingar ifrågasattes
om staten eller vederbörande sjukvårdshuvudman slutligen borde svara för
kostnaderna för ifrågavarande avlöningsförstärkningar. Förhandlingsnämnden
har haft att förhandla med Stockholms stad om nämnda fråga.
I samband med de nu avslutade förhandlingarna har parterna enats om
att i de överläkararvoden, som skall bekostas av staden, skall innefattas
även den s. k. evalveringsersättningen. Denna tolkning av begreppet
7
Kiingl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
överläkararvode skall tillämpas även på andra motsvarande läkarutbildningsavtal
mellan staten och Stockholms stad. Personliga lönetillägg till
berörda tjänstemän vid nämnda sjukhus skall däremot bekostas av staten.
I sammanhanget har parterna överenskommit, att staden skall bekosta
överläkararvoden till professor (motsvarande), som åtnjuter partiell tjänstebefrielse,
s. k. sabbatstermin, enligt 71 § e) stadgan den 4 juni 1964 (nr 461)
för universiteten och vissa högskolor (universitetsstadgan) och därvid samtidigt
åtnjuter befrielse från överläkargöromålen. Som villkor för överenskommelsen
härom har staden krävt medinflytande vid den tidsmässiga förläggningen
av sabbatstermin.
Slutligen har parterna förutsatt, att praktisk utbildning av sjukgymnaster
och elever vid statens sjuksköterskeskola skall fortsätta vid serafimerlasarettet
i minst samma omfattning som hittills.
Avtalet om serafimerlasarettet har följande lydelse.
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Stockholms stad
har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och Stockholms
stadsfullmäktige — träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten och Stockholms stad om ändrat huvudmannaskap
för och läkarutbildning vid serafimerlasarettet.
1 §•
Stockholms stad övertager från staten den 1 juli 1968 huvudmannaskapet
för serafimerlasarettet.
2 §•
I enlighet med § 2 andra stycket i avtalet den 1 december 1947 om stiftelsen
Serafimerlasarettets fastigheter upplåter staden serafimerlasarettet för
klinisk läkarutbildning från och med den 1 juli 1968.
Lokalerna för angiven utbildning skall liksom hittills vara dimensionerade
för ett årligt intag av 90 medicine kandidater.
Protokollsanteckning: Parterna vill gemensamt erinra om att den mellan
staten och staden den 20 oktober 1961 träffade överenskommelsen
angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m. innebar, att för
tiden efter den 30 juni 1968 skulle undervisning och forskning bedrivas
vid serafimerlasarettet i oförändrad omfattning, intill dess nya medicinska
och kirurgiska kliniker vid S:t Görans sjukhus kunde tagas i
bruk.
3§.
Upprustningsarbetena enligt den mellan parterna den 29 juni 1963 träffade
överenskommelsen skall, om de ej slutförts före den 1 juli 1968, fullföljas
av staten.
För de ytterligare ny- och ombyggnads- samt ändrings- och förbättringsarbeten,
som sedermera kan komma att beslutas och som berör nu befintliga
kliniker, avdelningar m. in., utgår — i den mån arbetena ej är att hänföra
till årligt underhåll — statligt investeringsbidrag med 25 procent av de verk
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
liga kostnaderna för att färdigställa och i samband därmed utrusta anläggningarna.
Däri inbegripes kostnaderna för sådana inrättningar, som är gemensamma
för hela lasarettet. Samma bidrag skall utgå för ny klinik, avdelning
m. m., i den mån den tages i anspråk för utbildning och forskning.
I fråga om klinik, avdelning eller annan inrättning, som åsyftas i andra
stycket, skall staten även bidraga med 25 procent av kostnaderna för sådan
instrumentutrustning, som tillkommer utan samband med byggnadsarbete
och ej ersätter kasserad utrustning.
4§.
För del av sjukhusanläggningen, som betjänar eller är avsedd att betjäna
även verksamhet utom lasarettet, beräknas de i 3 § nämnda investeringsbidragen
endast på den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjandegraden
kan hänföras till verksamheten vid lasarettet.
Statens protokollsanteckning: Staten förbehåller sig rätt att, om på lasarettsområdet
uppföres klinik, avdelning m. m., som ej tages i anspråk för
utbildning och forskning, påkalla förhandlingar om att reduceringsregeln
skall tillämpas på sådana byggnads- och utrustningsåtgärder, som därefter
vidtages på inrättningar, som är gemensamma för hela lasarettet.
5§.
Staten tillhandahåller efter rekvisition investeringsbidrag enligt 3 § under
byggnads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till stadens
egna utlägg.
6§.
1. Överläkare eller föreståndare för avdelning, som tillika är professor,
laborator eller prosektor vid karolinska institutet, samt läkarpersonal, som
är anställd uteslutande för forsknings- eller utbildningsändamål, tillsättes,
avlönas och pensioneras av staten. Staden bekostar dock särskilda överläkararvoden.
Övrig läkarpersonal vid klinik eller avdelning, som är upplåten för läkarutbildning
— inklusive konsultläkare, som anlitas av lasarettets kliniker
gemensamt —• tillsättes, avlönas och pensioneras av staten. Staden bidrager
med halva löne- och pensionskostnaden, varvid bidraget till pensionskostnaderna
skall utgöra 15 procent av bidraget till lönekostnaderna. Antalet här
avsedda läkare bestämmes av parterna i samråd.
Protokollsanteckning: Med överläkararvode förstås även den evalveringsersättning
som numera är sammanfogad med de äldre arvodena för
professorers etc. medverkan i sjukvården. Denna tolkning av begreppet
överläkararvode skall avse även avtalen om läkarutbildning vid Sabbatsbergs,
S:t Görans och Roslagstulls sjukhus samt Kronprinsessan Lovisas
barnsjukhus.
Under partiell tjänstebefrielse (s. k. sabbatstermin), som avser befrielse
även från göromål som överläkare, bekostar staden överläkararvodet.
Förläggningen av sabbatsterminen bestämmes därvid av staten i samråd
med staden.
Staten bekostar de personliga lönetillägg som utgår till professor, laborator
eller prosektor vid ovan nämnda sjukhus.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
2. Personal — utöver läkarpersonal — som är anställd uteslutande för
forsknings- eller utbildningsändamål tillsättes, avlönas och pensioneras av
staten.
3. Övrig personal vid lasarettet tillsättes, avlönas och pensioneras av staden.
4. Personal, som den 30 juni 1968 är anställd vid lasarettet och som ej
omfattas av 1. eller 2. ovan, skall, om den så önskar, av staden beredas fortsatt
anställning vid lasarettet eller eljest hos staden, såvida vederbörande
ej uppnått den för befattningen enligt stadens pensionsbestämmelser (P 51)
gällande pensionsåldern. Staten skall på allt sätt medverka till att personalen
den 1 juli 1968 övergår i stadens tjänst vid lasarettet.
Stadens protokollsanteckning: Staden förklarar sig ämna anställa
berörd personal på de villkor som normalt gäller för motsvarande arbetstagare
hos staden. Förhandlingar förutsättes snarast möjligt komma till
stånd mellan stadens lönenämnd och vederbörande personalorganisationer
om övergångsproblem i enskilda fall.
5. Icke ordinarie tjänsteman, som enligt 4. ovan ej kan beredas pensionsberättigande
anställning hos staden, samt tjänsteman, som före den 1 juli
1968 uppnått pensioneringsperiodens nedre gräns enligt för honom gällande
statliga bestämmelser, skall äga kvarstå i sin statliga tjänst med skyldighet
att tjänstgöra vid lasarettet.
6. Ordinarie tjänsteman, som ej omfattas av 5. ovan och som önskar kvarstå
i sin statliga tjänst, skall åläggas att tjänstgöra vid lasarettet.
7. Förste maskinisten Harry Dahlberg, sjukhusintendenten Gösta Råby
och förste vaktmästaren Ivar H. G. Werner, vilka är tjänstlediga från sina
tjänster vid lasarettet, skall kvarstå i sina statliga tjänster men ej omfattas
av 4. och 6. ovan.
8. Staden svarar för lönekostnaderna för personal, som den 1 juli 1968
övergår i stadens tjänst och för annan än i 1. och 2. avsedd personal, som
kvarstår i statlig tjänst med skyldighet att tjänstgöra vid lasarettet.
9. Staten svarar för de framtida pensionskostnader, som avser tjänstetid
hos staten, dock att staten svarar för hela pensionen för tjänsteman, som
avses i 5. ovan.
Protokollsanteckning: Vad i 6 § 9. stadgas innebär ingen ändring i
statens pensionsansvar i fråga om den som förvärvat personlig statlig
pensionsrätt enligt övergångsbestämmelserna i Kungl. Maj :ts kungörelse
den 5 juni 1963 (nr 371).
Vid fördelningen av pensionskostnaderna för den personal, som innehar
fortlöpande anställning vid övertagandet, skall staten svara för de
kostnader, som hänför sig till tiden före övertagandet. Statens andel
fastställes till den pensionsnivå, som gäller eller blir retroaktivt gällande
omedelbart före övertagandet. Med pensionsnivå avses bruttonivå enligt
statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR).
Fördelningen av kostnader för livräntor till arbetstagare, som avgår
ur tjänst efter övertagandet, fastställes efter överenskommelse mellan
parterna. Därvid skall iakttagas de principer, som enligt ovan gäller
beträffande pensionskostnader.
Parterna är ense om att statens förpliktelser i fråga om pensionsförmåner
gentemot personal, som övergår i stadens tjänst, skall kunna fullgöras
genom engångsavlösning.
1*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 175
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
7 §•
Såsom driftbidrag erlägger staten årligen till staden ett belopp, som motsvarar
tio procent av de totala driftkostnaderna för sjukhusanläggningen i
dess nuvarande omfattning samt för ny klinik, avdelning m. m., i den mån
den tages i anspråk för utbildning och forskning.
Vid fastställandet av sjukhusanläggningens totala driftkostnader iakttages
följande:
1. I driftkostnaderna inräknas icke
a) sådana kostnader som avses i 6 § 1. och 2.;
b) utgifter till vars täckning bidrag utgår enligt 3 §;
c) avskrivningar och räntor.
2. Från driftkostnaderna dragés andra driftinkomster än vårdavgifter,
för varje verksamhetgren dock ej större belopp än summan av de utgifter,
som föranletts av inkomsternas förvärvande.
3. Pensionskostnaderna upptages till 15 procent av den avlöningssumma,
som bokförts under den för lasarettet i lönebilagan till stadens utgifts- och
inkomststat angivna anslagsrubriken — med avdrag dock för de avlöningar
som belöper på i 6 § 5. avsedda tjänstemän — och som ingår i de driftkostnader
på vilka bidrag skall beräknas.
6
B §.
Driftbidraget erlägges senast den 25 i varje månad genom a contobetalningar,
som "motsvarar V12 av det belopp, varmed det statliga driftbidraget
för det senast slutligt reglerade kalenderåret överstigit stadens bidrag enligt
6 § 1. andra stycket.
Slutlig reglering av bidraget sker kalenderårsvis.
Protokollsanteckning: Intill dess att bidraget slutreglerats för år 1969
skall utbetalningarna a conto utgöra V12 av ett för kalenderår beräknat
nettobidrag.
9 §.
Staten erhåller ej del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom
att lämna investeringsbidrag enligt detta avtal.
10 §.
Förslag till i 3 § andra stycket angivna ny-, till- eller ombyggnadsarbeten
samt ändrings- eller förbättringsarbeten upprättas av staden i samråd med
myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer.
Motsvarande skall gälla beträffande förslag till anskaffning av utrustning,
till vilken staten enligt 3 § bidrager med 25 procent av kostnaden.
Förslag och ritningar till byggnadsarbeten samt förslag till utrustningskall
för statsbidrags utgående godkännas i den ordning, som Kungl. Maj :t
föreskriver.
11 §•
Staden skall tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar, som
fordras för att beräkna statens bidrag.
12 §.
Detta avtal berör ej stadens rätt enligt eljest gällande bestämmelser till
statsbidrag till att uppföra och driva lasarettets anläggningar.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
13 §.
Mot en ersättning av tre miljoner kronor överlåter staten till staden alla
till lasarettet hörande, nu befintliga och fram till övertagandet tillkommande
inventarier och annan utrustning samt normalförråd av driftförnödenheter.
Beloppet betalas utan rekvisition den 1 juli 1968.
Staten överlåter från och med den 1 juli 1968 till staden lasarettets dispositionsrätt
till personalbostäder.
Alla inkomster och utgifter, som berör lasarettet och som avser tiden före
den 1 juli 1968, tillkommer respektive faller på staten.
Staden inträder i statens rättigheter och skyldigheter enligt i bilaga till
detta avtal angivna kontrakt och avtal.1
I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut i anledning av pågående permutationsutredning
skall staden tills vidare fullgöra de förpliktelser i fråga om frisängar,
som förutvarande stiftelsen Serafimerlasarettet iklätt sig genom
mottagna donationer. Efter rekvisition betalar staten vårddagkostnaden, i
den män staten vid fortsatt statligt huvudmannaskap för lasarettet skulle
ha fått vidkännas denna.
14 §.
Staten bortför på egen bekostnad lasarettets portal med tillhörande entrébyggnader.
Protokollsanteckning: Portalen får kvarstå tills vidare, så länge annat
ej överenskommes mellan parterna.
15 §.
Innan läkarbefattning, som ej är avsedd uteslutande för forsknings- eller
undervisningsändamål, tillsättes av staten, skall stadens sjukvårdsstyrelse
beredas tillfälle att yttra sig. Närmare föreskrifter härom meddelas av
Kungl. Maj :t.
Statligt anställd personal och studerande vid karolinska institutet skall
iakttaga de föreskrifter, som sjukvårdsstyrelsen eller sjukhusledningen
meddelar för verksamheten vid lasarettet.
Innan sjukvårdsstyrelsen meddelar föreskrifter för verksamheten vid
lasarettet, vilka berör utbildningen och forskningen, skall karolinska institutet
beredas tillfälle att yttra sig.
Innan institutet meddelar bestämmelser för utbildningen och forskningen,
vilka berör sjukvården vid lasarettet, skall sjukvårdsstyrelsen beredas tillfälle
att yttra sig.
16 §.
Detta avtal skall i vad avser 3 § andra och tredje styckena, 4—5 §§, 6 §
1.—3., 7—12 §§ samt 15 § gälla till och med den 31 december 1976.
Utan hinder av vad i första stycket sagts skall vad parterna enligt 6 § 1.
och 7 § 3. överenskommit i fråga om pensionskostnadernas förhållande till
avlöningssumman kunna uppsägas enligt de regler, som stadgas i parternas
överenskommelse den 29 januari 1958 om beräkningen av vissa driftkostnader
m. m.
Skulle framtida undersökningar om fördelningen av kostnaderna mellan
utbildning och forskning, å ena, samt sjukvården, å andra sidan, ge anled
1
Bilagan är ej intagen här.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1967
ning därtill, äger part under löpande avtalstid påkalla förhandlingar om
jämkning av avtalet.
Protokollsanteckning 1: Staden förklarar sig beredd att, i vad avser
serafimerlasarettet, medverka i utredning angående de merkostnader
för driften av kommunala sjukhus, som orsakas av att sådana sjukhus
upplåtes för läkarutbildning och forskning, ävensom att på grundval av
denna utredning samtidigt med övriga huvudmän för kommunala undervisningssj
likhus förhandla med staten om grunder för bidrag till
driften av sådana sjukhus.
Protokollsanteckning 2: Den mellan staten och staden den 20 oktober
1961 träffade överenskommelsen angående nytt undervisningssjukhus i
Stockholm in. m. skall gälla i alla frågor, som ej regleras i detta eller
annat efter den 20 oktober 1961 träffat avtal.
Förhandlingsnämnden gör bl. a. följande särskilda kommentarer till avtalstexten.
Ad 2 §. Lasarettets lokaler är i dagens läge dimensionerade för en årlig
intagning av 90 medicine kandidater. Parterna har förutsatt, att nagon
ändring liärav inte skall ske samt att övertagandet inte heller skall inverka
på resurserna för den forskning som bedrivs vid lasarettet.
Stadens medgivande fordras för att annan än den som är anställd vid
lasarettet eller fast knuten till medicinska fakulteten vid karolinska institutet
skall få bedriva forskning vid lasarettet. Parterna är ense om att
sådant medgivande bör lämnas, om för forskningsverksamheten i fråga
inte krävs en ökning av de av staden tillhandahållna forskningsresurserna
vid lasarettet.
Ad 3 §. Upprustningsarbetena på grundval av den i paragrafen nämnda
överenskommelsen av år 1963 beräknas vara avslutade i början av år 1968.
Beträffande pannanläggningen har enligt beslut av Kungl. Maj :t två nya
pannor installerats. Parterna är överens om att upprustningen av pannanläggningen
genom dessa åtgärder fullgjorts i enlighet med 1963 års överenskommelse.
Ad 6 §. Tidigare har behandlats vad som överenskommits beträffande
överläkararvoden och personliga lönetillägg. I övrigt bygger stadgandena
i 6 § 1.—3. på sabbatsbergsavtalets grunder.
Med hänsyn till läkarutbildningen och forskningen vid lasarettet har
nämnden funnit det vara ett statens intresse, att personalen — med
undantag av de personalkategorier som avses i 6 § 1. och 2. — övergår
i stadens tjänst vid lasarettet och att staten medverkar till att så sker.
Staden har å sin sida utlovat fortsatt anställning för här avsedd personal
antingen vid lasarettet eller eljest hos staden.
Denna huvudregel om personalens övergång från statlig till kommunal
tjänst gäller med undantag för dels all läkarpersonal, dels annan personal,
som är anställd uteslutande för forsknings- och utbildningsändamål, dels
ock vissa personalkategorier, för vilka fortsatt statlig anställning Sivall
eller kan ifrågakomma.
Den i 6 § 7. angivna personalen synes böra föras på övergångsstat, mot
vilket vederbörande tjänstemän förklarat sig inte ha någon erinran.
Beträffande pensionskostnaderna innehåller avtalet regler, som med
ett undantag överensstämmer med dem som tillämpats vid mentalsjukvårdens
huvudmannaskapsbyte. Staten skall sålunda svara för de fiamtida
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967 13
pensionskostnader som avser tjänstetid hos staten samt därutöver för hela
pensionskostnaden beträffande personal, som avses i 6 § 5.
Eftersom såväl statens som stadens tjänstemän numera får sina avlönings-
och andra anställningsvillkor reglerade genom kollektivavtal har
dessa frågor inte närmare berörts i avtalet. De torde få avgöras genom
förhandlingar mellan staden och berörda personalorganisationer. Staden
har i protokollsanteckning förutsatt, att sådana förhandlingar snarast
skall komma till stånd.
Ad 13 §. Enligt § 8 1947 års försäljningsavtal skulle den staten tillhöriga
lösa egendomen vid lasarettet inte ingå i köpet. Särskild överenskommelse
skulle träffas om stadens övertagande av denna egendom.
I samband med de byggandsarbeten som sedermera ägt rum vid lasarettet
har också erforderliga upprustningsåtgärdcr vidtagits beträffande
utrustningen. Kostnaderna för dessa åtgärder har bestritts av staten. Vid
de nu förda förhandlingarna har enighet nåtts om att staden skall erlägga
tre miljoner kronor till staten för lasarettets inventarier och normalförråd
av driftförnödenheter. Därvid har hänsyn tagits till avskrivningar och
investeringsbidrag till staden i egenskap av huvudman för ett kommunalt
undervisningssjukhus.
De till lasarettet knutna donationerna och fonderna skall bli föremål
för utredningar. Det har dock ansetts nödvändigt att — i avvaktan på en
kommande permutationsutredning — i detta sammanhang enas om hur
förpliktelserna i fråga om frisängar vid lasarettet skall fullgöras.
Ad 16 §. Parterna har i enlighet med 1961 års överenskommelse förklarat
sig beredda att under löpande avtalstid förhandla om jämkning av
avtalet, i den händelse undersökningar om kostnadsfördelningen mellan
utbildning/forskning och sjukvård ger anledning härtill. Staden har även
förklarat sig beredd att medverka i den utredning som är planerad att ske
med början år 1968 för att skapa underlag för förhandlingar mellan staten
och de kommunala undervisningssjukhusens huvudmän angående merkostnaderna
för att sjukhus upplåts för läkarutbildning och forskning.
Parterna förutsätter, att — i anslutning till dessa förhandlingar — avtal
skall träffas om de bidrag som skall utgå till serafimerlasarettet, om
läkarutbildningen och forskningen inte kan överflyttas till S:t Görans
sjukhus fr. o. m. den 1 januari 1977.
2. Avtal angående omdaning av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus, m. m.
Enligt 1961 års överenskommelse skall som nämnts det nya undervisningssjukhuset
i Stockholm förläggas till S:t Görans sjukhus och omfatta
vissa i överenskommelsen uppräknade kliniker med ett ungefärligt angivet
vårdplatsantal. Dessutom skall frågan om inrättande av klinik i njurmedicin
samt ögon- och öronkliniker närmare övervägas och förhandlingar
härom tas upp i senare sammanhang.
Av de i överenskommelsen nämnda klinikerna har den psykiatriska kliniken
redan uppförts och tagits i anspråk för läkarutbildning och forskning
enligt ett år 1958 träffat avtal (prop. 1959: 12, SU 15, rskr 49). Vidare är
barnklinikerna under uppförande.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
Kungl. Maj :t förordnade den 18 februari 1966, att byggnadsbidrag tills
vidare skulle utgå med 25 % av de verkliga totalkostnaderna för uppförande
av barnkliniker vid S:t Görans sjukhus. I det nu träffade avtalet
återfinns föreskrifter som slutligt reglerar ordningen för statsbidrags
utgående till barnklinikerna (3—4, 6—7 och 9 §§).
I avtalet har inte angetts någon tidpunkt, när sjukhuset skall stå färdigt,
utan parterna bär nöjt sig med att i en protokollsanteekning till 1 § erinra
om att 1961 års överenskommelse angav tidpunkten härför till den 31
december 1976 samtidigt som det överenskoms, att det planerade sjukhuset
i Enskede-Dalen omedelbart skulle påbörjas och utformas som ett kommunalt
sjukhus enbart för sjukvårdens behov. Detta skedde med hänsyn till
sjukvårdsförsörjningen i stadens södra delar. Att någon tidpunkt inte angetts
i avtalet förändrar inte parternas inställning till att S:t Görans undervisningssjukhus
bör färdigställas så snart detta kan ske med hänsyn tagen
till såväl utvecklingen av sjukvårdsbehov, arbetskraftstillgång och kapitalmarknad
inom storstockholmsområdet som statliga restriktioner avseende
sj ukhu sbyggnationen.
Avtalet skall gälla t. o. m. den 31 december 1976 med automatisk förlängning,
om inte uppsägning sker. Under den första avtalsperioden beräknas
endast den redan ianspråktagna psykiatriska kliniken och barnklinikerna
kunna utnyttjas för läkarutbildning och forskning. För dessa delar
av sjukhuset har i 9 § stadgats, att statligt driftbidrag skall utgå i enlighet
med gällande driftbidragsbestämmelser i avtalet från 1958 angående psykiatriska
kliniken. Avtalet i övrigt har i princip utformats som ett investeringsavtal.
I S:t Göransavtalet liksom i avtalet om serafimerlasarettet har parterna
i enlighet med 1961 års överenskommelse förklarat sig beredda att under
löpande avtalstid förhandla om jämkning av avtalet, om undersökningar
om kostnadsfördelningen mellan utbildning/forskning och sjukvård ger
anledning därtill. Staden har även förklarat sig beredd att medverka i den
utredning som är planerad att ske med början år 1968 för att skapa
underlag för förhandlingar mellan staten och huvudmännen för de kommunala
undervisningssjukhusen om merkostnaderna för att sjukhus upplåts
för läkarutbildning och forskning.
Bland de medicinska serviceavdelningar som enligt 1 § avtalet upplåts
för utbildning och forskning återfinns bl. a. en socialmedicinsk avdelning.
Vid de nu avslutade förhandlingarna har framgått, att för den kliniska forskningen
i socialmedicin kan påräknas endast sådana utrymmen, som behövs
för forskning med anknytning till patienter vid sjukhuset.
Avtalet om S:t Görans sjukhus har följande lydelse.
Mellan statens förhandlingsnämnd och delegerade för Stockholms stad
har — under förbehåll av godkännande av Kungl. Maj :t och Stockholms
stadsfullmäktige — träffats följande avtal.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
15
Avtal
, mellan svenska staten och Stockholms stad angående omdaning av S:t
Görans sjukhus till undervisningssjukhus, m. in.
1 §•
1. För klinisk läkarutbildning samt för forskning upplåter Stockholms
stad till staten följande kliniker och avdelningar vid S:t Görans sjukhus.
Kliniker Antal vårdplatser
(cirka)
Medicinska kliniker (allmän medicin, lungmedicin och neuro
_
logi) ................................................ 260
Kirurgiska kliniker (allmänkirurgi, ortopedi, urologi och plastikkirurgi)
.............................................. 240
Barnkliniker (medicin, kirurgi och psykiatri) .............. 210
Kvinnoklinik ............................................ 120
Långvårdsklinik (inkl. rehabilitering) ..................... 120
Infektionsklinik ......................................... 120
Psykiatrisk klinik ........................................ 100
Av de ovan angivna vårdplatserna vid den psykiatriska kliniken är 81
upplåtna för läkarutbildning enligt avtal den 11 augusti 1958.
Upplåtelse av klinik för utbildning och forskning avser ej endast dess
vårdavdelningar utan även polikliniker och andra avdelningar, som hör till
kliniken.
Medicinska serviceavdelningar
Anestesiavdelning
Bakteriologiskt laboratorium
Blodcentral
Fysiologiskt laboratorium
Kemiskt laboratorium
Patologisk avdelning med cytologiskt laboratorium
Röntgendiagnostisk avdelning
Socialmedicinsk avdelning
Intagningsavdelning
Avdelning för intensivvård
Uppvakningsavdelning
2. För sjukhuset skall disponeras ett markområde om cirka 140 000 m2.
3. Om staten framdeles så påkallar, skall -— efter därom träffad särskild
överenskommelse — klinik eller avdelning, som ej anges ovan, upplåtas
för utbildning och forskning. Sådan upplåtelse skall ske på i tillämpliga
delar de villkor, som bestämts i detta avtal.
Protokollsanteckning: Parterna vill gemensamt erinra om att den
mellan staten och staden den 20 oktober 1961 träffade överenskommelsen
angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m. innebar, att
pediatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus skulle uppföras omedelbart,
att övriga angivna kliniker och anläggningar vid S:t Görans sjukhus
skulle vara färdigställda senast den 31 december 1976, att undervisning
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
och forskning skulle bedrivas vid serafimerlasarettet i oförändrad omfattning
intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid S:t Görans
sjukhus kunde tas i bruk samt att Enskede-Dalens sjukhus omedelbart
skulle påbörjas och utformas som ett kommunalt sjukhus endast för
sjukvårdens behov.
2 §.
Staden anordnar och utrustar sjukhuset med hänsyn till sjukvårdens, den
kliniska utbildningens och den kliniska forskningens behov.
Lokaler för angiven utbildning dimensioneras för ett årligt intag av 90
medicine kandidater.
Stadens åligganden enligt första stycket skall i fråga om utrustning för
forskningens behov avse endast sådan, som är att hänföra till vedertagen
grundutrustning.
Protokollsanteckning: Parterna är ense om att med begreppet »vedertagen
grundutrustning» för forskningens behov åsyftas (ten utrustning,
som med hänsyn till att den mera allmänt användes av forskare inom den
ifrågavarande disciplinen bör vara tillgänglig i klinikens eller avdelningens
forskningslokaler. Utrustningen skall icke vara användbar endast för
ett eller annat speciellt forskningsprojekt utan måste kunna utnyttjas
för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning
av inom disciplinen gängse teknik och metodik.
3 §•
1. För byggnad eller byggnadsdel vid sjukhuset, som påbörjas efter den
30 juni 1967 och som enligt detta avtal upplåtes för utbildnings- och forskningsändamål,
utgår statligt investeringsbidrag med 25 procent av de verkliga
kostnaderna för att färdigställa och i samband därmed utrusta anläggningen.
I den mån det ej är fråga om årligt underhåll, utgår sådant investeringsbidrag
även för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten i
byggnad eller byggnadsdel, som upplåtes för utbildnings- och forskningsändamål.
2. Under 1. nämnt investeringsbidrag utgår även för ej upplåten anläggning,
som är avsedd att betjäna en eller flera för utbildning och forskning
upplåtna kliniker eller avdelningar. Om sådan anläggning dessutom betjänar
annan verksamhet inom eller utom sjukhuset, beräknas bidrag på endast
den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjandegraden kan anses
skäligen belöpa på de kliniker och avdelningar, som enligt detta avtal
upplåtes för utbildning och forskning.
Protokollsanteckning till 3 § 1. och 2.: Investeringsbidrag utgår även
för sådana anordningar som kulvertar och ledningar inom sjukhusområdet,
parkeringsgarage samt planeringsarbeten i anslutning till byggnad.
Protokollsanteckning till 3 § 2.: Vid omdaning av sjukhuset i huvudsaklig
överensstämmelse med föreliggande stomplan skall det statliga
bidraget beräknas på 12/i3 av hela sjukhusets andel i kostnaderna för
tjänande anläggning.
3. Utan hinder av att arbetena påbörjats före den 1 juli 1967 skall investeringsbidrag
enligt ovan angivna grunder utgå för barnklinikerna samt
för pågående arbeten i fråga om värmecentral, kulvertar, yttre ledningar
och telefonväxel.
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
17
4 §•
Staten tillhandahåller efter rekvisition investeringsbidrag enligt 3 § under
byggnads- eller anskaffningstiden i ungefärlig proportion till stadens egna
utlägg.
5 §•
Genom att lämna investeringsbidrag enligt 3 § tillförsäkras staten rätt att
använda de för utbildningen och forskningen upplåtna klinikerna och avdelningarna,
så länge sjukhuset drives. Staten erhåller dock ej del i äganderätt
till tomt, byggnad eller utrustning.
Statens protokollsanteckning: Staten har erinrat om att de avtal om
kommunala undervisningssjukhus, som innehåller äganderättsklausul,
även innefattar en anknytande regel om återbetalningsskvldighet för huvudman,
om sjukhuset eller del därav icke längre tages i anspråk för
utbildning och forskning. Staten har vidare framhållit, att en sådan
regel måste aktualiseras vid kommande förhandlingar om ett fullständigt
avtal för samarbetet vid S:t Görans sjukhus.
6 §•
För anläggning, för vilken staten enligt 3 § har att erlägga investeringsbidrag,
skall byggnads- och utrustningsförslag upprättas av staden i samråd
med myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer.
Förslag och ritningar till byggnadsarbeten samt förslag till utrustning
skall för statsbidrags utgående godkännas i den ordning, som Kungl. Maj :t
föreskriver.
7 §•
Staden skall tillhandahålla staten de räkenskaper och handlingar som
fordras för att beräkna statens bidrag.
8 §•
Staten skall till staden betala ett belopp av 2,5 miljoner kronor. Härigenom
anses staten ha till fullo erlagt staden tillkommande bidrag till att täcka
kostnaderna för de byggnads- och utrustningsåtgärder vid S:t Görans sjukhus,
som avser andra anläggningar än barnklinikerna och övriga under
3 § 3. angivna objekt och som utförts före den 1 juli 1967, för rivning av
byggnader i samband med omdaningen av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus,
för åtgärder i anledning av tomtgränsändringar i samband
med uppförandet av barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus, för de byggnads-
och utrustningsåtgärder vid Sabbatsbergs sjukhus, som utförts före
den 1 juli 1967 samt för gjorda utredningar om Sabbatsbergs undervisningssjukhus.
Sagda belopp, som även innefattar rekvirerade men ej utbetalade byggnads-
och utrustningsbidrag för berörda anläggningar, har fastställts efter
avdrag för avlösning av statens bidrag till anläggningar vid Sabbatsbergs
sjukhus.
Beloppet skall betalas med 1,1 miljoner kronor snarast efter den 1 januari
1968, samt, efter rekvisition, med 0,8 miljoner kronor, så snart barnklinikerna
tagits i bruk, och 0,6 miljoner kronor, så snart nya medicinska och
kirurgiska kliniker tagits i bruk vid S:t Görans sjukhus.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
9 §•
Bestämmelserna i 8—11 §§ avtalet den 11 augusti 1958 angående samarbete
för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid S:t Görans
sjukhus skall fortfarande gälla för sagda''klinik samt tillämpas även på
barnklinikerna.
Övriga bestämmelser i 1958 års avtal ersättes av detta avtal.
Vid anskaffning av instrumentutrustning, som avses i 11 § a) 1958 års
avtal, skall föreskrifterna i 6 § ovan tillämpas.
10 §.
Detta avtal berör ej stadens rätt enligt eljest gällande bestämmelser till
statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda anläggningar.
11 §•
Bestämmelserna om S:t Görans sjukhus i avtalet mellan parterna den
31 oktober 1956 angående obduktionsundervisning vid S:t Görans sjukhus,
S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset skall upphöra att gälla, när de
lokaler, vari undervisningen nu bedrives, till följd av sjukhusets ombyggnad
icke vidare kan disponeras för undervisning.
I och med att detta avtal träder i kraft, upphäves avtalet den 1 december
1947 angående samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs
sjukhus utom i vad gäller driften av de delar, som tagits i anspråk för
läkarutbildning. Beträffande till- och ombyggnad av de delar av sjukhuset,
som tagits i anspråk för läkarutbildning, skall gälla vad parterna kan överenskomma.
I samband med överflyttning av läkarutbildning och forskning till S:t
Görans sjukhus från annat för motsvarande ändamål upplåtet sjukhus skall,
om ej annat överenskommes, för vederbörande sjukhus gällande avtal
upphävas. Om villkoren i övrigt för överflyttningen skall särskild överenskommelse
träffas.
Protokollsanteckning: Den mellan staten och staden den 20 oktober
1961 träffade överenskommelsen angående nytt undervisningssjukhus i
Stockholm in. m. skall gälla i alla frågor, som ej regleras i detta eller
annat efter den 20 oktober 1961 träffat avtal.
12 §.
Detta avtal skall gälla från och med den 1 juli 1967 till och med den
31 december 1976.
Sker ej uppsägning från någondera sidan minst två år före sistnämnda
tidpunkt, är avtalet förlängt med tio år. Denna bestämmelse om uppsägning
och förlängning skall tillämpas allt framgent.
Skulle framtida undersökningar om fördelningen av kostnaderna mellan
utbildning och forskning, å ena, samt sjukvården, å andra sidan, ge anledning
därtill, äger part under löpande avtalstid påkalla förhandlingar om
jämkning av avtalet.
Protokollsanteckning: Staden förklarar sig beredd att, i vad avser S:t
Görans sjukhus, medverka i utredning angående de merkostnader för
driften av kommunala sjukhus, som orsakas av att sådana sjukhus
upplåtes för läkarutbildning och forskning, ävensom att på grundval
av denna utredning samtidigt med övriga huvudmän för kommunala
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1967
undervisningssjukhus förhandla med staten om grunder för bidrag till
driften av sådana sjukhus.
Förhandlingsnämnden gör följande särskilda kommentarer till avtalstexten.
s Ad 1 §. Jämfört med 1961 års överenskommelse har de kliniker som upplåts
för läkarutbildningen och forskningen utökats med en infektionsklinik.
Däremot ingår inte klinik för njurmedicin eller ögon- och öronkliniker i
uppgörelsen. Det i överenskommelsen ungefärligt angivna platsantalet har
justerats beträffande barnklinikerna, den psykiatriska kliniken, de medicinska
och kirurgiska klinikerna samt kvinnokliniken. Den totala skillnaden
innebär en ökning med 70 vårdplatser.
Nämnden framhåller, att de vårdplatser avseende neurologi som ingår i
de medicinska klinikerna skall tas i anspråk endast för att komplettera de
vårdplatser som står till förfogande för utbildningen i medicin.
Upplåtelsen av klinik avser ej endast dess vårdavdelningar utan även
polikliniker och andra till kliniken hörande avdelningar såsom jour- och
intagningsavdelningar, konsultations- och behandlingsavdelningar, laboratorier
och operationscentraler.
De medicinska serviceavdelningar som särskilt räknas upp i avtalet är
sådana som skall tas i direkt anspråk för läkarutbildningen.
Vid sjukhuset kommer att finnas andra kliniker och avdelningar än de
som enligt avtalet upplåts för läkarutbildningen. Även dessa återstående
delar av sjukhuset skall genom senare särskild överenskommelse kunna
upplåtas för läkarutbildning och forskning.
Ad 3 Enligt 3 § 1. erlägger staten 25 % av hela de verkliga byggnadsoch
utrustningskostnaderna för de delar av sjukhuset som enligt uppräkning
i 1 § upplåts för utbildnings- och forskningsändamål, i den mån de
påbörjats efter den 30 juni 1967. Detta gäller således i princip utan någon
reduktion även för sådana uppräknade delar, som lämnar viss service åt
utanför sjukhuset liggande verksamhet.
För kliniker, som inte räknas upp i avtalet, utgår inte något statligt bidrag.
Däremot betalar staten enligt 3 § 2. investeringsbidrag även för fristående
serviceanläggning inom sjukhuset, som är avsedd att betjäna en
eller flera för utbildning och forskning enligt 1 § upplåtna kliniker eller
avdelningar. För sådan anläggning kan det dock bli fråga om reduktion
av bidragsunderlaget, om anläggningen dessutom betjänar annan verksamhet
inom eller utom sjukhuset. I 3 § 2. har föreskrivits skälighetsfördelning
efter utnyttjandegraden i dylikt fall. Parterna har funnit det lämpligt, att
i en protokollsanteckning till punkten slå fast, att det statliga bidraget skall
beräknas på 12/is av hela sjukhusets andel i kostnaderna för tjänande anläggning.
Förutsättningen för att denna regel skall tillämpas är dock, att
sjukhusets omdaning sker i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande
stomplan. Proportioneringen 12/i3 hänför sig nämligen till det ungefärliga
platsantal som upplåts (1 200) i förhållande till hela sjukhusets
ungefärliga platsantal (1 300) enligt nu föreliggande planer. Reduktionsregeln
torde huvudsakligen bli tillämplig på s. k. ekonomianläggningar.
Investeringsbidrag skall utgå även för barnklinikerna samt för pågående
arbeten i fråga om värineccntral, kulvertar, yttre ledningar och telefonväxel
utan hinder av att arbetena påbörjats före den 1 juli 1967 (3 § 3.).
Ad 8 §. Beloppet om 2,5 miljoner kronor är sammansatt av en serie olika
kostnadsposter. Eftersom det är fråga om ett kompromissbelopp i en större
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
förhandlingsuppgörelse, är det omöjligt att närmare precisera storleken av
de skilda komponenterna. Parterna är emellertid eniga om att vid bestämningen
av det angivna beloppet har reglerats
a) statens andel av oavskrivna delar av de kostnader för byggnads- och
utrustningsåtgärder vid S:t Görans sjukhus som hänför sig till befintliga
gemensamhetsanordningar (pannanläggning, centralkök och verkstadsbyggnad)
och till patologiska avdelningen, proportionerade med hänsyn till undervisningsklinikernas
antagna successiva tillkomst,
b) statens bidrag till samtliga rivningskostnader vid S:t Görans sjukhus
samt till de kostnader som är förenade med erforderliga tomtgränsändringar
i samband med uppförande av barnklinikerna,
c) investeringsbidrag till S:t Görans och Sabbatsbergs sjukhus, som
rekvirerats men ej utbetalats liksom ej rekvirerade bidrag, som avser kostnader
hänförliga till arbeten utförda före den 1 juli 1967 och bidragsberättigande
enligt tidigare avtal (jfr dock kommentarerna till 3 § 3. ovan),
d) statens andel i de utredningskostnader avseende Sabbatsbergs sjukhus
som förskotterats av staden samt
e) avlösning av statens bidrag till vissa anläggningar vid Sabbatsbergs
sjukhus.
Ad 11 §. Här har intagits bestämmelser om gällande avtal som helt eller
delvis skall upphöra i och med att det nya avtalet om S:t Görans sjukhus
träder i kraft eller när det får konsekvenser på tidigare avtal genom att
läkarutbildningen flyttas till S:t Görans sjukhus. Staten har velat gardera
sig mot att få betala driftbidrag till samma utbildning vid två sjukhus. För
att bl. a. undvika ev. dubbelbetalning och garantera en lämplig och obruten
studiegång har nämnden funnit det angeläget att i avtalet ta in en föreskrift
om att särskild överenskommelse skall träffas om de villkor som kan bli
aktuella i samband med att läkarutbildning och forskning flyttas över till
S:t Görans sjukhus.
3. Avtal om överflyttning av sjukvårdsverksamhet, läkarutbildning och forskning från Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus till S:t Görans sjukhus
Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus har alltsedan år 1891 varit förlagt
till västra delen av kvarteret Kronoberg på Kungsholmen. Bland de kliniker,
som enligt sabbatsbergsavtalet skulle upplåtas för läkarutbildning och
forskning, ingick en pediatrisk klinik. Den var avsedd att ersätta barnsjukhuset.
Föredragande departementschefen framhöll i prop. 1961: 198 i samband
med att 1961 års överenskommelse presenterades att —- vad gällde byggnadstakten
— det från undervisningens och forskningens synpunkt var
mest angeläget, att Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus ersattes med en
nybyggnad.
I "ett år 1965 träffat markbytesavtal mellan staten och staden (prop.
1965: 35 s. 13, SU 65, rskr 191) har parterna utgått från att barnsjukhusets
verksamhet skulle kunna upphöra den 1 juli 1968, varefter staten, som numera
är ägare till tomten, skulle kunna disponera tomten för annan verksamhet.
Genom det nu träffade avtalet blir statens disposition av tomten avhängig
av överflyttningen av barnsjukhusets kliniker till S:t Görans sjukhus.
Avtalet om Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus har följande lydelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
21
Mellan statens förhandlingsnämnd, H. K. H. Kronprinsessan Lovisas förening
för barnasjukvård, delegerade för Stockholms stad och delegerade
för Stockholms läns landsting har —- under förbehåll av godkännande av
Kungl. Maj :t, föreningens styrelse, Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms
läns landsting — träffats följande avtal.
Avtal
mellan svenska staten, H. K. H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård,
Stockholms stad och Stockholms läns landsting om överflyttning
av sjukvårdsverksamhet, läkarutbildning och forskning från Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus till S:t Görans sjukhus.
1 §
Verksamheten vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus i kvarteret Kronoberg
i Stockholm skall, oavsett vad som stadgas i avtal den 30 januari
1965 om vissa markbyten m. m. mellan kronan och Stockholms stad (prop.
1965:35), upphöra först, då inneliggande patienter flyttas över från sjukhuset
till barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus. Den närmare tidpunkten
härför fastställes i samråd mellan parterna.
2 §•
H. K. H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnasjukvård skall inom
två månader efter den enligt 1 § fastställda tidpunkten lämna barnsjukhusets
byggnader helt utrymda.
3 §■
Staten skall bereda de vid barnsjukhuset av föreningen anställda läkarna,
som så önskar, anställning vid S:t Görans sjukhus i den mån motsvarande
tjänster finns tillgängliga vid sjukhuset.
4 §•
Staden skall bereda övrig vid barnsjukhuset av föreningen anställd personal,
som så önskar, anställning hos staden på de villkor, som gäller för
motsvarande arbetstagare hos staden.
5 §•
Från den enligt 1 § fastställda tidpunkten överlåter föreningen till staden
all dispositionsrätt till av föreningen disponerade personalbostäder.
6 §•
Staten övertager från och med den tidpunkt, som fastställes enligt 1 §,
föreningens förpliktelser i fråga om pensionsförmåner gentemot all läkar -personal, som varit anställd vid barnsjukhuset.
Staden övertager från samma tidpunkt föreningens motsvarande förpliktelser
gentemot övrig personal.
7 §•
Staten, staden och landstinget bidrager från och med den tidpunkt, som
fastställes enligt 1 §, på nedan angivet sätt till kostnaderna för de pensioner,
fribrev eller livräntor, som vid varje tillfälle belöper på staten respektive
staden i den del de i förhållande till den totala tjänstetiden hänför sig till
tjänstetid vid barnsjukhuset.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
1. Staden bidrager med 50 procent av statens kostnader för pensionsförmåner
enligt 6 § första stycket.
2. Staten bidrager med 10 procent av stadens kostnader för pensionsförmåner
för i 6 § andra stycket avsedd personal, exklusive personal vid kirurgiska
B-avdelningen vid Sachsska barnsjukhuset.
3. Landstinget bidrager med 25 procent av dels stadens kostnader enligt
punkt 1. ovan, dels de i punkt 2. ovan angivna kostnaderna för all i 6 §
andra stycket avsedd personal efter avdrag för av staten utgiven andel.
Protokollsanteckning: Parts bidrag till statens respektive stadens förpliktelser
i fråga om pensionsförmåner, som belöper på tid före den
enligt 1 § fastställda tidpunkten, skall kunna fullgöras genom engångs
avlösning.
8 §•
Sedan i 1 § avsedd nedläggning av verksamheten vid barnsjukhuset ägt
rum, upphör samtliga mellan parterna träffade avtal och överenskommelser
avseende barnsjukhuset — förtecknade på bilaga till detta avtal1 — att
gälla.
Kostnaderna för barnsjukhuset avseende tiden före nedläggningen fördelas
dock enligt gällande avtal och överenskommelser.
Förhandlingsnämnden gör följande särskilda kommentarer till avtalstexten.
Ad 6—7 §§. Redan år 1882 uppläts den medicinska avdelningen vid barnsjukhuset
för undervisning till karolinska institutet mot viss ersättning.
Samarbetet mellan sjukhuset samt staten, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting reglerades dock först år 1950 i ett gemensamt avtal. F. n. gäller
ett år 1951 träffat avtal (prop. 1951: 123 s. 31, SU 151, rskr 295) samt
en den 31 januari 1963 träffad överenskommelse om tillägg till detta avtal
(prop. 1963: 65 s. 45, SU 89, rskr 215).
Sabbatsbergsavtalet tjänade som mönster för 1951 års avtal. Vissa ändringar
och tillägg visade sig emellertid erforderliga. Så t. ex. befanns sabbatsbergsavtalets
regler om att den underordnade läkarpersonalen skall tillsättas
av staten kunna medföra svårigheter i fråga om den dåvarande läkarpersonalens
löne- och pensionsförmåner och dess rättsliga ställning i övrigt.
Denna befogenhet tillkommer därför enligt 1951 års avtal barnsjukhusets
styrelse. Fördelningen av löne- och pensionskostnaderna för dessa läkare
överensstämmer dock med bestämmelserna i sabbatsbergsavtalet. Staten
bestrider sålunda hela löne- och pensionskostnaden för överläkaren vid
sjukhusets medicinska avdelning, vilken även är professor i pediatrik vid
karolinska institutet, samt för övrig personal, som erfordras uteslutande
för forsknings- och undervisningsändamål. För den av sjukhuset anställda
läkarpersonalen bidrar staten med halva löne- och pensionskostnaden. Löneoch
pensionskostnaderna för övrig vid sjukhuset anställd personal ingår i
driftkostnaderna, till vilka staten bidrar med 10 %. Statens — liksom stadens
och landstingets — pensionsförpliktelser avsåg endast sådana pensionskostnader,
som föll inom själva avtalstiden.
Sedermera har förhandlingar förts mellan avtalsparterna om beräkningen
och fördelningen av pensionskostnaderna för personalen vid barnsjukhuset.
Dessa förhandlingar resulterade i den tidigare nämnda överenskommelsen
1 Bilagan är ej intagen i här.
23
Kungi. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
år 1963, som innebär, att staten, staden och landstinget skall bidraga till
kostnaderna även för pensioner, som intjänats före den 1 juli 1950, då 1950
års avtal trädde i kraft. Föredragande departementschefen framhöll (prop.
1963: 65 s. 48) detta såsom rimligt mot bakgrunden av den intressegemenskap
beträffande barnsjukhuset, som funnits före avtalsregleringen.
Departementschefen
Karolinska institutet utnyttjar, utöver karolinska sjukhusets undervisningskliniker,
ett antal sjukhuskliniker i Stockholm för undervisning i vissa
kliniska ämnen, som ingår i medicine licentiatexamen. Sålunda hänvisas
i ämnena medicin, kirurgi, psykiatri, pediatrik och obstetrik-gynekologi
halva årliga intagningen av de medicine studerande vid institutet till karolinska
sjukhuset och den andra hälften, 80 studerande, till serafimerlasarettets
medicinska och kirurgiska kliniker, psykiatriska kliniken vid S:t
Görans sjukhus, Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus och kvinnokliniken
vid Sabbatsbergs sjukhus. Under det propedeutiska året delas undervisningen
i patologi upp mellan de patologiska institutionerna vid karolinska sjukhuset
och Sabbatsbergs sjukhus. I ämnet ingående obduktionsundervisning
är emellertid fördelad på sammanlagt sex sjukhus i Stockholm.
Sammanlagt disponeras sjukhusen i Stockholm för en årlig intagning av
160 elever i de kliniska ämnena (prop. 1961: 108, SU 130, rskr 328). Härtill
kommer 40 utbildningsplatser i provisoriska former vid sjukhus, tillhöriga
Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Sistnämnda provisoriskt
anordnade läkarutbildning skall överföras till det blivande nya undervisningssjukhuset
i Huddinge så snart det kan ske (prop. 1965: 141, SU
173, rskr 411). Vid detta sjukhus kommer att finnas 90 utbildningsplatser i
huvudämnena.
Planer har sedan länge funnits att flytta läkarutbildningen från serafimerlasarettet
till moderna undervisningskliniker. Det förhållandet att
serafimerlasarettet är föråldrat och nedslitet var ett av statens motiv att
ingå 1948 års s. k. sabbatsbergsavtal med Stockholms stad (prop. 1948: 213,
SU 112, rskr 227). I samband med att sabbatsbergsavtalet träffades såldes
serafimerlasarettets fastigheter till staden, som genom avtalet förband sig
att vid Sabbatsbergs sjukhus uppföra ett nytt undervisningssjukhus. Överflyttningen
av klinisk utbildning och forskning från serafimerlasarettet till
Sabbatsbergs sjukhus beräknades kunna ske före år 1961. Staten skulle fortsätta
att driva serafimerlasarettet tills överflyttning kunde ske, dock längst
till den 1 januari 1961, då driften av lasarettet skulle tas över av staden.
Även undervisningen vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus avsågs bli
flyttad till Sabbatsbergs sjukhus. Till grund för valet av nytt undervisningssjukhus
låg främst den s. k. enhetstanken, vilken innebar att alla karolinska
institutets institutioner, såväl teoretiska som kliniska, skulle sammanföras
till Norrbackaområdet eller dess omedelbara närhet.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr i75 år 1967
Sabbatsbergsavtalets huvudgrunder för kostnadsfördelningen mellan sta«
ten och staden var följande.
Staden skulle tillskjuta halva löne- och pensionskostnaden för läkare
som inte anställdes uteslutande för undervisningens och forskningens behov.
Läkarna skulle dock tillsättas, avlönas och pensioneras av staten. Staten
skulle vidare i princip erlägga 25 % av byggnads- och utrustningskostnaderna
samt 10 % av driftkostnaderna utöver nämnda läkarlönekostnader.
Den lösa egendom, som användes för serafimerlasarettets drift, förblev
i statens ägo vid fastighetsför sälj ningen. Rörande denna utrustning skulle
särskild överenskommelse träffas mellan staten och staden i god tid före
tidpunkten för stadens övertagande av lasarettet.
Anordnandet av de planerade nya klinikerna vid Sabbatsbergs sjukhus
dröjde emellertid. Särskilt vissa trafiktekniska problem gjorde det svårt
att realisera sjukhusbygget. År 1961 träffades med staden en överenskommelse
angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm in. in., enligt vilken
undervisningen skulle förläggas till S:t Görans sjukhus i stället för till
Sabbatsbergs sjukhus (prop. 1961: 198, SU 192, rskr 400).
S:t Görans sjukhus skulle enligt överenskommelsen omfatta följande
kliniker, nämligen kliniker för medicin (inkl. specialgeriatrik) med ca 280
vårdplatser, kirurgi (inkl. ortopedi, urologi och plastikkirurgi) med ca
280 platser, obstetrik-gynekologi med ca 150 platser, pediatrik med ca 190
platser, psykiatri med ca 80 platser samt långtidsvård och rehabilitering
(inkl. vårdplatser för barn) med ca 120 vårdplatser. Totala antalet vårdplatser
vid dessa kliniker angavs till ca 1 100.
Samtliga i överenskommelsen angivna kliniker och anläggningar vid S:t
Görans sjukhus skulle vara färdigställda senast den 31 december 1976.
Staten skulle enligt överenskommelsen överlämna huvudmannaskapet över
serafimerlasarettet till staden den 1 juli 1968. Därefter skulle den medicinska
utbildningen och forskningen bedrivas i oförändrad omfattning vid lasarettet
tills de nya medicinska och kirurgiska klinikerna vid S:t Görans
sjukhus kunde tas i bruk samt utbildningen och forskningen flyttas över
från serafimerlasarettet.
1961 års överenskommelse förutsatte, att ett nytt avtal skulle träffas om
upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning. Avtalet
skulle även ersätta gällande avtal från år 1958 angående samarbete för uppförande
och drift av en psykiatrisk klinik vid sjukhuset (prop. 1959: 12,
SU 15, rskr 49). I fråga om fördelningen av byggnads-, utrustnings- och
driftkostnaderna skulle huvudgrunderna i sabbatsbergsavtalet äga tillämpning.
Det nya avtalet om S:t Görans sjukhus skulle enligt överenskommelsen
äga giltighet t. o. m. den 31 december 1976. Om framtida undersökningar
angående fördelningen av kostnaderna mellan undervisning och forskning,
Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1967 25
å ena, samt sjukvården, å andra sidan, skulle ge anledning därtill, skulle
part under löpande avtalstid äga påkalla förhandlingar om jämkning av
avtalet.
Vid träffandet av 1961 års överenskommelse förutsattes, att serafimerlasarettet
skulle komma att utnyttjas för medicinsk utbildning och forskning
ytterligare en tid. Till erforderliga byggnadsåtgärder vid lasarettet,
varom narmare överenskommelse skulle träffas mellan parterna, skulle staden
bidraga med 60 % av kostnaderna. Kostnaderna för anskaffandet av
utrustning i samband med byggnadsåtgärderna skulle däremot helt bestridas
av staten. Överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning av
serafimerlasarettet träffades med staden i juni 1963 (prop. 1963: 190, SU
216, rskr 409). Kostnaderna för upprustningen, som beräknas bli slutförd
tore den I juli 1968, uppskattas till totalt ca 17,5 milj. kr., varav statens andel
utgör ca 7,3 milj. kr. sedan hänsyn tagits även till vissa inredningskostnader.
Vidare pågår sedan år 1964 anskaffande av utrustning i samband
med upprustningen av lasarettet till ett värde av ca 6,7 milj. kr. Härutöver
bar medel ställts till förfogande för normal löpande utrustningsanskaffning
och for fastigheternas underhåll. Upprustningen har gjort det möjligt att bedriva
kvalificerad utbildnings- och sjukvårdsverksamhet vid lasarettet under
ytterligare ett antal år. Självfallet kan dock de lokalmässiga förhållandena
vid lasarettet inte jämföras med dem vid nyuppförda undervisningskliniker.
I sabbatsbergsavtalet ingick som nämnts även en pediatrisk klinik, avsedd
att ersätta Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, som f. n. är upplåtet
för undervisning i pediatrik och barnpsykiatri. Barnsjukhuset är starkt
nedslitet och därigenom ej lämpat att fungera som en modern undervisningsklinik.
De förbättringsåtgärder, som under senare år vidtagits vid
»jukhuset, har varit av mycket begränsad omfattning. Det är högst angeläget,
att detta sjukhus snarast möjligt ersätts av en ny barnklinik. På grund
härav fastslogs särskilt i 1961 års överenskommelse att den pediatriska kliniken
vid S:t Görans sjukhus skulle uppföras omedelbart. Uppförandet av
barnkliniken pågår. I avvaktan på närmare avtalsreglering utgår tills vidare
statligt byggnadsbidrag till uppförandet med 25 % av de verkliga kostnaderna
i ungefärlig proportion till stadens utlägg under byggnadstiden.
Av innehållet i 1961 års överenskommelse kan vidare framhållas följande.
Frågan om inrättande av klinik i njurmedicin samt ögon- och öronkliniicer
vid S:t Görans sjukhus skulle närmare övervägas och förhandlingar härom
tas upp i ett senare sammanhang.
Vad gällde det vid S:t Görans sjukhus befintliga byggnadsbeståndet skulle
staten erlägga bidrag till kostnaderna för uppförandet av panncentralen
samt köks- och verkstadsbyggnaderna. Beträffande frågan om den närmare
beräkningen och tidpunkten för utbetalandet av sistnämnda bidrag
skulle, liksom även beträffande frågan om avlösning av statens bidrag till
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
vissa anläggningar vid Sabbatsbergs sjukhus, parterna träffa särskild överenskommelse.
Det av staden planerade sjukhuset i Enskede-Dalen skulle omedelbart påbörjas
och utformas som ett kommunalt sjukhus enbart för sjukvårdens
behov.
Frånsett de byggnader, som måste rivas för en provisorisk dragning av
den s. k. klarabergsleden, skulle serafimerlasarettets tomt och byggnader
hållas intakta så länge undervisning fortgick vid lasarettet.
Föredragande departementschefen erinrade vid presentationen av överenskommelsen
(prop. 1961: 198, s. 93) om att staten för tiden efter stadens
övertagande av serafimerlasarettets drift enligt avtalet om försäljningen av
lasarettets fastigheter hade att erlägga bidrag till byggnads-, utrustmngsoch
driftkostnader enligt sabbatsbergsavtalets regler så länge undervisningen
och forskningen alltjämt var förlagd till lasarettet.
Kungl. Maj :t uppdrog i december 1961 åt kommissionen för förhandlingar
rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. m. att förhandla med Stockholms
stad om de avtal, som föranleddes av 1961 års överenskommelse.
Kommissionen har lagt fram den överenskommelse om byggnadsåtgärder
för upprustning av serafimerlasarettet, som jag redan berört. I övrigt har
uppdraget övertagits av statens förhandlingsnämnd.
År 1960 beslöts, att vissa överläkares inkomster från patienter på enskilda
och halvenskilda rum skulle ersättas av avlöningsförstärkningar
(prop. 1960: 151, SU 143, rskr 323). Förhandlingskommissionen fick i uppdrag
att förhandla med Stockholms stad rörande bestridandet av kostnaderna
för dessa s. k. evalveringsersättningar. Även detta uppdrag har förhandlingsnämnden
tagit över.
Förhandlingsnämnden har vidare fått i uppdrag att förhandla med staden
angående dels lokaler för en institution, knuten till professuren i socialmedicin
vid karolinska institutet, dels en slutlig reglering av ordningen för
statsbidrags utgående till barnklinikerna vid S:t Görans sjukhus.
Statens förhandlingsnämnd har nu för godkännande lagt fram tre avtal,
nämligen om serafimerlasarettet, om S:t Görans sjukhus och om Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus. Avtalen får betraktas som ett sammanhängande
förhandlingsresultat.
Avtalet om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimerlasarettet
reglerar Stockholms stads övertagande av serafimerlasarettet
den 1 juli 1968. Lasarettet skall liksom hittills kunna ta emot ett årsintag av
90 medicine kandidater. Från nämnda tidpunkt tills undervisningen och
forskningen kan flyttas över till nya medicinska och kirurgiska kliniker vid
S:t Görans sjukhus — dock längst t. o. m. den 31 december 1976 — skall
staten lämna bidrag i enlighet med sabbatsbergsavtalets grunder. Staten skall
alltså bidra med 25 % av investeringskostnaderna. Detta gäller dock inte
för ny klinik eller avdelning m. m., som inte tas i anspråk för utbildning
27
Kungi. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
och forskning. Läkare anställs av slaten mot att Stockholms stad svarar för
_ /0 av lone- och pensionskostnaderna. Staten bidrar vidare med 10 % av
Övriga driftkostnader, beräknade på visst sätt.
Pågående upprustning av serafimerlasarettet fullföljs av staten även
om den inte skulle ha hunnit slutföras före den 1 juli 1968.
Inventarier och annan utrustning vid lasarettet överlåts till Stockholms
stad för tre milj. kr.
Den praktiska utbildningen av sjukgymnaster och sjuksköterskeelever
vid serafimerlasarettet skall fortsätta i minst samma omfattning som hittills
Staten skall verka för att personalen vid lasarettet — bortsett från läkar
personalen - övergår i Stockholms stads tjänst den 1 juli 1968. Förhandingar
forutsatts komma till stånd snarast möjligt mellan stadens lönenämnd
och vederbörande personalorganisationer om övergångsproblemen. Tjänsteman
som av någon anledning står kvar i statlig tjänst skall — med några
undantag — i princip vara skyldiga att tjänstgöra vid lasarettet. Ordinarie
tjänster kommer därvid att föras på övergångsstat. Beträffande pensionskostnaderna
innehåller avtalet regler, som i huvudsak överensstämmer med
em som tillämpats vid andringen av huvudmannaskapet för mentalsjukvar
en. Staten skall således bl. a. i princip svara för den del av framtida
pensioner, som avser tjänstetid hos staten.
Lasarettets dispositionsrätt till personalbostäder överlåts.
Avtalet om omdaning av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus
m. m. innehåller en uppräkning av de kliniker och medicinska serviceavdelnmgar
m. in. vid sjukhuset, som upplåts för klinisk läkarutbildning samt
tor forskning. Klinikerna är följande.
Avtal
K ra h U ll tv, medicin, lungmedicin och neurologi) . .
Kirurgiska kliniker (allmänkirurgi, ortopedi, urologi och nlastikkirursi
Barnkliniker (medicin, kirurgi och psykiatri) ° plastikkirurgi
Kvinnoklinik ....... '' ......................
Långvårdsklinik (inkl. rehabilitering)
Infektionsklinik
Psykiatrisk klinik
vårdplatser
(cirka)
... 260
240
.. . 210
.. . 120
... 120
120
100
Summa 1 170
Av vårdplatserna vid den psykiatriska kliniken är 81 upplåtna för läkarutbildning
enligt avtal från år 1958.
I forhållande till 1961 års överenskommelse har även en infektionsklinik
med 120 vårdplatser tagits med bland upplåtna kliniker. Vidare har platsantalet
ökats för barnklinikerna och den psykiatriska kliniken men
minskats för klinikerna för medicin, kirurgi och obstetrik-gynekologi. Det
bor framhallas att de neurologiska vårdplatserna skall tas i anspråk endast
for att komplettera de vårdplatser som står till förfogande för utbildningen
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
i medicin. Jag har erfarit, att antalet vårdplatser för neurologi beräknas
till 40. Sammanlagt har antalet vårdplatser i jämförelse med 1961 års
överenskommelse ökats med 70.
S;t Görans sjukhus skall kunna ta emot ett år sintag av 90 medicine
kandidater. Statligt investeringsbidrag skall i princip utgå med 25 % av
kostnaderna för byggnadsarbeten och därmed sammanhängande utrustningsåtgärder,
som vidtas efter den 30 juni 1967. Viss reducering av bidraget
kan emellertid ske när det gäller vissa serviceanläggningar, som avses betjäna
även annan verksamhet än den som upplåtits. Utan binder av att arbetena
påbörjats före den 1 juli 1967 skall vidare investeringsbidrag utgå även för
barnklinikerna vid sjukhuset samt för en del andra pågående arbeten.
Avtalet innehåller inte någon slutlig reglering av statligt bidrag till sjukhusets
driftkostnader. Driftbidragsbestämmelserna i 1958 års avtal angående
samarbete för uppförande och drift av en psykiatrisk klinik vid
S;t Görans sjukhus skall emellertid fortfarande gälla för nämnda klinik
samt tillämpas även på barnklinikerna. Bestämmelserna innebär, att staten
anställer läkarna mot att staden betalar halva löne- och pensionskostnaden,
att bidrag utgår till viss anskaffning av utrustning med 25 % av kostnaderna
samt ait driftbidrag utgår med i princip 10 % av driftkostnaderna för ifrågavarande
klinik.
Den slutliga regleringen av statligt driftbidrag till S:t Görans sjukhus
sparas till kommande förhandlingar med samtliga huvudmän för kommunala
undervisningssjulchus.
Staten skall vidare betala sammanlagt 2,5 milj. kr. till Stockholms stad.
1,1 milj. kr. skall utbetalas snarast efter den 1 januari 1968. 0,8 milj. kr. skall
erläggas så snart barnklinikerna tagits i bruk. Slutligen skall 0,6 milj. kr.
betalas när de nya medicinska och kirurgiska klinikerna tagits i anspråk.
Nämnda belopp innefattar bl. a. statens bidrag till befintliga anläggningar
vid S:t Görans sjukhus. Vid beloppets bestämmande har å andra sidan
statens bidrag till vissa anläggningar vid Sabbatsbergs sjukhus i viss mån
räknats från. I övrigt får jag hänvisa till avtalstexten och kommentarerna
till denna. o .
Någon klinik för njurmedicin eller ögon- och öronkliniker ingår inte i
uppgörelsen. För den kliniska forskningen i socialmedicin kan påraknas
endast sådana utrymmen, som behövs för forskning med anknytning till
patienter vid sjukhuset.
I avtalet anges inte någon tidpunkt när S:t Görans sjukhus skall sta
klart att ta emot den vid serafimerlasarettet bedrivna läkarutbildningen.
I en protokollsanteckning har dock intagits en erinran bl. a. om att 1961
års överenskommelse innebar att klinikerna och anläggningarna vid S:t
Görans sjukhus skulle vara färdigställda senast den 31 december 1976.^
Avtalsparterna har gemensamt framhållit, att det förhållandet att någon
tidpunkt inte angetts i avtalet, inte förändrar parternas inställning till att
S:t Görans undervisnings sjukhus bör färdigställas så snart detta kan ske
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
29
med hänsyn till vissa angivna omständigheter. Jag vill här understryka angelägenheten
av att S:t Görans sjukhus snabbt byggs ut för utbildningens behov.
För att staten inte skall ta betala driftbidrag till samma utbildning vid
två sjukhus i samband med att läkarutbildningen flyttas till S:t Görans
sjukhus samt som en garanti för en lämplig och obruten studiegång har i
avtalet intagits en föreskrift om att särskild överenskommelse skall träffas
beträffande de villkor, som kan bli aktuella i samband med att läkarutbildning
och forskning flyttas över till S:t Görans sjukhus.
Såväl i avtalet om S:t Görans sjukhus som i avtalet om serafimerlasarettet
har parterna förklarat sig beredda att under löpande avtalstid förhandla
om en jämkning av avtalet, om undersökningar rörande kostnadsfördelningen
mellan utbildning/forskning och sjukvård ger anledning därtill. Staden
bär även förklarat sig beredd att medverka i den utredning, som är planerad
att ske med början år 1968 för att skapa underlag för förhandlingar mellan
staten och huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen om
merkostnaderna för att sjukhus upplåts för läkarutbildning och forskning.
Avtalet om överflyttning av sjukvårdsverksamhet, läkarutbildning och
forskning från Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus till S:t Görans sjukhus
behandlar främst personalproblemen i samband med barnsjukhusets nedläggande
och verksamhetens överförande till S:t Görans sjukhus. Såväl
läkare som annan sjukvårdspersonal skall i görligaste mån beredas anställning
vid de nya barnklinikerna. Pensionsförpliktelserna övertas av staten
beträffande läkarna och av Stockholms stad beträffande övrig personal.
Staden bidrar med 50 % av statens kostnader för pensionsförmåner till
läkarna, under det att staten bidrar med 10 % av stadens kostnader för
pensionsförmåner till övrig personal. Stockholms läns landsting deltar på
visst sätt i stadens pensionsutgifter.
Avtal har år 1965 träffats med Stockholms stad om vissa markbyten m. m.
(prop. 1965: 35, SU 65, rskr 191). Enligt 3 § avtalet har staden till staten
överlåtit bl. a. tomten nr 17 i kvarteret Kronoberg i Stockholm, på vilken
tomt Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus är uppfört. Staden har dock förbehållit
sig rätten att disponera tomten till den 1 juli 1968 mot viss årlig
avgäld. Enligt markbytesavtalet skulle området därefter överlämnas med
byggnaderna på området helt utrymda. Sedan det framgått, att barnsjukhuset
kan utrymmas först vid en senare tidpunkt, har i nu föreliggande
avtal om barnsjukhuset föreskrivits, att verksamheten får fortsätta tills
inneliggande patienter kan flyttas över från sjukhuset till de nya barnklinikerna
vid S:t Görans sjukhus. Enligt vad jag inhämtat beräknas detta preliminärt
kunna ske under våren 1989. Ytterligare förseningar upp till ett år
kan emellertid inträffa.
Storleken av avgälden för tomtdispositionen efter den 1 juli 1968 får bestämmas
i annat sammanhang.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år W67
I samband med förhandlingarna om berörda tre avtal har parterna enats
om att även kostnaderna för s. k. evalveringsersättningar skall bestridas
av Stockholms stad såsom innefattade i de överläkararvoden, staden skall
bekosta. Denna tolkning av begreppet överläkararvode skall tillämpas även
på andra läkarutbildningsavtal mellan staten och staden. I vissa fall utgår
personliga lönetillägg till överläkare, som kunnat styrka ett större inkomstbortfall
än som täcks av evalveringsersättningen. Sådana personliga lönetillägg
skall staten bekosta.
Beträffande de tre avtalens närmare detaljer får jag hänvisa till avtalstext
och förliandlingsnämndens kommentarer, som återgivits i det föregående.
Jag vill i detta sammanhang inskjuta, att 1961 års överenskommelse
skall fortsätta att gälla i alla frågor, som inte regleras i förevarande avtal
eller annat efter överenskommelsen träffat avtal.
Jag har i det föregående redogjort för bakgrunden till de förda förhandlingarna
och för de överlämnade tre avtalens huvudsakliga innehåll och
därvid gjort vissa kommentarer. Jag vill nu mera ingående beröra vissa
särskilda frågor, som avtalen aktualiserar.
Som jag nämnt skall 1961 års överenskommelse gälla i alla frågor, som
inte reglerats i något därefter träffat avtal. Överenskommelsen innebar bl. a.
att en provisorisk trafikled, den s. k. klarabergsleden, skulle kunna dras
genom serafimerlasarettets tomt på visst sätt. Jag har erfarit, att frågan
om denna trafikled f. n. bearbetas inom vederbörande kommunala förvaltningar.
Skulle därvid ett förslag rörande trafikleden läggas fram, som innebär
en avvikelse från 1961 års överenskommelse, utgår jag från att genomförandet
av ett sådant förslag blir beroende på vilken överenskommelse, som
kan träffas med staten vid särskilda överläggningar i frågan.
Avtalet om serafimerlasarettet och S:t Görans sjukhus innebär ett fullföljande
av det redan år 1947 träffade sabbatsbergsavtalet och av 1961
års överenskommelse. Mot den bakgrunden bär förhandlingsnämnden bl. a.
måst acceptera att staten skall anställa och avlöna läkarna vid serafimerlasarettet
och de under avtalstiden utnyttjade undervisningsklinikerna vid
S:t Görans sjukhus mot ett bidrag av 50 % av löne- och pensionskostnaderna
från den kommunala huvudmannen. Motsvarighet härtill finns inte i jämförbara
upplåtelseavtal som ingåtts under senare år, om man bortser från
en övergångsanordning som gäller för vissa kliniker och anläggningar vid
Malmö allmänna sjukhus och som innebär att staten bidrar med en tredjedel
av löne- och pensionskostnaden för viss läkarpersonal. Mot bestämmelser,
som innebär att staten anställer läkarna vid ett kommunalt undervisningssjukhus
och svarar för halva lönekostnaden, kan göras principiella invändningar.
Dessutom är det mindre rationellt att läkarna vid kommunala sjukhus
skall vara statstjänstemän, vilket krav staten torde nödgas vidhålla på
grund av att staten skall svara för en så stor del av lönekostnaden som nyss
nämnts. Jag är angelägen att understryka, att ett godtagande av avtalen i
förevarande hänseende med hänsyn till anförda förhållanden inte kan tillläggas
prejudicerande betydelse när det gäller framtida uppgörelser angå
-
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1967
ende upplåtelse av kommunala sjukvårdsanläggningar för medicinsk utbildning
och forskning.
De s. k. evalveringsersättningarna skall enligt förevarande avtal bäras av
sjukvårdshuvudmannen, vilket överensstämmer med vad som gäller enligt
andra läkarutbildningsavtal. Skäl talar för att även de personliga lönetilläggen
bör bestridas av Stockholms stad. Beloppen är emellertid relativt
obetydliga. Jag tillmäter därför inte denna fråga någon avgörande betydelse.
Sedan länge har från såväl statens som de kommunala huvudmännens
sida eftersträvats likformiga och enhetliga villkor i avtal om upplåtelse av
kommunala sjukvårdsinrättningar för utbildning och forskning. Med hänsyn
till att statens bidrag till anläggnings- och driftkostnader vid kommunala
undervisningssjukhus avser att ersätta de merkostnader, som föranleds av
utbildnings- och forskningsverksamheten, framstår det som önskvärt att
samma bidragsprinciper gäller gentemot skilda kommunala huvudmän.
Trots att de avtal, som f. n. gäller på området, i flertalet fall träffats under
de senaste åren, föreligger dock alltjämt vissa skiljaktigheter mellan dem,
vilket bl. a. beror på att det i vissa fall vid avtalens ingående visat sig ofrånkomligt
att ta hänsyn till villkor i tidigare överenskommelser.
Avsikten är emellertid att genom samordnade förhandlingar söka åstadkomma
full samstämmighet i fråga om normerna för statens bidragsgivning
för tiden efter den 30 juni 1970. Nästan samtliga under senare år ingångna
avtal angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för utbildning
och forskning utlöper nämligen •— under förutsättning att uppsägning
sker — vid nämnda tidpunkt.
Avtalen om serafimerlasarettet och S:t Görans sjukhus skall i princip
gälla till och med den 31 december 1976, dvs. den tidpunkt då undervisningsklinikerna
vid S:t Görans sjukhus enligt 1961 års överenskommelse senast
skall vara beredda att ta emot utbildningen. Giltighetstiden bygger på en
föreskrift härom i överenskommelsen. Avtalen stadgar vidare att part under
löpande avtalstid äger påkalla förhandlingar om jämkning av avtalen, om
framtida undersökningar om fördelningen av kostnaderna mellan utbildning
och forskning samt sjukvården skulle ge anledning därtill. Stockholms stad
har också bl. a. förklarat sig beredd att samtidigt med övriga huvudmän för
kommunala undervisningssjukhus förhandla med staten om grunderna för
statligt bidrag till driften av sådana sjukhus. Jag förutsätter, att staden
i dessa förhandlingar skall visa förståelse för kraven, att samma bidragsnormer
skall gälla för undervisningssjukhusen i stockholmsområdet som
för undervisningssjukhusen i övriga delar av riket för tiden efter den 30
juni 1970. Med hänsyn härtill har jag ingenting att erinra mot avtalens
giltighetstid.
Som jag tidigare nämnt har staten sedan år 1964 tillfört serafimerlasarettet
utrustning till ett värde av ca 6,7 milj. kr. Stockholms stad skall betala
3 milj. kr. enligt avtalet om serafimerlasarettet som ersättning för övertagandet
av lasarettets utrustning. Vid bedömningen av denna fråga bör beaktas,
att staten enligt annars tillämpade principer brukar svara slutligt för
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1967
25 % av anskaffningskostnaden. Vidare är avskrivningstiden för utrustning
kort enligt allmänt gällande regler. Staten skall enligt avtalet om S:t Görans
sjukhus betala 2,5 milj. kr. till staden. Jag finner att förhandlingsresultaten
när det gäller nämnda engångsbelopp bör kunna godtas av staten.
Avtalens detalj bestämmelser föranleder ingen erinran från min sida.
Sammanfattningsvis anser jag mig böra tillstyrka, att Kungl. Maj :t inhämtar
riksdagens bemyndigande att godkänna förevarande tre avtal.
Om smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna senare
skulle visa sig erforderliga bör särskilt samtycke av riksdagen till detta inte
behöva inhämtas.
Jag vill ytterligare understryka, att det mellan Stockholms stad och statens
förbandlingsnämnd i oktober 1967 träffade villkorliga avtalet rörande
S:t Görans sjukhus innebär ett fullföljande av en överenskommelse från år
1961. Skulle ändrade förhållanden uppstå, bör ärendet ånyo underställas
riksdagens prövning.
Det ankommer på Kungl. Maj :t att — för den händelse avtalen godkänns
i behörig ordning — från det för budgetåret 1967/68 anvisade förslagsanslaget
Bidrag till vissa sjukhus i Stockholm in. m. låta utbetala de statsbidrag,
som under innevarande budgetår föranleds av de träffade avtalen.
Statsbidrag som sålunda kan komma att utgå för S:t Görans sjukhus är
dels engångsbidraget om 1,1 milj. kr., som skall erläggas under januari 1968,
dels investeringsbidrag för vissa i avtalet angivna pågående arbeten, som
påbörjats före den 1 juli 1967, och för arbeten, som påbörjas efter den 30
juni 1967.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna
a) avtal mellan staten och Stockholms stad om ändrat
huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimerlasarettet,
b) avtal mellan staten och Stockholm stad angående omdaning
av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus,
in. in.,
c) avtal mellan staten, H. K. H. Kronprinsessan Lovisas
förening för barnasjukvård, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting om överflyttning av sjukvårdsverksamhet,
läkarutbildning och forskning från Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus till S:t Görans sjukhus,
dels medge Kungl. Maj :t att träffa avtal om smärre tillägg
till eller ändringar i de under a—c) angivna avtalen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
ESSELTE AB. STHLM 67
714942