Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

1

Nr 53

Utlåtande i anledning av motion angående handeln med småfågelungar
och fågelägg.

Tredje lagutskottet har behandlat en inom riksdagens andra kammare
väckt och till lagutskott hänvisad motion, nr 300, av herr Börjesson i Falköping
(ep).

I motionen hemställs »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller
om sådan ändring i gällande exportföreskrifter avseende utförsel av småfågelungar
och -ägg att handeln med dessa helt förhindras i enlighet med
vad som i motionen anförts».

Motionären framhåller i motionen att en aktiv naturvård bör bl. a. vara
inriktad på att i största möjliga utsträckning bevara vår djur- och växtvärld.
Emellertid pågår en icke önskvärd förstörelse på många håll, ofta
beroende på tanklöshet hos enskilda människor, men också i kommersiellt
intresse. Härvid syftar motionären på den tilltagande jakten på svenska
vildfåglar, vilka går som exportvaror till utländska burfågelmarknader.
Bl. a. har enligt motionären sällsynta svenska sångfåglar blivit eu alltmer
förekommande handelsvara. Förutom jakten på småfåglar förekommer
också eu organiserad äggjakt för avsättning till utländska samlare. Av tillgängliga
uppgifter är ersättningen för fåglar och ägg på den utländska marknaden
relativt hög. Motionären anser därför att man har anledning räkna
med en alltmer utbredd jakt på dessa. Motionären framhåller i anslutning
härtill att några restriktioner i exportföreskrifterna i fråga om utförsel i
dessa avseenden inte finns. Vissa bestämmelser i gällande jaktlagstiftning
med förbud att i vissa fall fånga djur och ägg kan däremot begränsa möjligheterna
till utförsel. Då dessa regler erfarenhetsmässigt ändå inte är
till fyllest för att förhindra fångsten bör enligt motionären bestämmelser
utfärdas som förbjuder handelsverksamhet med våra småfåglar. En ändring
i detta syfte bör lämpligen komma till stånd i exportföreskrifterna angående
utförsel av småfågelungar och -ägg.

Över motionen har utskottet på sätt § 46 riksdagsordningen föreskriver
inhämtat utlåtanden från generaltullstyrelsen, statens naturvårdsnämnd och
veterinärstyrelsen. På begäran av utskottet har yttranden också avgetts av
Sveriges ornitologiska förening. Naturvårdsnämnden har bifogat yttranden
från Svenska jägareförbundet, Svenska naturskyddsföreningen och nämnda
ornitologiska förening. Till utskottet har även inkommit yttrande från
Skånes ornitologiska förening.

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 3 avd. Nr 53

’2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Gällande rätt

Jaktlagstiftningen

Enligt 11 § jaktstadgan meddelar Kungl. Maj :t för varje jaktår bestämmelser
angående fridlysning av vissa djurarter. Fåglar, som inte särskilt
uppräknats i dessa bestämmelser, får, om inte Kungl. Maj :t föreskriver annat
i samma bestämmelser, under tiden fr. o. m. den 1 mars t. o. in. den 31
augusti inte någonstädes jagas, dödas eller fångas (12 §). Till dessa fåglar
hör de flesta av våra vanligaste flyttfåglar men även åtskilliga övervintrande
arter. De senare kan således jagas under resten av året. Enligt 14 § slutligen
är det förbjudet att ta eller förstöra sådan fågels ägg och bo under tid då
jakt efter fågel av viss art är förbjuden.

Straffrättsligt gäller att den dömes för olaga jakt som fångar eller dödar
djur under tid, då djuret är fridlyst, eller tar eller förstör ägg eller bo av
fridlyst fågel (28 §).

I den av utskottet tillstyrkta propositionen nr 136 angående ändringar
i jaktlagstiftningen föreslås att jaktlagstiftningens system för fridlysning
läggs om så att alla vilda däggdjur och fåglar- blir fridlysta i princip och
jakt tillåten endast under bestämda jakttider.

Export föreskrifter

Enligt föreskrifter meddelade av statens jordbruksnämnd kan ägg och
ungar av småfåglar, som alstras här i riket, utan hinder av rådande allmänt
exportförbud utföras till samtliga länder utom Östtyskland och Rhodesia.
För utförsel av dessa varor till sistnämnda länder fordras särskild exportlicens
utfärdad av jordbruksnämnden.

Konvention om fågelskydd

Sverige har den 15 mars 1963 ratificerat konventionen i Paris den 18
oktober 1950 om fågelskydd (Sveriges överenskommelser med främmande
makter 1963: 39) Konventionen har till syfte att skydda alla i vilt tillstånd
levande fåglar och stadgar i sådant syfte bl. a. förbud att med vissa undantag
importera, exportera, transportera och sälja levande och dödade fåglar,
som fångats eller dödats i strid med konventionen.

Remissyttrandena

Motionärens förslag om ändring i exportföreskrifter i fråga om utförsel
av småfågelungar och småfågelägg mottas positivt av Svenska naturskyddsföreningen
och Skånes ornitologiska förening. Naturskyddsföreningen tillstyrker
förslaget men anser det önskvärt med sådan komplettering att
exportförbudet omfattar alla vilda fågelarter och deras ägg, från vilket för -

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

bud vissa undantag skulle kunna medges. Också nyssnämnda förening ansluter
sig till motionärens uppfattning men hävdar att ändringar bör vidtas
beträffande bestämmelserna för innehav och handel med alla i Sverige fridlysta
djurarter, deras ägg och ungar såväl i levande som preparerat tillstånd.

Övriga remissmyndigheter ställer sig mer eller mindre avvisande till
motionsförslaget. De flesta av dem förklarar sig dock instämma i motionens
syfte.

Statens naturvårdsnämnd och Svenska jägareförbundet uppger sig anse
att infångande av fågelungar och export av slädarna
är av obetydlig omfattning. Sveriges ornitologiska förening förklarar sig inte
ha bekant att export av småfågelungar förekommer från Sverige. Skånes
ornitologiska förening upplyser däremot att många av våra djurarter, både
fåglar och däggdjur, är starkt efterfrågade utomlands. Naturskyddsföreningen
säger att rapporter inkommit till föreningen And ett flertal tillfällen
om olovlig fångst av småfågel och att fåglar i många fall sålts utomlands.

I fråga om handel med fridlysta djur i allmänhet uppger
nyssnämnda ornitologiska förening följande.

Sedan föreningens uppmärksamhet riktats på frågan om handel med fridlysta
djurarter har föreningen undersökt i vilken omfattning sådan handel
förekommer. Museipersonal, konservatorer och andra har tillfrågats om utsträckningen
av nämnda handel och den har befunnits vara av icke ringa
omfattning.

Det sker en regelbunden import från Norge av kungsörn, havsörn och
berguv, alla tre totalfredade i Sverige, men tillåtna för jakt i Norge. Denna
import är för närvarande legal. Vid hanteringen av dylika djur i Sverige
uppges alltid, att djuren är importerade, men i många fall är de uppenbarligen
illegalt anskaffade svenska exemplar. Det är i enskilda fall oftast
omöjligt att avgöra djurens ursprung.

Vidare är många av våra svenska djurarter, både fåglar och däggdjur,
starkt efterfrågade utomlands, såväl i preparerat skick för samlare av olika
kategorier, som i levande tillstånd för djurparker och djurhandlare. Även
här uppstår svårigheter And avgörandet om legalt eller illegalt åtkomstsätt
föreligger. Förfrågningar om köp av levande och preparerade fridlysta djur
inkommer regelbundet till museer och konservatorer från utlandet. I vissa
fall innebär dessa förfrågningar rena uppmaningar till lagbrott.

Beträffande frågan om fångst och export av fågelägg uppger
nät ur vårdsnämnden, Naturskyddsföreningen, J ägareförbundet och Sveriges
ornitologiska förening att sådan fångst och export förekommer, enligt
föreningen i ej obetydlig omfattning. Jägareförbundet framhåller att exporten
inte torde vara aAf så stor omfattning beträffande småfågelägg som i
fråga om större sällsynta fågelarter, exempelvis falkar och berguv. Dessa
ägg torde emellertid enligt förbundet mycket sällan utföras öppet ur landet.

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Enbart misstanken om att fridlysta fågelarter eller deras ägg exporteras
bör enligt Naturskyddsföreningen räcka för att motivera ett exportförbud.
Ett sådant förbud uppges dessutom vara motiverat på grund av
att export av nytagna ägg kan ske under hänvisning till att de härrör från
gämla samlingar. Till stöd för uppfattningen att nya bestämmelser bör införas
beträffande innehav och handel med samtliga i Sverige
fridlysta djurarter framhåller Skånes ornitologiska förening
följande.

En skärpning av bestämmelserna även rörande handeln med fridlysta
djurarter inom landet skulle minska möjligheterna till icke önskvärd exportoch
importhantering och också effektivt minska möjligheterna till hanteringav
illegalt åtkomna djur över huvud taget. De nuvarande principerna för
naturvårds- och jaktlagstiftningen i Sverige syftar till att bevara en så artoch
individrik fauna och flora som möjligt. Det torde icke vara förenligt
med dessa principer att tillåta privat hantering och privat innehav av fridlysta
djurarter. Vetenskapliga institutioners berättigade krav på undersöknings-
och undervisningsmateriel kan lätt tillgodoses genom undantagsbestämmelser
och särskilda tillstånd. Även den lägre undervisningens behov
av viss åskådningsmateriel kan tillgodoses på enahanda sätt.

Sistnämnda förening framhåller avslutningsvis att behovet av skärpta
restriktioner rörande export och import av fridlysta djurarter, icke enbart
småfågelungar och småfågelägg, torde fordra omgående åtgärder, medan
frågan om innehav och handel med sådana arter inom landet sannolikt först
måste utredas närmare.

Generaltullstyrelsen framhåller att med nuvarande utförselkontroll
är tullverkets möjlighet att hindra utförsel av icke exporttillåtna
fågelungar och ägg begränsad. Styrelsen hänvisar först till gällande
exportbestämmelser på området samt förklarar att någon möjlighet för tullverket
att hindra utförsel av ägg och ungar av småfåglar med stöd av bestämmelserna
i jaktlagstiftningen inte föreligger. Styrelsen fortsätter:

Kontroll av att ett sådant exportförbud för ungar och ägg av småfåglar
som föreslås av motionären kommer att efterlevas torde förutsätta medverkan
av tullverket. Denna medverkan kan dock icke i någon större utsträckning
bygga på en direkt varukontroll. Tullverkets utförselkontroll är
för närvarande i huvudsak begränsad till granskning av exportdokumenten.
Kontroll av själva varan förekommer visserligen men i allmänhet endast
stickprovsvis. I regel sker dokumentgranskningen först sedan utförselvarorna
inlastats i transportmedel och ej sällan först efter dettas avgång. Det
bör framhållas, att tullverkets utförselkontroll icke är endast en fråga om
verkets övervakningsresurser utan även och framför allt en fråga om vilka
hinder och besvär, som bör få drabba varuutförseln. En varukontroll drabbar
icke endast sändningar av det varuslag som skall kontrolleras utan även
andra sändningar, som möjligen kan tänkas innehålla varor av det ifrågavarande
slaget.

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

Genom att fångstmöjligheterna är i hög grad begränsade genom gällande
jaktbestämmelser bör enligt veterinärstyrelsen vederbörande tullmyndigheter
utan speciella exportföreskrifter kunna ingripa vid utförsel av fåglar och
ägg, som åtkommits på olagligt sätt. De bestämmelser som reglerar veterinärstyrelsens
verksamhetsområde, t. ex. djur skyddsbestämmelserna eller veterinära
utförselkungörelsen, synes styrelsen mindre lämpade att förses med
föreskrifter om förbud mot ifrågavarande utförsel.

Flera remissmyndigheter antyder i sina yttranden hur de anser att man
bör söka komma till rätta med det i mo!tione(n påtalade
missförhållandet. Naturvårdsnåmnden säger att, då i
praktiken ett exportförbud skulle bli verkningslöst, man är hänvisad till
exempelvis intensifierad upplysning och en skärpt kontroll av jaktförfattningarnas
efterlevnad. Jägareförbundet finner att en cirkulärskrivelse i frågan
till myndigheter, som kan komma i kontakt med utförseln ur landet av
fridlysta fåglars ägg och ungar, skulle kunna vara av viss betydelse. I denna
skrivelse skulle enligt förbundet anges att polisanmälan omedelbart skall
göras vid fall av utförselförsök, om exportören inte kan förete handling utvisande
att äggen eller ungarna åtkommits på laglig väg. Enligt Sveriges
ornitologiska förening bör missförhållandet lämpligen beivras genom skärpta
bestämmelser i jaktlagstiftningen. En dubbel kriminalisering av den olovliga
hanteringen genom straffsanktionerat exportförbud synes föreningen
obehövlig.

Utskottet

Motionären framhåller att en aktiv naturvård bör inriktas på att bevara
bl. a. vår djurvärld. Med utgångspunkt härifrån behandlas i motionen frågan
om utförsel av småfågelungar och småfågelägg. Motionären anför att
många av våra vildfåglar, bl. a. sångfåglar, går som export till utländska
burfågelmarknader. Vidare utförs småfågelägg för avsättning till utländska
samlare. Ersättningen synes vara relativt hög, och man har därför enligt
motionären att räkna med en alltmer utbredd jakt på fåglarna. Eftersom
varken gällande exportföreskrifter eller jaktlagens bestämmelser på området
är tillräckligt effektiva hemställer motionären att i exportföreskrifterna
intages ett stadgande som förbjuder handelsverksamhet med småfåglar
och deras ägg.

Bland remissmyndigheterna råder delade meningar om i vilken omfattning
export av förevarande fåglar och ägg förekommer. Det synes emellertid
vara klarlagt att utförsel åtminstone i viss utsträckning äger rum.

Enligt nuvarande bestämmelser får fåglar, som inte särskilt uppräknats
i fridlysningsbestämmelserna, i princip inte jagas, dödas eller fångas under
tiden fr. o. in. den 1 mars t. o. m. den 31 augusti. Inte heller är det tillåtet att

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 53 år 1967

ta eller förstöra sådan fågels ägg och bo under denna tid. Till denna grupp
av fåglar hör de flesta av våra vanligaste flyttfåglar, som i regel lämnat landet
före den 1 september, men även åtskilliga övervintrande arter. De senare
kan därför lagligen jagas under hösten och vintern liksom deras bon kan
obestraffat plundras. Genom den av utskottet denna dag tillstyrkta propositionen
angående ändringar i jaktlagstiftningen läggs nu fridlysningssystemet
om så att bl. a. alla vilda fåglar blir fridlysta i princip och jakt tillåten
endast efter särskilda arter och under bestämda jakttider. Härigenom får
dessa övervintrande och även nyinflyttade arter ökat skydd. Man kan hoppas
att denna reform på längre sikt kan medföra ökad respekt för bl. a. fågellivet.
På så sätt kommer syftet med motionen att i viss utsträckning tillgodoses
även utöver det ökade direkta fridlysningsskyddet för vissa arter.

I fråga om motionärens förslag om exportförbud på området synes ett
sådant mot bakgrund av vissa remissyttranden, bl. a. generaltullstyrelsens,
inte få någon större effekt vare sig bestämmelser utfärdas exempelvis om
varukontroll eller om granskning av handlingar utvisande laga åtkomst. Den
ringa vinst man möjligen kan uppnå genom ökad kontroll från tullverkets
sida torde inte motivera det ökade arbetet för till] personalen och det besvär,
som härigenom drabbar den övriga varuförseln. För att bättre komma till
rätta med ifrågavarande missförhållande torde man, som naturvårdsnämnden
framhåller, vara hänvisad till sådana åtgärder som intensifierad upplysning
och ökad kontroll av jaktförfattningarnas efterlevnad.

Vid nu angivna förhållanden får utskottet hemställa

att motionen II: 300 icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 31 oktober 1967

På tredje lagutskottets vägnar:

ERIK ALEXANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Alexander son (fp), Göran Karlsson (s),
Erik Jansson (s), Nils-Eric Gustafsson* (ep), Åkesson (fp), Herbert Larsson*
(s), fru Landberg (s) och herr Svenungsson* (h);

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp* (s), Nyberg* (fp),
fru Torbrink (s), herrar Grebäck (ep), Hedin (h), Persson i Tandö* (s),
From (fp) och Hammarberg (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 67
714915