Statsutskottets utlåtande nr 16i år 1967

1

Nr 164

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1966 församlade revisorers
berättelse över verkställd granskning av statsverket,
i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet,
jämte motioner.

(l:a, 3:e—5:e avd.)

Riksdagens revisorers berättelse har hänvisats till statsutskottet beträffande
§§ 1—12, 14—19 och 21—24.

1) Den svenska biståndsverksamheten. Beträffande denna del av revisorernas
berättelse, § 1, har utskottet yttrat sig i utlåtande nr 53, varom
utskottet här

erinrar.

2) Vissa militära körcentraler. Under försvarsdepartementet, § 3, har
revisorerna förordat en samordning av de militära hörcentralerna i Stockholms-området
(Del I, s. 125—130).

Yttranden har avgivits av statskontoret och riksrevisionsverket (Del II,
s. 27—29).

Utskottet. Revisorerna framhåller att den nuvarande splittringen av hörcentralernas
verksamhet vid vissa militära myndigheter i Stockholms-området
icke är förenlig med kravet på rationell organisation och föreslår därför
en sammanslagning av dessa centraler.

Utskottet kan i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna i princip ansluta
sig till förslaget att rationalisera verksamheten vid körcentralerna genom
att dessa sammanförs till ett färre antal enheter. Flera faktorer påverkar
emellertid bedömningen av denna fråga.

Det bör sålunda beaktas att verksamheten vid vissa myndigheters körcentraler
är delvis olikartad. Vissa av körcentralerna är därjämte anknutna
till budcentraler beroende på ifrågakommande myndigheters spridda lokalisering.
Vid bedömning av behov och lokalisering av körcentraler bör, såsom
statskontoret framhållit, föreslagna och planerade omlokaliseringar av
vissa myndigheter även beaktas. Härvid erinras om att överbefälhavaren på
uppdrag av Kungl. Maj :t förra året inkommit med förslag till plan för loka 1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 164

2

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

lisering till Östermalm och Järvafältet av staber, förvaltningar och institutioner
tillhörande försvaret. Förslaget är för närvarande föremål för Kungl.
Maj :ts prövning. Såsom statskontoret även framhållit kan en fullt genomförd
centralisering av körcentralerna medföra krav på avsevärda medel för
investeringar och iståndsättningar av erforderliga byggnader. Ytterligare
bör beaktas att ett stort antal värnpliktiga för närvarande utnyttjas i handräckningst
jänst som bilförare i körcentralerna. Resultatet av den pågående
utredningen om handräckningsvärnp lik tiga kan komma att påverka möjligheterna
att framdeles utnyttja nämnda värnpliktiga bl. a. som bilförare.

Utskottet delar alltså statskontorets uppfattning att det totala militära
behovet av hörcentraler och därmed sammanhängande verksamhet inom
Stockholms-området bör närmare utredas innan beslut fattas i enlighet
med revisorernas förslag. Härvid bör, såsom statskontoret framhållit, särskild
uppmärksamhet ägnas åt resurstilldelning, dimensionering, lokalisering,
ledning och totala kostnader. Utskottet förutsätter att sådan undersökning
kommer att ske utan särskild åtgärd från riksdagens sida men anser
dock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t bör ge till känna vad utskottet
sålunda anfört.

Utskottet hemställer

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna
vad utskottet anfört beträffande riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del.

3) AB Teleunderhåll. Under försvarsdepartementet, § 5, har revisorerna
påtalat att den av AB Teleunderhåll bedrivna verksamheten icke utvecklats
på det sätt som av riksdagen tidigare förutsatts (Del I, s. 136—140).

Yttranden har avgivits av arméförvaltningen, marinförvaltningen, flggför
vältning en, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets fabriksverk och
AB Teleunderhåll (Del II, s. 37—50).

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de likalydande motionerna I: 128 av herrar Nyman och Lundberg
samt II: 168 av herrar Wennerfors och Enskog, vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag angående
den framtida dispositionen av verkstadsresurserna inom försvarets teleunderhåll,

dels ock motionen II: 230 av herr Göransson, vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att 1966 års verkstadsutredning
genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att i utredningen upptaga även verksamheten
vid verkstäderna i Växjö och Östersund.

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

3

Utskottet. En inom försvarsdepartementet tillsatt expertgrupp —- försvarets
arbetsgrupp för teleunderhåll (FATU) — framlade år 1962 betänkande
med förslag till lämplig organisations- och driftform för underhåll av krigsmaktens
teletekniska materiel m. m. Förslaget innefattade bl. a. uppförande
av en för krigsmakten gemensam verkstad i Växjö, som skulle organiseras
i form av ett halvstatligt bolag och till vilken i rationaliseringssyfte skulle
centraliseras underhållet av bärbar och transportabel radioutrustning, landoch
fartygsbaserade robotsystem, telefonmateriel samt radiolänkmateriel.
1963 års riksdag fattade beslut i huvudsaklig överensstämmelse härmed.
Det föreslagna bolaget fick namnet AB Teleunderhåll (Telub).

Revisorerna har konstaterat att den vid Telub bedrivna verksamheten
icke utvecklats på det sätt som förutsetts. Revisorerna anser att flera samverkande
faktorer har bidragit härtill och anger främst två anledningar,
nämligen dels att storleken av krigsmaktens behov av teleunderhåll i icke
ringa grad felbedömts av FATU, dels att centraliseringen av teleunderhållet
till Telub endast delvis kommit till stånd.

I de föreliggande motionerna understrykes vad revisorerna anfört och
hemställes om förnyad utredning i ämnet.

Utskottet får erinra om följande.

Enligt sina direktiv har 1966 års verkstadsutredning att med beaktande
av den beslutade omläggningen av krigsmaktens regionala ledning och planerna
på att inrätta ett för försvaret gemensamt tygmaterielverk göra en
strukturundersökning av verkstadsorganisationen inom de olika försvarsgrenarna
och framlägga förslag till åtgärder för att så rationellt som möjligt
tillgodose försvarets behov av verkstäder för underhåll av tygmateriel
m. m. Utredningen skall icke endast omfatta försvarets verkstäder utan
också statliga bolag, som har till huvudsaklig uppgift att utföra underhållsarbete
för försvarets räkning. Även den del av underhållsverksamheten som
bedrives vid civila industrier skall ingå i uppdraget. En samordning förutsättes
närmast komma i fråga för verkstäder på central och regional nivå.

Direktiven undantar följaktligen icke någon med underhåll av ifrågavarande
slag sysselsatt verkstad eller något bolag som utför dylikt arbete.

I skrivelse till Konungen den 21 mars 1967 har Försvarets Civila Tjänstemannaförbund
och Försvarsverkens Civila Personals Förbund efter samråd
med förbundens huvudorganisationer under erinran bl. a. om riksdagens revisorers
uttalande i nu behandlade fråga samt vad i förenämnda motioner
anförts hemställt om en omprövning av tidigare utredningar rörande teleunderhåll.
Enligt förbunden borde denna omprövning föregås av en utredning.
Därest arbetet uppdrogs åt verkstadsutredningen borde tilläggsdirektiv
utfärdas. Ifrågavarande framställning har av Kungl. Maj :t den 31 mars 1967
överlämnats till verkstadsutredningen för att tagas i beaktande vid utredningsuppdragets
fullgörande.

4

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

Utskottet har inhämtat att verkstadsutredningen nyligen påbörjat utredning
rörande teleunderhållsfrågorna och att såsom förberedelse härför tidigare
engagerats en arbetsgrupp att närmare undersöka underhållsbehovet
i Östersunds-regionen.

Av det anförda framgår att den av riksdagens revisorer liksom i förenämnda
motioner berörda frågan om den framtida dispositionen av verkstadsresurserna
inom försvarets teleunderhåll för närvarande är föremål för
prövning av 1966 års verkstadsutredning. Vid sådant förhållande torde från
riksdagens sida någon särskild åtgärd i anledning av vad revisorerna anfört
och i motionerna föreslagits icke vara påkallad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen icke bifaller motionerna I: 128 och
II: 168,

2. att riksdagen icke bifaller motionen II: 230,

3. att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse
i förevarande del till handlingarna.

4) Överlåtelse av telefonabonnemang. Under kommunikationsdepartementet,
§ 11, har revisorerna föreslagit att televerket överväger en mera restriktiv
tillämpning av s. k. överlåtelse av telefonabonnemang samt att den uppgiftsblankett
som kommer till användning utformas så, att den regelmässigt
möjliggör en utförligare beskrivning av de förhållanden som åberopas för
avgiftsbefrielse. Revisorerna förutsätter därvid att den prövning som företages
av överlåtelseärenden icke medför ett så omfattande administrativt
arbete, att mera avsevärda kostnader föranleds därav (Del I, s. 187—190).

Yttranden har avgivits av telestyrelsen och riksrevisionsverket (Del II,
s. 64—67).

Utskottet. Med hänsyn bl. a. till vad i de avgivna yttrandena framkommit
har utskottet funnit vad revisorerna under denna punkt uttalat inte
böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i
förevarande del till handlingarna.

5) Organisationsföredragandenas verksamhet. Arbetstidskontroll och effektivitetsmätning
inom statsförvaltningen. Beträffande dessa frågor, §§14
och 15 i revisorernas berättelse, samt vissa motioner i samma ämnen yttrar
sig utskottet i utlåtande nr 165 denna dag, vilket utskottet här

anmäler.

6) Statens kostnader för förhyrning av lokaler. Under finansdepartementet,
§ 16, har revisorerna behandlat vissa frågor berörande förhyrning av
tjänstelokaler och andra lokalutrymmen åt statsmyndigheterna (Del I s.
244—254).

Statsutskottets utlåtande nr 16i år 1967 5

Yttranden tiar avgivits av fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen
och statskontoret (Del II, s. 81—-92).

Utskottet. Under förevarande paragraf har revisorerna påtalat vissa
olägenheter som är förenade med den självständiga ställning ett stort antal
myndigheter har när det gäller förhyrningar som erfordras för att tillgodose
deras lokalbehov. Mot bakgrunden härav finner revisorerna det önskvärt
att ett obligatoriskt samarbete i mera organiserade former kommer till
stånd beträffande hyresavtal för statens räkning.

Av revisorerna från ett antal myndigheter inhämtade uppgifter och av
remissyttrandena i anledning av revisorernas berättelse på förevarande
punkt framgår att samarbete i ej obetydlig omfattning redan nu äger rum
mellan olika myndigheter som har befogenhet att träffa hyresavtal. Utskottet
instämmer med revisorerna beträffande angelägenheten av att samarbetet
i förhyrningsfrågor ytterligare utvecklas men har på grund av vad
som anförts i remissyttrandena inte blivit övertygat om att några påtagliga
fördelar står att vinna med att samarbetet generellt görs obligatoriskt. Utskottet
förutsätter vidare att byggnadsstyrelsen även i fortsättningen kommer
att ytterligare söka utbygga samarbetet. Utskottet anser därför att revisorernas
ifrågavarande förslag inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Revisorerna har vidare påpekat behovet av en alternativklausul i hyresvillkoren
som — speciellt i fråga om nyproducerade fastigheter — vore utformad
så att eventuella regleringar av hyresbeloppet påverkades mera av
förändringar i ränteläget än av de allmänna kostnadsstegringarna.

Utskottet delar liksom remissmyndigheterna den av revisorerna framförda
uppfattningen. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen i sitt remissyttrande
anfört beträffande denna fråga kan det förväntas att revisorernas
önskemål blir beaktat utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i
förevarande del till handlingarna.

7) övertidstjänstgöringen inom statsförvaltningen. Under civildepartementet,
§ 23, har revisorerna mot bakgrunden av en företagen undersökning
av övertidstjänstgöringens omfattning inom statsförvaltningen framhållit
som önskvärt att all övertidstjänstgöring och kompensation härför, såväl
kontant som i form av ledighet, antecknas centralt hos varje myndighet.
Vidare har revisorerna ifrågasatt om den speciella form av övertidsersättning
som utgår i form av kompensationsledighet bör bibehållas för framtiden
(Del I, s. 302—308).

Yttranden har avgivits av försvarets civilförvaltning, statskontoret, riksrevisionsverket,
statens avtalsverk, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens
centralorganisation (Del II, s. 119—126).

6

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

Utskottet. I sin år 1958 avgivna berättelse redovisade riksdagens revisorer
vissa iakttagelser som gjorts vid en undersökning rörande övertidstjänstgöringen
inom statsförvaltningen. Sammanfattningsvis uttalade revisorerna
då att undersökningens resultat pekade på angelägenheten av att omfattningen
av nämnda tjänstgöring nedbringades. I stället borde andra,
mindre kostnadskrävande former för fullgörandet av här ifrågavarande
arbetsuppgifter eller organisatoriska åtgärder i rationaliseringssyfte övervägas.
De av revisorerna anförda synpunkterna borde därför genom ett särskilt
cirkulär bringas till statsmyndigheternas kännedom.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 87 år 1959 anförde statsutskottet
att de av revisorerna införskaffade uppgifterna syntes ge belägg för att
på sina håll inom statsförvaltningen övertidstjänstgöring förekom i icke avsedd
omfattning. Utskottet anslöt sig därför till förslaget om att de av revisorerna
framförda synpunkterna skulle delges vederbörande myndigheter.
Så har sedermera skett genom ett av Kungl. Maj :t utfärdat cirkulär.

I förevarande paragraf har revisorerna framlagt resultatet av en av dem
företagen undersökning rörande i vilken utsträckning övertidstjänstgöring
numera ifrågakommer vid olika statliga verk samt vilka kostnader som
därvid uppkommer för statsverket. Av undersökningen framgår att övertidstjänstgöring
för närvarande förekommer inom de flesta förvaltningsområden.
Revisorerna har funnit sig kunna konstatera att jämfört med förhållandena
för åtta år sedan några mera genomgripande förändringar inte
synes ha inträtt, övertidstjänstgöring kan därför alltjämt inte betecknas
som någon undantagsföreteelse. Det har vidare vid undersökningen visat sig
att flera myndigheter icke kunnat lämna uppgifter rörande den övertidstjänstgöring
som ersatts med kompensationsledighet. Denna form av övertidsersättning
har nämligen ofta ej bokförts hos myndighetens personaleller
kameralbyrå utan endast räknats av mot fullgjord övertid på den avdelning
eller byrå där vederbörande tjänstgjort.

Utskottet har liksom statens avtalsverk funnit det vanskligt att på de av
revisorerna redovisade uppgifterna om övertidstjänstgöringens omfattning
bedöma rimligheten av densamma. Såsom revisorerna framhållit torde allmän
enighet råda om att övertidstjänstgöring i åtskilliga fall är det lämpligaste
hjälpmedlet som står till buds för att möta en viss arbetssituation.
Samtidigt vill emellertid utskottet för sin del understryka att det från olika
synpunkter är angeläget att övertidstjänstgöringen i möjligaste mån begränsas.
Med hänsyn bl. a. härtill är det av vikt att fullständiga uppgifter om
övertidstjänstgöringens omfattning finns tillgängliga. Sådana uppgifter torde
vara en förutsättning för att vederbörande verksledning skall fortlöpande
kunna följa utvecklingen och analysera orsakerna till övertiden samt vidtaga
de åtgärder som kan befinnas påkallade, såsom omflyttning av personal
eller överflyttning av arbetsuppgifter till annan tjänsteman.

Utskottet biträder sålunda revisorernas uppfattning att all övertids -

Statsutskottets utlåtande nr 164 år 1967

7

tjänstgöring centralt bör antecknas hos varje myndighet. Utskottet föreslår
att riksdagen ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört.

Revisorerna berör vidare frågan om den övertidsersättning som utgår i
form av kompensationsledighet. Då det av revisorerna aktualiserade spörsmålet
är en fråga som faller inom avtalsområdet anser utskottet för sin del
att revisorernas uttalande i denna punkt inte i detta sammanhang bör föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av riksdagens revisorers berättelse
i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet
anfört beträffande central bokföring av övertidstjänstgöring'',

2. att riksdagen lägger revisorernas berättelse i vad den
avser övertidsersättning i form av kompensationsledighet
till handlingarna.

8) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande paragrafer
i revisorernas berättelse, nämligen
§ 2 Statens transportkontor,

§ 4 Personalkassorna inom försvaret,

§ 6 Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget,

§ 7 Förverkligandet av vågplan för Sverige,

§ 8 Kostnaderna för övergång till högertrafik,

§ 9 Handelsflottans pensionsanstalt,

§ 10 Utbäring av expressbrev och telegram,

§ 12 AB Trafikrestauranger,

§ 17 De statliga myndigheternas lokalproblem i stockholmsområdet,

§ 18 Dramatiska teatern,

§ 19 Kungl. teatern,

§ 21 Länsstyrelsernas upphandling av kontorsförnödenheter,

§ 22 Indrivningsverksamheten vid kronofogdemyndigheten i Stockholm
och

§ 24 Pensionsåldrarna inom statlig verksamhet

har utskottet med hänsyn till vad som i avgivna yttranden eller i övrigt
framkommit funnit vad berättelsen innehåller inte föranleda något utskottets
uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger riksdagens revisorers berättelse i förevarande
delar till handlingarna.

Stockholm den 21 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

8

Statsutskottets utlåtande nr 16b år 1967

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar
Persson (s), Virgin (h), Axel Andersson (fp), Ivar Johansson (ep), Svensson
(s), Kaijser (h), fru Wallentheim (s), herrar Mårtensson (s), Per
Jacobsson (fp), Herbert Larsson (s), Nils Theodor Larsson (cp),Wååg (s)
och Strandberg (h); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Blidfors (s), Almgren
(s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Mattsson (ep), Turesson
(h), fröken Olsson (s), herrar Lindholm s), Johansson i Norrköping (s),
Gustafsson i Uddevalla (s), Nelander (fp), Källstad (fp), Sjönell (ep) och

Nilsson i Kristianstad (s).

Reservation

vid punkten b (Överlåtelse av telefonabonnemang) av herr Strandberg
(h).

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 67007.7