Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1967

1

Nr 74

Utlåtande i anledning av väckta motioner i narkotikafrågan.

Andra lagutskottet har behandlat sju inom riksdagen väckta, till lagutskott
hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:358 av herr Sveningsson m.fl. samt
II: 439 av fru Heurlin in. fl. angående möjligheterna till ingripande mot underårig
narkotikamissbrukare,

2) de likalydande motionerna I: 444 av fru Hamrin-Thorell och 11:560
av herr Gustafsson i Borås om receptbeläggning av injektionssprutor,

3) motionen 11:231 av herrar Hedlund och Ohlin angående narkotikaproblemet,

4) motionen II: 792 av fröken Ljungberg m.fl. om receptbeläggning av
injektionssprutor, samt

5) motionen II: 794 av herrar Norrby och Börjesson i Falköping om nykterhetsnämnds
befogenhet vid bekämpande av narkotikamissbruk.

I motionen II: 231 behandlas även vissa anslagsfrågor. I dessa delar (punkterna
b) och c) i hemställan) har motionen hänvisats till statsutskottet
(utlåtande nr 209).

Motionsyrkandena

I motionerna I: 358 och II: 439 yrkas, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte hemställa om förslag till bestämmelser om möjlighet till ingripande
mot underåriga narkotikamissbrukare på ett tidigare stadium än nu
gällande lag medger». Av motionernas motivering framgår, att den lag som
åsyftas är barnavårdslagen.

I motionerna I: 444 och II: 560 yrkas, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t hemställa om åtgärder för receptbeläggning av injektionssprutor».

I motionen II: 231 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta

dels »att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en parlamentarisk utredning
med uppgift att skyndsamt framlägga förslag om olika former av försöksverksamhet
på vårdområdet samt förslag om åtgärder för att få till stånd
en organisation för narkomanvården och förslag till åtgärder på det straffrättsliga
området»,

dels »att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t vidtager
åtgärder på det internationella planet för att åstadkomma en begränsning
av tillverkningen av narkotiska och därmed jämställda preparat med sikte på
en internationell kvantitetskontroll»,

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 samt. 2 avd. Nr 74

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1967

dels ock »att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att upplysningsverksamhet
om narkotika omgående startas vid skolor och militär förband».

I motionen II: 792 yrkas, »alt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
hemställa att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder att försäljning
av injektionssprutor och kanyler koncentreras till apoteken och att de där
endast får försäljas mot recept».

I motionen II: 79i yrkas, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla om skyndsam översyn av nykterhetsvårdslagen eller motsvarande
åtgärd så att nykterhetsnämnderna ges befogenhet att aktivt medverka i
arbetet att bekämpa narkotikamissbruk».

Beträffande de skäl motionärerna åberopar till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna II: 439, I: 444, II: 231, II: 792 och II: 794.

Utredningsarbete, man.

Medicinalstyrelsen tillsatte genom beslut den 18 juni 1965 en expertgrupp
för undersökning rörande narkotikamissbruket. I en promemoria den 26
januari 1966 sammanfattade expertgruppen sina överväganden beträffande
kartläggning av missbruket, vård, prevention och förslag till undersökningar.
Genom medicinalstyrelsens beslut den 28 januari och 11 mars 1966 ombildades
expertgruppen under namnet narkomanvårdskommittén. Kommittén tillsatte
fyra arbetsgrupper, nämligen socialmedicinska gruppen, tekniskdiagnostiska
gruppen, juridiska gruppen och vårdgruppen. Till kommittén
har, för att tagas under övervägande vid fullgörande av kommitténs uppdrag,
överlämnats bl. a. riksdagens skrivelse den 22 november 1966, nr 324, i anledning
av väckta motioner angående behandlingen av narkotikamissbrukare
in. m. Skrivelsen avsåg andra lagutskottets utlåtande nr 61 år 1966, som godkänts
av riksdagen. I utlåtandet uttalade utskottet på anförda skäl bl. a.,
att det syntes utskottet angeläget att straffbestämmelserna i narkotikaförordningen
utan dröjsmål blev föremål för översyn. I vårdfrågan hänvisade
utskottet till narkomanvårdskommitténs arbete samt framhöll bl. a., att
det var angeläget att en promemoria, som kommittén skulle framlägga inom
en nära framtid efter utskottsutlåtandet, och som skulle innehålla en preliminär
bedömning av vilka åtgärder som syntes erforderliga i nämnda fråga,
utan tidsutdräkt föranledde de åtgärder, som kunde företagas utan ytterligare
utredning.

Den 7 mars 1967 överlämnade kommittén sitt första betänkande, Narkotikaproblemet,
del I, med underrubriken Kartläggning och vård (SOU
1967:25). Beträffande vården av läkemedelsmissbrukare anser kommittén
att denna främst är en uppgift för psykiatrin. Det är enligt kommitténs uppfattning
ej lämpligt att bygga upp en fristående vårdorganisation för läkemedelsmissbrukare
vid sidan av den egentliga sjukvården, i analogi med
t. ex. nykterhetsvården. Tvärtom anser kommittén det vara att föredraga
att läkemedelsmissbrukare så långt möjligt vårdas tillsammans med övriga

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1967

patienter. Kommittén anser sålunda att missbrukare liksom nu bör i stor
utsträckning erhålla hjälp genom de existerande psykiatriska vårdmöjliglieterna.
För dem som inte kan anpassa sig till denna vårdmiljö föreslår
kommittén särskilda åtgärder. Dessa baserar sig på uppfattningen att den
öppna vården av läkemedelsmissbrukare måste stödjas av slutna psykiatriska
enheter med tillgång till välutrustade kliniska laboratorier. Därutöver
är en effektiv eftervård oundgängligen nödvändig. I ett avsnitt beträffande
bestämmelser om användande av tvång vid vård av läkemedelsmissbrukare
finner kommittén att lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa
fall samt barnavårdslagen synes ge erforderliga tvångsmöjligheter; kommittén
finner därför ej skäl nu föreslå ytterligare tvångslagstiftning.

I sitt andra betänkande, Narkotikaproblemet, del II, dagtecknat den 28 juni
1967 behandlar narkomanvårdskommittén Kontrollsystemet (SOU 1967: 41).
Betänkandet behandlar främst utformningen av lagstiftningen beträffande
narkotika och andra beroendeframkallande medel samt behovet av ökade
resurser för tullverket och de rättsvårdande myndigheterna. Såvitt gäller
lagstiftningsfrågorna har kommittén övervägt författningarnas utformning
och preciserat de punkter på vilka en kompletterad eller ändrad lagstiftning
synes erforderlig. I betänkandet finns bl. a. ett avsnitt om den internationella
kontrollen av narkotika samt ett avsnitt om kontroll beträffande injektionssprutor
och kanyler.

I svar på en interpellation i första kammaren av herr Holmberg har chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, den 22 november 1967 anfört,
att remissbehandlingen av narkomanvårdskommitténs båda första betänkanden
nu är avslutad och att arbete pågår med proposition på grundval av
dessa betänkanden. Statsrådet Aspling räknar med att kunna remittera förslag
i ämnet till lagrådet under hösten vid sådan tidpunkt, att propositionen
kan avlämnas vid början av kommande riksdag.

Beträffande narkomanvårdskommitténs fortsatta arbete har utskottet
inhämtat följande. I sitt avslutande delbetänkande avser narkomanvårdskommittén
att redovisa en rad främst socialmedicinska undersökningar om
missbrukets utbredning och karaktär. Kommittén avser vidare att ytterligare
behandla frågor om prevention (bl. a. upplysning och attitydpåverkan) och
vård, varvid kommittén särskilt ämnar ägna uppmärksamhet åt en samordning
av de olika åtgärderna.

Utskottet

I förevarande motioner behandlas olika frågor av det komplex, som narkotikaproblemet
utgör.

Vid föregående års riksdag godkändes andra lagutskottets utlåtande nr 61,
i vilket behandlades frågor rörande vård av personer som missbrukar narkotika
samt vissa straffrättsliga frågor. Utskottet fann det angeläget att

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 74 år 1967

straffbestämmelserna i narkotikaförordningen utan dröjsmål blev föremål
för översyn. Sedan nu narkomanvårdskommittén behandlat denna fråga och
kommitténs förslag remissbehandlats, förväntar utskottet att Kungl. Maj :t,
såsom förutskickats, kommer att avlämna proposition i ämnet vid början
av 1968 års riksdag. Det är även angeläget att såväl andra preventionsfrågor
som vårdfrågan snarast blir föremål för riksdagens prövning. Även dessa
frågor kommer, enligt vad som upplysts, att tas upp till behandling i propositionen.
Härutöver är att påpeka, att narkomanvårdskommittén i sitt
fortsatta arbete kommer att ytterligare behandla frågan om prevention och
vård, varvid kommittén särskilt kommer att ägna uppmärksamhet åt en
samordning av de olika åtgärderna.

Med hänsyn till den väntade propositionen bör riksdagen inte nu ta ställning
till de konkreta frågor, som behandlas i motionerna. Enligt utskottets
mening bör motionerna, såvitt de hänvisats till lagutskott, därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 358 och II: 439,

2) motionerna I: 444 och II: 560,

3) motionen II: 231, såvitt nu är i fråga,

4) motionen II: 792, samt

5) motionen II: 794,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 december 1967

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Carlqvist (s), herr Lars
Larsson (s), fru Hamrin-Tliorell (fp), herrar Edström (fp), Wanhainen
(s)*, Blomquist (h) och fru Elvy Olsson (ep);

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall (fp), fru Ekendahl
(s)*, herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström (h), herr Johansson
i Södertälje (s)*, fru Svensson (s), herrar Jonsson (fp) och Göransson
(s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM 67
715020