Nr 138—139

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1967

1

Nr 138

Utlåtande i anledning av motioner om utnyttjandet av yrkesskolans
resurser.

(2:a avd.)

I de likalydande motionerna I: 50 av herr Nyman m. fl. och II: 71 av herr
Westberg har hemställts alt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
anhålla om skyndsam utredning om hur yrkesskolans resurser såväl före
som efter en yrkesskolreform bäst skall kunna utnyttjas och tillvaratagas.

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen. Se Bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. Av skolöverstyrelsens yttrande framgår att överstyrelsen under
innevarande år i samverkan med regionala och lokala skolmyndigheter gjort
en omfattande genomgång av yrkesskolväsendet i landet, varigenom underlag
erhållits för en bättre planering och ett bättre utnyttjande av resurserna.
Detta arbete kommer att följas upp genom det fortlöpande administrativa
och organisatoriska anpassningsarbetet inom skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna.
Utskottet anser sig därför kunna räkna med att berörda
myndigheter på allt sätt kommer att verka för ett tillgodoseende av det väsentliga
önskemål som ligger bakom motionärernas utredningskrav, nämligen
önskemålet om ett rationellt utnyttjande av yrkesskolans resurser.
Med hänsyn härtill och även till att frågan torde ha ett visst samband med
den nyligen beslutade utredningen rörande huvudmannaskapet för de gymnasiala
skolformerna m. m. anser utskottet inte att riksdagen har tillräcklig
anledning att hos Kungl. Maj :t anhålla om den av motionärerna önskade
utredningen. Utskottet avstyrker därför motionerna. Utskottet hemställer
att riksdagen icke bifaller motionerna I: 50 och II: 71.

Stockholm den 31 oktober 1967

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 139.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 6 samt. Nr 138_139

2

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1967

Bilaga

Skolöverstyrelsens yttrande den 1 juni 1967 över motionerna I: 50 och II: 71

I motionerna anförs bl. a. att yrkesskolorna i en del fall mött svårigheter
att rekrytera elever. Detta skulle vara förhållandet på i synnerhet större
orter, främst inom storstockholmsområdet. Anledningen härtill skulle vara
att genomförandet av grundskolan, fackskolan och nya gymnasiet skulle ha
inriktat eleverna på teoretiska studier och utbildningsvägar.

I avsaknad av någon för hela riket gällande sökandestatistik undandrar
det sig SÖ:s bedömande huruvida den redovisade iakttagelsen kan läggas
till grund för generella påståenden.

För att söka bedöma tillströmningen av elever till yrkesskolorna har man
inom SÖ försökt beräkna antalet »förstagångselever» i yrkesskolans nybörjaravdelningar,
den s. k. Y-frekvensen. Denna Y-frekvens uppgick 1960 till
18 %, 1964 till 24,5 % och 1966/67 till 30,8 % av en årskull 16-åringar.

Ansökningarna kan fördela sig mycket olika på olika orter och på olika
yrkesområden. Medan i fråga om vissa yrken endast en del av de sökande
kan vinna inträde i yrkesskola, kan när det gäller andra yrken alla platser
stundom icke besättas. Detta senare gäller dels självfallet i ungdomens ögon
mindre attraktiva eller mindre kända yrken, dels utbildningen vid yrkesskolor
som ligger så långt från hemorten att man drar sig för internatförläggning.

Om det inom storstockholmsområdet eller andra liknande områden vid
förfrågan viss tidpunkt på året skulle visa sig att vissa vakanser uppstått
har detta sannolikt sin största orsak däri att överflyttningar skett till andra
skolformer. Att i detta läge göra en omdisposition av skolans organisation
torde vara ogörligt. Detta är en organisatorisk fråga som torde kunna lösas
först sedan gemensam intagning för gymnasium, fackskola och huvuddelen
av eleverna till yrkesskola eventuellt kunnat genomföras.

Under våren 1967 har SÖ gjort en omfattande granskning av hela yrkesskolväsendet.
Tidigare har yrkesskolkurser ansetts inrättade genom att de
hade en fastställd (individuell) läroplan.

I och med övergången till generella läroplaner för yrkesskolorna har det
blivit möjligt att ompröva tidigare beslut om inrättande av yrkesskolkurser.
I det rapportmaterial som tagits in av SÖ har skolstyrelserna fått redovisa
yrkesskolorganisationens kapacitet och samtidigt det verkliga elevantalet
i klasserna. Av redovisningen framgår att kapaciteten är mycket god inom
flertalet områden. Att medeltalet elever per klass är lågt är i hög grad beroende
av den stora spridningen av kurserna på förutom g-orter, ett flertal
andra orter.

SÖ har under 1967 gett skolstyrelserna nya beslut om yrkesskolorganisationen.
SÖ har därvid siktat på att stegvis åstadkomma en bättre fördelning
av yrkesskolorganisationen. Kurser som av SÖ bedöms lämpligt lokaliserade
har medgivits inrättade tills vidare. För kurser som bedöms mindre
lämpligt lokaliserade har antingen beslutet om kurserna återkallats eller

Statsutskottets utlåtande nr 138 år 1967

3

(i flertalet fall) kurserna medgivits inrättade tills vidare för viss bestämd
tidsperiod. I stor utsträckning har yrkesskolkurserna på icke g-orter tidsbegränsats
på ett år.

Omprövningen av yrkesskolkurserna har skett i samråd med vederbörande
länsskolnämnd. De tidsbegränsade kurserna skall under det kommande
året ytterligare granskas av länsskolnämnderna. Kurser med lågt elevantal,
som uppehälles på olika, närliggande orter, kan därvid eventuellt sammanföras.

Genom de av SÖ vidtagna åtgärderna har getts underlag för en bättre
planering av yrkesskolväsendet. En starkare centralisering av yrkesskolkurserna
till g-orter innebär givetvis färre valmöjligheter på hemorten. Men
denna olägenhet måste tas om man vill uppnå ett bättre utnyttjande av resurserna,
dvs. högre elevtäthet i klasserna.

Vad motionärerna berör strävar SÖ alltså redan nu att nå. Vad i motionerna
framförs syns tillhöra det administrativa och organisatoriska anpassnings-
och planeringsarbete som bedrivs av skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna
i deras dagliga rutin. SÖ är därvid medveten om att en kraftigare
resurssamordning är önskvärd vad avser t. ex. yrkesskolutbildning å ena
sidan och av arbetsmarknadsskäl å den andra sidan betingade utbildningar.

Det är SÖ:s mening att någon särskild utredning som av motionärerna
föreslagits ej syns erforderlig.