14

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1967

Nr 155

Utlåtande i anledning av motioner angående omplacering av
friställda tjänstemän.

(3:e avd.)

I de likalydande motionerna I: 511 av herr Dahlén m. fl. och II: 657 av
herr Nihlfors m. fl. har hemställts att riksdagen hos Ivungl. Maj :t anhåller
att särskilda åtgärder vidtages för att snabbt öka möjligheten att efter omskolning
o. d. omplacera genom strukturrationalisering och automation inom
näringslivet friställda tjänstemän.

Utskottet. Med intensifieringen av företagens rationaliseringsåtgärder har
följt en tendens till ökad friställning av personal inom skilda tjänstemannagrupper.
Av redovisningar beträffande vid arbetsförmedlingarna anmälda
arbetslo shet sför säkrade tjänstemän framgår att rationaliseringar och företagsnedläggningar
berört industritjänstemän och arbetsledare i större utsträckning
än andra tjänstemannagrupper. Samtidigt har efterfrågan på
arbetskraft minskat. Speciella placeringssvårigheter har uppstått för arbetssökande
med otillräcklig utbildning samt relativt allmänt för äldre och
handikappade. Vidare har nyutexaminerade tekniker med otillräcklig praktik
mött växande anställningssvårigheter.

En intensifierad förmedlingsverksamhet har satts in. Personalförstärkningar
har tillförts de förmedlingsenheter som betjänar tjänstemannayrkena.
Rörliga arbetslag av kvalificerade förmedlingstjänstemän har bildats
för att möjliggöra koncentrerade insatser. Från förmedlingarnas sida har
under våren 1967 företagits en omfattande kollektiv platsackvisition. En
liknande aktion planeras till november 1967.

Inom arbetsmarknadsutbildningen har sedan hösten 1966 startats ett
stort antal påbyggnadskurser med företrädesvis tekniskt innehåll. I denna
kursverksamhet har fram till och med maj 1967 deltagit ca 1 300 personer.
Utbildningen har vidgats även på andra tjänstemannaområden. Under innevarande
budgetår ökas antalet tekniska kurser från 50 till 162 och antalet
kurser på de företagsadministrativa och kamerala områdena från 141 till
177. 2 500—3 000 tjänstemän beräknas delta i denna utbildning. Informationen
om bl. a. utbildningsmöjligheterna har även ökat.

Utskottet delar den av motionärerna uttryckta uppfattningen att utvecklingen
av tjänstemännens arbetsmarknadsförhållanden krävt ökade insatser
från arbetsmarknadsorganen och att de i motionerna berörda problemen
är angelägna att lösa. Arbetsmarknadsmyndigheternas vidtagna och
planerade aktiva åtgärder visar att utvecklingen följts med uppmärksam -

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1967

15

het även i de avseenden som motionärerna särskilt understryker. Utskottet
anser sig kunna förutsätta att frågorna även härefter följs med tillvaratagande
av nya erfarenheter. Motionärernas syfte får därmed anses vara till
väsentliga delar tillgodosett. Med hänsyn därtill kan det enligt utskottets
mening inte nu vara påkallat att utan samband med konkreta förslag göra
en särskild framställning till Kungl. Maj :t.

Utskottet hemställer

att riksdagen icke bifaller motionerna 1:511 och 11:657.

Stockholm den 7 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström (s), Gillström (s), Einar
Persson (s), Virgin (h), Birger Andersson (s), Kaijser (h), fru Wallentheim
(s), herrar Söderberg (s), Ottosson (h), Per Jacobsson (fp), Rönnberg
(s), Edström (fp), Wååg (s), Thorsten Larsson (ep) och Johan Olsson
(ep); samt

från andra kammaren: herrar Bohman (h), Karlsson i Olofström (s),
Almgren (s), fru Lewén-Eliasson (s), herrar Nihlfors (fp), Bergman (s),
Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Lindholm (s), fru Holmberg
(s), herrar Blomkvist (s), Sjönell (ep), Mundebo (fp), Gustavsson i Ängelholm
(s) och fröken Ljungberg (h).

Reservation

av herrar Virgin (h), Kaijser (h), Ottosson (h), Per Jacobsson (fp), Edström
(fp), Thorsten Larsson (ep), Johan Olsson (ep), Bohman (h), Nihlfors
(fp), Mattsson (ep), Gustafsson i Skellefteå (fp), Sjönell (ep), Mundebo
(fp) och fröken Ljungberg (h), som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Under den senaste tiden har företagsnedläggelser och driftsinskränkningar
ökat mycket kraftigt och ställt stora krav på arbetsmarknadspolitiken.
Trots att de medel denna politik förfogar över undan för undan utökats,
har det visat sig att de inte är tillräckliga för att möjliggöra att alla
friställda snabbt kan överföras till nytt arbete.

Om detta gäller för löntagare i allmänhet kan det i än högre grad gälla
för tjänstemän, beroende på att deras problem, i den mån de skiljer sig
från andra anställdas, inte särskilt beaktats på grund av den hittills mycket
ringa arbetslösheten bland dessa grupper. Under det senaste året har arbets -

16

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1967

lösheten bland tjänstemännen visat en mycket stark stegring, som inte beror
endast på att tjänstemän friställts i samband med företagsnedläggelser
utan också på en under senare tid forcerad rationalisering inom kontorsområdet.
Under goda konjunkturer med full sysselsättning och brist på
arbetskraft har denna rationalisering kunnat försiggå utan att avsätta några
spår i arbetslöshetsstatistiken. Så är inte fallet i nuvarande konjunkturläge.
En alltmer hårdnande konkurrens gentemot utlandet kommer också att
tvinga fram ytterligare kostnadspressande åtgärder inom näringslivet. Det
kan därvid förutsättas att rationaliseringsåtgärderna i rätt hög grad kommer
att beröra tjänstemannasidan. Under den närmaste framtiden väntas också
en fortsatt minskning av sysselsättningen för dessa grupper, vilket framgår
av konjunkturinstitutets septemberrapport.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den snabba ökningen av
arbetslösheten bland tjänstemännen kräver ökade insatser från arbetsmarknadsorganen.
Det bör därvid framstå som särskilt angeläget att söka ytterligare
utvidga möjligheterna att snabbt överföra friställda tjänstemän till
sådana sektorer — enskilda eller offentliga — där det är brist på personal.

Som ett led i försöken att bedöma det framtida behovet av tjänstemän
med teknisk utbildning har prognosinstitutet inom statistiska centralbyrån
hittills företagit vissa undersökningar. Liknande undersökningar borde
igångsättas för att få fram mera säkra siffror för behovet av annan personal
med annan mera kvalificerad utbildning. För detta angelägna ändamål
behövs emellertid en arbetskraftsförstärkning inom prognosinstitutet. Utskottet
förutsätter att Kungl. Maj :t tar denna fråga under allvarlig prövning
vid arbetet med statsverkspropositionen för nästa budgetår.

Erfarenheterna från de driftsinskränkningar och företagsnedläggelser
som ägt rum under senare tid har visat att det efter en tid återstår en s. k.
restarbetslöshet, som arbetsmarknadsorganen inte kunnat bemästra. Ett
år efter företagsnedläggelsen kan 15—20 procent av de friställda löntagarna
fortfarande vara arbetslösa. Det är ofta äldre personer, som är lokalt bundna
och endast med stor svårighet kan omskolas och förflyttas till ny sysselsättning
på annan ort. För att komma till rätta med dessa personers problem
krävs individuellt utformade åtgärder, och hjälpverksamheten blir därför
mycket personalkrävande för arbetsmarknadsorganen. Utskottet förutsätter
att Kungl. Maj :t till 1968 års riksdag framlägger förslag till en sådan
förstärkning av arbetsmarknadsorganens resurser att de får möjlighet att
ge även dessa mera svårplacerade arbetslösa så långt det är möjligt hjälp
att erhålla ny sysselsättning. En sådan allmän förstärkning av resurserna
kommer även tjänstemän i samma situation till del.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna I: 511 och II: 657
i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet anfört.
»

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670027