Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1967

3

Nr 149

Utlåtande i anledning av motioner om förbättring av landsbygdsungdomens
möjligheter till skolundervisning, m. m.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 394 av herr Per Jacobsson m. fl. och II:
495 av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. har hemställts att riksdagen måtte
besluta

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att högstadierna på landsbygden
i största möjliga utsträckning lokaliseras så, att de kan nås av eleverna
på av skolöverstyrelsen föreskriven restid och utan att inackordering
behöver tillgripas,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att sådana bestämmelser utfärdas
att minimiantalet elever, som nu krävs för att undervisning i viss tillvalsgrupp
eller på viss linje på grundskolans högstadium skall få anordnas,
sänks beträffande högstadier med mindre än 75 elever per årskurs,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att försöksverksamhet med
korrespondensundervisning samt radio- och TV-undervisning snarast möjligt
startas i syfte att ge eleverna vid de mindre högstadierna och gymnasiala
skolorna större valfrihet,

dels ock att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om försöksverksamhet
vid gymnasiala skolor med ett system med koncentrationsundervisning och
ambulerande lärare.

Beträffande motiveringen till de i motionerna framförda yrkandena hänvisas
till motionen II: 545.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet har stor förståelse för motionärernas önskan att man på olika
sätt skall verka för att alla ungdomar Oberoende av bostadsort får likvärdiga
utbildningsmöjligheter. I flera hänseenden torde emellertid de konkreta
önskemål motionärerna framfört vara i sak beaktade.

Vad först angår högstadiernas lokalisering uttalar skolöverstyrelsen i sitt
yttrande över motionerna, att denna i det hela genomförts på ett sätt som
svarar mot motionärernas önskemål och att överstyrelsen självfallet uppmärksamt
följer frågor som rör grundskoleplaneringen i glesbygdsområden.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Xr 148—153

4

Statsutskottets utlåtande nr 149 år 1967

Med hänsyn härtill synes motionärernas hemställan i denna del inte behöva
föranleda någon åtgärd.

Det nuvarande rikt differentierade tillvalssystemet i grundskolan har visat
sig fungera så att elevernas val koncentreras på ett fåtal av de många
varianterna, vilket gör att åtskilliga av de tänkta studievägarna i praktiken
inte kan erbjudas, därför att tillräckligt antal elever för inrättande av tillvalsgrupp
inte uppnås. Som skolöverstyrelsen påpekat kan det pågående
läroplansarbetet inom överstyrelsen väntas komma att leda till förslag om
en väsentlig förenkling av tillvalssystemet. Vid en dylik förenkling kan
man räkna med att det av motionärerna påtalade problemet, som för övrigt
är aktuellt inte bara vid små utan även vid medelstora och störa högstadier,
i stort sett elimineras. I detta läge anser sig utskottet inte höra föreslå någon
framställning i frågan till Kungl. Maj :t.

Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört synes vidare motionärernas
önskemål om försöksverksamhet med korrespondensundervisning samt radio-
och TV-undervisning inte böra föranleda någon åtgärd.

Vad slutligen angår glesbygdens skolproblem på det gymnasiala stadiet
torde ett förslag av skolöverstyrelsen angående organisationen av gymnasium
och fackskola i glesbygd vara att vänta inom kort. I avvaktan härpå
anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa
om försöksverksamhet vid gymnasiala skolor med ett system med
korrespondensundervisning och ambulerande lärare. Inte heller i denna
del synes motionärernas hemställan böra föranleda någon åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen icke bifaller motionerna I: 394 och II: 495.

Stockholm den 7 november 1967

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 148.

Reservation

av herr Per Jacobsson (fp).

Statsutskottets utlåtande nr 1A9 år 1967

5

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande den 19 oktober 1967 över motionerna

I: 394 och II: 495

1. Grundskolan kommer att vara införd i hela riket från och med budgetåret
1968/69. Planeringen för högstadieorganisationen, som blir helt utbyggd
från och med läsåret 1972/73, har i stort bedrivits enligt de anvisningar
som återfinns i ASÖ 1959: 9, ASÖ 1962: 32 och ASÖ 1959: 24. Förteckning
över elevområden för högstadieundervisningens anordnande i hela
landet utfärdades av Kungl. Maj :t under år 1964 i samband med Kungl.
Maj :ts beslut angående fastställelse av plan för indelning i kommuner.

Uppbyggnaden av högstadieorganisationen sker för närvarande helt i enlighet
med den av Kungl. Maj :t fastställda förteckningen.

SÖ överlämnade 23.3.1965 till Konungen förslag till anordnande av högstadieundervisningen
i glesbygd. I förslaget, som baserats på utredningen
»Högstadieorganisationen i glesbygd 1964», hemställde SÖ om bemyndigande
att vidta åtgärder, som erfordras för att i förekommande fall skolenheter
med enkelt högstadium skulle kunna upprättas i glesbygdsområden. I skrivelse
11.3.1966 fann Kungl. Maj:t, att ifrågavarande framställning icke
skulle föranleda annan Kungl. Maj :ts åtgärd, än att Kungl. Maj :t förklarade
sig i varje särskilt fall vilja pröva förslag om särskilda anordningar
i fråga om skolorganisationen i glesbygdskommun.

Sedan SÖ överlämnade sitt förslag till ordnande av högstadieundervisning
i glesbygdsområden har till SÖ endast inkommit framställning i enlighet
med förslaget från en kommun (Ådals-Liden).

I samband med handläggningen av detta ärende beräknade SÖ, att följande
antal högstadieorter skulle ha endast enkelt högstadium (åk 7) år 1972:

i Värmlands län
i Kopparbergs län
i Gävleborgs län
i Jämtlands län
i Västerbottens län
i Norrbottens län

Stöllet,

Idre,

Los, Ramsjö och Hassela,

Hallen, Rätan, Funäsdalen och Ytterhogdal
Tärnaby och Fredrika,

Glommersträsk, Niemisel, Jockfall, Landsjärv, Muodoslompolo,
Junosuando, Tärnaby, Karesuando.

Enligt uppgifter från länsskolnämnderna i nämnda län finns enkla högstadier
(en klass åk 7) för närvarande på följande orter:

i Värmlands län
i Kopparbergs län
i Gävleborgs län
i Västernorrlands län
i Jämtlands län
i Norrbottens län

Stöllet,

Säfsnäs, Lima, Särna, Idre,

Ramsjö (högstadiet i Hassela nedlagt),

Solberg, Ramsjö,

Rätan, Funäsdalen,

Glommersträsk, Moskosel, Jockfall, Landsjärv,
Muodoslompolo, Junosuando, Tärnaby, Karesuando.

B Statsutskottets utlåtande nr 1W år 1967

Från länsskolnämndernas sida synes intresset för att organisera glesby°''dshögst
adier vara ringa, om skolgången kan anordnas pa annat sätt.
Inte heller kommunerna synes ha visat större intresse för enkla högstadier.
Däremot är det säkerligen realistiskt att förutsätta, att man på orter, där
underlaget för högstadium sjunker, önskar bibehålla högstadiet så länge
som möjligt.

Med hänvisning till det ovanstående finner SÖ att lokaliseringen och organisationen
av högstadierna i det hela genomförts på ett sätt som svarar
mot motionens hemställan under punkt 1 och att sålunda någon omprö\-ning av reglerna för lokalisering av glesbygds högstadier för närvarande ej
är påkallad. SÖ kommer självfallet att under de närmaste åren uppmärksamt
följa frågor som rör grundskolplaner ingen i glesbygdsområden.

2. Det nuvarande tillvalssystemet i grundskolan erbjuder ele\erna ett
mycket stort antal studievägar genom högstadiet. Som exempel härpå kan
nämnas att de fem tillvalsgrupperna i årskurs 7 ger möjligheter till val
mellan sammanlagt 17 varianter och de nio tillvalsgrupperna i årskurs 8
ger möjlighet till val mellan lika många varianter. Erfarenheterna ger emellertid
vid handen, att elevernas val inriktas i huvudsak endast mot ett fåtal
av de många varianterna. Detta medför i regel att enstaka elever, som väljer
mindre frekventa studievägar genom högstadiet, har små möjligheter
att få sina önskningar tillgodosedda på grund av att tillräckligt antal elever
inte uppnås för att tillvalsgrupp skall kunna inrättas. Detta förhållande
inträffar inte endast vid de små högstadierna utan också vid de medelstora
och stora högstadierna. Vissa undersökningar som utförts inom SÖ visar,
att i ett högstadium med fem paralleller i regel undervisningsgrupper kan
inrättas i ti av de 17 varianterna i årskurs 7 och i 8 av samma antal varianter
i årskurs 8. Inte heller i ett högstadium med 7 paralleller kan alla varianter
erbjudas. Där rör det sig om förhållandet 10 till 17 i arskurs 7 och 8
till 17 i årskurs 8. På de mindre högstadierna blir givetvis möjligheterna att
tillgodose elevernas skiftande studieval ändå mer begränsade. På ett tvåparallelligt
högstadium med cirka 50 elever i årskursen kan i regel endast
fyra tillvalsgrupper inrättas i årskurserna 7 och 8.

I samband med den översyn av grundskolans läroplan som för närvarande
pågår inom SÖ kan förslag förväntas om en väsentlig förenkling av hela
tillvalssystemet. De svårigheter som för närvarande föreligger att vid högstadier
med mindre än 75 elever i årskursen tillgodose elevernas önskemål
i fråga om val av studievägar kan härigenom beräknas bli i stort sett eliminerade
och de i motionerna förordade åtgärderna därför inte bli behövliga.

ti. Vad som anförs under denna punkt har sedan länge varit föremål för
åtgärder från SÖ:s sida. Mellan SÖ och Sveriges Radio-TV förekommer ett
nära samarbete, som i hög grad varit inriktat på alt tillgodose sådana behov
som redovisas i motionerna. Utom de resurser som Sveriges Radio-TV
kan erbjuda har numera ytterligare möjligheter ställts till förfogande, sedan
staten övertagit en produktionsfirma för framställning av radio- och
TV-program för undervisningen framförallt i de gymnasiala skolformerna.
I det samarbets- och utredningsorgan som tillsatts för denna speciella verksamhet,
TRU-kommittén, är SÖ representerad. SÖ bedömer de bär redovisade
förutsättningarna för utnyttjande av radio och TV i undervisningen
vara av den art och den omfattning all motionens hemställan på denna
punkt därmed redan är tillgodosedd.

4. Frågan om glesbygdernas skolproblem på det gymnasiala stadiet har
under senare år varit föremål för stor uppmärksamhet från såväl riksdag

Statsutskottets utlåtande nr Ii9 åi 1967

7

som skolmyndigheter. I skrivelse till Konungen 9.1.1960 framlade SÖ, efter
särskild utredning, förslag till lösning av glesbygdens gymnasiefragor. SÖ
har vidare i olika yttranden till Kungl. Maj :t vid flera tillfällen haft anledning
att behandla hithörande problem. Vid samtliga dessa tillfällen, liksom
vid riksdagsbehandlingen, har poängterats, att glesbygdens ungdomar bör
få samma tillfälle till utbildning som ungdomen i mera tätbyggda trakter,
i den mån det är praktiskt möjligt. Kungl. Maj :t har 2.3.1965 anbefallt SÖ
att inkomma med förslag till de förändringar och kompletteringar i nuvarande
anordningar, som för glesbygdernas del erfordras med hänsyn till det
nya gymnasiets och fackskolans införande.

Inom SÖ har utarbetats ett förslag angående organisationen av gymnasium
och fackskola i glesbygd. Förslaget, som är dagtecknat 10.5.1967, har
varit föremål för remissbehandling. SÖ beräknar att inkomma till Kungl.
Maj :t med förslag i ärendet omkring årsskiftet 1967/68.

Genomförandet av grundskolbeslutet med en spridning av skolenheter
med högstadieundervisning till flera orter, liksom förverkligandet av gymnasie-
och fackskolreformen innebär i sig en betydande minskning av elevernas
resvägar för att erhålla önskad utbildning. Förverkligandet av dessa
beslut innebär även betydande utjämning av skillnaderna mellan landsbygd
och tätort i utbildningshänseende.

För att åskådliggöra utvecklingen i stort av verksamheten med skolskjutsar
och inackordering dels i enskilda hem, dels i elevhem har i nedanstående
tabell sammanställts uppgifter ur SCB:s undervisningsstatistik. Uppgifterna
avser verksamheten i såväl det obligatoriska skolväsendet som de
berörda icke obligatoriska kommunala skolorna.

Läsår

Antal inackorderade elever Antal elever

i enskilda i elevhem Summa med skolskjuts

hem

1962/63 . . .

2 128

1 921

4 049

197

630

1963/64 . . .

1 596

1 739

3 335

201

799

1964/65 . . .

1 825

1 353

3 178

245

797

1965/66 . . .

1 398

1 148

2 546

239

621

Inackorderingarna minskar således oavbrutet trots att grundskolans genomförande
ökar elevantalet och antalet skolår.

För den gymnasiala skolan medför å andra sidan centraliseringen ökat
behov av inackorderingsmöjligheter på vissa orter. SÖ vill framhålla att
man i samband med planeringen för den gymnasiala skolutbildningen från
kommunernas sida alltmera uppmärksamt följer frågan om inackordering
av elever i centraliserade kurser. SÖ kommer för sin del att snarast
låta överse behovet av investeringar i elevbostäder för den planerade gymnasiala
utbildningen.

Skolarbetstidsutredningens (SOU 1967:14) av SÖ tillstyrkta förslag om
femdagars skolarbetsvecka innebär betydande lättnader för elever i glesbygder.
Med skolfria lördagar minskar antalet resdagar per vecka. Femdagarsveckan
innebär vidare betydligt större möjligheter för inackorderade
elever att besöka hemmet.