Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967
1
Nr 72
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utländsk studerandes
rätt till studiemedel.
Andra lagutskottet har behandlat en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad
motion, nr 11:803, av herrar Thylén och Nordgren.
I motionen har hemställts, ”att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
att riksdagen förelägges förslag om mer precisa bestämmelser angående utländska
studenters rätt att erhålla studiemedel.”
Beträffande de skäl motionärerna anfört hänvisas till motionen.
Utskottet har i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver inhämtat yttrande
över motionen av centrala studiehjälpsnämnden.
Gällande regler m.m.
Studerande vid universitet och högskolor och vissa postgymnasiala utbildningslinjer
kan enligt studiemedelsförordningen erhålla studiemedel. Dessa beräknas för
varje termin till 70 procent av basbeloppet, som f.n. är 5 700 kr. För minderårigt
barn tillkommer barntillägg med 12,5 procent av basbeloppet. Har den studerande
eller, om han är gift, maken inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen enligt
särskilda regler. Av studiemedlen utgör för studerande, som är berättigad till oreducerat
belopp, 1 750 kr. studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och utan
återbetalningsskyldighet. Resten av studiemedlen skall återbetalas efter särskilda
regler. Studiemedel beviljas av lokala studiemedelsnämnder vars beslut kan överklagas
till centrala studiehjälpsnämnden.
Studiemedel utgår enligt 5 § studiemedelsförordningen till svenska medborgare
och till utlänningar som är bosatta i Sverige. En utlänning har dock inte rätt till
studiemedel om han bosatt sig i Sverige i huvudsakligt syfte att få utbildning.
Bestämmelsen om utlänningar i studiemedelsförordningen, som trädde i kraft den
1 januari 1965, har övertagits oförändrad från det tidigare gällande låne- och stipendiesystemet.
Centrala studiehjälpsnämnden har i tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen
föreskrivit att kravet på bosättning i riket skall anses uppfyllt då vederbörande
är kyrkobokförd i svensk församling. Utländsk medborgare får vid ansökan
om studiemedel lämna särskilda uppgifter om orsaken till bosättningen i Sverige
och om han avser att kvarstanna här efter utbildningen.
Centrala studiehjälpsnämnden har i januari 1967 framlagt resultatet av eu undersökning
beträffande de utländska medborgare och statslösa som ansökt om studiemedel
under tiden 1 januari 1965—30 juni 1966. En motsvarande undersökning har
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 72
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967
gjorts av studiehjälpen enligt studiehjälpsreglementet och förordningen om förlängt
barnbidrag. Undersökningarna igångsattes mot bakgrunden av en ökning av antalet
utländska studerande och till dem utgående studiestöd. En ytterligare orsak till
undersökningen var konstaterade olikheter i praxis hos de fem studiemedelsnämnderna.
Undersökningen beträffande studiemedel visar att 986 utlänningar ansökt om studiemedel
under tiden 1 januari 1965—30 juni 1966 (3 terminer) och att 95 procent
av dessa beviljats sådana medel. Totalt har under de tre terminerna utgått i studiebidrag
1,8 milj. kr. och i återbetalningspliktiga studiemedel 4,5 milj. kr. Av de sökande
faller 33,4 procent eller 329 stycken på studerande från de övriga nordiska
länderna med övervikt för finska medborgare. Dessa svarade för 20,4 procent av alla
sökande.
Undersökningen visar vidare att av dem som beviljats studiemedel 71 procent
vistats i Sverige mer än ett år innan ansökan om medel gjordes. Motsvarande siffra
för dem som vistats här mindre än en månad var 5,3 procent.
Remissyttrandet
Centrala studie hjälpsnämnden anför i sitt den 17 mars 1967 dagtecknade yttrande,
att nämnden i fråga om utlänningars rätt till studiemedel hållit överläggningar med
arbetsgruppen för invandrarfrågor. Ytterligare överläggningar planerades med vissa
andra myndigheter och organ som handlägger frågor i anslutning till utlännings
vistelse, arbete eller studier här i Sverige. Nämnden framhåller vidare.
Bland de frågor som måste tillmätas vikt är angelägenheten att skapa garanti
för att de utländska studenter, som skall ha rätt till studiestöd, besitter tillräckliga
kunskaper i svenska språket och eljest har förutsättningar för att på ett tillfredsställande
sätt kunna fullfölja sina studier. Utlänning som har sådan förutbildning, att
han äger rätt till inskrivning vid sitt hemlands universitet, mottages också vid
svenskt universitet. Det är emellertid klart, att den utländska förutbildningen inte
alltid ger samma förutsättningar för möjligheten att med framgång bedriva svenska
akademiska studier som en svensk studentexamen normalt ger.
Beti''äffande studerande från andra nordiska länder anför nämnden.
I detta sammanhang kan det erinras om den resolution som i fråga om önskvärdheten
att finna ett möjligast enhetligt system för ”stipendier” för hela Norden
antogs vid det åttonde nordiska undervisningsministermötet i Oslo 2—4 februari 1959.
Mötet antog i resolution i saken bl.a:, följande uttalande: ”Studenter och skolelever,
som erhåller stipendier eller lån i sitt hemland, kan efter närmare fastställda regler
behålla dessa förmåner också vid studier eller skolgång i annat nordiskt land”. Sverige
och Norge har ratificerat resolutionen.
Avslutningsvis yttrar centrala studiehjälpsnämnden att nämnden sedan ovan omtalade
överläggningar slutförts kommer att överväga att utfärda de tillämpningsföreskrifter
till studiemedelsförordningen som nämnden finner önskvärda i ifrågavarande
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967
avseende. Skulle dessa överväganden resultera i att nämnden ej anser sig kunna utfärda
sådana föreskrifter var det nämndens avsikt att hos Kungl. Maj:t föreslå ändringar
i eller tillägg till gällande författningsbestämmelser.
Framställning hos Kungl. Maj:t
Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 26 oktober hemställt att Kungl.
Maj:t måtte meddela klarare och entydigare regler, som ger de tillämpande myndigheterna
bättre vägledning vid handläggningen av frågor om studiesocialt stöd
till studerande som icke är svenska medborgare.
Nämnden anför i skrivelsen bl.a., att nämnden själv vid handläggningen av
besvärsärenden känt stor tveksamhet om hur praxis bör utformas. Nämnden har därför
inte förmått åstadkomma en fast och entydig praxis på området. I skrivelsen påpekas
vidare att studiemedelssystemet fått vissa invandringspolitiska konsekvenser
eftersom studerande som har studiemedel i allmänhet ej får vägras upphållstillstånd
i riket. Centrala studiehjälpsnämnden riktar uppmärksamheten på de problem som
sammanhänger med de utländska studerandes anpassning till svenska förhållanden
och bristande kunskaper i svenska språket. I det sammanhanget uttalar nämnden
sin tillfredsställelse över att universitetskanslersämbetet skall utreda frågan om undervisning
i svenska för icke svensktalande studerande m.fl. Nämnden framhåller att
stödet under tiden för sådan undervisning bör utgå i annan form än studiemedel. I
skrivelsen anföres avslutningsvis att antalet utländska studerande från vårterminen
1967 till vårterminen 1970 kan beräknas öka från 1 140 till 3 830. Behovet av studiemedel
kommer i så fall att öka från ca 7,1 milj. kr. till ca 25,7 milj. kr. för läsår
räknat.
Utskottet
Studiemedel utgår enligt studiemedelsförordningen till svenska medborgare och
till utlänningar som är bosatta i riket. För utlänning gäller dock den inskränkningen
att han ej har rätt till studiemedel om han bosatt sig här i riket i huvudsakligt syfte
att få utbildning. Enligt en av centrala studiehjälpsnämnden utfärdad tillämpningsföreskrift
skall kravet på bosättning i riket anses uppfyllt om vederbörande är kyrkobokförd
i svensk församling.
I förevarande motion yrkas att riksdagen skall begära att Kungl. Maj:t lägger
fram förslag till mer precisa bestämmelser angående utländska studerandes rätt att
erhålla studiemedel. Oklarheten i nuvarande bestämmelser har enligt motionärerna
lett till bl. a. att praxis varierar mellan de lokala studiemedelsnämnderna.
Centrala studiehjälpsnämnden har i framställning den 26 oktober i år till Kungl.
Maj: t tagit upp det problem som motionärerna aktualiserat. Liksom i motionen
framhålles att bestämmelsen att den studerande inte skall ha bosatt sig här i landet
i huvudsakligt syfte att vinna utbildning visat sig svår att tillämpa. Svårigheterna
hänför sig i huvudsak till de fall då en utlänning invandrar till Sverige i samband
med att han börjar studera här. I sådana fall uppstår frågan vad som skall anses
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 72 år 1967
vara det huvudsakliga syftet med hans bosättning här. Enligt centrala studiehjälpsnämnden
synes denna fråga icke kunna besvaras enbart genom cn tolkning av studiemedelsförordningens
bestämmelser. Nämnden anser sig inte heller ha kunnat
utforma en entydig praxis i det aktuella hänseendet. Nämnden framhåller vidare
att antalet utlänningar som studerar i Sverige ökar starkt och att ökningen i betydande
grad hänför sig till utlänningar, som bosatt sig här kort tid före studiernas
början. I skrivelsen pekas på olika problem som hänger samman med de utländska
studerandenas vistelse i Sverige. Framställningen mynnar ut i en begäran att Kungl.
Maj :t skall utforma klarare och entydigare regler, som ger de tillämpande myndigheterna
bättre vägledning vid handläggningen av frågor om studiesocialt stöd till
studerande som icke är svenska medborgare.
Den i motionen behandlade frågan har alltså genom centrala studiehjälpsnämnden
redan aktualiserats hos Kungl. Maj:t. Med hänsyn härtill är det inte erforderligt
med något initiativ från riksdagens sida. Utskottet får således hemställa
att förevarande motion, II :803, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 5 december 1967
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist (s), fru Hamrin-Thorell (fp)*, herrar
Edström (fp), Wanhainen (s)*, Blomquist (h), Högström (s)* och fru Elvy Olsson
(ep)*;
från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall (fp), fröken Wetterström
(h)*, herr Bengtsson i Varberg (s), fröken Sandell (s), herrar Fredriksson (s)*,
Johansson i Skärstad (ep), Göransson (s) och Ullsten (fp)*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Victor Pettersons Bokindustri AB, Stockholm 1967