Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967
1
Nr 59
Utlåtande i anledning av väckta motioner om förtidspension åt hemmadöttrar
m.m.
Andra lagutskottet har behandlat sex inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade
motioner.
1) Motionerna 1:626 av herr Larsson, Thorsten, m. fl. och 11:562 av herr Josef son
i Arrie, m. fl.
I motionerna behandlas problem som rör s.k. trotjänare. Sådana personer har ofta
lång anställningstid hos en arbetsgivare. Lönen är i regel låg. Motionärerna tar upp
de försörjningsproblem som uppstår för en trotjänare då arbetsgivaren avlider. Trotjänaren
har då enligt motionärerna ofta uppnått en så hög ålder att en ny anställning
knappast är tänkbar.
I motionerna hävdas att den berörda gruppens grundtrygghet bör ordnas inom
socialförsäkringens ram och det yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall
anhålla att motionerna överlämnas till pensionsförsäkringskommittén för övervägande
av åtgärder.
2) Motionerna 1:628 av fru Olsson, Elvy, samt 11:782 av herrar Boo och Larsson
i Borrby.
I motionerna behandlas det försörjningsproblem som kan uppstå för hemmadöttrar
efter föräldrarnas död. Motionärerna vill utreda möjligheten att ge avkall på de
medicinska kraven i fråga om rätten till förtidspension till hemmadöttrar som svårligen
kan gå ut på den allmänna arbetsmarknaden. I motionerna yrkas ”att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning angående de s. k. hemmadöttrarnas
problem, i synnerhet frågan om förtidspension i enlighet med vad i motionen
anförts.”
3) Motionerna 1:631 av herr Olsson, Johan, och herr Wikberg samt 11:785 av
herr Eriksson i Bäckmora m. fl.
I motionerna tas upp samma problem som i motionerna 1:628 och 11:782 och
samma lösning anvisas i fråga om vidgad användning av förtidspensioneringen. Motionärerna
yrkar ”att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning
angående förtidspension åt hemmadöttrar i enlighet med vad i motionen anförts”.
Vissa bestämmelser m. m.
Den allmänna pensioneringen
Enligt lagen om allmän försäkring utgår ålderspension från folkpensioneringen och
tilläggspensioneringen i princip fr. o. m. den månad den försäkrade fyller 67 år.
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 9 saml. 2 avd. Nr 59
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967
På framställning av den försäkrade kan ålderspensionen utgå tidigare, dock tidigast
fr. o. m. den månad då han uppnår 63 års ålder. Försäkrad, som äger rätt till
såväl folkpension som tilläggspension, har inte rätt till sådant förtida uttag med
mindre framställningen avser båda pensionsdelarna. Uttages ålderspensionen i förtid
minskas pensionen med 0,6 % för varje månad som då pensionen börjar uttagas
återstår till den månad då den försäkrade fyller 67 år. Tilläggspensionen är
ställd i direkt relation till den försäkrades förvärvsinkomster under hans aktiva tid,
medan folkpensionen utgår oberoende härav.
Den som ej fyllt 67 år kan ha rätt till förtidspension från folkpensioneringen och
tilläggspensioneringen om hans arbetsförmåga till följd av sjukdom, psykisk efterblivenhet,
vanförhet eller annat lyte är nedsatt med minst hälften och nedsättningen
kan anses varaktig. För tilläggspensioneringens del fordras att den försäkrade tillgodoräknats
pensionspoäng för tid före det år varunder pensionsfallet inträffar. Frågan
om rätt till förtidspension prövas i första instans av försäkringskassans pensionsdelegation.
Förtidspensionens storlek graderas efter arbetsförmågans nedsättning.
Saknas arbetsförmåga eller är denna endast ringa utgår hel förtidspension. Är arbetsförmågan
nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften utgår två
tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall — arbetsförmågan i princip nedsatt
med minst hälften men ej med två tredjedelar — utgår en tredjedel av hel förtidspension.
Vid invaliditetsbedömningen skall inte endast medicinska utan även andra
faktorer beaktas. Man skall sålunda beakta samtliga de omständigheter som i det
enskilda fallet påverkar vederbörandes möjligheter att utnyttja den återstående arbetsförmågan,
såsom ålder, krafter, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och bosättningsförhållanden.
Även det lokala arbetsmarknadsläget — liksom arbetsmarknadsläget
i stort — har sin betydelse.
Ålderspension och hel förtidspension från folkpensioneringen till en ensam ålderspensionär
utgår f. n. med 86,5 procent av basbeloppet, som för oktober 1967 fastställts
till 5 700 kr. Härtill kommer kommunalt bostadstillägg, som är behovsprövat.
Socialhjälp
Enligt socialhjälpslagen har den som på grund av ålderdom, lyte eller i övrigt
bristande krafter inte kan försörja sig genom arbete rätt att genom den kommunala
socialnämnden få ekonomisk hjälp, socialhjälp, till sitt livsuppehälle och till den vård
han behöver. Rätt till socialhjälp föreligger även för barn under 16 år och för personer
som för att återfå hälsan är i behov av att avhålla sig från arbete. Även i
andra fall kan socialhjälp lämnas, men det är då fråga om ett frivilligt kommunalt
åtagande. Socialnämnden är skyldig att se till att hjälpbehövande, som är i behov av
vård, erhåller sådan. Vården kan beredas i enskilt hem, på sjukhus, ålderdomshem
osv.
Socialnämnden har enligt 6 § socialhjälpslagen ganska vidsträckt skyldighet att
tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar i frågor som har samband med
nämndens verksamhet. Nämnden skall också lämna bistånd i personliga angelägenheter.
Sådan hjälp skall lämnas även om det ej föreligger behov av ekonomisk hjälp.
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967
Åtgärder av arbetsmarknadspolitisk natur
Inom ramen för den allmänna arbetsmarknadspolitiken vidtages åtskilliga åtgärder
av betydelse för hemmadöttrar. Särskilt betydelsefullt är arbetsanskaffning genom
arbetsförmedlingarna. Vidare kan nämnas åtgärder för utbildning och omskolning,
beredande av skyddad sysselsättning eller vidtagande av arbetsvårdande åtgärder i
övrigt. Arbetsvärden har betydelse även vid bedömning av rätten till förtidspension.
Företrädare för arbetsvärden äger närvara vid sammanträde med pensionsdelegation.
Det förutsättes att möjligheter till rehabilitering däribland arbetsvårdande
åtgärder undersöks, innan förtidspension beviljas.
I prop. 1966:52 angående riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken föreslås vissa
åtgärder för att förbättra de äldres sysselsättningsmöjligheter. Bl. a. föreslås förbättringar
inom omskolnings- och yrkesutbildningsverksamheten. Dessutom vill man
bygga ut ett system med provanställning.
Utredningen om kontant stöd vid arbetslöshet — KS A-utredningen — har i ett
nyligen avgivet betänkande (stenc. 1967:3 inrikesdep.) framlagt vissa förslag till
stödformer för äldre arbetstagare som träffas av särskilda omställningssvårigheter på
arbetsmarknaden. Utredningen har bl. a. föreslagit att ett särskilt omställningsbidrag
om 700 kr. i månaden jämte vissa tillägg skall inrättas. Detta bidrag skall kunna
utgå till arbetslös arbetstagare som är oförhindrad att åta sig arbete och som fyllt
60 år. I vissa fall skall dock 60-årsgränsen kunna underskridas. Som ytterligare
villkor föreslås att bidragssökanden skall ha haft sin huvudsakliga försörjning genom
avlönat arbete för annans räkning minst 24 månader under en treårsperiod före
arbetslöshetens början.
1963 års cirkulär till socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen
Socialpolitiska kommittén redovisade i december 1962 (stenc. 1963:2 socialdep.)
vissa undersökningar och förslag om hemmadöttrarna. Vissa delar av utredningen
redovisas i det följande. I anledning av kommitténs förslag utfärdade Kungl. Maj:t
ett cirkulär (SFS 1963:698) i vilket anföres.
Kungl. Maj:t vill härmed göra socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen
uppmärksamma på vad socialpolitiska kommittén anfört och framhålla vikten av
att de aktivt medverka för att hjälpa ifrågavarande hemmadöttrar, särskilt i det läge
som uppstår då hemmadöttrarnas vårduppgift bortfaller exempelvis till följd av att
den vårdade personen intages på vårdinrättning eller avlider. Det åligger socialstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen att meddela de råd och anvisningar som må
finnas erforderliga för ändamålet.
Tidigare behandling
Riksdagen har åtskilliga gånger under de senaste tio åren behandlat problem som
rör hemmadöttrarnas situation. En utförlig redovisning härför återfinns i andra lagutskottets
utlåtande 1966:35 till vilket hänvisas. Här skall endast redovisas socialpolitiska
kommitténs ovannämnda utredning och frågans behandling vid fjolårets
riksdag.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967
Socialpolitiska kommitténs utredning
Efter framställning från riksdagen fick socialpolitiska kommittén i uppdrag att
undersöka fragan om stödåtgärder till hemmadöttrarna. Kommittén skulle företa
en kartläggning av föreliggande behov och föreslå eventuellt erforderliga åtgärder.
Kommittén tillställde varje kommun frågeformulär angående antalet hemmadöttrar
i kommunen och deras situation. Svar inkom från 75 procent av kommunerna. Dessa
svar utvisade att antalet ensamställda f.d. hemmadöttrar — ogifta kvinnor som
huvudsakligen vårdat föräldrar eller anhöriga — med försörjningssvårigheter uppgick
till 1 581. Av dessa bodde tre fjärdedelar i landskommuner. Utredningen visade
vidare att av de f. d. hemmadöttrarna hade 512 förtidspension. Antalet redovisade
aktiva hemmadöttrar uppgick till 2 495. Även om kommunerna inte redovisat samtliga
fall så ansåg kommittén det tydligt att antalet f. d. hemmadöttrar med försörjningssvårigheter
är litet. I flertalet kommuner finns inget eller endast något enstaka
fall. De personer det gäller representerar inte en kategori, som går att avgränsa
och beskriva i enkla termer. Flertalet har nedsatt arbets- och försörjningsförmåga,
men åtskilliga av dem som kommit med i undersökningen har förvärvsarbete eller
har haft det för inte länge sedan.
De ensamställda f. d. hemmadöttrama består enligt kommittén av i hög grad
individuellt betonade fall, som vart och ett kräver särskild behandling. De problem,
som undersökningen pekar på, är inte alltid ekonomiska eller av enbart ekonomisk
natur. De åtgärder som påkallas avser arbetsanskaffning, medicinsk vård och behandling,
arbetsvärd eller annan form av rehabilitering, ekonomisk hjälp och personlig
rådgivning. Kommittén betonar vidare att det behövs upplysning och aktiv
personlig medverkan från kommunernas sida, med andra ord en allmän kurativ
verksamhet. Kommunala förtroendemän och tjänstemän har en stor uppgift att fylla
på detta område.
I utredningen framhålles att den kraftiga utbyggnaden av den allmänna arbetsförmedlingen
och arbetsvärden har kommit till bl. a. med tanke på den typ av
problem som f. d. hemmadöttrar representerar. Inom ramen för arbetsmarknadsverkets
ansträngningar att bistå äldre kvinnor att finna en väg till — eller tillbaka
till — arbetsmarknaden bör enligt kommittén många av de aktuella problemen
kunna finna en lösning.
Kommittén diskuterar också frågan om generösare grunder vid bedömning av
rätten till förtidspension till hemmadöttrar och anförde därvid.
Den företagna undersökningen rörande f. d. hemmadöttrar har avsett personer i
relativt hög ålder, som har försörjningssvårigheter. På denna grundval framkom
ett antal fall, vilkas hjälpbehov i allmänhet framstår som uppenbart. Skulle man
tänka sig en rätt till pension för f. d. hemmadöttrar utan hänsyn till ekonomiska omständigheter,
finge man räkna med att ett antal fall anmälde sig, där pensionsrätt
skulle te sig stötande vid jämförelse med andra kategorier av ensamstående personer.
Att å andra sidan på nytt införa en inkomstprövad förtidspension synes ej böra
komma i fråga.
På grundval av dessa överväganden finner socialpolitiska kommittén, att de hjälpbehov,
som kan föreligga för f. d. hemmadöttrar, inte lämpligen bör tillgodoses
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967
5
genom särskilda bestämmelser i lagen om allmän försäkring. Denna lag avser i princip
att bereda medborgarna ekonomiskt skydd efter generella bedömningsgrunder.
Vår lagstiftning skiljer sig i det avseendet väsentligt från den danska, som i övervägande
grad bygger på en individuell behovsprövning.
Motioner vid 1966 års riksdag
Vid fjolårets riksdag väcktes motioner som berörde bl.a. hemmadöttrarna. I
motionerna begärdes liksom i år liberalare regler inom förtidspensioneringen.
Andra lagutsokttet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1966:35.
Utskottet vill erinra om de pensionsbeviljande organens möjligheter att vid prövningen
av rätten till förtidspension beakta samtliga föreliggande omständigheter i
det särskilda fallet. Bl.a. kan möjligheten att bereda den försäkrade arbete vara en
omständighet av betydelse. Det är emellertid uppenbart att för den grupp kvinnor,
vars försörjningsproblem aktualiserats i motionerna, kan föreligga ett hjälpbehov
som varken täcks genom förtidspensioneringen eller genom de möjligheter som finns
till förtida pensionsuttag eller till socialhjälp. Problemen för dessa kvinnor är beaktansvärda
och särskilt svåra eftersom deras möjligheter att erhålla lämpliga anställningar
på arbetsmarknaden är begränsade. Utskottet anser det emellertid inte möjligt
att lösa deras ekonomiska problem inom förtidspensioneringen. Det vore nämligen
principiellt oriktigt att bryta ut vissa kategorier försäkrade och bevilja dem pensionsförmåner
efter andra regler än som i övrigt gäller. Enligt utskottets mening är det
av motionärerna aktualiserade spörsmålet delvis av arbetsmarknadspolitisk natur.
1960 års arbetsmarknadsutredning har också framlagt vissa förslag i frågan. Utskottet
vill slutligen erinra om ett av Kungl. Maj:t år 1963 utfärdat cirkulär till socialnämnderna
och arbetsförmedlingsorganen, där det understrykes vikten av att nämnda
myndigheter aktivt medverkar för att bistå de s.k. hemmadöttrarna särskilt i fall
då deras vårduppgift bortfaller till följd av att den vårdade personen intages på
vårdinrättning eller avlider. Verksamheten skall avse sådana åtgärder som förmedling
av arbetsanställning, vidareutbildning, omskolning och arbetsvärd i olika former.
Med hänsyn till det anförda kan utskottet icke biträda förevarande motionsyrkanden.
Utskottet
I förevarande motioner riktas uppmärksamheten på de försörjningsproblem som
kan uppstå för hemmadöttrar och trotjänare sedan föräldrarna eller arbetsgivaren
avlidit. I motionsparen 1:628 och 11:782 samt 1:631 och 11:785, som behandlar
hemmadöttrars situation, framhålles att dessa på grund av bosättning och ålder ofta
saknar möjlighet att få arbetsanställning eller omskolning. Motionärerna vill därför
att de skall kunna få förtidspension. I motionsparet 1:626 och 11:562, där motsvarande
problem för friställda trotjänare tas upp, hänvisas inte direkt till förtidspensioneringen,
men motionärerna önskar att den berörda gruppen skall få sin grundtrygghet
ordnad inom socialförsäkringarnas ram. De föreslår att motionerna överlämnas
till pensionsförsäkringskommittén för övervägande av åtgärder.
Rätt till förtidspension enligt lagen om allmän försäkring förutsätter att den försäkrades
arbetsförmåga på grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller
annat lyte är varaktigt nedsatt med minst hälften. Pensionens storlek bestäms med
utgångspunkt från graden av arbetsförmågans nedsättning. Vid prövning av rätt till
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967
förtidspension skall förutom de medicinska faktorerna beaktas samtliga omständigheter
som i det enskilda fallet påverkar vederbörandes möjligheter att utnyttja den
återstående arbetsförmågan, såsom ålder, krafter, utbildning, tidigare verksamhet
och bosättningsförhållanden. Även arbetsmarknadsläget har sin betydelse.
Utskottet har tidigare vid åtskilliga tillfällen behandlat motioner om hemmadöttrarnas
försörjningsproblem. Vid fjolårets riksdag förelåg ett motionsyrkande som liksom
de förevarande syftade till en uppmjukning av reglerna om förtidspension. Utskottet
framhöll i sitt av riksdagen godkända utlåtande att det uppenbarligen fanns
ett hjälpbehov som varken täcktes genom förtidspensioneringen, förtida uttag av
ålderspension eller socialhjälp. Därtill kom att den berörda gruppen kvinnor hade
begränsade möjligheter att vinna anställning på arbetsmarknaden. Utskottet avvisade
emellertid tanken på att lösa frågan inom förtidspensioneringen med motivering
att det skulle vara principiellt oriktigt att bryta ut vissa kategorier försäkrade
och bevilja dem pensionsförmåner efter andra regler än som gäller för övriga.
Utskottet ansåg att problemen delvis var av arbetsmarknadspolitisk natur och erinrade
om ett av Kungl. Maj:t år 1963 utfärdat cirkulär till socialnämnderna och
arbetsförmedlingsorganen. I cirkuläret uppmanas dessa myndigheter att bistå hemmadöttrar
genom sådana åtgärder som förmedling av arbetsanställning — särskilt
inom vårdområdet — vidareutbildning, omskolning och arbetsvärd i olika former.
Utskottet ställer sig fortfarande avvisande till tanken att inom förtidspensioneringen
införa särskilda förmåner för hemmadöttrar. För att komma till rätta med de
påtalade försörjningsproblemen bör man i första hand pröva de möjligheter arbetsmarknadspolitiken
erbjuder. Utskottet avstyrker alltså de båda motionspar som behandlar
förtidspension till hemmadöttrar.
Av samma skäl som utskottet inte kan godta en särbehandling av hemmadöttrar i
fråga om rätten till förtidspension kan utskottet inte acceptera att den kategori
trotjänare, som behandlas i motionerna 1:626 och 11:562, får särskilda förmåner
inom den allmänna pensioneringen. Lösningen på försörjningsproblemet för friställda
trotjänare bör liksom för hemmadöttrarna sökas inom arbetsmarknadspolitikens område.
För trotjänarnas del torde även ett genomförande av KS A-utredningens förslag
om omställningsbidrag kunna få betydelse. Detta bidrag är avsett såsom en särskild
hjälp för äldre arbetstagare — företrädesvis de som är lägst 60 år — som gått
miste om sitt arbete och har svårigheter att få ny anställning. Utskottet avstyrker
således bifall jämväl till dessa motioner.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, nämligen
1) 1:626 och 11:562,
2) 1:628 och II:782, samt
3) 1:631 och 11:785
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 31 oktober 1967
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1967
7
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Garlqvist (s), herrar Lars Larsson (s), Hiibinette
(h), Eric Carlsson (ep), Edström (fp)*, Wanhainen (s)*, Erik Filip Petersson (fp)
och Högström (s);
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall (fp), Rimmerfors (fp),
fru Ekendahl (s)*, herrar Gustavsson i Alvesta (ep), Johansson i Södertälje (s),
Fredriksson (s), Ringaby (h) och Göransson (s).
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Eric Carlsson (ep) och Gustavsson i Alvesta (ep).