Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
1
Nr 168
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande
av redogörelse från Nordiska rådets svenska
delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet,
jämte motioner.
(l:a—5:e avd.)
I skrivelse den 12 maj 1967, nr 133, har Kungl. Maj :t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för samma dag, lämnat riksdagen redogörelse för Nordiska rådets femtonde
session i Helsingfors den 1—6 april 1967.
Skrivelsen har vad gäller frågorna under II i en av Nordiska rådets svenska
delegation utarbetad redogörelse för nämnda session hänvisats till statsutskottet
beträffande punkterna B 1—6, C 2 såvitt avser den statliga personalpensioneringen
i Norden, C 3, 4, 6, 7, D 2—6, D 8 utom i vad gäller trafiklagstiftning
samt E 3, 4, 7, 8 och 11.
Till statsutskottet har även hänvisats i det följande redovisade motioner.
1) Samarbete beträffande högre utbildning och forskning. Under B 1 behandlas
vissa frågor om samarbete beträffande högre utbildning och forskning.
Därvid redovisas bl. a. att den nordiska samarbetskommissionen för
forskning i arktisk medicin föreslagit att ett fast sekretariat för kommissionen
snarast inrättas med förläggning till Uleåborgs universitet samt att
Nordiska rådets kulturutskott uttalat att skyndsamma åtgärder bör vidtagas
för att snarast skapa förutsättningar för det nordiska samarbete som
föreslagits av kommissionen. Utskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets
redogörelse, s. 15—18.
I motionen II: 1072 av herr Björkman har hemställts att riksdagen vid
behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 133 ville i skrivelse till Kungl
Maj :t förorda att Sverige aktivt verkar för upprättande av ett nordiskt sekretariat
för arktisk medicin vid Uleåborgs universitet.
Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat är forskningen rörande den arktiska
medicinen aktuell i flera olika sammanhang i vårt land. Sålunda har
inte bara försvarets forskningsanstalt satsat ganska mycket på forskning
inom området utan även medicinska forskningsrådet har vid olika tillfällen
understött arktisk-medicinska forskningsprojekt och rådet torde också vara
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 168
2
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
inriktat på att främja det nordiska samarbetet inom den arktiska medicinen.
Utskottet som finner det värdefullt att rådet utvecklar sina nordiska kontakter
inom olika forskningsområden anser sig kunna förutsätta att rådet
vid sina överväganden angående nordiska samarbetsfrågor även till bedömning
lar upp konkreta samarbetsprojekt som exempelvis ifrågavarande
sekretariat för arktisk medicin. Den i detta ämne väckta motionen synes
inte behöva föranleda annan åtgärd än att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t ger till känna vad utskottet anfört. Vad i övrigt behandlats under
denna punkt i Nordiska rådets redogörelse har inte givit utskottet anledning
till uttalande. Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
skrivelse, såvitt nu är i fråga, och motionen II: 1072 i skrivelse
till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet anfört.
2) Skol- och undervisningsfrågor. Under B 2 behandlas vissa skol- och
undervisningsfrågor. Därvid redovisas bl. a. att rådet antagit en rekommendation
till regeringarna i Finland och Sverige att tillsätta ett permanent
rådgivande och förslagsställande samarbetsorgan med uppgift att verka för
att underlätta den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem.
Ulskottet hänvisar i övrigt till Nordiska rådets redogörelse,
s. 18—20.
I detta sammanhang behandlar utskottet
dels de likalydande motionerna 1:490 av herrar Hilding och Thorsten
Larsson och II: 62i av herrar Lindberg och Öhvall, vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om tillsättande av en expertkommitté
med uppgift att snarast framlägga förslag om 1. finskspråkiga
klasser i grundskolans årskurs 1—3 i alla orter där elevunderlag härför
finns, 2. undervisning i finska språket två veckotimmar i mellan- och
högstadiet samt i de gymnasiala skolorna, 3. lämpliga åtgärder för att bland
tvåspråkiga personer här i landet rekrytera lärare för ovannämnda uppgifter
samt 4. eventuell import av tvåspråkiga lärare från Finland,
dels ock de likalydande motionerna I: 868 av herr Kaijser och II: 1074 av
herr Björkman m. fl., vari hemställts att riksdagen vid sin behandling
av Kungl. Maj:ts skrivelse nr 133 måtte anhålla att Kungl. Maj:t ville undersöka
vilka ytterligare åtgärder — utöver i motionerna angivna — som
kan vidtagas för att underlätta den i Sverige bosatta finskspråkiga befolkningens
anpassning, bl. a. vad gäller utbildningsfrågorna.
Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över förstnämnda båda motioner från skolöverstyrelsen. I yttrandet
har överstyrelsen anfört följande.
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
3
Frågan om tillsättandet av en expertkommitté av här avsett slag bör
prövas i samband med behandlingen av Nordiska rådets och Föreningen
Nordens framställningar om inrättandet av ett permanent samarbetsorgan
för Sverige och Finland med uppgift att bevaka utbildningsfrågor för finsktalande
personer i Sverige.
Beträffande den ifrågasatta kommitténs av motionärerna angivna uppgifter
bör följande nämnas.
I den obligatoriska skolan finns sedan budgetåret 1966/67 och i de gymnasiala
skolorna fr. o. m. budgetåret 1967/68 möjlighet att inom ramen för
den statsbidragsberättigade stödundervisningen ge undervisning på modersmålet
åt elever med annat modersmål än svenska. Anordnande av stödundervisning
åvilar respektive skolstyrelse, som med hänsyn till omständigheterna
i varje särskilt fall bestämmer om stödundervisningens innehåll och
omfattning.
Överstyrelsen har tillsatt en expertgrupp vars uppdrag bl. a. är att utreda
behovet av tvåspråkiga (finsk-svenskspråkiga och lapsk-svenskspråkiga)
lärare, dels i Tornedalen, dels i övriga bygder av Sverige, samt att undersöka
möjligheterna att fylla behovet.
Skolöverstyrelsen anser att motionerna i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande
till de förstnämnda framställningarna samt på resultatet av
överstyrelsens utredning inte bör föranleda någon särskild åtgärd.
Utskottet. Som framgår av skolöverstyrelsens yttrande finns det både i
grundskolan och gymnasiet numera möjlighet att inom ramen för den statsbidragsberättigade
stödundervisningen ge undervisning på modersmålet åt
elever med annat modersmål än svenska. Det ankommer på de lokala skolmyndigheterna
att då så behövs utnyttja dessa möjligheter. Vad angår den
finskspråkiga befolkningen i Sverige skulle det emellertid enligt utskottets
mening därutöver vara värdefullt med ett samarbetsorgan av den art som
åsyftas i Nordiska rådets rekommendation. Inom ramen för ett dylikt organs
uppgifter skulle naturligen falla även en undersökning av den art som
avses i motionerna I: 868 och II: 1074. Motionärernas önskemål skulle därför
i sak bli tillgodosedda genom tillsättandet av ett dylikt organ.
Vad angår motionerna I: 490 och II: 624 synes det uppdrag för vilket i
dessa motioner föreslagits en särskild expertutredning också falla inom
området för ovannämnda samarbetsorgan. Även önskemålet i dessa båda
motioner torde därför kunna anses bli i sak tillgodosett genom tillsättandet
av ett samarbetsorgan. Vad utskottet sålunda anfört torde av riksdagen
böra ges till känna för Kungl. Maj :t. Vad i övrigt behandlats under denna
punkt i Nordiska rådets redogörelse har inte givit utskottet anledning till
uttalande. Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
skrivelse, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna 1: 490
och II: 624 samt I: 868 och II: 1074 i skrivelse till Kungl.
Maj :t ger till känna vad utskottet anfört,
lf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 168
4
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
3) Nordiska hälsovårdshögskolan. Under C 3 behandlas frågan om den
nordiska hälsovårdshögskolans verksamhet och lokalbehov. Utskottet hänvisar
till Nordiska rådets redogörelse, s. 28.
I motionen II: 1076 av herr Wiklund i Stockholm har hemställts att
riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 133 måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t framhålla angelägenheten av att planläggningen
av Nordiska hälsovårdshögskolans utbyggnad sker så att skolan erhåller
nödiga lokaler för att kunna fullgöra de viktiga uppgifter inom hygienens
och sjukhusväsendets område, vilka lämpligen bör anförtros en nordisk
hälsovårdshögskola.
Utskottet. Enligt nu gällande avtal mellan de fyra deltagande staterna
om den nordiska hälsovårdshögskolans verksamhet får kostnaderna inte
överstiga 700 000 sv. kr. för år. Till följd av en försöksvis anordnad kurs
i sjukhusadministration torde denna kostnadsram komma att överskridas
för innevarande budgetår, vilket godtagits av de nordiska ländernas representanter.
Avtalet utlöper den 30 juni 1968 men har inte sagts upp och är
därigenom förlängt att gälla ytterligare sex år.
I en projekterad nybyggnad för den hygieniska institutionen vid Göteborgs
universitet har beräknats utrymme för högskolan. Detta utrymme
skulle medge en inte obetydlig ökning av verksamheten. Beslut om uppförande
av byggnaden har inte fattats.
Utskottet utgår från att frågan om en utvidgning av kostnadsramen kommer
att tas upp. Respektive regeringars inställning till omfattningen av
skolans fortsatta verksamhet kan därvid komma att belysas. Utskottet
förutsätter att lokalfrågan snarast möjligt löses inom projekterad nybyggnad
eller på likvärdigt sätt så att en överenskommen verksamhet inte försvåras
eller hindras.
Den i motionen II: 1076 upptagna frågan om planering för att täcka högskolans
lokalbehov får enligt utskottets bedömande sålunda anses redan
beaktad såvitt avser den närmaste utvecklingen. Projektering av ytterligare
lokaler för en framtida utveckling bör ske så snart en principiell överenskommelse
om verksamheten kan läggas som underlag. Någon riksdagens
åtgärd är nu inte påkallad.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag å motionen II: 1076 lägger
Kungl. Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i fråga,
till handlingarna.
4) Nordiskt samarbete på näringsforskningens område. Under C 6 behandlas
frågan om nordiskt samarbete på näringsforskningens område. Utskottet
hänvisar till Nordiska rådets redogörelse, s. 30.
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
5
I motionen I: 863 av herr Edström har hemställts att riksdagen vid behandling
av Kungl. Maj:ts skrivelse nr 133 i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte understryka angelägenheten av att skyndsamma åtgärder vidtages
från svensk sida för att lösa frågan om nordiskt samarbete på näringsforskningens
område.
Utskottet. I det i motionen I: 863 angivna betänkandet Blandad medicinsk
och naturvetenskaplig utbildning med huvudinriktning på näringslära
har föreslagits en förstärkning av näringsforskningens resurser i Sverige
bl. a. genom inrättande av vissa professurer. Vidare har i betänkandet
förutsatts att utbildningen till hushållsvetenskaplig examen skall koncentreras
till den nordiska hushållshögskolans näringslinje i Oslo. Vad angår
det nordiska samarbetet på området anses i betänkandet att statens medicinska
forskningsråd lämpligen bör vara koordinerande organ för Sveriges
del. De i betänkandet framlagda förslagen är enligt vad utskottet inhämtat
för närvarande under övervägande i ecklesiastikdepartementet.
Även om, som motionären anför, det nordiska samarbetet inom näringsforskningen
fördröjts av olika svenska utredningar synes läget nu vara
förändrat i sådan grad att man har grundad anledning att vänta sig en
snabbare utveckling på området. Utskottet, som finner det önskvärt att
frågan inte ytterligare försenas, vill tillägga att vad utskottet i det föregående
i ett annat sammanhang uttalat om värdet av nordiskt samarbete
inom forskningens område givetvis gäller även näringsforskningen. Utöver
det nu sagda synes något uttalande inte erfordras i anledning av motionen.
Utskottet avstyrker därför densamma och hemställer
att riksdagen med avslag å motionen I: 863 lägger Kungl.
Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i fråga, till handlingarna.
5) Öresundsfrågor. Beträffande de under D 4 behandlade frågorna hänvisar
utskottet till s. 36 och 37 i Nordiska rådets redogörelse.
I detta sammanhang behandlar utskottet
dels de likalydande motionerna I: 140 av herr Blomquist och 11: 234 av
herr Rubin m. fl., vari yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa att Kungl. Maj :t omedelbart ingår i förhandlingar med
Danmark om inrättande av en storflygplats i Öresunds-regionen, förslagsvis
förlagd till Saltholmen,
dels ock de likalydande motionerna I: 536 av herr Lundström m. fl. och
II: 669 av herr Cassel m. fl., vari yrkats att riksdagen hemställer att Kungl.
Maj :t tar initiativ till en dansk-svensk arbetsgrupp med uppgift att snarast
och med ledning av de specialundersökningar, som på danskt och svenskt
6
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
håll redan företagits eller kan komma att företagas, pröva hela frågan om
luftfartsförhållandena i öresunds-området avseende byggande av storflygfält
och sekundära flygfält, luftrummets utnyttjande, trafikledernas
utformning m. m. från såväl ekonomiska, trafikmässiga som tekniska synpunkter
och att i en sådan arbetsgrupp de regionala och kommunala myndigheterna
beredes tillbörlig representation.
Utskottet. Förevarande motioner väcktes vid början av innevarande års
riksdag. De i motionerna aktualiserade spörsmålen har därefter tagits upp
i ett tilläggsförslag till Nordiska rådets senaste session samt därvid, såsom
av Kungl. Maj:ts skrivelse under förevarande punkt framgår, tillsammans
med regeringsmeddelanden i anledning av vissa tidigare rekommendationer
i hithörande frågor, behandlats av rådet. Behandlingen har resulterat
i en rekommendation (nr 28) till regeringarna i Danmark och Sverige att
snarast möjligt utvidga och stärka samarbetet i fråga om en undersökning
av hela frågan om luftfartsförhållandena i öresunds-området. Detta kan
enligt rekommendationen eventuellt ske genom att vid passande tidpunkt
tillsätta en gemensam arbetsgrupp. Regeringarna bör därvid ge de regionala
och kommunala myndigheterna möjlighet att på lämpligt sätt delta i dessa
undersökningar. De två regeringarna bör dessutom under utredningsarbetet
upprätthålla kontakt med övriga nordiska regeringar.
Enligt vad utskottet erfarit pågår f. n. på dansk sida en intensiv utredningsverksamhet
i syfte att klarlägga vissa med Saltholmsprojektet sammanhängande
frågor. Avsikten har bl. a. angetts vara att till Nordiska
rådets nästa session framlägga material för bedömningen av flygplatsprojektet
i dess helhet. Fortlöpande kontakter har vidare förevarit mellan
representanter för de danska och svenska regeringarna även i de av motionärerna
i övrigt upptagna frågorna.
Med beaktande bl. a. härav finner utskottet någon särskild åtgärd i ämnet
från riksdagens sida f. n. ej påkallad och avstyrker därför motionerna
i fråga.
Vad i rådets berättelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag å motionerna I: 140 och II: 234
samt 1:536 och 11:669 lägger Kungl. Maj:ts förevarande
skrivelse, såvitt nu är i fråga, till handlingarna.
6) Övriga av trafikutskottet beredda frågor. Under D 8 redovisas vissa
övriga av trafikutskottet beredda frågor, se Nordiska rådets redogörelse, s.
40—41. I vad avser trafiklagstiftningen behandlas denna punkt i redogörelsen
av tredje lagutskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
7
I de likalydande motionerna I: 869 av herrar Lundström och Hernelius
samt II: 1075 av herr Cassel har hemställts att riksdagen vid behandling
av Kungl. Maj :ts förevarande skrivelse måtte uttala sig för att samarbetet
vid de nordiska turistkontoren i New York organiseras på sådant sätt, att
de fördelar som detta samarbete erbjuder inte minst för invånarna på den
amerikanska kontinenten blir till fullo tillvaratagna och att den rationalisering
som de anslagsbeviljande instanserna måste kräva blir genomförd.
Utskottet. Av Kungl. Maj:ts skrivelse under förevarande punkt framgår
att spörsmålet om samarbete i fråga om resebyråverksamhet i utlandet
enligt rekommendation nr 21/1962 hade uppförts på saklistan till den
senaste sessionen med anledning av en aktuell fråga om det framtida turistsamarbetet
i New York. Då detta spörsmål ej var färdigt att behandlas
vid sessionen beslöt rådets trafikutskott att fortsätta behandlingen av
denna sak.
Enligt upplysning till statsutskottet har trafikutskottet numera behandlat
frågan, vilket resulterat i att rådets presidium beslutat att rikta en hänvändelse
i ämnet till regeringarna. Med hänsyn bl. a. härtill har statsutskottet,
som dock anser ett intimt samarbete på detta område värdefullt, inte
funnit sig berett tillstyrka att från riksdagens sida — på sätt motionärerna
föreslagit — ett särskilt uttalande i frågan nu göres. Motionerna avstyrkes
därför.
Vad i rådets berättelse under förevarande punkt i övrigt anförts har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag å motionerna I: 869 och II: 1075
lägger Kungl. Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i
fråga, till handlingarna.
7) Övriga av ekonomiska utskottet förberedda frågor. Under E 11 behandlas
frågorna om samarbete inom byggnadsforskningen och om förenhetligande
av normerna inom byggnadsområdet. Utskottet hänvisar till Nordiska
rådets redogörelse, s. 50 och 51.
I motionen I: 870 av herrar Lundström och Sundin har hemställts att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse nr 133 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t understryka vikten av att det nordiska samarbetet
på byggnadsforskningens område får tillräckliga resurser så att man snabbt
kan nå fram till enhetliga byggnadsbestämmelser.
Utskottet. Nordiska rådet har (nr 3/1962) rekommenderat regeringarna
att vidta åtgärder för förstärkning av det nordiska samarbetet inom byggnadsforskningen
såväl i vad avser samverkan mellan byggnadsforsknings
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
institutioner som vad gäller arbetet på att förenhetliga normerna inom
byggnadsverksamheten.
De nordiska byggnadsforskningsinstitutionerna har ett utvecklat inbördes
samarbete. Standardiseringsorganen samarbetar i internordisk standardisering
(INSTA) genom kommittéer och konferenser. Statens institut
för byggnadsforskning finansieras genom fonden för byggnadsforskning.
Byggstandardiseringens huvudsakliga resurser har utgjorts av direkta statsanslag
och bidrag från byggnadsforskningsfonden.
Den del av samarbetet som syftar till att koordinera de nordiska bestämmelserna
och normerna inom husbyggnadsfacket sker inom Nordiska
kommittén för byggnadsbestämmelser (NKB), där Sverige representeras
numera genom statens planverk och förut genom byggnadsstyrelsen.
För budgetåret 1966/67 medgav Kungl. Maj:t att av medel inom byggnadsstyrelsens
avlöningsanslag fick tas i anspråk visst belopp för särskilda
utredningar och arvoden för vissa experter m. m. Vid byggnadsstyrelsens
preliminära fördelning av beloppet avsattes 20 000 kronor till kostnader
för sekreterare och utredningsmän inom NKB. Av sålunda avsatta
medel hade den 31 oktober 1967 utbetalats ca 8 000 kr. Ett belopp om ytterligare
ca 10 000 kr. anses disponerat genom pågående uppdrag eller icke
debiterade kostnader. Utöver nämnda belopp har byggnadsstyrelsens anslag
belastats med rese- och traktamentskostnader för dess i NKB:s arbete
deltagande tjänstemän. Motsvarande andel av lönekostnaderna har inte särredovisats.
För innevarande budgetår har på motsvarande sätt medel ställts till förfogande
för statens planverk. Någon fördelning av anvisade medel har ännu
inte skett.
Utskottet delar uppfattningen att det internordiska samarbetet i syfte
bl. a. att vidga marknaden för material och produkter inom byggnadsfacket
kan bli mycket betydelsefullt. Ekonomiskt stöd har lämnats i större omfattning
än vad som synes förutsatt i motionen I: 870. Den i och för sig
önskvärda möjligheten att med ökade ekonomiska bidrag främja arbetet
inom NKB får som hittills och mot bakgrund av aktuella arbetsprojekt budgetårsvis
bedömas av Kungl. Maj :t och statens planverk inom ramen för
av riksdagen anvisade anslag. En särskild skrivelse till Kungl. Maj :t är i
detta sammanhang inte påkallad.
Utskottet hemställer
alt riksdagen med avslag å motionen I: 870 lägger Kungl.
Maj :ts förevarande skrivelse, såvitt nu är i fråga, till handlingarna.
8) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande frågor
i redogörelsen för Nordiska rådets femtonde session, nämligen
B 3 Radio-, televisions- och filmfrågor (s. 20—22),
Statsutskottets utlåtande nr 168 år 1967
9
B 4 Nordisk lurnéopera (s. 22—23),
B 5 Nordiska kulturfonden (s. 23),
B 6 Övriga av kulturutskottet beredda frågor (s. 23),
C 2 Arbetsmarknadsfrågor såvitt avser den statliga personalpensioneringen
i Norden (s. 27),
C 4 Hälso-och sjukvårdsfrågor (s. 28—29),
C 7 Ungdomens narkotikamissbruk m. m. (s. 30),
D 2 Förbindelserna mellan Finland och Sverige (s. 33—35),
D 3 Frihamn eller transitohamn i Nordnorge (s. 35—36),
D 5 Pensionärers rabatt på järnvägsbiljetter (s. 37—38),
D 6 Luftfartsfrågor (s. 38—40),
E 3 Hjälp till utvecklingsländerna (s. 46—47),
E 4 Fredskårssamarbete (s. 47),
E 7 Varudeklarationssamarbete (s. 48—49) och
E 8 Atomenergi- och kraftsamarbete (s. 49)
bär utskottet funnit vad redogörelsen innehåller icke föranleda något utskottets
uttalande.
Utskottet hemställer
att riksdagen lägger Kungl. Maj:ts förevarande skrivelse,
såvitt nu är i fråga, till handlingarna.
Stockholm den 21 november 1967
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar
Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Svensson (s), Kaijser (h),
fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Per Jacobsson (fp), Herbert
Larsson (s), Nils Theodor Larsson (ep), Wallmark (h), Wååg (s) och
Johan Olsson (ep); samt
från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Almgren
(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), fröken
Olsson (s), herrar Lindholm (s), Johansson i Norrköping (s), Cassel (h),
Gustafsson i Uddevalla (s), Nelander (fp), Källstad (fp), Sjönell (ep) och
Nilsson i Kristianstad (s).
Reservation
vid punkten 5 (Öresundsfrågor) av herr Cassel (h).
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670027