Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967
1
Nr 73
Utlåtande i anledning av väckt motion om reducering av den negativa
marginaleffekten av vissa sociala förmåner.
Andra lagutskottet har behandlat en inom andra kammaren, till lagutskott hänvisad
motion, nr II :445, av herrar Norrby och Ståhl, i vilken hemställts ”att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en allmän översyn snarast
göres av bestämmelserna för sociala förmåner så att negativa marginaleffekter av
det slag som exemplifierats i motionen reduceras eller om möjligt elimineras”.
Motionen
I motionen anförs bl. a. följande:
De flesta inkomstprövade sociala förmåner ger en gränsfallseffekt som kan kallas
”negativ marginalinkomst”. Då en förmånstagare genom nominell eller fiktiv ökning
av sin förmånsgrundande inkomst passerar den övre gränsen för den aktuella förmånen
blir ibland minskningen i förmånen större än nettoinkomstökningen (realinkomstökningen
efter marginalskatt). Liknande effekter kan uppstå pa grund av
alltför låsta gränser av annat slag än ekonomiska.
Sedan motionärerna belyst problemet med ett par fall avseende familjebostadsbidrag
samt erinrat om den marginaleffekt som drabbar en folkpensionär med kommunalt
bostadstillägg, då han uppbär sidoinkomster, fortsätter de:
Mjukare avtrappning av förmåner vid inkomstökning samt indexreglering är två
metoder att reducera verkan av den ”negativa marginalinkomsten”. Viss dispensmöjlighet
från gällande bidragsbestämmelser och systematisk hänsyn till ändrade
skatteregler kan också övervägas.
Vi anser att en allmän översyn snarast bör göras av bestämmelserna för de sociala
förmåner som är inkomstprövade eller eljest ger påtagliga marginaleffekter.
Aktuella bestämmelser
Bestämmelser om inkomstprövade sociala förmåner förekommer i ett stort antal
författningar, bl. a. följande:
1) lagen den 25 maj 1962 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension,
2) lagen den 25 maj 1962 angående införande av lagen om allmän försäkring,
såvitt avser änkepension efter man som avlidit före den 1 juli 1960,
3) kungörelsen den 24 maj 1957 om familjebostadsbidrag,
4) familjebidragsförordningen och familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946,
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 sarnl. 2 avd. Nr 73
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967
5) studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964,
6) studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 samt
7) arbetsmarknadskungörelsen den 3 juni 1966.
Utöver förmåner enligt dessa författningar förekommer åtskilliga förmåner som
är inkomstprövade, antingen så att erhållandet av förmånen är beroende av den
enskildes inkomst eller att avgiften för förmånen graderas efter inkomsten. Sådana
förmåner förekommer inom den statsunderstödda kommunala bamstugeverksamheten,
ferieverksamheten för barn och husmödrar samt den sociala hemhjälpen.
Utskottet
I förevarande motion hemställes om en allmän översyn av bestämmelserna om sociala
förmåner som är inkomstprövade eller eljest ger påtagliga marginaleffekter. Enligt
motionärernas mening kan de nuvarande reglerna leda till att vid ökning av
inkomsten förmånen minskas med större belopp än som svarar mot nettoinkomstökningen.
Översynen bör bedrivas med sikte på att reducera eller eliminera sådana negativa
marginaleffekter.
Som framgår av redogörelsen ovan har motionsyrkandet aktualitet för ett stort
antal sociala förmåner. Bestämmelser om dessa förekommer i ett flertal författningar
av sinsemellan oberoende karaktär, varav en del har tillkommit utan riksdagens
medverkan. Som regel torde bestämmelserna vara konstruerade på sådant sätt att
någon negativ marginaleffekt inte uppstår vid tillämpningen. I förevarande sammanhang
får bestämmelserna emellertid inte ses fristående utan måste betraktas i förening
med gällande beskattningsregler. Den negativa effekt som motionärerna påtalar torde
vara resultatet av en samtidig reduktion av den inkomstprövade sociala förmånen
och en ökning av inkomstskatten. Summan av reduceringen på förmånssidan och
ökningen på skattesidan kan, såsom motionärerna anfört, i vissa fall överstiga inkomstökningen.
En folkpensionär som erhåller hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg
kan drabbas av en sådan effekt, om han skaffar sig sidoinkomster. Riksdagen
har tidigare i år uttalat att det är angeläget att i möjligaste mån undanröja de ogynnsamma
verkningarna av det nuvarande bidrags- och beskattningssystemet i sådana
fall och hos Kungl. Maj:t hemställt om skyndsam utredning av frågan (bevillningsutskottets
betänkande nr 2). Riksskattenämnden har också utfärdat nya anvisningar
till ledning för taxeringsmyndigheterna angående extra avdrag för väsentligen nedsatt
skatteförmåga för folkpensionärer. Även andra fall än de nu nämnda kan förekomma
där gällande bidrags- och beskattningsregler kan medföra oförmånliga följder
för den enskilde. Att komma till rätta med samtliga dessa fall genom en allmän
översyn av det slag motionärerna förordar är enligt utskottets mening knappast
möjligt. Om behov av översyn av reglerna om inkomstprövade förmåner anses föreligga,
får detta behov i princip tillgodoses beträffande varje förmån för sig. Denna
ordning har hittills följts och är för närvarande aktuell i fråga om familjebostadsbidragen.
Andra lagutskottets utlåtande nr 73 år 1967 3
Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att förevarande motion, 11:445, inte måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 7 december 1967
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand (s)*, fru Garlqvist (s), herrar Lars Larsson
(s)*, Edström (fp), Dahlberg (s), Blomquist (h), fru Elvy Olsson (ep) och
herr Wirtén (fp);
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Lundberg (s)w, Rimmerfors
(fp), fru Ekendahl (s)*, herr Gustavsson i Alvesta (ep), fröken Wetterström
(h), herr Johansson i Södertälje (s)* och fru Svensson (s).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.